FÖRVALTNINGS D A G A R N A g n i n t t a f n a m Sam
Avfallshantering idag och imorgon Jon Djerf Återvinning och avfallshantering är för många ett nödvändigt ont. Men så finns det de som har ett stort intresse för det, och som varje dag jobbar med de möjligheter vårt avfall skapar. En av dem är Jon Djerf från branschorganisationen Avfall Sverige. Han lär oss hur vi ser på avfall idag och vilka trender som sätter agendan för framtiden. Grunden i all teori och praktik för dagens avfallshantering är avfallstrappan. Tanken med trappan är att alltid sträva efter att nå det översta trappsteget, det vill säga att förhindra att avfall skapas från första början. I praktiken innebär det att hela tiden jobba sig uppför trappan och hantera så stor del av avfallet så högt upp på trappan som möjligt. Trappan är till exempel grunden i EU:s avfallsarbete och alla EU-länder ska utforma sin avfallshantering utefter trappan. Olika länder är olika bra och har kommit olika långt. I Sverige var till exempel avfallshanteringen från början 100 procent deponering, idag är samma del 10 procent, vilket faktiskt är världsledande. Däremot har Sverige tappat vad gäller materialåtervinning, inte för att svenskar blivit sämre utan för att andra länder blivit bättre medan Sverige stått still. MINIMERA AVFALL Det bästa för miljön är att skapa så lite avfall som möjligt eller hitta andra användningsområden för det, till exempel göra biogas av matavfall. ÅTER- ANVÄND Om det ändå skapas avfall ska det i första hand återanvändas, till exempel genom att lämna prylar till second hand butiker. Den svenska ambitionen är att vara på det översta trappsteget, där avfall inte ses som avfall utan som en tillgång/resurs. Den är även att avfallet ska minska samtidigt som tillväxten ökar. En ekvation som kanske inte alltid går ihop för alla. Men faktum är att sedan 2010 har avfallet slutat öka i Sverige, och detta trots att ekonomin återigen ökar. Kanske kommer vi för första gången kunna se ökad tillväxt, men minskat avfall? Vem ansvarar för avfallet? Det finns tre olika ansvarsområden inom avfall. Hushållsavfall, och det som produceras under liknande omständigheter, ansvarar kommunen för att ta hand om. Det måste hämtas och omhändertas utan MATERIAL- ÅTERVINN Nästa steg är att återvinna materialet för att använda det till nya produkter. Plast och pappersåtervinning är exempel på det. Avfallstrappan ENERGI- ÅTERVINN Kan materialet inte återvinnas ska dess energi återvinnas genom förbränning. DEPONERA I sista hand ska avfallet läggas på en soptipp ekonomisk vinning. Producenter för olika typer av material ansvarar för att ta hand om de material/produkter de sätter på marknaden. Det finna åtta områden inom producentansvaret, och den mest kända är antagligen förpackningar och tidningar. Det tredje området är allt annat avfall och det ska tas hand om av de som genererar det, till exempel kontorsavfall. Hur sorterar då gemene man? I en vanlig soppåse samlas både det som ska vara där (restavfall) och sådant som borde ligga i en annan behållare (till exempel matavfall och förpackningar). Enligt statistiken är unga
män sämst på att sortera och medelålders kvinnor är bäst. Men de flesta blir bättre när de blir äldre, oavsett generation. Soppåsen eftersorteras inte, utan skickas direkt till förbränning. Men det svenska systemet är bra på att ta hand om den värme och energi som alstras av förbränningen. Olika sätt att samla in avfall Runt om i Sverige och Europa samlar man in avfall på olika sätt. Sverige har valt att lägga ansvaret för sorteringen på individen, vilket är anledningen till att svenskar går till återvinningsstationer för att själva lägga papper, glas och batterier i rätt behållare. I landets kommuner blir det dock mer och mer populärt att färgkoda påsar, till exempel glas i gula påsar och matavfall i gröna. På så sätt kan man lägga alla påsar i en och samma behållare eftersom de är enkla att sortera i efterhand. I till exempel Norge använder man sig istället helt och hållet av eftersortering. Det vill säga att man lägger allt som kan materialåtervinnas i en och samma påse, för att sedan sortera i efterhand. Sorteringen sker i stora anläggningar, antingen för hand eller automatiskt. Aktuellt i EU och Sverige Den hetaste termen i EU just nu är cirkulär ekonomi, det vill säga att hitta produktions- och konsumtionskedjor som hänger ihop. Fokus ligger på att utveckla tekniker för att skapa produkter och förpackningar som går att återanvända. Målet är ökad återvinning och mindre deponering, en process som Sverige redan är väldigt långt framme i. I Sverige är det istället andra saker som är på tapeten. Textil har seglat upp som en het trend inom avfallshantering, både vad gäller insamling och teknik för att återanvända. Textil är idag en väldigt stor påfrestning på miljön, men möjligheterna för att materialåtervinna är små. Trender i avfallshantering Vad gäller själva sopstationerna är det en del saker som ökat i popularitet de senaste åren. Underjordsbehållare, som ofta skapar en trevligare utomhusmiljö, är den av dem. Även sopsugen kommer mer och mer eftersom den har samma fördelar som underjordsbehållare - det som syns ovan jord är jämförelsevis lite och ser snyggt ut. Att synliggöra sopstationerna för att göra dem säkrare blir också mer och mer vanligt. Till exempel genom att bygga återvinningshus där det är mycket rörelse, gärna med glasväggar och belysning för att skapa ytterligare säkerhet. Vitsen med att öka säkerheten är dels säkerheten i sig, men också för att fler personer ska återvinna. Även inom hur man hämtar avfall finns trender. Det senaste är eldrivna sopbilar. De ger dels en tystare hämtning och är mer klimatsmarta med tanke på alla start och stopp en sopbil gör. Det finns även förarlösa sopbilar som testas, ibland tillsammans med olika typer av robotar. En tredje trend som Jon tar upp är den som Beteendelabbet kommer prata mer om under träffens andra dag nudging. Det handlar om att få fler att återvinna rätt genom interaktivitet och feedback, till exempel genom att ge beröm till de som återvinner eller jämföra med grannar. Återanvändning i fokus Till sist lyfter Jon upp det fokus på att möjliggöra återanvändning som fler och fler kommuner satsar på. Till exempel genom att man kan lämna in saker till loppis i samband med återvinningstationerna, eller till och med ha en loppis på plats vid stationen. Jon visar upp en ny typ av kretsloppspark där man först kommer i kontakt med möjligheter att återanvända avfall. Först längre ner i parken finns den vanliga återvinningsstationen där man kan slänga material. Konceptet gör besökarna mer uppmärksamma på möjligheten att återanvända, både skänka och köpa, och uppmuntrar förhoppningsvis till ett avfallsbeteende högre upp på avfallstrappan.
Linköpings första stationära sopsugsanläggning Thomas Lilja Ett mer och mer populärt system för att ta hand om sopor är sopsug. Studentbostäder i Linköping har installerat ett nytt system i deras största studentbostadsområde Ryd, och Thomas Lilja, fastighetschef, berättar mer om dess fördelar och nackdelar. Ryd är ett miljonprogramsområde från 1970-talet med 2 300 bostäder, varav mycket korridorer. Utemiljön har trånga körvägar, mycket cyklar och många människor i rörelse. Sophanteringen i området var från början en sopsug installerad på 90-talet. Den fungerade dåligt med många driftstopp, kostade mycket i underhåll och eftersom nedsläppen var inne i varje bostad skapade den en unken lukt inne i fastigheterna. Den behövde bytas ut. Alternativen för att förbättra sophanteringen i Ryd var många, från att reparera nuvarande system till att införa ett helt nytt, till exempel underjordsbehållare. Men med tanke på områdets uppbyggnad Om anläggningen Sopsugen är en 1 kilometer lång anläggning under mark med en nybyggd områdesterminal och nedkast utanför varje port. Genom att flytta ut nedkasten har miljön inne i fastigheterna förbättrats, vilket skapar ett bättre intryck av bostäderna. Nedkasten öppnas och stängs automatiskt med en tagg, något som gör att endast behöriga har tillgång samt att kunderna inte behöver ta i en smutsig lucka för att slänga sitt skräp. Systemet är dimensionerat för vanligt hushållsavfall och hanterar både mat- och restavfall. Återvinning sker i separata återvinningshus. Containern i områdesterminalen tar 33 kubikmeter sopor och töms vid styrda tider eller om den är full. Hämtning sker ungefär en gång per vecka, vilket skapar väldigt lite trafik i området. Systemet övervakas dygnet runt och mycket av tekniken sker på distans från Stockholm. Kräver ett problem eller liknanden att personal kommer ut, görs det inom ett dygn. ekonomiskt effektiva systemet, men kostnaden för hämtning är lägre än tidigare och den kundnytta det innebär väger upp de högre installationskostnaderna. Positiva och negativa effekter Det nya sopsystemet har gett flera förbättringar. Förutom bättre lukt, färre hämtningar och lägre underhållskostnader så innebär det dessutom att de slipper skadedjur bland soporna. Men systemet för även med sig negativa aspekter. En av de som Thomas och hans kollegor hittills märkt av mest är att om hyresgästen av någon anledning inte slänger soppåsen i nedkastet utan ställer den bredvid tolkas det som om sopsugen är ur funktion. Den ensamma soppåsen har snart sällskap av många fler. Ett problem som fått Thomas att så fort han ser en vilsen soppåse på området slänga den i närmaste nedkast. med begränsat utrymme för stora sopbilar skulle ett system som krävde frekventa hämtningar göra mer skada än nytta. Till slut föll valet på ett nytt sopsugssystem. Det var långt ifrån den mest ekonomiskt effektiva lösningen. Det som istället fällde avgörandet var att det ger mest kundnytta. Supsugen kostade 15,1 miljoner kronor att installera, vilket kan jämföras med underjordsbehållare som hade kostat 11 miljoner kronor. 50 000 kronor per år läggs på underhåll och 500 000 kronor läggs på hämtning. Som Thomas tidigare sa är det inte det mest
Beteendelabbet blandar beteende- repeteras i din omgivning. Det finns också ibland inte. Om det hade fungerat helt och ekonomi, design och psykologi för att skapa beslutsmiljöer för hållbara val. På Förvaltningsdagarna introducerar de oss till nudging genom olika beslutsmodeller, exempel och verktyg. en risk att du fastnar i vad som är bäst här och nu. Att ta bilen till jobbet kanske är enklast idag, men det är samtidigt ett dåligt val med tanke på framtiden. Hjärnan tar beslut på två olika sätt, det hållet hade vi antagligen inte haft en klimatkris idag. Kanske är det dags att tänka om och lägga ytterligare ett lager på möjligheterna att påverka beslutsprocesser. Tillsammans med de klassiska sätten eller ensamt kan nudging skapa förändring på en speeddejt med nudging Beteendelabbet Med rådande klimatförändringar är vi i behov av att skapa en mer hållbar värld och för att nå det måste människor göra rätt val för miljö och klimat. Men även om vi vet vad som är rätt och vad som är fel, är det fortfarande svårt för många att omsätta tanke till handling, eller vilja till beteende. Där kommer nudging in som ett nytt verktyg för att knuffa människor i rätt riktning. Utan att ta bort valmöjligheter eller erbjuda ekonomiska incitament handlar nudging om att skapa beslutsmiljöer som leder konsumenter till hållbara val. Nudging är därför ett perfekt verktyg för att förbättra återvinning och sophantering automatiska och det rationella. Vi människor vill ofta tro att vi gör merparten av våra beslut rationellt, men faktum är att 80 procent av alla beslut görs automatiskt, ofta med olika tankefällor som grund. Se olika tankeexperiment och tankefällor i Beteendelabbets presentation. nudging som komplement När man vet hur beslut fattas är det dags att börja testa hur de kan påverkas. De klassiska sätten är information, förbud/ regleringar eller ekonomiska incitament som skatter och rabatter. Ibland funkar det, områden där det annars är svårt. nudging i praktiken Med nudging kan du inte påverka alla. De som redan bestämt sig för att ta bilen varje dag trots en medvetenhet kring utsläpp och klimatpåverkan är inte din primära målgrupp. Det redan frälsta är heller inte de som kommer påverkas avsevärt. Det är istället de mittemellan, kallade indifferenta eller passiva bundsförvanter, som utgör den stora möjligheten. Nudging kan tillämpas på flera sätt och Beteendelabbet utgår från en ABC-analys av vad är nudging? bland hyresgäster... försiktigt knuffa människor i önskvärd riktning, utan att begränsa någon valfrihet eller genomdriva några ekonomiska incitament, men genom att förändra någon aspekt beslutsmiljön (val-arkitekturen).. - Thaler & Sunstein, 2008 tankefällor När du tar ett beslut är det flera saker som påverkar. Ofta fastnar du i tankefällor som på olika sätt anpassar ny information och nya intryck till den världsbild du redan har. Ett exempel på det är stereotyper eller olika normer som du vant dig vid eller som ABC-AnAlYs
beteende. A är det som aktiverar beteendet, till exempel inbjudan till en grillfest. B är grillfesten, det vill säga själva beteendet. C är konsekvensen av beteendet, alltså vad man tyckte om det. Ofta är det vid C som man har möjlighet att uppmuntra till ett upprepat beteende, eftersom något man tycker är kul sporrar till att göra det igen. Ett sätt att jobba med att förhöja upplevelsen (alltså C) är fun theory, det vill säga att man gör något tråkigt roligt. Beteendelabbet visar en film som exempel. Filmen fokuserar på en soptunna i en park, som varje gång någon slänger skräp i den genererar ett visslande ljud, som om soptunnan vore bottenlös. Upplevelsen av beteendet är rolig och oväntad, vilket gör att flera gärna slänger skräp igen. Några enkla verktyg Nudging ska vara enkelt, attraktivt, socialt och/eller direkt. Enkelt är till exempel att placera återvinningscentraler på ställen man ändå går förbi. Direkt nudging innebär att man får omedelbar återkoppling, till exempel ett tack när man återvinner avfall. Attraktiv nudging är något som lockar till ett beteende, till exempel fotsteg i marken till en soptunna. Det sista sociala verktyget handlar om normer. Att jämföras med andra kan ofta sporra ett eget beteende. Viktigt att tänka på är även förhållandet mellan motivation och enkelhet. Ju lättare något är att göra, desto mindre motivation krävs, och tvärtom. Ibland kan man därför behöva förändra ett beteende stegvis. Att bara återvinna papper kräver mindre motivation än att återvinna allt. Men har man väl vant sig vid att återvinna papper kanske steget till att även återvinna plast är mindre än i utgångsläget. Ta reda på mer På nätet finns flera exempel på nudging och vill du ha mer inspiration räcker en enkel googling. Läs även gärna artikeln på vår webb om hur Studentbostäder i Linköping jobbat med nudging i sina studentbostäder. Den hittar du i Kunskapsbanken under Best Practice. Klassiska nudges Små tallrikar = mindre mat = mindre matsvinn En påmålad fluga skapade mer lättstädade toalettgolv