1 Lokalpressen Wester - och Norrbottens Läns Tidning 1841- Utkom den 1 Maj 1841 med sitt första nummer. Publikationen blev inte långlivad, och tidningen efterträddes av Wester- och Norrbottens Läns nya tidning 1841-1842 Efter ett år dog också denna tidning. Den efterträddes 1844 av Tidning för Wester- och Norrbottens Län 1844-1847 I dess spalter kritiserades ofta och sarkastiskt Landshövding G A Montgomery. Utfallen blev så svåra att utgivaren, boktryckaren E. G. Lindroth, till slut ansåg sig böra stänga spalterna för de värsta belackarna. Kort därpå upphörde man med utgivningen. Den ersattes av Umebladet se nedan. Umebladet 1847-1951 startade den 25 September 1847 i Umeå och blev en högerinriktad reformvänlig tidning. E. G. Lindroth var upphovsman tillsammans med sonen Edvard Lindroth, som senare övertog ansvaret för tidningen. 1861 hade tidningen 208 prenumeranter. Umebladet var ensam tidning i Umeå fram till 1869. Hur ofta den utgavs till en början är inte känt, men vid sekelskiftet och fram till 1915 utgavs den tre dagar i veckan. 1916 blev det daglig utgivning. Redaktör Karl Arne Lindström 1904-10-31? Ansvarig utgivare av Umebladet Umebladet Tel. 25 1936 Umebladet utg. 6 ggr i veckan 16 o 18 pr mm; Tel. 25 1939 100 års Jubileumsupplaga med sju nummer utkom den 30 Augusti - 22 November 1947. En enastående samling information om svunna tider. Uppgick i Skelleftebladet 1951
2 Nya Umeå Tidning utgiven i Umeå 1856 Nyare Umeå Tidning utgiven i Umeå 1857 Tidningen för Jordbrukare inom Västerbottens län utgiven i Umeå 1860-1862 Westerbotten 1869-1912 tidning för Umeå Stad och Län Provnummer utkom 3 dec. och 17 dec. 1869 samt 7 jan. 1870 med utgivning till en början den sista i varje månad. Med politisk högerinriktad profil. Senare utgavs den tre dagar i vecken fram till 1912, då den upphörde. Tidningen för Lantmanna-näring och husslöjd i Westerbottens län 1879-1885 utgiven i Umeå Umeå Nya Tidning 1896-1928 Moderat - liberal ( sansad frisinnad), fosterländsk och nykterhetsvänlig Tidningen utkommer hvarje helgfri tisdag och fredag kl. 3 e. m. Såsom länstidning kommer den i första rummet att behandla stadens och länets angelägenheter, och skall därvid söka blifva en verklig länstidning, något som blir möjligt därigenom, att vi lyckats erhålla goda korrespondenter från nästan alla länets socknar. För övrigt komma att i tidningen inflyta så färska nyheter som möjligt såväl från eget som från främmande land rörande sådant, som kan vara af vikt eller intresse för våra läsare. Under rubriken Fria ord intaga vi gärna från allmänheten önskningar och uttalanden i allmänna frågor, för så vidt de hålla sig till sak, framställes på ett städadt språk och äro fria från personliga utfall. Tidningen skall nämligen städse hafva rätt och sanning till ögonmärke samt vara opartisk, hänsynsfull och själfständig. samt kostar för helt år 1:50 för tre fjärdedels år 1:20 för ett halft år - :80 för ett fjärdedels år - :40 öre På posten tillkommer postarvode, som är för helt år 30 öre Tisdagen den 4 Januari 1898 Umeå
3 Westerbottens Kuriren 1900 - Namnet stavades före mars 1903 med e. Den 7 april erhåller konstförvanten Svante Brandt i Umeå utgivningsbevis för tidningen. Endast 2 000 kronor av startkapitalet kom från Umeå - bor, däremot bidrog frisinnade Åsele - bor med 600 kronor. Enligt uppgift försäkrade sig Brandt om stöd från borgmästaren samt en riksdagsman genom att lova dem en riksdagsplats vid kommande val. Vilket mot förmodan lyckades. Enligt programförklaringen skulle den förfäkta folkets rätt mot förtryck både från höger eller vänster med en liberal politisk inriktning. Tidningen startade den 17 maj 1900 med sitt första provnummer på fyra sidor. Fyra månader senare kom det andra numret ut. Sättarlärlingen Runo Larsson ( 5 :e från höger ), som senare startade Larssons Tryckeri och Centraltryckeriet, står vid kasten i det av konstförvanten S. A. Brandt den 17 maj 1900 nystartade Westerbottens- Kuriren. Ordinarie utgivning från den 22 september då med 2 nr / vecka, 1903 med 3 nr / vecka Från 1907 med 4 nr / vecka 1909 åter till 3 nr / vecka och från 1916 till 6 per nr / vecka. Upplagan 1901 var 2000 ex., 1906 var den 5400 ex., 1910: 4000 ex., 1915: 10100 ex, och 1920: 12200 ex. 1901 utgavs tidningen 2 gånger i veckan. Länets billigaste tidning, 2 kr för en årsprenumeration.
4 1902 började tonen i tidningen bli frän. Personer, som avlidit av alkoholmissbruk ex, nämndes vid namn och angivande av dödsorsaken. Det var ord och inga visor om dragonernas tygellösa framfart i staden och ortskollegernas skumma konkurrensmetoder. Man kastade sig in i den politiska debatten med frikostigt uppbåd av invektiv och personangrepp. Den 16 mars 1909 går Västerbottens Kuriren i konkurs. Tillgångarna var 73. 000 kronor, skulderna inklusive aktiekapitalet på 50 000 kronor, var 95 000 kronor. Ett nytt aktiebolag, Västerbottens- Kurirens förlagsaktiebolag, bildades. Borgenärerna godtog uppgörelsen och tidningen kom ut som vanligt den 19 mars - men under en övergångsperiod tryckt i Umebladets tryckeri tack vare ett synnerligen välvilligt tillmötesgående av redaktörerna Lindroth och Holmqvist som Gustav Rosén, VK: s redaktör, skrev i en ledare. Gustav Rosén ( 1876-04-02 1942 )? Tyra Edit Olivia Rosén 1880-07-18? Gustav Rosen övertog ledningen för den ekonomiskt krisdrabbade tidningen som chefredaktör från 1903-1926. För Gustav Rosen gällde det att bygga upp en opinion för sina idéer, ett slags motståndsanda emot den konservativa överheten och dess status Quo - tänkande, och detta skedde psykologiskt mest verksamt genom att slå ned på de enskilda fallen av maktmissbruk och inkompetens. Från hans samhällskritiska utgångspunkt och med hans sociala patos var det därtill uteslutet att lägga fingrarna emellan, när det gällde systemets toppmän. De kunde inte skonas och i fejderna med dem utvecklade han sig snart nog till en fullfjädrad lagkarl i de JO - mål och tryckfrihetsmål, som ofta följde på angreppen.
5 Ortspressen hade i ett halvt sekel predikat fåtalsväldets välsignelser och berövat folket dess politiska självtillit. Detta skulle det nu bli ändring på. Det var under de två första åren på Kuriren, som Rosen gick hårdast fram mot byråkratin, både den civila och militära. Givetvis högg han ofta i sten, då sagesmännens berättelser inte stämde med verkligheten. Av sju JO - anmälningar under åren 1903-1905 föranleddes dock två åtal, och under samma tid red han ut stormen i två frihetsmål, som drabbat tidningen. Det viktigaste var emellertid, att många fått upp ögonen för hans oräddhet och raska beslutsamhet att bistå envar, som ansåg sig ha något otalt med myndigheterna. Till följd av detta kom också författandet av enskildas besvärsskrifter att i hög grad inkräkta på det redaktionella arbetet på Kuriren. Mången hjälpt länsbo hyllade honom som en sann kombatant. Fängelsedomen De politiska striderna hade medfört att många pennfäktare engagerades. Mitt i den lokala debatten hade Kuriren den 23 december 1914 en artikel i tidningen under rubriken i fyllan och villan, vari berättades om två bröder, som stulit en häst, men som klarade sig undan rättvisan genom att betala 25 kr till stadsfiskalen. Detta skulle ha inträffat, citat inte i Ryssland: Utan i Norrland. I en stad, som är vida känd. Därmed hade stadsfiskal Landgren äntligen Gustav Rosen på kroken, som hade en annan politisk uppfattning. Blixtsnabbt satte Landgren JK i arbete, och denne, som inte kunde förstå annat än att Landgren avsågs i artikeln, anbefallde tryckfrihetsåtal mot fridstöraren, som man kallade Rosen. I och med detta kom debatten igång även i rikspressen. I tryckfrihets- juryn, som skulle döma Gustav Rosen, valde åklagaren tre högermän, svaranden valde tre frisinnade politiker och domstolen två jurister och en industriman, som knappast kunde ha mycket till övers för Rosen. Av de många dramatiska processerna i rådhuset under de senaste åren tog den här helt visst priset. Även Kurirens 62 nidartiklar om stadsfiskal Landgren under några års tid talade här sitt dystra språk. Gustav Rosen hade alltså fallit på eget grepp. Den 1 juli 1915 utdömde rådstuvurätten fängelse i tre månader och skadestånd om 2. 000 kr till Landgren för att svaranden av arghet pådiktat Landgren brott. Ansträngningarna att få tryckfrihetsdomen upphävd misslyckades. Hovrätten minskade dock skadeståndet till 1 000 kr. i böter och tre månaders fängelse, och Högsta domstolen fastställde den 15 mars 1916 hovrättens utslag. Ett par veckor senare placerades fången nr 61 Rosen i sin cell i stadens gamla fängelse vid storgatan helt visst till oändlig glädje för sina många vedersakare till höger. När Gustav Rosen skulle lämna kronohäktet midsommardagen, hade drygt 2 000 personer samlats utanför byggnaden. Från hela länet hade hans anhängare vallfärdat för att få vara med att hylla honom vid frigivningen.
6 Den märkliga demonstationen för en sådan var det avlöpte emellertid synnerligen fredligt. Den ende som synes ha blivit upprörd var Landgren, som i sin egenskap av t f polischef trodde sig stå inför ett upplopp. Då han inte kunde skingra den stora folkmassan, beslöt han att föra ut Gustav Rosen genom en bakport. Men inte ens detta visade sig möjligt. Rosen vägrade att lämna fängelset annat än genom stora porten, utanför vilken anhängarna väntade att få hylla honom. Förts efter ett telefonsamtal med fångvårdsstyrelsens chef släpptes Rosen ut den väg han önskade. Folkmassan följde honom genom staden till hans bostad, och under stormande bifall höll han tal till från sin veranda och utbringade ett leve för fosterlandet. I det närmaste 4000 kr insamlades i länet till Gustav Rosens böter och kostnader i de många processerna. Helårsabonnemang 1929.02.04 hemburen 15:- 1996 uppgick dagsupplagan till 42300 ex. Redaktör och ansvarig utgivare av Västerbottens Kuriren 1902-11-16 Sekr. och kassör i Folkpartiets valkretsförbund i Västerbottens län, sekr. i Folkpartiets Umeå-avd., led i styr. för Västerbottens-Kurirens Aktiebolag, suppl. i styr. för Fastighetsaktiebolaget Uman, suppl. i Umeå Stads lönenämnd. Västerbottens Kuriren Tel. Namnanrop 1936 Västerbottens Kuriren Tel. Namnanrop 1939 Utg. 6ggr i veckan 16 o 18 öre f. o. e. t., textsida 18 öre, bestämd pl. 4 öre högre pr mm; Västerbottens Nyheter 1908 1914
7 Västerbottens Nyheter 1912 Moderat - liberal och bondevänlig. 1914 hade förlusterna blivit så stora att tidningen måste läggas ner. Som boktryckeri fortsatte man rörelsen enligt en annons 1923. Där det står följande. Alla slag av trycksaker för industrier, o affärsmän och privatpersoner utföres snabbt, elegant och billigt av vårt stora moderna och leverans - kraftiga tryckeriföretag
8 Västerbottningen 1979 Utgiven i Umeå 1914-1930 återuppstod Västerbottens Folkblad 1917 - första nummer utkom fredagen den 14 september 1917 där Elon Dufvenberg var andre redaktör från 1922-1959. Västerbottens Folkblad V. Kyrkogatan 23 Tel. 740, 884, 1450 1934 Västerbottens Folkblad Tel. 740 1939 Utg. 6 ggr i veckan, 16 o 18 öre pr mm; Den låg ursprungligen vid Renmarksesplanaden.1925 flyttade man till Västra kyrkogatan 23, och senare till skolgatan. I dag 2002-10-30 huserar tidningen på Ersboda. Prenumerationspriset den 1 januari 1921 var 9 kronor per år. Den 26 oktober 1935 beslöts att VF blir en morgontidning. Från och med nyåret 1936 1996 var dagsupplagan 19400 ex Västerbottens Folkblad Skolgatan 1990 Västerbottens Lantmannablad 1920 Utgiven i Umeå
9 Arbetarpolitiken 1921-1923 Utgiven i Umeå Vännäs Tidning 1928-1930 Utgiven Västerbottens Landsbygd 1935-1951 Utgiven i Umeå