Svenska 2 samlingsfil för alla pedagogiska planeringar Skrivande Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 2 anges Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. I kunskapskraven formuleras olika kvalitetsnivåer vad gäller förmåga att samla, sovra och sortera information, att kunna disponera en egen utredande eller argumenterande text och att kunna citera och referera på ett korrekt sätt. Därtill kommer förstås förmåga att formulera sig och att använda språket effektivt och elegant. Idéer och lektionsupplägg. I materialet finns två förslag på sätt att arbeta med material från webbplatsen om Ett halvt ark papper Skriva utredande text, och Skriva argumenterande text. Skriva utredande text Material: Som utgångspunkt kan eleverna ha Torbjörn Forslids artikel i Populär Historia, Strindberg hyllad och hatad och hela eller delar av Barbro Ståhle Sjönells Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys ur Strindbergiana 23, Atlantis 2008. Till hjälp finns också två kopieringsunderlag (sist i denna fil). Forslids artikel Forslids artikel är relativt lättläst, men det kan säkert finnas ord och uttryck som är nya. Samla upp sådana efter läsningen, för att ge hjälp att utveckla ordförrådet! Ståhle Sjönells artikel Ståhle Sjönells text är språkligt, strukturellt och innehållsligt betydligt svårare än Forslids artikel. Här används en rad litteraturvetenskapliga begrepp och författaren hänvisar till olika litteraturvetenskapliga teoribildningar som eleverna sannolikt inte känner till. Eftersom det är en vetenskaplig uppsats, med det referenssystem och det språkbruk som en sådan text kräver, innebär den utmaningar för många elever i gymnasiets andra årskurs men just det slags utmaning som ämnesplanen talar om! En särskild genomgång av hur man kan arbeta med Ståhle Sjönells text för att diskutera karaktäristika för vetenskapliga texter och för att ge hjälp att förstå innehållet i just denna text (sist i denna fil). Uppgift: Utifrån Forslids och Ståhle Sjönells texter finns många olika möjligheter att samla material till en utredande text. Ett tema som återkommer i bägge texterna är till exempel förhållandet mellan liv och författarskap, biografi och litteratur. En utredande text som sammanställer material från Forslids
artikel med material från Ståhle Sjönell (särskilt sidorna 92-95, avsnitten Manuskriptet och Biografiska och genetiska aspekter) om sambandet mellan Strindbergs liv och hans verk ger möjlighet för eleverna att träna att Samla material från olika texter, och från texter av olika typ Sortera, värdera och disponera materialet Referera och citera Föra resonemang I det fotografiska materialet från Stockholmskällan finns också möjligheter att hitta bilder som illustrerar (och kanske ger möjlighet att utveckla och resonera kring) olika skeden i Strindbergs liv. Hjälpfrågor i arbetet med att samla, sortera och disponera finns på kopieringsunderlag sist i denna fil. Skriva argumenterande text Material: Som utgångspunkt kan eleverna ha Torbjörn Forslids artikel i Populär Historia, Strindberg hyllad och hatad, hela eller delar av Barbro Ståhle Sjönells Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys samt Hugo Hanséns tal (ljudfil och text)från invigningen av Stockholms stads firande av Strindbergsåret. Forslids artikel Torbjörn Forslids artikel är relativt lättläst, men det kan säkert finnas ord och uttryck som är nya. Samla upp sådana efter läsningen, för att ge hjälp att utveckla ordförrådet! En särskild genomgång av hur man kan arbeta med läsningen av Forslids artikel text finns sist i denna pdf. Ståhle Sjönells artikel Barbro Ståhle Sjönells text är språkligt, strukturellt och innehållsligt betydligt svårare än Forslids artikel. Här används en rad litteraturvetenskapliga begrepp och författaren hänvisar till olika litteraturvetenskapliga teoribildningar som eleverna sannolikt inte känner till. Eftersom det är en vetenskaplig uppsats, med det referenssystem och det språkbruk som en sådan text kräver, innebär den utmaningar för många elever i gymnasiets andra årskurs men just det slags utmaning som ämnesplanen talar om! En särskild genomgång av hur man kan arbeta med Ståhle Sjönells text för att diskutera karaktäristika för vetenskapliga texter och för att ge hjälp att förstå innehållet i just denna text sist i denna pdf. Hanssons tal Hugo Hanssons tal innehåller många underfundiga och kanske oväntade? argument för att hylla och fortsätta undersöka August Strindbergs verk. Det är lättillgängligt och samtidigt innehållsrikt, och finns både som ljud- och textfil. Uppgift: Skriv en argumenterande uppsats om läsning av August Strindberg i skolan! Eleverna kan välja tes själva, och förorda eller avråda från Strindbergsläsning
SKRIV EN UTREDANDE UPPSATS! Samla material: Torbjörn Forslid, Strindberg hyllad och hatad Markera de ställen i Forslids artikel som handlar om samband mellan Strindbergs liv och hans författarskap. Fundera: o Kan du sortera olika slags samband? Personlighet, erfarenheter, ekonomi, politik... vilka rubriker skulle du vilja sätta? o Gäller de samband som beskrivs alla författare, eller är det något eller några som du menar är speciella för just August Strindberg? I så fall, hur då? o Gäller de sambands som beskrivs i alla tider eller är det något eller några som är speciella för just Strindbergs tid? I så fall, hur då? Barbro Ståhle Sjönell, Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper Markera de ställen i Ståhle Sjönells artikel som handlar om samband mellan Strindbergs liv och hans författarskap. Fundera: Hur ser Ståhle Sjönell på samband mellan Strindbergs text och novellen Ett halvt ark papper? Fotografier av och på August Strindberg Vilka fotografier i Forslids artiklar anknyter till temat samband mellan liv och dikt? Hur används fotografierna? Kan du hitta några andra fotografier som skulle kunna användas i din egen text i materialet från Stockholmskällan? Sortera ditt material Finns det likheter (innehåll, sätt att resonera) har du hittat i Forslids och Ståhle Sjönells artiklar? Finns det skillnader (innehåll, sätt att resonera) har du hittat i Forslids och Ståhle Sjönells artiklar? Hur kan du använda likheter/skillnader för att ordna materialet du hittat i din uppsats? Formulera i en eller ett par meningar vad du kan säga om sambandet mellan Strindbergs liv och dikt utifrån det material du nu har. Det du nu formulerar blir grunden till din uppsats. Disponera ditt material Skapa en röd tråd, en ordningsföljd i materialet. Vad vill du börja att berätta om, hur går du vidare, hur skapar du samband mellan olika delar? Inledning och avslutning är särskilt viktiga. Hur fångar du läsarens intresse? Hur gör du en avslutning som samlar ihop innehållet? Skriv, samla respons, utveckla och förbättra! Och glöm inte att hela tiden hänvisa till dina källor med korrekta referat och citat, och med tydliga och tillräckliga källhänvisningar.
Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys (Barbro Ståhle Sjönell) Hjälp för att förstå och få en översikt av texten Struktur Det här är en vetenskaplig text författaren måste visa var hon har hämtat sina uppgifter, och redovisa vilken forskning hon bygger sina slutsatser på. För att kunna hänvisa tydligt använder hon noter, som markeras med små upphöjda siffror i brödtexten (brödtext= grundtexten ). Noterna har samlats efter artikeln. o På textens första sida (s 87) finns tre noter. Försök sammanfatta vad det är författaren vill lägga till förtydliga i respektive not. Varför tror du att hon valt att lägga den informationen i notsystemet och inte i brödtexten? Vad är fördelen med notsystemet, för författaren och för läsaren? Kan det finnas nackdelar vilka i så fall? o Notförteckningen börjar på sid 104. På sid 105 finns flera noter som börjar med förkortningen Ibid. Vad betyder det när det står Ibid. i en not förteckning? o Sidhänvisningar kan se ut på olika sätt. Ibland står det till exempel s. 35-38, ibland s. 35 f och ibland s. 35 ff. Vad betyder de olika sätten att skriva sidhänvisningar? Ett sätt att få bättre förståelse av en lite svårare text är att försöka göra en kort sammanfattning av olika avsnitt. Här är exempel från artikelns första 8 sidor: Inledningen berättar om att det inte finns särskilt mycket forskning om Strindbergs noveller, men ger skäl (att så många tycker om Ett halvt ark papper ) att bedriva just sådan forskning. Strindbergs novellistisk är en genomgång av vilka typer av noveller Strindberg skrivit och hur de publicerats. Placeringen av Ett halvt ark papper i Sagor förklarar varför Ett halvt ark papper finns i samlingen Sagor, fast den inte tillhör genren sagor. Här diskuteras också vad en saga kan sägas vara, och vad en novell kan sägas vara (genrediskussion). Dekonstruktion av Ett halvt ark papper redovisar en annan litteraturvetenskaplig forskares (Beata Agrell) analys av novellen, och beskriver att man kan använda hennes analys och kombinera med andra sätt att läsa novellen. Det är nu vad författaren kommer att göra i resten av artikeln. Manuskriptet här går författaren nog igenom vad man kan säga om själva originalmanuskriptet till Ett halvt ark papper. Biografiska och genetiska aspekter här återger författaren andra forskares beskrivning av sådant som hände Strindberg och människor han kände vid den tid då han skrev novellen. Här finns också en hänvisning till en telefonlista Strindberg själv hade. Fortsätt själv!
Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 2 anges Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. I kunskapskraven formuleras olika kvalitetsnivåer vad gäller förmåga att diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp, att kunna ge exempel på litterära verkningsmedel, att kunna resonera om hur skönlitterära verk förmedlar idéer och känslor samt att sätta verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Idéer och lektionsupplägg. I materialet finns tre förslag på sätt att arbeta med material från www.etthalvtarkpapper.se : Närläsning och tolkning: Gustafsson möter Strindberg, Litteraturvetenskapliga begrepp, och Sakprosa, litteraturvetenskap. Många av de förslag som finns i idéer och lektionsupplägg med fokus på andra mål går förstås redovisa både muntligt och skriftligt. Närläsning och tolkning: Gustafsson möter Strindberg Material: Novellen Ett halvt ark papper samt Lars Gustafssons dikt Omkostnader i rörelsen ur Elegier och andra dikter, Natur och Kultur 1990. Uppgift: Låt eleverna arbeta med Lars Gustafssons dikt med utgångspunkt från Strindbergs novell och analysera hur Gustafsson inspirerats av och använt novellen för att skapa en ny text. Begreppet intertexualitet kan med fördel introduceras! Ett kopieringsunderlag med hjälpfrågor finns sist i denna fil. Litteraturvetenskapliga begrepp Material: Som utgångspunkt kan eleverna ha Torbjörn Forslids artikel i Populär Historia 2012:3, Strindberg hyllad och hatad, och/eller hela eller delar av Barbro Ståhle Sjönells Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys ur Strindbergiana 23, Atlantis 2008.
Ytterligare en text på webbplatsen som kan användas är Torbjörn Forslids Berättande och minne i Strindbergs Ett halvt ark papper ur edda 1/98. Forslids artikel TorbjörnForslids artikel är relativt lättläst, men det kan säkert finnas ord och uttryck, utöver de rent litteraturvetenskapliga termerna, som är nya. Samla upp sådana efter läsningen, för att ge hjälp att utveckla ordförrådet! Exempel på litteraturvetenskapliga termer och begrepp som används i texten: drama, dramatiker, naturalism, romantik, (post)modernism, fiktion, jagfiktion, titel, undertext, symbolik, självbiografi, tematik, Ståhle Sjönells artikel Barbro Ståhle Sjönells text är språkligt, strukturellt och innehållsligt betydligt svårare än Forslids artikel. Här används en rad litteraturvetenskapliga begrepp och författaren hänvisar till olika litteraturvetenskapliga teoribildningar som eleverna sannolikt inte känner till. Eftersom det är en vetenskaplig uppsats, med det referenssystem och det språkbruk som en sådan text kräver, innebär den utmaningar för många elever i gymnasiets andra årskurs men just det slags utmaning som ämnesplanen talar om! En särskild genomgång av hur man kan arbeta med Ståhle Sjönells text för att diskutera karaktäristika för vetenskapliga texter och för att ge hjälp att förstå innehållet i just denna text finns i slutet av denna fil. En rad termer och begrepp som används i texten och som kan vara användbara för eleverna har också lyfts ut till en begreppslista. Ganska många ord och begrepp som Ståhle Sjönell använder finns dock INTE med eftersom de kan betraktas som väl avancerade. Det kan vara klokt att i förväg eller tillsammans med eleverna särskilt gå igenom avsnittet Dekonstruktion av Ett halvt ark papper, där de litteraturteoretiska hänvisningarna nog går de allra flesta gymnasister förbi. Andra delar av artikeln är lättillgängliga och så ser ju texter ofta ut. Att kunna avgöra vad som är verkligt viktigt att förstå, och vad som kan läsas översiktligt är en viktig färdighet att träna. Uppgift: Använd texterna för att samla, få förklaringar till och exempel på litteraturvetenskapliga termer och hur de används. Eleverna kan t.ex. läsa texterna och stryka för litterära begrepp och termer, och utifrån sammanhanget försöka förstå dem resultatet kan sedan diskuteras gemensamt i klassen så att eventuella missförstånd reds ut och nyanseringar och förtydliganden kan göras. Den som vill kan använda hjälplistan på kopieringsunderlaget som stöd. I samband med läsningen finns också goda möjligheter att diskutera olika typer av sakprosa. Sakprosa, litteraturvetenskap Som utgångspunkt kan eleverna ha Torbjörn Forslids artikel i Populär Historia 2012:3, Strindberg hyllad och hatad, och/eller hela eller delar av Barbro Ståhle Sjönells Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys ur Strindbergiana 23, Atlantis 2008. Forslids artikel TorbjörnForslids artikel är relativt lättläst, men det kan säkert finnas ord och uttryck, utöver de rent litteraturvetenskapliga termerna, som är nya. Samla upp sådana efter läsningen, för att ge hjälp att utveckla ordförrådet!
Ståhle Sjönells artikel Barbro Ståhle Sjönells text är språkligt, strukturellt och innehållsligt betydligt svårare än Forslids artikel. Här används en rad litteraturvetenskapliga begrepp och författaren hänvisar till olika litteraturvetenskapliga teoribildningar som eleverna sannolikt inte känner till. Eftersom det är en vetenskaplig uppsats, med det referenssystem och det språkbruk som en sådan text kräver, innebär den utmaningar för många elever i gymnasiets andra årskurs men just det slags utmaning som ämnesplanen talar om! En särskild genomgång av hur man kan arbeta med Ståhle Sjönells text för att diskutera karaktäristika för vetenskapliga texter och för att ge hjälp att förstå innehållet i just denna text finns i slutet av denna fil. Uppgift: Utan att gå in på olika litteraturvetenskapliga begrepp kan man använda Forslids och Ståhle Sjönells texter för att mer övergripande se på olika typer av sakprosa: populärvetenskaplig text och rent litteraturvetenskaplig text. Eleverna kan arbeta med att se på texternas språk och innehåll, och hur formalia ser ut. Båda texterna är skrivna av litteraturvetare, men texterna skiljer sig åt vad, och varför ser texterna ut som de gör? En diskussion om detta ger ökad förståelse för olika texttypers syfte och målgrupper.
Gustafsson möter Strindberg Läs, jämför och fundera! Innehåll Omkostnader i rörelsen Vad handlar dikten om? Vad betyder omkostnader i rörelsen? Det är ganska olika slags omkostnader uppräknade: ge exempel! Varje punkt på listan kan berätta något om August Strindberg. Utveckla : vad säger de olika punkterna om Strindbergs liv? Finns det några punkter på listan som du särskilt reagerar inför? Vilka i så fall, och varför? Om det här handlar om kostnader, vilka skulle du säga är de största kostnaderna? Varför? Finns det några som du tycker är alldeles för höga? Vilka i så fall och varför? Stilistiska verkningsmedel Omkostnader i rörelsen Vilka slags ord används vilka saknas? Varför har författaren valt att göra så tror du? Hur skulle du beskriva diktens uppbyggnad? Hur uppfattar du dikten vad gäller bilder och symboler? Finns det sådana? Vilka, och hur tolkar du dem i så fall? Vad skiljer sista textraden från de andra? Varför är det så tror du? Jämförelse med novellen Vilka gemensamma nämnare finner du mellan novellen och dikten, till innehållet? Till sättet att bygga upp texten? Till stilistiska verkningsmedel? Båda texterna kan sägas ha en vändning på slutet. Hur beskriver du diktens vändning i förhållande till novellens? Är det viktigt att ha läst novellen för att förstå dikten? Varför/varför inte?
Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys (Barbro Ståhle Sjönell) Hjälp för att förstå och få en översikt av texten Struktur Det här är en vetenskaplig text författaren måste visa var hon har hämtat sina uppgifter, och redovisa vilken forskning hon bygger sina slutsatser på. För att kunna hänvisa tydligt använder hon noter, som markeras med små upphöjda siffror i brödtexten (brödtext= grundtexten ). Noterna har samlats efter artikeln. o På textens första sida (s 87) finns tre noter. Försök sammanfatta vad det är författaren vill lägga till förtydliga i respektive not. Varför tror du att hon valt att lägga den informationen i notsystemet och inte i brödtexten? Vad är fördelen med notsystemet, för författaren och för läsaren? Kan det finnas nackdelar vilka i så fall? o Notförteckningen börjar på sid 104. På sid 105 finns flera noter som börjar med förkortningen Ibid. Vad betyder det när det står Ibid. i en not förteckning? o Sidhänvisningar kan se ut på olika sätt. Ibland står det till exempel s. 35-38, ibland s. 35 f och ibland s. 35 ff. Vad betyder de olika sätten att skriva sidhänvisningar? Ett sätt att få bättre förståelse av en lite svårare text är att försöka göra en kort sammanfattning av olika avsnitt. Här är exempel från artikelns första 8 sidor: Inledningen berättar om att det inte finns särskilt mycket forskning om Strindbergs noveller, men ger skäl (att så många tycker om Ett halvt ark papper ) att bedriva just sådan forskning. Strindbergs novellistisk är en genomgång av vilka typer av noveller Strindberg skrivit och hur de publicerats. Placeringen av Ett halvt ark papper i Sagor förklarar varför Ett halvt ark papper finns i samlingen Sagor, fast den inte tillhör genren sagor. Här diskuteras också vad en saga kan sägas vara, och vad en novell kan sägas vara (genrediskussion). Dekonstruktion av Ett halvt ark papper redovisar en annan litteraturvetenskaplig forskares (Beata Agrell) analys av novellen, och beskriver att man kan använda hennes analys och kombinera med andra sätt att läsa novellen. Det är nu vad författaren kommer att göra i resten av artikeln. Manuskriptet här går författaren nog igenom vad man kan säga om själva originalmanuskriptet till Ett halvt ark papper. Biografiska och genetiska aspekter här återger författaren andra forskares beskrivning av sådant som hände Strindberg och människor han kände vid den tid då han skrev novellen. Här finns också en hänvisning till en telefonlista Strindberg själv hade. Fortsätt själv!
Världens bästa novell: August Strindbergs Ett halvt ark papper En genre- och textanalys (Barbro Ståhle Sjönell) Litterära begrepp Det finns MÄNGDER av begrepp och teorier i Barbro Ståhle Sjönells artikel. Här är en lista på en del av dem du kan bocka av dem du behärskar och slå upp och lära in de som är nya. Dramatik Prosa Genre Kortprosa Tematik Folklivsberättelse Manuskript Textkritik Saga/sagodrag Formler (i litterär betydelse) Diskurs Metaperspektiv Faksimil Narrativ Alter ego Berättarperspektiv Tankereferat Retrospektiv Vändpunkt Ramberättelse Persongalleri Dubbeltydighet Kontext Det underförstådda Liknelse Metafor
Fackspråk för läsare Material från www.etthalvtarkpapper.se
Berättartekniska/stilistiska begrepp Allvetande berättare Närvarande/frånvarande berättare Berättarperspektiv (1:a/2:a/3:e person) Alter ego Monolog Inre monolog Dialog In media res Ramberättelse Retrospektiv Persongalleri Anslag Presentation Fördjupning Upptrappning Vändpunkt (peripeti) Avtoning Grammatiska begrepp Substantiv Adjektiv Adverb Verb Pronomen Konjunktion Preposition Interjektion Meningsbyggnad Huvudsats Bisats Nominalfras Prepositionsfras Satsfragment Interpunktion Stilnivå Liknelse Metafor Upprepning Överdrift Underdrift Retorisk fråga Formler (i litterär betydelse) Dubbeltydighet Diskurs Metaperspektiv Kontext
Författaren August Strindberg Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 2 anges bland annat att kursen ska omfatta svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker samt relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. I kunskapskraven beskrivs olika grad av förmåga av att diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker och förmåga att sätta verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. I kommentarmaterialet från Skolverket lyfts särskilt förhållandet mellan litteraturen och samhället fram som karaktäristiskt i kursen svenska 2. Idéer och lektionsupplägg. Författaren August Strindberg kan tas upp inom såväl svenska 1, svenska 2 och svenska 3. I svenska 2 är kopplingen mellan litteratur och samhälle central, nog så lämpligt när det gäller Strindberg! Författarporträtt Material: Det rika text- och bildmaterialet på webbplatsen inbjuder till att skapa författarporträtt, som redovisas skriftligt eller muntligt eller i ord, bild och ljud. Torbjörn Forslids artikel från Populär historia 2012:3, Strindberg hyllad och hatad, ger en lättillgänglig biografisk grund med kontinuerliga kopplingar till samhällsutveckling och litterära strömningar i tiden. Hugo Hanséns inledningstal från invigningen av Strindbergsåret i Stockholm, som finns både ljudfil och som textfil, kan också ge infallsvinklar till Strindberg som aktör och revoltör i sin samtid. Magnus Halldins understreckare i SvD den 3 januari 2010 Strindbergs skrifter lever i varje ögonblick http://www.svd.se/kultur/understrecket/strindbergs- skrifter- lever- i- varje- ogonblick_4026813.svd fokuserar på Strindbergtexter från 1880- talet, och ger fördjupad förståelse för hur verk från Strindbergs mest energiska och argaste decennium speglar sin samtid. Uppgift: Skriva, tala, göra digitala bildberättelser med film, bild, ljud författarporträtt kan göras på många sätt. I Svenska 2 ligger fokus på kopplingen mellan samhällsliv och litteratur, och det kan kanske inspirera elever till att göra författarporträtt som lägger fokus på till exempel Strindberg som samhällskritiker Strindberg och de starka kvinnorna Strindberg som flyttfågel Strindberg och naturalismens ideal
Strindberg som exilförfattare
Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 2 anges bland annat att kursen ska omfatta språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter. När norsk och dansk skönlitteratur nämns i det centrala innehållet, framgår också att den ska läsas åtminstone delvis på originalspråk. I kunskapskraven beskrivs olika grader av förmåga att diskutera aspekter av språksituationen i Norden. Skolverkets kommentarmaterial lyfter fram diskussionen om de nationella minoritetsspråken i skrivningar om språklagsstiftningen. I den finns bestämmelser om svenska språkets ställning i samhället, de fem nationella minoritetsspråken, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, samt det svenska teckenspråket. Språklagstiftningen kan tjäna som utgångspunkt för en allmän diskussion om språklig mångfald och språkets betydelse för den enskilde och för samhället i stort. Idéer och lektionsupplägg. På webbplatsen finns flera (om än inte alla) av de nationella minoritetsspråken representerade, och det ger ett närmast unikt tillfälle att möta en och samma text i olika språkdräkt. Att alla språken inte finns representerade visar samtidigt på brister i likvärdigheten alla texterna finns inte och har inte gått att få översatta (än). På webbplatsen finns också möjlighet att möta andra nordisk språk, och träna på att urskilja och förstå likheter och skillnader dem emellan. För jämförelser mellan norska, danska och svenska finns utmärkta lektionsupplägg och underlag på Skolverkets hemsida om Nordiska språk http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/sprak/nordiska- sprak/material. Språk så in i Norden! Material: På webbplatsen finns ljudfiler med inläsningar av Ett halvt ark papper på finska, jiddish och romani chib. Där finns också novellen tolkad till teckenspråk. Teckenspråk är visserligen inte ett officiellt nationellt minoritetsspråk, men enligt Språkrådet kan man se teckenspråk som ett inofficiellt sjätte svenskt minoritetsspråk. På Språkrådets webbplats www.sprakradet.se finns mycket information om lagstiftningen och vad den innebär i praktiken. Nordiska språk finns också representerade på webbplatsen: norskan med både bokmål och nynorsk, samt danska och isländska. Uppgifter: Lyssna på uppläsningar och ta reda på mer om de nationella minoritetsspråken t.ex. via Språkrådets hemsida. Diskutera vad det har för betydelse om en text finns översatt till ett språk eller ej?
För många har teckenspråkstolkningen av Melodifestivalen betytt en ny bild av teckenspråket. Vad kan man göra för att synliggöra språk som inte får utrymme? I skolan? På andra platser?