AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering Il Examination, Provkod 0501 KLH ~ Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning hp, tentamen 201.5-05-14 Tentamen består av fyra delar. Varje del finns på separat blad och lämnas in separat i olika omslag märkta med rättande lärares namn. Tänk på att skriva tydligt för att undvika att rättande lärare int e kan tyda era svar. Blad l 2 3 4 Område Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning. Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar beroende på hjärnskada eller demens Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Rättande lärare Maria Dahlström Helen Lindner Kajsa Holmqvist Maria Yilmaz Aktuella lärandemål De mål som examineras i va rje fråga finns angivna i tentamen. Här nedan finns målen och dess _j numrering såsom de är angivna i tentamen. Kunskap och förståelse l. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Färdighet och förmåga 3. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbet sterapeutisk utredning och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder i syfte att förebygga, förbättra och/eller kompensera nedsatt aktivitetsförmåga. 4. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning av fysiska och sociala miljöfaktorer och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder på individ, grupp och samhällsnivå. 5. Visa förmåga att tillämpa färdigheter i utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärder.. Visa förmåga att, med berörda parter, såväl muntligt som skriftligt analysera, prioritera, motivera samt argumentera för ställningstaganden i sit uationer kopplade t ill utredning, åtgärd och utvärdering. Värderingsförmåga och förhållningssätt 7. Visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter, deras närstående eller andra grupper. --- --- - - ----- - - - -- ---- LYCKA TILL!----- - - --- -----------------------------
BLAD l Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning Svaren lämnas i omslag märkt Maria Dahlström Du har erfarenhet av vuxenhabilitering men ny på denna arbetsplats och får vid veckans teammöte nedanstående ärende. Casebeskrivning George är man på 23 år. Han har en celebra! pares (diplegi) samt en utvecklingsstörning av måttlig grad. George deltar i daglig verksamhet fyra- fem dagar i veckan. Det fungerar bra på och kring daglig verksamhet och George trivs där det finns struktur. Han har sen flera år en kontaktperson enligt LSS, Petri. På fritiden går de på fik, "kulturaktiviteter'' lyssnar på musik och går på "disco"- detta sker någon gång i månaden. George deltar i fritidsverksamhet några gånger i månaden, en skapande verksamhet. Ibland har de försäljning av tillverkade alster och deltagarna brukar göra något roligt med förtjänsten. Exempelvis går de till Mae Donaids och George bara älskar glassen där! George tycker mycket om mat och att äta! l höstas startade några eldsjälar från daglig verksamhet en fristående teatergrupp som George är med i. Sen starten har de övat på sång, dans och musik från olika länder. l september ska de ha fyra föreställningar för allmänheten. Gruppen träffas numera på söndag förmiddag. Trots att George måste gå upp tidigt vill han gärna vara med då aktiviteten är rolig. George hade kontakt med vuxenhabiliteringen när det var dags att flytta hemifrån (kurator). Familjen (Mamman, George och två syskon) kom som flyktingar tilllandet för åtta år sen, har inte haft andra kontakter med habiliteringen. Vid kontakt med mamman används tolk. George bor numera på boendet "Lyckan"- där de flesta boende har en grav utvecklingsstörning. Nu har det uppstått en del problem i boendet och arbetsledaren kontaktar dig som arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen-arbetsledaren har hört att arbetsterapeutiska åtgärder kan hjälpa George att klara sin vardag Personalen beskriver följande: "George blir så orolig inför att olika saker ska hända (oregelbundet förekommande). Han frågar 'hela tiden', och det blir så jobbigt med hans frågor. Georges frågor kan handla om; får jag glass, åka buss eller taxi, något att äta där, ska andra med, hur mycket pengar ska med, vilka skor/byxor/jacka/utrustning som ska med och mycket annat. Vi svarar och svarar- han har nog dåligt minne?". George tar också initiativ till att göra olika aktiviteter i sin lägenhet. Han drar fram saker och ska "städa" (och nog behövs det så stökigt som det är). Han släpar runt med kläder som ska "tvättas", han plockar fram saker och vill "baka" och "laga mat". "Oj så rörigt det blir! Ska vi verkligen ha det på det här sättet?" Det är mycket enklare om vi sköter det här till George som vi gör med de andra boende. Står dörren till någon annans lägenhet öppen kan George gå in där och plocka fram ur kylskåpet, han vill baka och laga mat. "George är stökig- han verkar inte ha koll, berättar en annan av personalen. "Ja, helt hopplös", säger en annan. "Det bästa vore om han stannade hemma hos oss, vi fixar så gärna glass åt honom här, säger en tredje- "då skulle vi slippa allt tjat om att åka iväg- vad kan vara så viktigt för honom med att sjunga låtar tillsammans med andra". "Vi kan ju sjunga och dansa här hemma hos oss", säger en fjärde. "Och det där med att tvätta, städa och baka,- det sköter ju vi i personalen alltid om. Hur ska Du kunna hjälpa oss"? säger en femte". Du bestämmer dig för att kartlägga vad som fungerar i vardagen för George och vad som fungerar mindre bra samt vilka hjälpmedel han redan har. Du vill utveckla och stödja med fler hjälpmedel men måste först ta reda på vad George har erfarenhet av (även om han inte själv kan överföra den erfarenheten). Du anser att det är av vikt att få kontakt med omgivningen runt George, lära känna nätverket (här använder du inte journalanteckningar eller hjälpmedelsförteckning). Frågor l. A. Vilka "arenor" l personer besöker du vid din kartläggning? 3.4. B. George använder redan hjälpmedel då det till viss del fungerar bra i vardagen. Vilket/vilka hjälpmedel har han? Hur kom du fram till vilka hjälpmedel han har? l svaret ska du utgå ifrån den information du får i caset och vidareutveckla svaret utifrån informationen där. C. Du inser att du behöver utbilda personalen, om vad behöver de kunskap? Utifrån kartläggningen kommer du fram till att jobba vidare med EN aktivitet som INTE fungerar bra, som viktig för George och som skapar problem i boendet. Åtgärden är kompenserande. 2. A. Vilken aktivitet väljer du? Motivera utifrån caset. B. Beskriv kort din åtgärd- hur det går till då du implementerar hjälpmedlet/hjälpmedlen. l beskrivningen av åtgärden ska det ingå en konkret beskrivning av hur du använder ditt terapeutiska förhållningssätt i mötet med George och personalen vid utförandet av din åtgärd. C. Av vilken anledning är det viktigt att arbeta med personalen? Vad säger litteraturen om vikten om att arbeta genom personalen? 1.3.4..7
BLAD2 Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn} Svaren lämnas i omslag märkt Helen Lindner Nr Fråga 1 Maja är åtta år gammal och går i andra klass. Hon fick diagnosen Aspergers syndrom och diagnosen ADHD för sex månaden sedan. Hon är nyligen inskriven vid Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) där du arbetar som arbetsterapeut. Din psykologkollega träffade Maja och hennes föräldrar vid det första besöket där det framkom att Maja behöver arbetsterapeutiska insatser. Maja har inte fått några arbetsterapeutiska insatser tidigare. Innan du genomför din utredning läser du Majas journal. Maja har inga talsvårigheter men hon har problem med att kommunicera sina känslor. När hon är frustrerad i skolan kan hon skrika åt sina klasskompisa r. Hon har inte så många kompisar som villleka med henne. Hon har en kompis som hon leker mest med. Hennes lärare är en ny pedagog och hon har ingen erfarenhet med barn som har Aspergers syndrom. Föräldrarna berättar att Maja har svårt att följa instruktioner. De vet inte vad det beror på. De säger att Maja lätt blir distraherad. De vet att Maja har samma problem i skolan men de har ingen konkret information om hur allvarligt problemet är i skolan. Enligt föräldrarna älskar Maja att rita bilder och bygga puzzel. Hon kan sitta länge med dem. Du ska träffa olika personer för att få ihop en helhetsbild av Maja och hennes problematik. Utgå från den ovan beskrivna situationen: Beskriv konkret vilken information du vill samla in för att en tydlig bild av Majas problem och styrkor. Beskriv vem du vill prata med, vad du vill fråga om, och var du vill göra detta. Beskriv hur du anpassar dina frågor till Majas ålder med konkreta exempel. Beskriv även hur du anpassar den fysiska omgivningen vid din träff med Maja utifrån Majas diagnoser. Motivera konkret dina val utifrån Majas diagnoser, ålder och status. Du ska träffa Maja i skolan för att utvärdera Majas status efter dina behandlingsinsatser. En av dina behandlingsinsatser är att börja använda tidshjälpmedlet timstock, och du vill veta om Maja har nytta av timstocken eller inte. Beskriv konkret vilken information du vill samla in och hur du samlar in dem. Motivera konkret dina val utifrån Majas diagnoser, ålder och skola. 4, 5,
BLAD3 Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar till följd av hjärnskada och demens Svaren lämnas i omslag märkt Kajsa Holmqvist Frågor l. Du arbetar i ett demensteam inom den kommunala äldreomsorgen. Du träffar Ingegerd och Jörgen. Ingegerd har Alzheimers sjukdom. Hon har svårt att veta vad som ska göras när, och i vilken ordning uppgifter inom en aktivitet utförs. Hon har också svårt att hitta i bostaden. Ingegerd är aktiv och vill göra saker själv men det uppstår ofta svårigheter. Du har nyligen läst en artikel som beskriver evidensbaserad arbetsterapi i syfte att minska kraven på aktivitetsutförandet. Du bestämmer dig för att följa dessa riktlinjer med Ingegerd. a) Beskriv ditt tillvägagångssätt för att komma fram till en aktivitet som ni ska prioritera att jobba med. b) Beskriv vilka åtgärder du planerar och beskriv därefter hur de omsätts konkret vid ett behandlingstillfälle när Ingegerd genomför aktiviteten. Det ska framgå vad som görs, hur det görs och varför. Aktiviteten genomförs i Ingegerd och Jörgens hem. Motivera svaren utifrån dina kunskaper om evidensbaserad arbetsterapi för personer med demens. 2. Du jobbar nu på stadens universitetssjukhus. På rehabiliteringsmedicinska kliniken träffar du Sara. Hon fick en stroke för åtta veckor sedan. Hon skrevs ut från neurokliniken efter en vecka men har nu kommit till er för en utredning p.g.a. att det inte fungerar hemma. Det är hennes sambo som tagit initiativ till detta. Vid ett första samtal med Sara och hennes sambo framkommer att de har en delvis olika bild av situationen där sambon upplever att Sara blivit rörig och glömmer att göra saker, att hon har svårt att komma igång med aktiviteter och blivit ganska lat och oengagerad. Sara tycker att det fungerar bättre än vad sambon uttrycker men är ganska tyst under samtalet. a) Beskriv din fortsatta utredning och vilka problem på aktivitetsnivå som framkommer. Motivera ditt tillvägagångssätt. b) Utgå från det kortsiktiga mål du och Sara formulerat. Beskriv kortfattat vilka åtgärder du bedömer skulle kunna hjälpa Sara i den valda målaktiviteten. Motivera ditt svar. Beskriv genomförandet av ett behandlingstillfälle där de åtgärder du angett i fråga b omsätts konkret. Det ska framgå vad som görs, hur det görs och varför. d) Låt oss säga att du och Sara jobbat en tid och det är dags att utvärdera effekten av de arbetsterapeutiska åtgärderna. Beskriv hur du går tillväga och motivera ditt svar. 1,3,4, 3,4,5,
BLAD4 Tentamensfrågor Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Svaren lämnas i omslag märkt Maria Yilmaz Case Erika är en 32-årig kvinna som har haft kontinuerlig kontakt med psykiatrin sedan 18 års ålder. Hon har tidigare diagnostiserats som borderline och personlighetsstörning. Hennes nuvarande diagnos är symptomfattig schizofreni. Hon har studerat till och från på universitetet, men gick bara sporadiskt på kurserna och uppger att hon inte trivdes med kurskamraterna och därför bytte kurser ett flertal gånger, hon upplevde att hon var annorlunda och blev stressad inför tentamina. Hon har haft sporadiska arbeten som städerska, men upplevde att stressen på arbetet gjorde att hon försämrades och kunde ibland höra röster. Hon hade också svårt att passa tiderna. Erika har en del fritidsintressen som att lyssna på musik, läsa och gå promenader. Den senaste tiden har hon inte utövat dessa pga en tilltagande passivitet och tendens till isolering. Erika bor i egen lägenhet, men kommer sig inte för med att städa, tvätta och laga mat i nuläget. Hon har få sociala kontakter. Den enda "aktivitet" hon utför är när hon går till vårdcentralen för att hämta medicin en gång i veckan. Då brukar hon dröja kvar i väntrummet någon timme. Hon tycker egentligen inte om att vara ensam och i väntrummet finns andra personer att iaktta, utan att behöva prata med dem. Erikas sociala svårigheter och problemen med att sköta hemmet uppmärksammas av sjuksköterskan på vårdcentralen och arbetsterapeuten kopplas in. Fråga l Du träffarerika för att utreda hennes aktivitetsnedsättning/aktivitetsproblem. a) Beskriv och motivera hur du genomför utredningen. 3, b) Beskriv vad du kom fram till vid utredningen. Beskriv och motivera ett kortsiktigt mål för Erika, utifrån det som framkom vid utredningen 2 Beskriv en åtgärd för att nå det kortsiktiga målet. Utgå från någon av de fyra aspekter av meningsfullhet i daglig aktivitet som beskrivs i Eklund mfl (2010}. Välj den av dessa aspekter som du bedömer att Erika har mest problem inom och skulle vara hjälpt av att komma till rätta med. a) Ange och motivera utifrån Erikas situation den aspekt av meningsfullhet i l, 3,, 7 daglig aktivitet du väljer. b} Beskriv konkret och utförligt hur du genomför åtgärden för att möjliggöra eller träna Erikas färdigheter inom den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt att arbeta med. Beskriv även ditt förhållningssätt/bemötande till Erika under genomförandet av åtgärden på ett konkret och utförligt sätt. Motivera dina val. Redogör för vilken av de fyra dimensionerna görandet, varandet, tillhörigheten eller blivandet som du anser bidrar t ill upplevelsen av mening i den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt. Motivera ditt val 3 Beskriv och motivera hur du utvärderar den beskrivna åtgärden och vilket resultat utvärderingen ger Observera att dittförhållningssätt/bemötande skall beskrivas integrerat i den övriga beskrivningen av åtgärden. s,