Att forska i utveckling

Relevanta dokument
Befolkning. Geografi.

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

FÖRSLAG TILL RAPPORT

Perspektiv och teorier i internationell politik

Förslag den 25 september Geografi

EU:s utvecklingssamarbete och bistånd SVERIGE. Särskild Eurobarometer 441. November - December 2015 SAMMANFATTANDE LANDANALYS

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Internationell politik 1

Rika och fattiga länder

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Vår rödgröna biståndspolitik

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

1. BEKANTA ER MED FN:S MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. 2. VÄLJ PÅ KARTAN ETT AV FINLANDS LÅNGVARIGA PARTNERLÄNDER.

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Remissyttrande om betänkandet En rättvisare värld utan fattigdom SOU 2001:96 från Attac Sverige

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Världen idag och i morgon

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

KLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET. Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Stadga för det Europeiska gröna partiet

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kursplan: Samhällskunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Strategisk plan. för Umeå kommun

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Resultatstrategi för Bangladesh

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Europa i världen

Norden och Östersjöriket Sverige ca

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Finlands utvecklingssamarbete

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet

Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008

5.8 Geografi. Mål för undervisningen

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Tipspromenad. Fråga X

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan


Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillsammans för en rättvisare värld

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

Partiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober

Samhällskunskap. Ämnets syfte

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

Transkript:

Redaktörer Juhani Koponen Jari Lanki Mariko Sato Anna Kervinen Att forska i utveckling En inledning Översättning till svenskan Anne Rosenlew Märta Salokoski

Originalets titel: Kehityksen tutkimus. Johdatus perusteisiin Gaudeamus Helsinki University Press 2016 Copyright 2017 författarna och Gaudeamus Helsinki University Press Gaudeamus Oy www.gaudeamus.fi Fotografier: Raisa Karjalainen, Anna-Maija Koponen, Jari Lanki, Laura Oja, Kukka Ranta Pärm: Emmi Kyytsönen Biblioteksklass: 36.96 UDK: 339.96 ISBN: 978-952-495-422-8

Innehållsförteckning I Utveckling och utvecklande 9 1. Utvecklingsforskning kunskap och verksamhet 11 Utvecklingsforskningens objekt och ändamål: problemorientering 13 Utvecklingsforskningen som samhällsvetenskap: kravet på utvecklingsrelevans 19 Utvecklingsforskningens löften och begränsningar 28 2. U-länderna och hur vi kan förstå världen 33 U-länderna och syd 34 U-landet som en kategori inom internationell politik och ekonomi 35 U-land som forskarnas kategori 50 3. Vad innebär utveckling? 55 Utvecklingens innehåll och struktur 56 Utveckling som mål och ideal 57 Utveckling som historisk process 59 Utveckling som intentionell verksamhet eller intervention 66 Utvecklingens grammatik 67 Utvecklingens historia 68 Utvecklingen och dess kritiker 73 II U-ländernas bakgrund och position 77 4. Olika förklaringsmodeller för utveckling 79 Ras, kultur och utveckling 80 Många definitioner på kultur 81 Geografi och miljö: från determinism till possibilism 87 Historiens och politikens utvecklingsinterventioner 94 Den immanenta utvecklingen och utvecklingsinterventionen 103 5. Skilda utvecklingsvägar i nord och syd: den globala ojämlikhetens uppkomst 109 Världens utveckling: evolution och expansion 112 Den europeiska utvecklingen: den industriella kapitalismens genombrott 114 Den europeiska expansionen och tillblivelsen av nord 118 Den industriella kapitalismen och syd 127 Vilken utveckling är avvikande den i syd eller den i nord? 136 6. U-länderna i världsekonomin 139 Den globala produktionens nya geografi 140 U-länderna på den globala finansmarknaden 153 Rivalserande principer i den globala handelspolitiken 157 WTO det globala kapitalets redskap eller u-ländernas vän? 163 Förändringstrender i världshandeln 166 En öppen ekonomi kontra en aktiv utvecklingspolitik 168 Till sist: vad kan vi lära oss av u-ländernas ekonomiska historia? 172

III Utvecklingens problem och möjligheter 175 7. Befolkning och migration i utvecklingen: den unga vs. den åldrande världen 177 Demografins grunder 179 Globala befolkningstrender: befolkningstillväxten minskar 181 Teorin om demografisk transition och kritiken av den 184 Faktorer som inverkar på födelsetal och dödlighet 187 Folkökning och fattigdom: orsaker och konsekvenser 190 Den internationella befolkningspolitikens utveckling 196 Migrationen förändrar världen 202 Dialektiken mellan befolkning, flyttningsrörelserna och utvecklingen 209 8. Landsbygder i u-länderna 215 De mångfacetterade hushållen 215 En brokig mångfald av levnadsvillkor och jordägarförhållanden 217 Utkomstsättens mångfald i Honduras 222 Det stökiga träkolet i Tanzania 227 Landsbygden i Kambodja: rörelse, kontinuitet och avbrott 230 Landsbygdens mångfald 236 9. Städernas hot och möjligheter 239 Vad är en stad? 240 Kolonialismens inverkan på städerna i kolonierna 241 Modernisationen och städerna 245 Staden och utvecklingen 246 Orsakerna till städernas tillväxt 250 Den dualistiska stadsstrukturen: städer i städerna 252 Framtiden ligger i städerna, men en hurudan framtid? 262 10. Utvecklingens kön, könets utveckling 267 Könsforskningens grundbegrepp 267 Kön i utvecklingsforskningen och -politiken 274 Från traditionella indelningar till kritiska ståndpunkter 276 Kön i utvecklingssamarbetspraxis 284 Framtida utmaningar 289 11. Miljö och utveckling 295 Miljö, natur och utveckling 297 Naturskydd och lokal utkomst 299 Naturtillgångarna och den extraktiva industrin 301 Att ta resurser i besittning i utvecklingsländerna 302 Miljörisker och miljöosäkerhet 305 Miljöfrågorna och hållbar utveckling 306 Klimatförändringen och syd 309 Att förvalta miljön 317 Miljörörelserna 318 12. Konflikter, säkerhet och utveckling 325 Vad avses med säkerhet? 326 Säkerhetens och utvecklingens historia 328 Gamla och nya krig 329 Förklaringsmodeller för konflikter 331 Säkerhet eller säkerhetisering? 337 Sköra stater och globaliseringen av förvaltningen 339 Stater bildas eller konstrueras? 343 Säkerhet eller utveckling? 350 IV Utveckling som handling 355 13. Löften och motsättningar i utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet 357 Från utvecklingshjälp till utvecklingspolitik 360 Utveckling, politik och koherens 362

Utvecklingspolitikens stora riktlinjer: syntesen och dess utmaningar 367 Utvecklingssamarbetet och utvecklingsbiståndet 373 Utvecklingsbiståndets inriktning och betydelse: utvecklingspolitik vs. utrikes- och handelspolitik 374 Utvecklingssamarbete som projekt- och politisk praxis 381 Utvecklingsbiståndet som en kamp om resursfördelning 390 Utvecklingspolitikens resultat och möjligheter 393 14. Global styrning, utveckling och makt 403 Maktens många ansikten 405 Staten som styrelseform 410 Från internationellt samarbete till global styrning 422 Enskilda företag för utveckling? 433 Medborgarsamhället en vakthund mot makten eller statens och kapitalets kompanjon? 438 Globalt styre av vem? 450 Bilder 456 Skribenterna 457 Tack 460 Index 461 Inforutor Ruta 1.1. U-landsforskning, utvecklingsforskning eller forskning om utveckling 12 Ruta 1.2. Mångvetenskaplighet och interdisciplinaritet 18 Ruta 2.1. Mapa mundi och världsbilden 36 Ruta 2.2. Grupp 77, 38 Ruta 2.3. Bruttonationalprodukt och bruttonationalinkomst 41 Ruta 2.4. Världsbankens indelning av ekonomier 46 Ruta 3.1. Transitiv, intransitiv, immanent, intentionell 60 Ruta 3.2. Developmentalism som diskurs 70 Ruta 4.1. Dieter Senghaas sanningar 103 Ruta 5.1. Två uppfattningar om kapitalismen 117 Ruta 5.2. Världssystemhistoria som alternativ 122 Ruta 6.1. Från GATT till WTO 161 Ruta 7.1. Demografins centrala begrepp 180 Ruta 7.2. Indiens befolkningspolitik 193 Ruta 7.3. Kyrkan, ekonomin och befolkningen: Latinamerika 197 Ruta 7.4. USA och abortfrågan 199 Ruta 7.5. Kinas enbarnspolitik 203 Ruta 7.6. Migrationsterminologi 206 Ruta 8.1. Livsmedelssäkerhet och global ojämlikhet 218 Ruta 9.1. Den statistiska definitionen av en stad 243 Ruta 9.2. Lima. Staden där man beslagtagit jorden inofficiellt 254 Ruta 9.3. Urbaniseringen i Kina 257 Ruta 9.4. Vem hör till den informella sektorn? 258 Ruta 10.1. Pekingkonferensens handlingsplan 281 Ruta 10.2. Un Women 283 Ruta 12.1. Är naturresurser en välsignelse eller en förbannelse? 334 Ruta 12.2. Att återanpassa före detta krigare i samhället 348 Ruta 13.1. Utvecklingsbistånd och utvecklingssamarbete 358 Ruta 13.2. Utvecklingspolitiken 361 Ruta 13.3. Koherent politik och utvecklingspolitisk koherens 363 Ruta 13.4. Från miljarder till biljoner var tas pengarna ifrån? 378 Ruta 14.1. Världsbanken och IMF422 Ruta 14.2. Tala inte om oss utan med oss 444