Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1

Vi har laddat upp inför säsongen med både stort o smått. Du är välkommen med Din förfrågan. Glasburkar i plastpaket, pallpriser, 350, 500 samt 700gr. Samt sexkantsburkar i olika storlekar. Refraktometer Digitala & Analoga Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Har Du vår katalog 2010? Om inte, Ring Slungare Slungare Flexikupan - LN & HLS Vaxkakor Rökpust Utflykt med nybörjarkursen eller föreningen? Ring oss så bokar vi en tid. Barnhandskar Skinnhandskar Avtäckningsrulle Ovan fi nns ett urval av bra skyddskläder, för små som stora biodlare, mer fi nns i vår katalog 2010. Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby Tel: 20431-430055, Fax:-431855, Det går bra att beställa via hemsidan, tel, brev, Bitidningen mail eller 5 2011 fax. Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se. Lördagar stängt i Juli. Semester v.30-31

Ledaren Bokskatter och vårtecken Yvonne Stridh yvonne.stridh.sbr@biodlarna.org En vintrig lördag i början av året går färden till den lokala loppmarknaden. Ett folknöje och en mötesplats för alla åldrar. Jag knör mig in och snart bland hyllor fyllda med litteratur och tidskrifter råkar jag på boken Det otroliga bisamhället ett fynd för en tjuga! Boken gavs ut i slutet av sextiotalet. Författarens beundran inför bisamhällets värld går inte att ta miste på! Boken innehåller dessutom ett flertal vackra bilder som framkallar en önskan om vår och för tankarna till alla roliga «bisysslor». Vintern är en bra tid för drömmar och förkovran. Lokalen rymmer även en liten cafeteria och vem möter jag där om inte en kollega från Södra Inlands Biodlareförening. Vi språkar om ditt och datt, gläds åt våra fynd och önskar båda att våren snart ska vara i antågande. Jag befinner mig på mitt första SBR- styrelsemöte. Första punkten, en medlemsenkät om SBR genomförd vid Linköpings Universitet. Studenterna berättar för oss att den vanligaste biodlaren är en man mellan 60-70 år, varit biodlare mindre än fem år och har som mest fem bisamhällen. Han är nöjd med Bitidningen och har inte hittat till hemsidan: http://www.biodlarna.se. Han känner inte särskilt många som är biodlingsintresserade. Känner du igen dig? Hej på dej! SBR är en ideell organisation med uppgift att tillvarata biodlarnas intresse. Detta kräver fler medlemmar och ökat intresse för organisationens arbete. Det är en grannlaga uppgift att knyta kontakter med beslutsfattare och att påverka regelverk. Så när du läser en notis eller ser ett nyhetsinslag på TV om biodlingens villkor, sprid nyheten och gläds åt att vi hörs i debatten! Förbundssekreteraren, Michael Cornell och undertecknad gästade nyligen Ultuna lantbruksuniversitet. Vi åkte dit för att bringa klarhet i vad för litteratur SBR magasinerat där. Vi fick veta att SLU katalogiserat samtliga avlämnade publikationer. Så nu kan du sitta hemma vid datorn eller på det lokala biblioteket och överblicka alla SBR:s böcker och skrifter. Sökvägen är: http://www.lukas.elibdrift.dk/ och under deldatabas finner du SBR. Lyckas du surfa dit har du hittat en riktig guldgruva! Du finner över ett hundratal boktitlar de flesta möjliga att låna hem. Passa på och bekanta dig med allt som finns samlat där, vår stora gemensamma bokskatt! Ett medlemskap i en förening, ett intresse som öppnar dörren till ny kunskap och samvaro. Det är ett privilegium att få vara en del i detta sammanhang. Ett möte med en ny medlem, en bok som väcker längtan om vår eller en upptäckt att söka sig ny kunskap. Ja allt detta är möjligt när man är medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund! Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: 0735-233126 E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 Bitidningen 5 2011 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. Telefon: 0457-30489, 0735-233130. Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: 0142-828 59 Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. Fre 08.00-14.00 Webbplats: www.biodlarna.se Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

I detta nummer MAJ 2011 I bigården 6 Aktuellt i maj 7 Blommar lockar bin 8 Avelskonferens mot varroa 10 För en lyckad övervintring 16 Multifunktionell blomsterlåda 18 Plantera biväxter 19 Drottninglösa bisamhällen 20 Fairtrade lyfter fattiga biodlare 21 Sommartider grilltider 22 En riktig kvalitetskurs 24 Bra bitillsyn i Västra Götaland 25 Första sommaren med bina 26 Meste biodlaren? 27 GMO-pollen i honung vad gäller? 28 Lennart Nilsson 70 år 29 Parningsstationer, mm, statistik 30 Nästa nummer (6-11 juni-nr) utkommer i slutet av maj. MANUSSTOPP: 1 maj. Numret därpå (7/8-11) i slutet av juni. Manusstopp: 1 juni. 8 10 Omslagsbilden: En av vår tids mest intressanta biodlare, John Kefuss, besökte Sverige 19 mars. Foto: Erik Österlund. 20 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. 4 Bitidningen 5 2011

Från manusstopp till korrektur tar det normalt ca 10 dagar för Bitidningen. Sedan ytterligare ett par dagar innan en färdig tryckfil skickas till tryckeriet. Men i april när arbetet med majnumret skedde inträffade årets riksförbundsmöte så att majnumret inte Presstop HF planeras att säljas SBR:s och HF:s styrelse har inlett en process att hitta nya ägare till Svensk Honungsförädling AB. Ingen av de nuvarande ägarna, SBR och LRF, har idag kapacitet att gå in med de resurser som krävs för öka lönsamheten i företaget. Man har idag för stor kostym, för stor tappkapacitet. Förtjänsten på importhonung har minskat pga ökat pris på världsmarknaden. ICA och Axfood importerar själva honung. HF:s affärsmodell fungerar m a o inte längre. Förtjänsten på importhonungen har tidigare betalt den svenska honungen. Så har det varit då HF haft ett led mer än andra uppköpare, som ska ha förtjänst från honungen. Det är en säljorganisation som anlitas. För att kunna hålla ett uppköpspris i nivå med andra uppköpare har marginalen på den svenska kristalliserade honungen, den traditionella med SBR-slingan, inte givit någon förtjänst. På förädlade produkter som Flytande för matlagning är däremot marginalen bra. Likaså då man tappar till en uppköpare som har en egen etikett som COOP. Då slipper man betala till säljorganisationen och får istället dessa pengar själva. Men den honungen säljs utan SBR:s slinga. Nya förädlade produkter som Honungsglaze och Mera Smak, har man inte haft resurser att marknadsföra för att komma in ordentligt på marknaden med. Sådana resurser har de nya intressenter helt hann färdigställas i korrektur innan detta möte. Vid mötet framkom sådana uppgifter att redaktionen mot praxis tog extra arbete i anspråk och gjorde denna manusstopsida då det sågs som angeläget att biodlarna fick del av informationen här. Matias Köping, SBR och Christoffer Rinman, LRF, ledamöter i HF:S styrelse. Christer Ankarlid, VD. Gösta Rappe, ordf i HF:s styrelse. De beskrev på riksförbundsmötet läget för HF. som finns och de är flera. Honungsmarknaden finns och ökar. Med tillskott av nya ägare och mer resurser tror HF:s styrelse att HF ska kunna utvecklas och stärka sin ställning. Koncentrationen kommer att bli på produkter som inte konkurrerar med hemmatapparna. Eftersom intressenterna vill ha svensk honung till sina förädlade produkter också i framtiden kommer man att ha ett uppköpspris som biodlarna blir nöjda med. Alla inblandade arbetar för en lösning som är bra för alla parter, där biodlarna är mycket viktiga. Då det gäller beslutet att genomföra en försäljning kommer distrikten att vara inblandade. Förhandlingar inleds så snart som möjligt med intressenterna för att villkoren för biodlarna skall ligga klara så snart som möjligt. Du som biodlare och leverantör av honung kan göra din röst hörd om detta på forumet på SBR:s hemsida. http://www. biodlarna.se/website1/1.0.1.0/895/1/?l= 1902&s=1902 En kort länk är: http://tinyurl.com/3jtlubh Gå in på meddelande från moderator och registrera dig. Sedan kan du starta en ny diskussionstråd om HF om du önskar. Forumet kommer att läsas av SBR:s och HF:s styrelse. Information kommer att ges när sådan finns. Red Bekräftad Apistanresistens i Värmland En biodlare har nyligen fått klart undersökningsresultat om kvalster på hans bin är Apistanresistenta. Detta gäller ett område i Värmland. Resultatet är sådant att resistens anses bekräftad. En bra tips är att biodlare som använt Apistan 2010 kontrollerar sina bin för att se om behov föreligger av en vårbehandling mot varroan, då naturligtvis med annat medel än Apistan. Red Bitidningen 5 2011 5

KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården Maj In i dimman Kristina Bäckström bor i Tumba med 4 bisamhällen hemma i trädgården. Ordförande i Tumbaortens Biodlarförening och biodlare sedan fen år tillbaka- Till vardags journalist på LRF Media. maj är det dags för den första riktiga genomgången av bisamhället. I Pusten ska tändas, som vanligt med en blandning av torra små pinnar och svordomar. Det finns biodlare som tänder pusten blixtsnabbt med en enda tändsticka och har den brinnande i evighet. Jag är inte en sådan. Ibland hotar jag den trilskande pusten med att göra som en farbror jag såg en gång. Han tryckte ner en gubbnäve träflis i pusten, klunkade på minst en deciliter tändvätska och satte fyr. Det brann som självaste Gehenna och slocknade med en kemisk suck efter prick en kvart. Jag besinnar mig dock och säkrar med ett knep jag lärt mig av grannbiodlaren. Om pusten slocknar mitt i tar jag fram en bit säckväv rullad till en liten cigarr. Den tänder jag på i ena änden så att den glöder lugnt. Man viftar framför flustret med säckcigarren så att röken sipprar in och vill man släcka sätter man bara klacken på glöden. Den här tiden på året handlar mycket om kaffe och förberedelser. Nu vaktar jag bina så att de inte plötsligt blir utan mat, byter till rena bottnar och sätter in byggramar för att hålla koll på när de börjar föda upp drönare. Jag plockar fram varroagallren, städar i slungrummet och beställer nya honungsburkar så att de finns till hands när rapsen blommar. Efter en vinter utan närkontakt är det är svårt att slita sig från kuporna så det blir många koppar kaffe på stentrappen framför. r. Där växer maskrosor och jag vägrar rycka upp en enda, för binas skull. Just det tror jag inte är så poppis hos min närmaste granne. Han för ett storskaligt krig mot maskrosorna och brukar gå lätt framåtlutad över gräsmattan med maskrosjärnet höjt som ett ljuster som om maskrosorna var småfisk han måste hinna spetsa innan de pilar undan. Han säger inget om mina maskrosodlingar. Där emot pratar han ibland om dagen när Svärmen kom. Det var ett mäktigt skådespel. Ett dån hördes över villakvarteret och när han tittade ut genom fönstret såg det ut som om ett åskmoln sjunkit till marken. Där hängde molnet ett tag som ett svävande UFO innan bina hittade sin nya hemvist, en bra bit ner i skorstenen på det hus jag bor i nu. Det var säkert 15 år sen men jag antar att bin fortfarande kan känna på lukten att andra tidigare valt just den skorstenspipan som sitt hem och känna sig hemma av bara farten. Grannens målande beskrivning av invasionen ger begreppet svärmförebyggande åtgärder en påtaglig verklighets- förankring. Om jag inte ligger steget före med nya lådor och vaxkakor där ungbina kan bygga sig trötta är det troligtvis jag själv som får lida. Skorstenen i fråga är nu min. Skulle den nu börja brumma och braskaminen fyllas med honung, då är det undertecknad som sitter mitt i smeten och måste göra något åt det. 6 Bitidningen 5 2011

Det är maj, denna förhoppningarnas solljusa månad, då marken klätts grön och färgstarka blomster bjuder frömjöl och nektar i mängd. Då är det en fröjd att vara biodlare. Bisamhällena utvecklas med stormsteg, och ram efter ram fylls med yngel. Ungbinas förspel under vackra vårdagar ger en försmak av svärmtidens sprudlande liv. Nu är också bina tacksamma för biodlarens omsorger. Utvecklingens tid är inne, och bina måste förses med nytt och större livsrum. Under perioden maj månad gäller att hela tiden ligga före bina med ramar. Blir man efter vaknar snart svärmtankarna hos bina. Följande åtgärder/iakttagelser i bigården bör göras: Till trågkupa, ge några utbyggda ramar vid första utökningen. Ramarna placeras på båda sidor av yngelklotet. Nästa utökning även med någon kakmellanvägg. Denna utökning pågår tills yngelrummet är fyllt med 18 ramar. I uppstaplingskupa gäller hel låda på. Antingen sätter man lådan ovanpå yngelrummet eller under. Lådan kan innehålla åtta utbyggda ramar och två kakmellanväggar. Dessa ramar placeras som nr 2 och 9 i lådan. Förebygg svärmning genom att vara ute i tid med ramar, så att drottningen alltid har plats för äggläggning. Är draget bra kan man nyttja byggram för drönarbygge. Detta för avlägsna täckt drönaryngel i kampen mot varroa Använd inget spärrgaller nu. Låt drottningen nyttja hela utrymmet Aktuellt i maj Tillväxtens månad i bigården ANDERS BERG för äggläggning. Detta gäller inte i trakt med höstoljeväxter. Där bör man spärra drottningen i yngelrummet vid utökning med den första skattlådan. Möjligtvis att man gör en mindre yngeluppflyttning med några täckta yngelkakor. Ynglet hinner då krypa ut innan rapshonungen slungas. När draget är slut måste honungen slungas direkt så att den inte kristalliserar i ramarna. Är våren tidig kan det bli aktuellt, i slutet av maj, med att sätta på tredje lådan i uppstaplingskupan och i trågkupan göra yngeluppflyttning. Nyttja då fler kakmellanväggar. Ungbina behöver arbete! Håll fortfarande yngelrummen väl ombonade. Om en lång period med dåligt flygväder infaller, kan fodring med socklösning bli aktuell. Det går åt mycket foder till yngelsättningen! Anpassa flusteröppningarnas bredd (storlek) till drag och bistyrka. När maskrosdraget börjar ges full flusteröppning till starka bisamhällen. Nu gäller det att ha koll på vad som händer i yngelrummet. Utvecklingen går fort! Det gäller, som biodlare, att man hänger med. Görs inte detta så vaknar svärmtankarna. Bilden visar en yngeluppflyttning i trågkupa. Yngelramar från vinternästet flyttas upp i en spärrad skattlåda. Drottningen får ej följa med. Bitidningen 5 2011 7

Blommor tar till alla knep för att flirta med bin KRISTINA BÄCKSTRÖM Blommorna lockar med mat eller värme, vackra färger och förföriska dofter. Men de kan också manipulera sina besökare eller ta dem tillfånga. Visst finns det blommor som klarar reproduktionen på annat sätt men de allra flesta är beroende av pollinatörer, allra helst bin. Bin är trogna och pollenberoende små hårbollar som flyger bra mellan blommorna. Binas betydelse Om man räknar på hela världens 1 500 odlade grödor pollineras omkring 70 procent av bin. Ungefär 800 växter pollineras av vilda bin medan cirka 120 av honungsbin. Bland våra mest älskade bär som vi har tillgång till genom allemansrätten skulle till exempel lingon, hallon, blåbär och hjortron vara chanslösa utan vildbin. Vi har till och med vildbin som bara ägnar sig åt skogspollinering, till exempel blåbärssandbi, lingonmurarbi och hallonbi. Blommorna har anpassat sig perfekt för att locka rätt besökare. På våren Tidigt på våren är de flesta blommor gula eller vita, runda och grunda. En spekulation är att blommorna ser ut så för att kunna bjuda in alla de få blombesökare som flyger så tidigt, men även för att detta lockar till sig flugor som flyger tidigare på våren än bin. Flugorna behöver mest pollen och når vanligtvis inte nektarn i djupare blommor, säger entomologen Erik Sjödin. På sommaren Senare på sommaren kommer fler rosalila och blå blommor, många med bra landningsplatser för humlor och djupa nektargömmor som bara fjärilar och långtungade humlor når. Röd färg I vår flora finns i stort sett inga knallröda blommor. De röda blommorna i våra trädgårdar är vanligtvis växter som är anpassade för fågelpollinering, vilket är särskilt vanligt i kolibriernas Syd- och Mellanamerika. Röd färg är helt bortkastat hos oss eftersom vi inte har blombesökande fåglar och eftersom bin inte kan se rött. Ett undantag är vallmon men där är det vi människor som brister som inte ser vallmons UV-färg som styr pollinerare mot blommans mitt. Undvik inavel Eftersom träd och örter har mekanismer som förbjuder självbefruktning (inavel) är det viktigt för växten att det egenproducerade pollenet hamnar på en artfrändes blomma. Naturen har därför sett till att arter med liknande blommor inte blommar samtidigt. I trädgården kan man därför följa hur ex. ljusblommiga träd i tur och ordning utnyttjar pollinerarna. Sälg följs av lönn, slån, körsbär, plommon och äpple och stenros. I skogen blommar sälg före blåbär, krusbär och lingon. Det vanliga är att blomväxter är tvåkönade, dvs. de bär både ståndare (hanorgan) och pistiller (honorgan) i varje blomma. För att ytterligare minimera självbefruktning och öka chanserna att få pollen från en artfrände mognar varje blomma efter ett speciellt schema, där ståndarna öppnar sig först och någon dag senare märkena. Fördelen med denna strategi är att undvika självbefruktning och förhoppningsvis sprida pollenet till en artfrände som redan blivit hona. I stängellika växter såsom blåeld, blåklocka, fingerborgsblomma och rallarros mognar blommorna längst ner först så att de först blir mottagliga honor. När en humla kommer på besök landar hon först längst ner i en mogen honblomma. Sedan flyttar hon sig, blomma för blomma, Plommonfrukt, som aldrig blivit till utan korsbefruktning. Foto: Erik Sjödin, www.knusnatur.se Kornvallmo, Papaver rhoeas. Där den färg vi ser inte är densamma som bina ser. Foto: Erik Sjödin, www.knusnatur.se 8 Bitidningen 5 2011

Smultronet (Fragaria vesca) är också en generalistblomma (vit, öppen och med mycket pollen) - här trugande efter blombesök. Foto: Erik Sjödin, www. knusnatur.se längre upp på växten där hon samlar på sig pollen (från de yngsta blommorna som ännu bara är hanar). Fullastad landar hon på nästa stängel där hon gör likadant, landar längst ner på en blomma som är mogen att ta emot humlans pollen. Fiffigheter Det finns ingen hejd på fiffigheten när det gäller att få pollenet att fastna på rätt ställe. Gullvivan producerar till exempel två olika typer av blommor. Båda har nektar Smörblomsbiet (Chelostoma florisomne) hane i smörblomma, en generalistblomma som besöks av specialistbiets hane, som vilar i blomman. Foto: Erik Sjödin, www. knusnatur.se längst ner som bin och humlor sträcker sig efter. Hälften av blommorna har pollen längst ner, invid nektarn, och pistillen högre upp medan andra har pollenet längre upp i blomman och pistillen invid nektarn. En humla kan landa i den ena och få med sig pollen via snabeln till nästa blomma som har pistillen på motsvarande plats men i sin tur skickar med sitt pollen på humlans huvud, berättar Erik. Locka med mat De växter som lockar med mat måste göra det på rätt sätt. Ger de bort för mycket förlorar plantan växtkraft och ett mätt bi flyger inte till så många blommor. Man skiljer på generalistblommor och specialistblommor. Generalisten är vanligtvis vit eller gul och bjuder mycket pollen, till exempel vitsippa och smörblomma. Specialisterna riktar in sig på en särskild insekt, till exempel ärtväxter som lockar till sig långtungade humlor eller flera av våra orkidéer som ofta besöks av olika fjärilar. Locka med annat Vid sidan om mat finns andra saker som växterna kan locka med. De kan bjuda på olja (ex. strandlysing) som lysingbiet kan använda vid bobygget, med parabolvärme en kall dag eller en skyddad plats att sova på. Blåklockan är till exempel en bra sovplats för blomsovarbinbin och inuti blommor som smörblomma och våradonis är det varmare än i luften runt omkring, berättar Erik Sjödin. Lurifaxar Men allt är inte renhårigt i lustgården. Det finns gott om växter som inte bjuder på något alls, de bara luras. Ofta är det växter som inte är så väldigt beroende av att sprida sig med frö ett visst år. Orkidén Adam och Eva bjuder inte ens på pollen, de ser bara goda ut. När bin flugit till ett par röda blommor och märker att de var tomma testar det en gul i stället med lika lite framgång även där. Så blev kanske både Adam och Eva befruktade. Andra blommor tar till tvång. Guckuskon lurar ner pollineraren i sin stora sko. Enda vägen ut är genom en trång passage. När biet till slut lyckas klämma sig ut blir det nerkletat med pollen. Tjuvar Men man måste komma ihåg att alla blombesök inte resulterar i pollinering. Det finns rånare och pollentjuvar som utnyttjar växternas lockbeten utan att hjälpa till med pollineringen. På tjuvlistan finns till exempel pollenätande skalbaggar som rapsbaggen, och åkervädden står inte på god fot med väddsandbiet som effektivt plockar av vädden sitt pollen utan att spilla det minsta i blommornas suktande märken. Bitidningen 5 2011 9

Avelskonferens med optimism och realism ERIK ÖSTERLUND Svensk Biavel diskuteras. Biodlare undrar var resultaten är. Svensk Biavel är flera projekt i ett. Ett område är avelskonferenser för att inspirera och ge kunskap. Lasse Naimell har jobbat med dessa. Han skall ha ett stort erkännande. Tack Lasse! Det senaste var i Hässleholm den 19 mars i år. Fokus går alltmer över till att avla ett bi som kan klara varroan utan preparatbekämpning. Vi fick lyssna till Ingemar Fries övergripande analys av situationen idag, Peter Rosenkrantz erfarenheter av svårigheterna att komma framåt i Tyskland och John Kefuss lyckosamma koncept i Frankrike. Då jag tackade föreläsarna efteråt för en inspirerande dag, ursäktade sig Rosenkrantz att han inte hade ett så upplyftande föredrag med mest problembeskrivningar. Föreläsningarna viedofilmades och sändes live på internet. Nu i efterskott kan man titta på dem via länken: http://trixster.se/svenskbiavel/ Ingemar Fries, John Kefuss och Peter Rosenkrantz. Foton: Erik Österlund Men jag påpekade att alla erfarenheter kan ge värdefulla lärdomar. Hos John Kefuss vilade inga ledsamheter som en deltagare uttryckte sig. Problem är till för att lösas. Man skall lätta upp arbetet emellanåt med att hitta anledningar till litet fest också, t ex trevliga måltider tillsammans. Jag blev inte bara imponerad av hans lyckade exempel utan också av hans personlighet. Han hade inga behov av att få bekräftelse av konferensdeltagarna. Han vet vad han åstadkommit. Men han ville gärna att fler skulle komma över sin rädsla och pröva det Soft-Bond- Test han presenterade. Svensk Biavel samlar nu i och med de två avelskonferenserna man haft information för att lägga upp en strategi som man hoppas kommer att passa här i Sverige. INGEMAR FRIES Först ut att hålla föredrag var Ingemar Fries. Tågförbindelserna är inte de bästa en lördag så jag anlände inte förrän till lunch och missade det. Men jag lyssnade efteråt via länken på Svensk Biavels hemsida. Ingemar Fries inledde med att redovisa sin tidigare publicerade rapport om Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin. Rapporten finns i sin helhet på Svensk Biavels hemsida: http://svenskbiavel.se/pdf/2010/svbrapp101.pdf Han gick först igenom olika resistensfaktorer. Sedan beskrev han ursprungsvärden för varroakvalstret, det asiatiska ceranabiet och hur det hanterar kvalstret. Han exempel på olika håll i världen där vår typ av bin, melliferabina, har utvecklat tolerans så att de kan leva utan problem med kvalstret närvarande. Han beskrev också kort Bondförsöket på Gotland. Resistensfaktorer Ingemar Fries nämnde i stort samma resistensfaktorer som senare Peter Rosenkrantz. Men han nämnde också en del som man idag tror inte har så stor betydelse. Dessutom nämnde han den egenskap som man tror har stor betydelse men som Rosenkrantz inte nämnde, nämligen den som kallas VSH (= Varroa Sensitive Hygiene). Det är en hygienfaktor som inte är identisk med hygieniskt beteende som beskrivs utifrån utrensning av nåldödat eller frysdödat yngel. VSH innebär att bina identifierar täckt yngel innehållande moderkvalster och kvalsterdöttrar och täcker av det. Dessutom rensar de ofta ut puppan. 10 Bitidningen 5 2011

Ceranabiet Den viktigaste motståndsfaktorn hos ceranabiet (Apis cerana, det asiatiska biet) är det faktum att kvalstret hos detta bi i praktiken bara förökar sig i drönaryngel. Det finns några olika förklaringar till det. En är att ceranabiet snabbt identifierar arbetaryngel som har kvalster och rensar ut detta. Drönaryngel kan det inte rensa ut pga den hårda täckningen på detta. Gener hos bin och kvalster Den viktigaste motståndsfaktorn ligger hos honungsbiet på samhällsnivå och inte individnivå. Genetiskt är det mycket sämre rustat än t ex bananflugan vad gäller resistensförmåga på individnivå mot mikrober. Däremot har honungsbina en mycket bättre samarbetande förmåga. Man förstår därför varför gemensamma aktioner hos bina har stor betydelse för deras motståndskraft. Han nämnde också att undersökningar visar att varroan i Europa i stort sett är att betrakta som kloner av samma individ, dvs den genetiska variationen är enormt liten. Så de skillnader vi ser hos olika bipopulationer i motståndskraft beror på skillnader hos bina. Viktigt urvalskriterium Han menar att enda realistiska urvalskriteriet i praktiken är den hastighet med vilken varroapoulationen tillväxer. Mät kvalstermängden från april/maj (strax efter det att bina börjat flyga på sälgen) till juli. Kvalstermängden får initialt heller inte vara för låg. I juli finns det fortfarande möjlighet att behandla de samhällen som inte håller måttet. Mätningen görs antingen bara på bin, men helst dessutom på täckt yngel med uppskattning av bi- och yngelmängd. Det senare är mer arbetssamt. Det förra görs genom alkohol- eller såpvattenprov. Man tar 100-300 bin i en Bitidningen 5 2011 burk som sedan fylls med såpvatten (en droppe såpa), vispar detta sakta och spolar i en dubbelsil (en med rundad botten avsedd för att placeras direkt under slungan) där bina fastnar i grovsilen och kvalstren i finsilen. Under sommaren 2011 planeras undersökningar för att se hur endast mätningar av kvalstermängden på endast bin korrelerar med mätningar också av kvalster i täckt yngel. Bisamhällena måste vara i full funktion yngelmässigt och likvärdiga i detta hänseende för att det ska vara relevant att mäta tillväxttakten. Hur man gör beräkningarna enligt Fries förslag finns i hans litteraturstudie som kan laddas ner från Svensk Biavels hemsida. Se länken på föregående sida. Han påpekade också att variationen i tolerans finns hos våra europeiska honungsbin, dvs förutsättningen för toleransavel. Men den döljs genom användningen av bekämpningsmedel. Därför fungerar bara toleransavel om kvalstermängden inte är för låg i bisamhällena. PETER ROSENKRANTZ Varroa är orsaken nr 1 till de stora biförlusterna. Det är också orsak nr 2. Orsak nr 3 till biförlusterna är varroa. Det var ett av de uttalanden Peter Rosenkrantz gjorde. Man skulle kunna tro att efter trettio år med varroa i Europa så skulle olika slags infallsvinklar på varroaproblemet ha åstadkommit att detta skulle ha blivit mindre. Men det har det inte, tvärtom har det blivit värre. Man behöver använda bekämpningsmedel oftare och det behövs fler olika slags bekämpningsmedel. Det normala är att om man inte bekämpar varroan dör bisamhället inom två år. Den vanligast använda strategin är drönaryngelbortskärning, myrsyrabehandling 2-3 gånger efter skörden och oxalsyrabehandling i november. De flesta bekämpar varroakvalstret med syror och drönarbortskärning i Tyskland. Få använder Bayvarol (ett pyretroidpreparat liknande Apistan). Andra använder tymol. På en fråga hur dessa behandlingar påverkar mikrofaunan i bisamhällena, svarade Rosenkrantz att de dödade denna, men alternativet är idag döda bisamhällen. En slutsats är att bekämpningsmedel vilka de än är, är en återvändsgränd som i det långa loppet förvärrar situationen. Därför var denna konferens viktig och Rosenkrantz erfarenheter viktiga. Exempel på populationer toleranta mot varroakvalster Fernando de Norona är en ö utanför Brasiliens kust där det finns en ligusticapopulation som utvecklat tolerans. Orsakerna är inte utredda, men man konstaterar att ön ligger i tropikerna. Innan ligusticabina kom dit fanns inga bin på ön. 1984 flyttades 20 samhällen till ön. Kvalstermängden var hög i samhällena till att börja med, men avtog efterhand utan större förluster av bisamhällen. Södra Frankrike. Här har John Kefuss selekterat fram en population moståndskraftiga bin som inte behandlats på mer än 15 år. Det är bina i hans ca 500 samhällen stora biodling. Bina är en blandning av många olika slags urspung. Tom Seeley har i ett ganska isolerat skogsområde i nordöstra USA identifierat en vildbipopulation som lever som bin gjorde innan varroakvalstrets ankomst, uppenbart med motståndsegenskaper. Eftersom inte människan är inblandad här är det fråga om naturligt urval. I Brasilien och i Sydafrika har tolerans utvecklats naturligt. Här är ett kännettecken att vildbipopulationen i området är mycket större än andelen odlade bin. 11

Gotlandsbin i Hohenheim Rosenkrantz nämnde ett jämförande test i Hohenheim mellan Gotlandsdrottningar från Bondförsöket där (parade med carnicaadrönare) och carnicadrottningar (parade carnica). Det var procentuellt mindre med kvalster i yngel och på bin av Gotlandskorsningarna. Dessa samhällen var relativt små och producerade inte så mycket honung. Och de hade dåligt temperament. En förklaring till stammens negativa egenskaper kan vara att det var få samhällen som överlevde och som utgör stammen idag. Det är fortfarande få antal samhällen. Detta medför inavel och låg genetisk variation. Man har i Hohenheim identifierat 3 gener som kan vara inblandade i egenskapen som gör att kvalstren inte kan reproducera sig. Det har man gjort med hjälp av korsningar av gotländska Bondbin och 5 Problem för toleransavel mot varroa Problem som har att göra med hur vi sköter våra bin Koncentrationen av bisamhällen i en bigård Flyttningen av bin Varroabekämpningen av bisamhällena Varroamängden i bisamhällen varierar ofta kraftigt carnica. En kommentar från Rosenkrantz var att naturligt urval inte hittills hade löst varroaproblemet i Europa. Antagligen menade han att det behövdes hjälp av människors urval också. Reinvasionsproblemet Rosenkrantz bskrev ett test där en bigård som låg långt från andra bin lämnades obehandlad. På olika avstånd placerades bisamhällen som behandlades varje vecka under en 8-veckorsperiod på hösten. På det viset kunde man se hur mycket kvalster som på olika sätt flyttade från den obehandlade bigården med stor varroamängd till mottagarsamhällena. På 1 meters avstånd togs 283 kvalster emot per samhälle under 8-veckorsperioden. På 30 meters avstånd 201. 400 meter 154. 1300 meter 123. 1500 255. Av någon anledning bröt samhällena på 1500 meters avstånd mönstret och tog emot nästan lika många som de som var placerade alldeles intill de obehandlade. De obehandlade samhällena dog alla så småningom. Min reflektion är att detta försök visar på bl a tre viktiga saker: 1. Samhällen delar med sig en hel del kvalster till andra bisamhällen, kanske speciellt när kvalstermängden blir stor och draget är svagt. 2. Av någon (-gra) anledning kan de ibland dela med sig lika mycket till samhällen ända upp till 1,5 km bort som alldeles intill. 3. Det betyder att vid jämförande test avseende varroans populationsdynamik (och varroamotståndskraft) då man låter olika grupper stå nära varandra, ja t o m på kortare avstånd än kanske 2-3 km utgör detta i sammanhanget korta avstånd en icke obetydlig osäkerhetsfaktor för bedömningen av resultatet. Motståndsfaktorer Rosenkrantz har bl a arbetat med att identifiera olika motståndsfaktorer mot varroakvalster hos bin. Han nämnde följande. 1. Kvalstrets reproduktion hur många döttrar producerar ett moderkvalster [och hur snabbt, min komm.] 2. Hygieniskt beteende (HB) hur snabbt rensar bina ut nåldödat [eller frysdödat] yngel. 3. Infektionsgraden på hösten jämfört med våren. 4. Täckningstiden för arbetaryngel Rosenkrantz nämnde inte VSH-egenskapen, som av andra identifierats som viktig. (Se beskrivning i stycket om Fries föredrag.) Han framhöll att selektion på de nämnda egenskaperna är svårt för den vanlige biodlaren och menade därför att det är forskningsinstitut som bör organisera och leda toleransavelsprojekt. Han fick senare en fråga om det avelsprojekt han är inblandad i har resulterat i framgång. Svaret uppfattade jag som att framgången var begränsad. Varroan främst en drönarparasit Varroakvalstret parasiterar bäst och helst på drönaryngel. En slutsats är att selektion för motståndskraft i stor utsträckning bör ske på drönarsidan. Drönaryngel som är parasiterat producerar drönare som flyger mindre än drönaryngel som inte är parasiterat. En slutsats är att det skulle kunna vara fördelaktigt att para ungdrottningar i områden med samhällen som inte behandlas mot varroa. Avelsprogram för varroatolerans Peter Rosenkrantz nämnde fyra avelsprogram. 1. Det som bedrivs av John Kefuss i södra Frankrike. 2. Harbobin eller SMR-bin i USA [Numera kallas de VSH-bin i USA. Min komm.] Sådana drottningar korsade med carnicadrönare i Tyskland gav inte samhällen som visade några signifikanta skillnader av varroatolerans i Tyskland. Att de fungerar i USA kan bero på speciella förhållanden där, var en förklaring han spekulerade i. 12 Bitidningen 5 2011

[Eftersom det var korsningar som testades och inte rena Harbo-bin bör de ha visat lägre motståndskraft. Kontrollsamhällenas placering kan också ha haft betydelse. Min komm.] 3. Primorskibin, kallade ryska bin i USA. De fungerar tydligen i USA, men har inte visat bra testresultat i Tyskland enligt Rosenkrantz. Han funderade på om det kunde bero på olika miljöfaktorer eller odlingsförhållanden. 4. Tyska avelsprogram. Två forskare i Tyskland som arbetar med avelsprogram för motståndskraft mot varroa är Ralph Büchler och Kaspar Bienefeld. Några egenskaper som är framträdande i det tyska avelsarbetet är varroans populationsdynamik, det hygieniska beteendet mätt med nåldödat yngel och användningen av parningsstationer som är utsatta för varroatryck (dvs insemination undviks då inget naturligt urval av drönare då sker.). Behovsanpassad bekämpning Ett mått på kvalstermängd för avgörande om bekämpning behövs under tyska förhållanden var mer än 2 kvalster per 100 bin i juli (biprov med ca ett par hundra bin). Ett annat var mer än 10 kvalster i oktober. För att kunna göra urval på motståndskraft behövs en mer behovsanpassad bekämpning, dvs man bekämpar inte rutinmässigt alla samhällen samtidigt utan avgör först behovet av det. Nuvarande utformning av varroaveln i Tyskland är 4 år gammal. Sammanlagt har man gjort ansträngningar för att förstå och avla motståndskraft under 12-15 år. De har sett framsteg men inte tillräckligt för att kunna säga att man kan odla döttrar efter en viss drottning och kunna låta bli att behandla de samhällen dessa ger. Sammanfattningen av Rosenkrantz föredrag Det är ingen idé för enskilda biodlare eller ens några stycken tillsammans att försöka avla motståndskraftiga bin. Det är en uppgift för forskarinstitutioner att organisera, men med hjälp av många biodlare. Det behövs en bra organisation med en central databas och kompetenta personer att utvärdera material, menade Peter Rosenkrantz. Mer forskning behövs, speciellt det man själv håller på med, kommenterade Ingemar Fries lite skämtsamt. JOHN KEFUSS Innan John Kefuss började sitt egentliga föredrag visade han några bilder på en rullstolsbunden f d basketstjärna som skötte sina 200 bisamhällen själv. Han har bildat en organisation för att samla biodlare med liknande erfarenheter som hans. Han kallar den Bees on wheels. Han är intresserad av att få kontakt med intresserade biodlare. marc.guillemain2@ wanadoo.fr John Kefuss började med att berätta lite av sin historia. Hur han hamnat där han är idag med sina bin. Han kom sedan in på hur allt fler kommit till honom för att få hjälp med att få fram varroatoleranta bin. Bland annat biodlare från Kina. Han har också varit där och undervisat. I Chile pågår också ett arbete inspirerat av honom. Det började där pga att man hade problem med europeisk yngelröta 1994. Redan efter två år var dessa problem lösta med avelsarbetet, i första hand genom urval för hygieniskt beteende. Därefter gav han exempel på hur biodlare kan lägga upp ett toleransprojekt som han kallar Soft- Bond-Test, en variant av hans koncept med vilket man inte riskerar att förlora så många samhällen. Definitioner Kefuss tycker det är viktigt med definitioner så att man vet vad man pratar om. Han gjorde följande definitioner. Mottaglighet: Tillåter närvaron av en parasit och dess normala livscykel Resistens: Ingen mottaglighet alls Känslighet: Visar symptom på parasitens närvaro Tolerans: Mottaglighet + låg känslighet Ömtålighet: Mottaglighet + hög känslighet Test av kemikalier John Kefuss har sin biodling på ca 500 bisamhällen i södra Frankrike i trakten av Toulouse. Under flera år hjälpte han till med att testa olika kemikalier mot varroakvalstret. Folbex, Apitol, Perizin, Amitraz, Apistan och Bayvarol. När sedan man får huvudvärk i samband med behandlingar slår man först bort det med att man är trött, eller andra orsaker. Men sedan man upptäcker att man mår dåligt allt oftare i samband med bekämpningen börjar man undra om det beror på kemikalierna. Sedan börjar man fundera i vidare cirklar om kemikalier i miljön och framtida generationer. Till sist bestämde sig Kefuss helt enkelt för att sluta använda kemikalier 1993. Hans inkomster kom till stor del från drottningförsäljning, så även om han skul- Selektionskriterier 1. Bra temperament. 2. Relativt hög skörd. Kefuss använder ofta pollensamling under en begränsad tid då han funnit denna korrelera bra med honungssamlarförmågan. 3. Bra hygieniskt beteende. Frysdödat yngel sätts in i yngelklotet och utrensningen kontrolleras ett antal gånger inom ett 48-timmars intervall. Den mätta egenskapen är inte direkt relaterad till varroamotståndskraften som kallas VSH, identifiering och utrensning av varroainfekterat yngel som har kvalsteravkommor. Men då varroamängden är låg i samhällena är detta den metod han kan använda för att ändå kunna göra ett urval som har tillräcklig koppling till VSH-egenskapen. 4. Lågt antal kvalster per 100 vuxna bin och antal kvalster per 100 täckta yngelceller med puppor. Denna räkning görs under en tid med normal yngelsättning. Bitidningen 5 2011 13

Frågor att ställa sig innan man börjar ett urvalsprogram Varför vill du inte sluta att använda bekämpningspreparat i dina bikupor? Under vilka förhållanden skulle du kunna tänka dig att sluta med all preparatanvändning i dina bisamhällen? le förlora 90% av bina första säsongen utan kemikalier, vilket han kalkylerade med, skulle han kunna köpa paketbin från Italien och sälja drottningar efter sina bästa samhällen. Han förlorade bara 2/3 vilket han tog som en framgång. Kefuss bin Kefuss testade bin av olika ursprung avseende motståndskraft. Han bryr sig inte om hur hans bin ser ut avseende färg eller vingar, bara de är snälla, ger bra med honung och är friska. Hans bin är en blandning av uruguaybin, tunisiska bin, europeiska bin och primorski-bin. Kefuss bin idag Han sammanfattar situationen för sina bin idag på följande sätt: Förlusterna (under framför allt vintern) är mindre eller densamma som andra biodlare har som behandlar sina samhällen mot varrao (ca 15%) Det hygieniska beteendet är bra. Bistammen utvecklas mot resistens. Varför används inte Bondtestmetoden mer än den gör? Därför att biodlare är rädda att förlora allt! Kefuss kände att han ville utveckla en mildare Bondtestmetod för att göra det lättare för biodlare att få fram varroatoleranta bin. En sådan metod måste vara enkel, billig och innebära små risker. Framför allt måste det kännas bra att arbeta med den. Den känslomässiga biten är viktig har han insett. Det mjuka Bondtestet (Soft Bond Test) Det mjuka Bondtestet innebär att man begränsar kostsamma och tidskrävande test till en mindre del av det totala antalet bisamhällen. Ett exempel: En biodlare har 500 samhällen Några anledningar biodlare anger varför de inte bedriver selektionsavel Det krävs tid, mycket arbete och avancerad organisation. Det är svårt att beräkna det ekonomiska värdet. Det skapar i det korta perspektivet svårigheter att överleva ekonomiskt. Kemikalier är billiga En slags Mañana-effekt skjut upp det du kan till morgondagen. Ingen annan bedriver sådant selektionsarbete så varför ska jag... Han genomför hygientest på de 100 samhällen som är snällast och gett bäst skörd. Därefter räknar han varroa per 100 bin (alkohol-/såpvattentest) och i täckt yngel på de 40 bästa av dessa samhällen. De 20 bästa av dessa placeras i en egen bigård och får genomgå ett riktigt Bondtest. Om man har endast 10 samhällen kanske man i alla fall kan få fram något samhälle som kan placeras i en bigård för ett riktigt Bondtest tillsammans med utvalda samhällen från andra samarbetande biodlare. Det är viktigt att man i vilket fall som helst försöker göra någonting, menar han. Byt avelsamaterial med andra biodlare som arbetar på samma sätt, för att upprätthålla den genetiska variationen och ge utrymme för fortsatt selektionsframgång i sjukdomsmotståndskraft. Börja med lokalt material men prova gärna någon drottning från annat håll och korsa med lokalt material. Det är bra att få med det lokalt anpassade i avelsarbetet. Behandla eller inte Hos Kefuss innebär Bondtestet att ingen behandling ges. (Min kommentar: En ännu mjukare variant är att när samhället uppvisar symptom på hög varroainfektion flyttar man bort det ur Bondtestbigården och behandlar det.) De samhällen som klarar sig bäst blir naturligtvis avelsdrottningar. Döttrar odlas efter dessa och man byter ut så många drottningar som möjligt i produktionssamhällena. Man odlar Varför biodlare bör bedriva selektion för sjukdomsmotståndskraft 1. Bekämpning kostar Bensin Arbete Kemikalier 2. Sjukdomar och parasiter blir så småningom resistenta mot kemikalier. 3. Kemikalier kontaminerar honung och bivax 4. Kemikalier har en negativ effekt på bisamhällets fitness ( livskraft ). efter så många obesläktade drottningar som möjligt (som klarat testet bra) för att undvika inavel. Min reflektion: Testbigården med de 20 Bondtestsamhällena kan också användas som parningsplats för ungdrottningar som odlas efter motståndskraftiga samhällena. Speciellt gäller detta kommande genartioner när senare Bondtest genomförs. Sluta med behandling? Kefuss menade att man kunde sluta med behandling mot varroa i sin biodling då man inte längre hittar samhällen som har högre infektionsgrad av varroa i täckt yngel än 5%. Man plockar ut en ram med täckt yngel (puppor) och plockar ut gärna ett par hundra yngel med en pincett. Kvalstren man ser plockas upp med pincetten och stryks av i en skål med vatten. Det är lättare att samla dem då och räkna ordentligt. Om man har mycket bin och en frys till övers kan man frysa yngel från samhällena till en årstid då man har mer tid att räkna. På en fråga om vad han rekommenderade för bekämpningsmedel då infektionsgraden ligger över 5% i ynglet svarade han att det var så länge sedan han använt något bekämpningsmedel att han inte visste vad han skulle rekommendera. Det får den enskilde biodlaren avgöra, blev hans svar. Fler fördelar med det mjuka Bondtestet Friparning används. Detta är mer lätthanterligt och önskvärt därför att man också vill fånga upp lokalt anpassat arv bland annat för att få och vidmakthålla en genetisk bredd. Ingen avancerad utrustning behövs. Det ekonomiska utfallet av biodlingen kommer att bli bättre (man gör urval 14 Bitidningen 5 2011

på bra produktionssamhällen). Det förbättrade hygieniska beteendet kommer att förbättra motståndskraften mot yngelsjukdomar. Förlusterna blir begränsade, speciellt om man räknar in kommande år också. Man sparar tid och pengar som annars skulle ha spenderats på bekämpning. Framför allt kommer det att kännas bra därför att riskerna är så små. Kostnaden för drottningar Kefuss beskrev mängden arbete som åtgår för att ta fram avelsdrottningar och därmed vad dessa kostat att ta fram. Om han tar fram 20 drottningar så kostar dessa ca 11 timmars arbete var. Bruksdrottningar kostar ungefär lika mycket att köpa av Kefuss som av någon annan. Hans bin samlar ungefär lika mycket honung som andra bin, ibland mer ibland mindre där de jämförs med lokala bin. Kefuss-fond Han påpekade att han inte var ute efter en kundkrets för sina drottningar utan ville tala om hur alla kan delta i ett utvecklingsarbete för motståndskraftiga bin och hur detta kunde gå till. För att visa att han menade allvar skänkte han sitt arvode på 1000 euro till starten av en fond som skulle stimulera och hjälpa till att få igång liknande avelsarbete som han gjort i södra Frankrike. Han menade att det är vårt moraliska ansvar för kommande generationer. Komplicera inte saker och ting för mycket påpekade han. Och planera in roliga inslag. Det gör livet trevligare. Bitidningen 5 2011 En av de bilder Kefuss visade, från en kurs i toleransavel han hållit i Kina. Avslutning Ingemar Fries sammanfattade med att säga att vi alla är överens om att det är möjligt att odla bin moståndskraftiga mot varroa. Men att John Kefuss i södra Frankrike är i en annorlunda situation än Peter Rosenkrantz i Tyskland. Där har många biodlare ett mindre antal samhällen. Och bitätheten är stor. Då är det stor risk att man förlorar alla sina samhällen om man rakt av slutar med all bekämpning. John hade kontroll över ca 500 samhällen som initialt ingick i det första Bondtestet. Peter Rosenkrantz framhöll att det inte går att arbeta som John Kefuss har gjort om man endast har ett fåtal samhällen. John kommenterade att det var därför han utvecklat det han kallar Soft- Bond-Testet. Då gör man flera stegs urval på temperament, skörd, hygieniskt beteende och mängd varroa innan den bästa ca 4 %:en utsätts för att inte behandlas (i en egen bigård). På så sätt kan flera små biodlare samarbeta då flera kanske bara bidrar med ett eller ett par samhällen var till en sådan bigård. Min reflektion: Man behöver inte bestämma sig för att inte bekämpa alls, utan istället plockar bort de samhällen från Bondtestbigården som allt eftersom misslyckas med att hålla måttet. Dessa behandlas efter bortflyttandet. Till slut får man någon eller några samhällen som Barbara Locke sammanfattade på svenska John Kefuss föredrag. Hon är doktorand på SLU i slutet av sitt tredje år. Hon kommer från Kanada där hon bl.a jobbat på Guelph University med bin. Hennes arbete här skall försöka klarlägga vad det är som är beteendemässig skillnad på de bin som överlevt utan behandling jämftört med bin där bekämpning sker kontinuerligt varje år. I det arbetet har hon tillgång dels till Bondbina på Gotland, dels till en fransk population utanför Avignon (i samarbete med Yves le Conte). Hon har en del intressanta resultat i det att det visar sig att det nog är skillnad mellan dessa två grupper i varför bina är mer motståndskraftiga. Men i båda fallen är säkert påverkan på kvalstrens reproduktion viktig. Det kommer en rapport på svenska när arbetet är färdigt. (Information från Ingemar Fries) kanske inte behövde någon bekämpning och som får föra sitt arv vidare i en fortsättning. Bigården kan också tjäna som parningsplats för de nya drottningar som produceras för nästa testsomgång. Också däreför är det bra om den är belägen minst 3 km från andra bin. Visdomsord från John Kefuss Även om du inte är säker på riktigt vad du ska göra, bestäm dig att i alla fall att göra något i den riktning dit du vill nå. Du får erfarenhet och du kommer förhoppningsvis inte att komma i den situationen att du ångar att du inte gjorde något. Bestäm dig för att ta en risk. Livet är sånt att man måste ta risker ibland. 15

En prima drottning och harmoniska bin för lyckad övervintring! MARITA DELVERT Vänd på frågan för att komma åt vinterdöden. I stället för att undra vad som gick fel kan vi lära oss av dem som gjort rätt. Här bjuder några biodlare som har låg vinterdödlighet på sina bästa tips. När vi biodlare ses efter den hårda vintern kommer frågorna. Hur har det gått? Vilka förluster har du? Varför blev det på detta sätt? Vi invintrar våra bin uti- från beprövad erfarenhet och gedigen kunskap, och när förlusterna visar sig undrar vi kanske vad gjorde vi för fel? Kanske är frågan mer intressant vad är det som lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Finns det några som haft väldigt låga eller inga vinterförluster under de senaste tre åren? Jag tog telefonen och ringde några som jag visste lyckas väldigt bra Björn Lagerman i Lindesberg, Anders Berg i Ryssby och Lennart Nilsson i Kristianstad, alla biodlare med många samhällen sedan många år tillbaka. Hur gör dom för att nå så goda resultat? Viktigt för övervintringen Skapa ett sunt klimat i kupan, tillräckligt med luft och placering av den i skyddat läge (inte för blåsigt) Ha en drottning i bra ålder (1-2 år) Se till att invintra relativt tidigt för att bygga grundstommen i vinterklotet Utfordra med tillräckligt med mat Växla mellan olika behandlingsmetoder mot varroa mm. Förbered invintringen i olika delar under hela året De tre är överens om några grundläggade faktorer som ses i rutan ovan. BJÖRN LAGERMAN BJÖRN LAGERMAN I LINDESBERG betonar särskilt vikten av att ha ett yngelrum som ger klotformat vinterklot och en bra botten i kupan för att få mycket luft. Själv använder han 12 ramars Dadant yngelrum och bottnar med spärrgaller och genomdrag. Bina kan komma ut, men är samtidigt skyddade mot möss. Även om bin ramlar ner så finns det alltid tillräck- ligt med luft, nedfallet är alltid torrt, inget mögel. Björn lyfter alltid på kuporna för att känna på vikten och för att analysera nedfallet. Det gäller i början av säsongen att kontrollera varroan och åtgärda den precis när bina börjat flyga. Utgångsläget är viktigt. Oxalsyra och Apistan använder Björn växelvis i samhällen där det funnits vinternedfall. Idag i praktiken vartannat eller vart tredje år. Problemet med varroan har blivit mindre. Under förra säsongen hade Björn många samhällen som inte hade någon varroa alls i vinternedfallet. Det är viktigt att ha balans i samhället, bina måste vara harmoniska. För den skull behöver de ha en drottning i bra ålder och mogna ungbin. Björn infordrar sina bin med kallrörd sockerlösning. Man behöver inte ge bina inverterat socker, det klarar de av på egen hand. Invintringen ska inte heller ske alltför sent, bästa tiden är mellan 25 augusti-25 september i det område där han har sina bigårdar. Det får också finnas kvar honung i yngelrummet, den honungen i ytterkanten är bra för bina att ha på våren. Intressant är att Björn förordar att 16 Bitidningen 5 2011

ANDERS BERG vaxet inte ska bytas om det inte är defekt. Det gör inget att ramarna är mörka, tvärtom bina föredrar dessa. Pollen kvar i yngelrummet ger en god start på yngelsättningen. ANDERS BERG I VÄXJÖ säger direkt att folk slarvar allt som oftast. Det gäller inte bara att få bina att överleva vintern, man måste få igång dem på våren också. En bra drottning måste finnas i varje samhälle inför invintringen. Han rekommenderar också att man ska ta bort blad- och ljunghonung från yngelrummet eftersom dessa sorter lätt ger slaggprodukter i binas ändtarm Anders rensar alltid ut döda bina ur flusteröppningen under de tre första månaderna på året. Lufttillströmningen är otroligt viktig i detta sammanhang. Särskilt viktigt är detta om man inte har nätbotten. På försommaren görs yngeluppflyttningar. Anders anser att man ska ha samma vax högst en vinter och två somrar (för att hålla noseman i schack). Vid invintringen ska bina täcka 10 ramar, annars drar han ner antalet till färre invintra inte svaga samhällen. Anders invintrar mest med sockerlösning eftersom bina mår bäst av detta. Det är viktigt att låta bina komma till vinterro snabbt och därför lägger Anders endast på en tunn filt som vinterpackning. Däremot behöver bina en bibostad som är välisolerad och varm när yngelsättningen kommer igång på våren. Rotation mellan behandlingsmetoderna olika år är nog det bästa för att hålla varroa-angreppen på en låg nivå så att inte bisamhället dukar under. LENNART NILSSON I KRISTIANSTAD betonar först vikten av att inte invintra svaga samhällen, det är ingen idé att invintra gamla bin. Skulle något samhälle ha pucklat så sorteras också detta bort. Det är inget framgångsrecept att chansa. Redan i juli undersöker Lennart att det finns en bra, äggläggande drottning. Drivfordring sker sedan från mitten av juli och framåt det är viktigt för oss i Skåne. Invintringen ska vara klar till 15 september för att bina ska ha möjlighet att behandla fordret på rätt sätt. 20 kg foder får varje samhälle, en blandning av Bifor och sockerlösning. Lennart vill helst inte använda Apistan för varroabekämpning, men gör det ändå vartannat år. Han hoppas att det snart kommer fram nya och bättre behandlingsmetoder. Drönarutskärningen är nödvändig och ger ett bra resultat varje år. Det gäller att vara noggrann med denna så att man inte istället odlar drönare. Nätbotten är viktigt för tillräcklig luftillströmning. Lennart byter vaxet i hela yngelrummet varje år. På så sätt förhindras yngelröta. Kan kännas lite knepigt, eftersom ju bina helst vill ha gamla kakor kvar, där drottningen gärna lägger sina ägg. Men i så fall ökar risken att få yngelröte- och nosemasporer. Jag tar tacksamt emot dessa tre biodlares erfarenheter och kunskaper och kommer på olika sätt att redan i början av säsongen rusta för en säker invintring. Harmoniska bin ska det bli och den harmonin kan jag säkert bidra till. Får väl börja med några varmt välkomnande ord när mina vänner väller ut ur kuporna för att bese världen! Bitidningen 5 2011 LENNART NILSSON 17

Multifunktionell blomsterlåda ANDORA NEJSUM Många av oss har penséer och sommarblommor i krukor, urnor och blomsterlådor. De lyser i alla färger men många gånger gör de inte så mycket annat än det. Är det då så mycket annat de kan göra egentligen? Svaret till denne frågan är ett klart och tydlig JA. Ännu finare är det om man också kan se och lyssna till en massa flitiga bin, surrande humlor eller färgglada fjärilar som hämtar pollen och nektar därifrån. Så varför inte ha en eller två bi- vänliga blomsterlådor i år. Har man inte trädgård kan man lika bra ha dem i balkonglådarna. Bättre blir det om man sedan kan nyttja dem i köket också och som om det inte var nog så är en hel del av växterna som jag tänkte föreslå till och med fleråriga. Många fleråriga växter går att använda i blomsterlådan, och speciellt lämpliga är sådana som kommer från växtfamiljen kransblommiga växter. I den gruppen finns det riktigt många kryddväxter, omtyckta av både oss och insekterna. Fördelen med dem är att de inte blir speciellt stora men nog så snygga ändå. Bra exempel är timjan, lavendel, vinterkyndel, salvia, isop eller pepparmynta. Gräslök är utmärkt om man inta äter upp allt innan det går i blom. Det är rena terapin att smula citronmeliss mellan fingern och njuta av lukten, eller smaka av ett myntablad. Att lägga lavendel mellan kläderna håller malen borta och gör att det luktar avslappnande. Det är också mycket avslappnande att sitta intill blomsterlådan och lyssna till binas och humlornas surrande och titta på hur flitiga de är. Jag är lyckligt lottad och har upplevt en blomsteräng när jag var barn, och jag kommer ihåg hur jag låg på ryggen och tittade sorglöst upp på himlen och lyssnade på insekterna. Än idag kan jag få de där Lämpliga växter Alla sedumsorter går att använda: Sedum acre Sedum album Sedum rupestre Sedum telephium Sedum spurium Kransblommiga växter som kan användas som kryddor Thymus vulgaris Lavandula officinalis Satureja hortensis Satureja montana Salvia officinalis Origanum vulgare Hyssopus officinalis Melissa officinalis Mentha piperita Andra värdefulla arter: Ruta graveolens Allium schoenoprasum känslorna och känner den där sorglösheten när jag lyssnar på binas surrande. Man spar pengar när man inte behöver byta växterna flera gånger om året och även skötseln är enkel. Man bara klipper när kryddorna har blommat över och kanske får man en blomning till. Det som är viktigt är att man ser till och att få en så lång blomningstid som möjligt och att man blanda på lite olika sätt, bl a med färger. Man ska ha någonting som är marktäckande och något som kanske hänger över kanten och är man riktigt ambitiös så skulle man kunna klippa några av kryddorna lite mera bonsailiknande. Några växter som blir större är till exempel kärleksört eller salvia. Salvia kan man också få med alla möjliga olika bladfärger. Och använd olika storlek på växterna. Lavendel och isop liksom oregano och vinterkyndel blir mellanstor och vinruta är attraktiv för att den har gula blommor och blågröna blad. Marktäckande är till exempel sedumsorterna och vissa sorters timjan. Det finns också de som hänger även över kanterna. I alla större mellanrum skulle man kunna sätta gräslök för att de blommar rätt tidigt om man inte skördar dem. Honungsbi besöker lavendelblomma. (Foto: Luc Viatour/ wikimedia) 18 Bitidningen 5 2011

Plantera biväxter! ANDORA NEJSUM Jag har i många år arbetat som trädgårdsanläggare på både skötsel och anläggningssidan och alltid haft intresse för både natur och växter. För ungefär 10 år sedan bestämde några grannar och jag oss för att bli biodlare och därmed få egen honung. Då upptäckte jag, som säkert så många andra har gjort före mig, att ha bin, det innebär så mycket mer än att bara producera honung. Många bitar föll på plats men jag började också titta på växter på ett helt annat sätt. På binas sätt. När jag sedan kom till SLU för några år sedan upptäckte jag att kunskapen om bin och deras behov var ganska liten och att det än så länge inte ingick i varken landskapsingenjör- eller landskapsarkitektutbildningen. Så när jag skulle skriva min första uppsats som ingick i ett större projekt som handlade om att välja växter och göra en arbetsbeskrivning av ett dagis med en mellanstor trädgård tog jag chansen och blandade in biväxter. Jag var tvungen och sätta några gränser när jag valde växter till dagiset. Området är begränsat så alla växter skulle helst vara multifunktionell och inte allt för stort. Det fick bara vara med några enstaka stora träd. Växterna skulle tåla att lekas i, men allra mest skulle de ha ett så lång pollen- och nektarsäsong som möjligt. Vårväxter bestod således av lökväxter med tidigt blomning och hassel och sälg för att det är de första växter som har pollen i säsongen. Träden var mest fruktträd för att de är relativ små, smaka gott och tål och användas som klätterträd. Jag valde även en massa bärbuskar för att de utöver sina fina bär oftast är mycket tåliga och några går bra att använda som ersättning för häckväxter som till exempel vinbär. Klätterväxterna valdes då de inte tar så mycket plats, kan användas som Bitidningen 5 2011 rumsdelare eller som solskydd på sommaren. Den sista gruppen var kryddväxterna. De ger både smak och luktupplevelse till barnen och kan användas i köket. Många blommar också vid en tidpunkt som det inte finns så många andra växter till bin. Alla växter finns listade i tabell 1. Jag håller på och skriver mitt examensarbete och jag har låtit bin vara med Tabell 1. Tabellen visar alla nämnda växter i min uppsats om biväxter med både svenska och vetenskapliga namn, vilken månad de blommar och om det är pollen eller nektar som är värdefull för bin. Vetenskapligt namn Svensk F M A M J J A S O nektar Pollen Namn Galanthus nivalis Snödroppe X X 0 0 Erantis ssp Vintergäck X X X 000 000 Crocus ssp Krokus X X 0 000 Corylus avellana Hassel X X 000 Salix ssp sälg, pil, vide X X X 000 000 Ribes ssp Vinbär X X 000 000 Taraxacum vulgare Maskros X X 000 000 Prunus cerasus Körsbär X X 000 000 Prunus avium Sötkörsbär X X 000 000 Acer spp Lönn X 000 000 Fragaria vesca Smultron X X 0 0 Carum carvi Kummin X X 00 0 Rosa spp (Vilt)rosor X X X X X X 00 Malus x domestica Äpple X X 000 000 Aesculus Hästkastanje X X 000 000 hippocastanum Vaccinum myrtillus Blåbär X X 000 000 Allium Gräslök X 000 0 schoenoprasum Coriandrum sativum Koriander X X 000 0 Rubus idaeus Höst-Hallon X X X X X 000 000 Sedum ssp Fetknopp X X X 000 00 Rubus fruticosus Björnbär X X X X 000 000 Symphoricarpus spp Snöbär X X X X X 000 0 Parthenocissus spp Vilt vin X X 000 000 Salvia officinalis Salvia X X hela vägen genom utbildningen och ska fortsätta göra så i framtiden. Jag anser att detta är viktigt och att det inte bara rör oss biodlare och vår honungsskörd men även kommer in i alla andra aspekter av vårt liv. Till exempel vår matproduktion genom bin som pollinatörer men även för att de se till att artrikedomen blir mycket större bara genom binas blotta närvaro. Thymus vulgaris Kryddtymian X X 00 0 Origanum vulgaris Kungsmynta X X 000 0 Lavendula angustifolialavendel X X 000 000 Tilia spp Lind X X 000 0 Sedum maximum Kärleksört X X X 000 0 Hyssophus officinalis Hysop X X X 0 0 Nepeta cataria Katmynta X X X 000 0 Mentha spp Mynta X X X 00 0 19

Drottninglösa bisamhällen PASAGA RAMIC Tre exempel på drottninglösa samhällen. Första exemplet Drottningen har inte lyckats bli befruktad men börjat lägga ägg. Ett sådant samhälle är dömt att gå under, eftersom det handlar om obefruktade ägg som till slut bara kommer att utvecklas till drönare. Ett sådant här samhälle kan räddas genom att man tillsätter en drottning på det klassiska viset. I de flesta fall tar bina emot drottningen och samhället kan fortleva och fortsätta arbeta som vanligt. Andra exemplet Bina försöker framställa en ny drottning. Om de misslyckas så aktiveras vissa arbetsbins äggledare och de börjar lägga ägg. Äggen är lagda i vanliga arbetarbiceller och obefruktade. Det blir drönaryngel, men eftersom äggen är lagda i arbetarbiceller får drönarynglet inte riktigt plats och sticker upp högre från ramen. Det kallas puckelyngel. Ett sådant samhälle kommer snabbt att dö ut om inte biodlaren ser till att samhället får en drottning. Så kallade puckelsamhällen känns igen eftersom det inte finns några vanliga arbetsbiyngel i ramarna. Om ett samhälle har mycket bin och är starkt, då lönar det sig för biodlaren att försöka rädda samhället. Om biodlaren bestämmer sig för att inte rädda samhället bör han avlägsna samhället minst 50 meter från bigården, skaka ut alla bin från ramarna, smälta ner ramarna med yngel och sätta till ramarna med pollen och honung till andra samhällen. De utskakade bina kommer att återvända till stället där kupan ursprungligen var. Om det finns ett annat samhälle i närheten så kommer dessa bin att ansluta sig till det. Om man skulle bestämma sig för att rädda samhället bör man göra föjande: Avlägsna samhället ca 50 meter från dess ursprungliga plats och skaka ut bina i gräset. I dess ställe stick ner en kraftig, avhuggen trädgren i marken. Fäst sedan en bur med en ung, befruktad drottning. Bina kommer att återvända dit kupan en gång var och de kommer att börja svärma runt den unga drottningen. Låt svärmen sätta sig. Detta tar mellan en halv och två timmar. Under tiden som svärmen lugnar sig gör i ordning kupan där bina var från början. Ta bort ramarna med yngel och sätt till ramar med mellanväggar istället. Skaka ner den nu lugna svärmen i kupan. Den kommer att bete sig som en natursvärm. Utfodra den under ett par dagar med sockerlag med styrka 1:1 1 kg socker till 1 liter vatten. Puckelyngel pga äggläggande arbetsbin. Drottningcell på gång. Tredje exemplet Bisamhället har förlorat drottningen under senhösten eller vintern. Avsaknaden av drottning märks först runt april när man gör en grundlig kontroll av samhället och hittar inga larver eller yngel. Ett sådant samhälle kan räddas genom att man skär ut en bit vax med nylagda ägg och unga larver, och skär in den i en ram där det fattas drottning. Biten behöver inte (skall inte) vara mer än 3x3 centimeter stor. Att tillsätta en hel ram med öppet yngel lyckas inte lika bra. Kanske saknas kraften att föda upp mer yngel än några enstaka drottningceller. Efter 8-9 dagar kommer bina ha börjat bygga drottningceller, och detta är ett tecken på att samhället arbetar som det ska. Vänta i ytterligare 3-4 veckor och gör en kontroll. Om du inte hittar nytt täckt yngel vet du att du har misslyckats, och kan avbryta. Om samhället misslyckas beror det oftast på att det inte funnits könsmogna drönarna så tidigt på säsongen som kan befrukta drottningen. Men sker det i början av maj kan det lyckas. Det kan finnas starka samhällen som fått fram drönare tidigt (kanske ett annat viselöst samhälle med puckelyngel där drönare krupit fram). 20 Bitidningen 5 2011

Fairtrade ett lyft för fattiga biodlare IDA SVEDLUND Många biodlare världen över är utlämnade till uppköpare som bara betalar en bråkdel av det som deras honung är värd. Genom Fairtradekriterierna garanteras biodlarna ett minimipris samt en premie för sin honung och de får tillgång till en större marknad. En stor del av den honung som importeras till Europa är producerad av fattiga biodlare i utvecklingsländer i framför allt Sydamerika. Ofta bor de på avlägsna platser där de har begränsad tillgång till information om marknaden för sin produkt. Bristfälliga transportmöjligheter påverkar även kvaliteten på honungen som biodlaren kan erbjuda. En bioodlare i södra Chile som kämpat med lönsamheten är Luis Villaroel, ordförande för biodlarkooperativet COAS- BA, Cooperativa Campesina Apícola Santa Bárbara. I kooperativet ingår 35 biodlare som tillsammans producerar cirka 130 ton honung om året. Han berättar att sedan biodlarna i kooperativet beslutat att Fairtrade-certifiera sin honung så har de lyckats öka vinsten med drygt tjugo procent, och de har bland annat satsat på att bygga egna lokaler för att processa honungen. Luis Villaroel berättar att många av biodlarna i kooperativet tidigare varit skuldtyngda, men att de genom Fairtrade nått en marknad som betalar bättre, och att de därmed fått ordning på sin ekonomiska situation. Enligt Cecilia Jaukkuri, produktansvarig för honung på Fairtrade Sverige, saknar många biodlare i utvecklingsländer ofta information om marknaden och vilket pris de kan begära för sin produkt. Det gör att de är utlämnade till uppköpare och mellanhänder som tyvärr utnyttjar situationen och i vissa fall betalar ett väldigt lågt pris, säger hon. Tyskland, Schweiz och Storbritannien är de länder som säljer mest Fairtradehonung, men volymerna är små. Utbudet på den svenska marknaden är i dagsläget begränsat, enligt Cecilia Jaukkuri. Hon berättar att det finns sju varumärken som saluför Fairtrade-märkt honung på den svenska marknaden, varav fyra säljs i dagligvaruhandeln idag. Volymen Fairtrade-märkt honung som säljs är liten men vi tror att efterfrågan kommer att öka i takt med att kundernas medvetenhet om producenternas situation växer. Biodlare som vill bli Fairtrade-certifierade måste vara organiserade i en producentorganisation, t.ex. kooperativ. I dagsläget finns ett 30-tal Fairtrade-certifierade biodlarkooperativ och dessa är verksamma i bland annat Argentina, Brasilien, Chile, Cuba, Guatemala, Mexico, Nicaragua, Uruguay och Malawi. Genom Fairtrade-kriterierna garanteras biodlarna ett minimipris som täcker produktionskostnaden och genom att vara Fairtrade-certifierad får också biodlarna en bättre tillgång till en marknad. Därmed reduceras antalet mellanhänder och biodlarna får tillgång till en större marknad, säger Cecilia Jaukkuri. Genom Fairtrade-certifieringen garanteras också biodlarna en premie som ligger utöver minimipriset. Tanken med premien är att den ska används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt. Hur kooperativen väljer att fördela sin premie avgörs genom en demokratisk process där kooperativets medlemmar gemensamt tar beslut om hur pengarna ska användas. Många väljer att investera i exempelvis utbildning och sjukvård samt produktionsförbättringar och infrastruktur för att underlätta transporter. Syftet med Fairtrade är att producenter i utvecklingsländer ges möjlighet att själva förbättra sin situation. Framför allt ger Fairtrade biodlarna en möjlighet att kunna planera långsiktigt för sin verksamhet, säger Cecilia Jaukkuri. Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja ur, till exempel kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice/läsk, ris, quinoa, glass, socker, kryddor, nötter, snacks/ godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, blommor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrademärkt bomull. Läs mer på Fairtrades Sveriges hemsida: www.fairtrade.se Foto: Fairtrade Finland Bitidningen 5 2011 21

Sommartider grilltider MARITA DELVERT Bina surrar, maskrosen prålar, grillen tas fram och putsas. Försommarkvällens egna dofter blandas med dofter av grillkol och kryddor. Snart kommer den efterlängtade nyslungade honungen, lagom till de första jordgubbarna. Innan dess är det dags att göra av med fjolårshonungen i utsökta marinader och grilloljor, såser, chutney och dressingar, som tillbehör till grillningens alla delikatesser. En coleslaw med honung blir också ett mättande komplement. Här följer några recept som du kan variera i det oändliga utifrån smak och tycke. Recepten kommer också att finnas på SBR:s hemsida. Grillolja / marinad Passar till alla typer av kött. 3 msk flytande honung 3 msk olja 1 msk kinesisk soja 1 pressad vitlöksklyfta 1 tsk riven ingefära (eller torkad) Svartpeppar och salt Blanda ihop alla ingredienserna, lägg köttet i en plastpåse, häll på marinaden och låt det ligga ett par timmar. Pensla på under grillningen i flera omgångar (med försiktig värme från grillen). Lax med mangosås Honungs- och mangosås med sting En syrlig och fruktig sås att servera till gillad kyckling, lax och fläskkött. Mixa alla ingredienserna till en slät sås. Smaka av med salt och peppar. Grillspett (med potatissallad) där grilloljan kommit till användning. 250 g fryst, tinad mango 2 msk honung 1 tsk sambal oelek ( chilipasta) 2 tsk curry 1 msk tomatpuré 1 dl matyoghurt 2 msk majonäs Salt, peppar Ananas- och honungschutney Chutneyn ska koka länge, 2 burkar konserverad ananas (2x500 g) styrkan anpassas efter 3 cl vitvins vinäger smak. Den passar särskilt 150 g farinsocker 150 g honung bra till skaldjur, fläskkött och kyckling. Förva- 100 g russin 2 tsk senap ra chutneyn i kylskåp, då 1 kanelstång håller den sig under ett 5 nejlikor par månader. 1 tsk riven ingefära Cayennpeppar efter smak 22 Bitidningen 5 2011

Kyckling med coleslaw Coleslaw med honung smaksatt med ingefära eller curry Kål,morot och äpple ger tuggmotstånd, yoghurten blir sötsyrlig av honung, vinäger och citron. Själv tycker jag att curryn passar bäst till kyckling och kött och ingefäran väljer jag till skaldjur och lax. Riv vitkål, morot och äpple fint. Blanda övriga ingredienser och rör om. Salta och peppra utifrån smak. 2 dl yoghurt 2 tsk riven ingefära eller curry 2 tsk honung 1 tsk äppelcidervinäger 1 msk pressad citronsaft 3 dl finstrimlad vitkål 2 dl finstrimlad morot 1 dl strimlat syrligt äpple Salt och peppar Koka upp vinäger, farinsocker och alla kryddor. Lägg i ananasen som du skurit i mindre bitar (ej saften), senap, russin och honung och låt koka tills vätskan avdunstat. Smaksätt med ingefära och cayennpeppar Dressing En enkel dressing för olika sallader. Passar särskilt bra till potatissallad. Dressingen räcker till flera tillfällen och kan förvaras i kyl en dryg vecka. 5 msk vit balsamvinäger 1 dl härlig, svensk rapsolja 1 knippe färsk gräslök ½ dl honung ½ dl citronsaft Salt och peppar Hacka gräslöken. Blanda alla ingredienserna, vispa eller skaka ihop allt till en dressing. Bitidningen 5 2011 23

En riktig kvalitetskurs! LINE NILSSON Den 19-20 mars ordnade SBR:s kvalitetskommitté en kurs för distriktsförbundens kvalitetsansvariga. På programmet stod bland annat genomgång av livsmedelslagstiftning, branschriktlinjer, bihusesyn och honungsbedömningsreglementet. Syftet med kursen var att utbilda distriktens kvalitetsansvariga så att de i sin tur kan vara en resurs för sina distrikt. Alla utom två distriktsförbund fanns representerade, det vill säga vi var cirka 25 stycken deltagare. Jag som skriver representerade Dalarnas biodlaredistrikt. Kursen började med lunch på Mjölby stadshotell och därefter fick vi träffa Helena Wistrand, livsmedelsinspektör i Mjölby kommun. Hon berättade för oss vilka lagkrav som finns för olika typer av biodling. De flesta biodlare som producerar mindre mängder honung (<1000 kg) och inte köper in honung från någon annan eller tillsätter något i sin honung, behöver inte anmäla sin verksamhet, varken till Länsstyrelsen eller till kommunen. Däremot måste alla som släpper ut honung på marknaden uppfylla de allmänna kraven på livsmedelssäkerhet. Det handlar bl.a. om god livsmedelshygien, spårbarhet och redlighet. Att genomföra egenkontrollen Bihusesyn är en bra hjälp för att veta om man uppfyller kraven. Om man i genomsnitt producerar mer än 1000 kg honung per år ska man anmäla detta till sin Länsstyrelse, som ansvarar för den offentliga kontrollen. Om aromer eller andra tillsatser tillförs honungen samt om man köper in honung från andra producenter ska verksamheten registreras hos kommunen. Mer om detta finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se (sök på biodling och honung). Under kursen gick vi också igenom branschriktlinjerna Säker honung. Från den 1 januari 2006 finns det en EU-förordning om hygienfrågor. Enligt denna kan en bransch utarbeta så kallade branschriktlinjer, för att medlemmarna inom branschen ska kunna uppnå de krav som lagstiftningen ställer. Riktlinjerna har tagits fram i samarbete mellan SBR och Biodlingsföretagarna och finns att läsa på SBR:s hemsida www.biodlarna.se. Kursen behandlade också frågor om restsubstanser i vax och honung, handelns inställning till att sälja närproducerad honung, bihälsa, honungsbedömningsreglementet och sist men inte minst, vad vi, distriktens kvalitetsansvariga ska göra i distrikten. Så har du frågor som rör honung kan du kontakta ditt distrikts kvalitetsansvarige! Tack för en bra och trevlig kurs! Foton: Tomas Rosell 24 Bitidningen 5 2011

Har Västra Götaland Sveriges bästa bitillsyn? KRISTINA SANDBERG Under sju år bedrevs projekt Förstärkt bitillsyn i Västra Götaland. Bakgrunden var att initiativtagarna, Arne Johansson och Bengt Kling, upplevde att bitillsynen inte fungerade som det var tänkt. Ingemar Fries undervisar. Foto: Maja-Lena Främling. Genom att tillsätta alla vakanta distrikt, likrikta arbetssättet för alla tillsynsmän och entusiasmera tillsynsmännen till att bedriva uppsökande verksamhet skulle man bl.a. uppnå en bättre bihälsa. Projektet startade i Skaraborg och utvidgades med Norra Älvsborg, Sjuhärad och Göteborg. Under hösten 2010 gjorde biodlingshandläggarna på Länsstyrelsen Västra Götaland, Maja-Lena Främling och Kajsa Lycke, en utvärdering som resulterade i att man beslutade sig för att behålla funktionen tillsynsledare. Tillsynsledarens roll är att vara den förmedlande och sammanhållande länken mellan länets ca 110 bitillsynsmän och länsstyrelsen. För att behålla den upparbetade kompetensen hos bitillsynsmännen och för att driva utvecklingen mot en tidsenligt anpassad bitillsyn, planerade man att kompensera för bortfallet av de tidigare gruppmötena. I slutet på mars genomfördes en seminariedag på tre olika platser i länet. Platserna var valda så att alla skulle ha chans att närvara på någon av dagarna. Uppslutningen var väldigt stor, nästan 90 %. Utöver dessa fanns inbjudna bitillsynsmän från Halland, Värmland och Örebro. Föreläsare var Ingemar Fries professor vid SLU och Preben Kristiansen bihälsokonsulent. De hade ett tufft schema med två föreläsningar vardera varje dag, långa dagar och lång förflyttning mellan orterna. Varje utbildningsdag avslutades med en genomgång med tillsynsledarna för att uppdatera vad som är nytt för säsongen. En del gamla tillsynsmän har valt att sluta och som ett resultat av det kommer det in nya som ska utbildas. De nya var även med på fortbildningsdagen för att ge dem en bra förutsättning inför kursen till bitillsynsman. Efter de här dagarna känns det som vi står väl rustade för bisjukdomarna i länet. Tore Olsson tillsynsledare Göteborg och Bohuslän samt Norra Älvsborg, Preben Kristiansen Bihälsokonsulent, Maja-Lena Främling biodlingshandläggare Länsstyrelsen Västra Götaland, Kristina Sandberg tillsynsledare Skaraborg och Sjuhärad och Ingemar Fries professor SLU. Foto: Rune Hedberg. Bitidningen 5 2011 Tore Olsson och Maja-Lena Främling förbereder kurserna. Foto: Ktistina Sandberg 25

Första sommaren med bina MAGDALENA SANDGREN Sommaren 2010 var min första egentliga sommar med bin. Året dessförinnan hade jag gått nybörjarkurs i biodling i Södra Vätterbygdens biodlarförenings regi. Jag hade anmält mig för att se vad biodling var för något. Redan vid första kurstillfället hade jag bestämt mig. Så fort jag kom hem betalade jag medlemsavgiften till Sveriges Biodlares Riksförbund och kände mig mycket lycklig. I början av juli 2009 fick jag hämta mitt första samhälle och i slutet av sommaren köpte jag ytterligare en avläggare. Tyvärr strök augustisamhället med under den kalla vintern. Visst var jag och donade i kuporna lite under juli och augusti redan första året, men det egentliga arbetet började först sommaren 2010. Oron var stor, hade de tillräckligt med föda, var de tillräckligt många när kunde jag öppna kupan och titta efter Jag vet inte hur många samtal jag ringde till de mycket tålmodiga och vänliga biodlarna som jag fått kontakt med tack vare biodlarföreningen och kursen. Lyft på kupan, känn om den är tung. Nej nej, akta dig för att byta drottning än, så mycket tokigt kan ske då Det var många råd jag fick och jag lydde de flesta. I början av april såg jag bina flyga ut i naturen första gången. Lyckan var stor drottning Beatrix samhälle levde! Bina hade funnit den del av gräsmattan som var helt blå med scilla. De arbetade intensivt och surret var så högt att jag kunde höra det på långt håll. Bland det roligaste jag gjorde under våren var att åka till Müllrose Bienengarten i Tyskland. Müllrose ligger inte så långt från Frankfurt am der Oder. Jag hade blivit inbjuden av en god vän som är Bienenmeister sen 25 år tillbaka. Jag fick vara med honom i hans bigårdsarbete under en veckas tid. Han lärde mig grunderna och jag njöt av att få gå bredvid och inspektera hans 14 olika samhällen med Carnicabin. Hemkommen kände jag mig väldigt säker som drottningcellförstörare sen läste jag någonstans att det var en metod som inte alls var att rekommendera. En erfarenhet jag gjorde under min första sommar som biodlare var att det finns lika många teorier som biodlare! Så drottningcellförstörandet kanske inte var helt fel men kanske inte det rätta i alla situationer. Jag kan inte påstå att jag visste riktigt vad jag höll på med, mer än att jag gjorde många nybörjarfel. Det blev två lådor, en kort tid senare satte jag dit den tredje och den 17 juni på Islands nationaldag svärmade mina bin. Det komiska var att jag satt och talade i telefon och hade precis sagt till min danska väninna det är så hyggeligt att se när bina flyger ut och in genom flustret när hela trädgården fylldes av bin. En konsert utan dess like jag har aldrig upplevt något så fantastiskt som detta. Det kan jag säga nu eftersom allt gick bra. Hade jag förlorat drottning Beatrix och hennes femtiotusen arbetsbin (som i hennes hovstat går under det kollektiva namnet Barbro) hade jag nog uttryckt mig annorlunda. Jag fick på mig min biodlarkostym och gick ut i den surrande trädgården med Åke Hanssons instruktionsbok Biodlingens grunder i högsta hugg. De snälla bina hade vänligheten att välja ett av de lägre äppelträden och jag lyckades få ner dem i ett honungskärl med lock som jag därefter satte ner i jordkällaren tills jag hade fått i ordning deras nya bostad. Det senare gick dock inte särskilt fort för jag hade givetvis inte sett till att det fanns färdiga ramar utan jag fick vackert sätta mig att tråda tio ramar. När det var gjort visade det sig att min elektriska trådinläggare gått sönder. Så jag fick ringa runt och ett par vänliga grannar kom till min undsättning. Klockan sex på kvällen hällde jag över min svärm i en gul paviljong och i med det hade jag två samhällen. Drottningodling Följande recept fick jag per telefon när jag hade odlat fram två drottningar och skulle överföra dem till varsin apidea: Gå till spärrad skattlåda. Tag tre par riktiga kaffekoppar bin. Blöt dem ganska ordentligt så att de inte flyger. Blöt drottningen. Låt stå i solen tills de torkat. Lappen ligger fortfarande på mitt skrivbord och minner mig om sommarens äventyr. Jag hade fått följa med Per-Olof Wagnsgård när han odlade fram drottningar på Visingsö. Egentligen skulle det ha varit en organiserad kurs, men den hårda vintern hade försenat allt. Vi som ville fick därför hänga med så mycket vi kunde. Det blev många besök i de olika samhällena. Vi omlarvade och satte ner smalramar både här och där, men tyvärr hann vi aldrig till momentet då vi skulle överföra den nykläckta drottningen till apidean. Nybörjare som jag är kände jag mig många gånger mer förvirrad än klok över alla turer, men dagarna på Visingsö gav mersmak. Jag skyndade mig att testa drottningodling hemma i min egen bigård. Resultatet blev kanske lite magert, två drottningar, men efteråt var jag tacksam för att inte alla tio larver blev antagna var skulle jag ha fått tag på alla kaffekoppar bin som behövts till så många apideor? Det var lite pirrigt när jag skulle skapa miniatyrsamhället med tre kaffekoppar bin och en drottning. Mina bin var kanske inte tillräckligt blöta, för de bokstavligen vällde över alla kanter på apidean. Jag hade fullt sjå med att fösa ner dem. Så skulle drottningen släppas ner bland den blöta skaran bin. Det var heller inte lätt! Sen fick apideorna stå på bordet i uterummet och torka innan jag satte ner dem i jordkällaren. Efter ett par dagar for jag med mina båda drottningar till Visingsö där de skulle paras med de bästa av alla drönare som finns på ön. Två veckor senare hämtade jag hem dem. Tyvärr blev det inte som jag hade hoppats. Jag fann aldrig mina drottningar. Vad som hände med dem vet jag inte eller så var jag såg grön att jag inte såg skillnaden mellan arbetsbina och drottningen. Men skam den som ger sig i sommar går jag på drottningodlarkurs igen! 26 Bitidningen 5 2011

Meste biodlaren? SÖREN BRANDIN Att Hemrik Oldeskog är den biodlare i Sverige, vilken hållit på med biodling längst, är det nog få som betvivlar. Hemrik har nämligen hållit på med sin hobby i en följd i snart 80 år av sina 91 år! Redan då Hemrik började med biodling satte han ett rekord, då som kanske landets yngsta biodlare. Hemrik var endast tolv år, då han kom över en bikupa hemma på den lantgård, hans fader drev i Vallentuna norr om Stockholm. Det var min kloka moder som uppmanade mig att ta hand om bina i den övergivna kupan, upplyser Hemrik. Detta blev början till en livslång hobby, som fortfarande fängslar Hemrik, nu med fem samhällen vid Skansen i Markim, där han numera bor. Att han lyckats engagera även sin son Kurt, som bor granne och som numera är storbiodlare med hundratalet samhällen och en imponerande maskinpark, är väl naturligt. Jag har ju vuxit upp med bin, säger Kurt. Hemrik Oldeskog sköter fortfarande ett antal bisamhällen och håller sina kupor i ett utmärkt skick, Hemrik har hela tiden varit medlem i den lokala biföreningen och därmed i Riksförbundet. Ett tag på 1950-talet var han ordförande i Värmlands länsförbund. Även om Hemrik har fascinerats av bina, är även den kulturhistoriska sidan av biodlingen som engagerat honom lika mycket. Detta har tagit sig uttryck i att Hemrik samlat på och restaurerat eller byggt nya exemplar av alla bikupor, vilka under hela 1900-talet bjudits ut kommersiellt i Sverige. Ett tjugotal sådana kupor står uppställda i ekonomibyggnaden på den stora tomten vid Skansen. Tre kupor har Hemrik skänkt till Nordiska Museet att ingå i deras samling vid Julita i Södermanland. År 1966 deltog Hemrik i den av SBR arrangerade tävlingen om bästa vandringskupa. Han fick där en hedrande andraplats. År 2001 tilldelades Hemrik Patriotiska Sällskapets medalj för sina insatser för biodlingen. Det är för oss yngre biodlare fascinerande att höra Hemrik berätta om gamla tider. En sak, som aldrig upphör att förvåna honom, är hur fogliga bina är nu för tiden. Under trettiotalet var det inte ovanligt att deltagarna i ett bimöte rusade från demonstrationen i bigården för att i det närliggande buskaget söka skaka av sig de arga bina. Nu för tiden tar man inte ens med sig en bislöja till bimötet fast man står lutad över kuporna under demonstrationerna, säger Hemrik. Miljöpris i Rättvik Två biodlare fick Rättvik kommuns miljöpris 2010. Det var eldsjälarna Lennart Kellner och Jan-Erik Fyhr som fick priset vid kommunalfullmäktiges sista sammanträde förra året. De fick priset för sitt engagemang. De tyckte det var mycket positivt att biodlingen uppmärksammades på det här sättet. Red Mer Bin i Nässjö Den 10 mars var det dags för Krister Linnell att besöka Nässjö och Höglandets biodareförening under mottot MER BIN. Vårträff med honungsfika var rubriken för kvällen och en mycket god uppslutning av såväl gamla som nya biodlare fick en informativ stund med Krister. Gör avläggare på minst 25 % av din bikapacitet löd hans uppmaning. Se till att nya biodlare får tillgång till bin efter avslutad kurs och utöka även din egen bigård så du har en buffert om du mister samhällen under vintern. Vi måste alla hjälpas åt att bli fler och större inom biodlingen i Sverige. Honung är hårdvaluta och vi måste lära oss att ta bra betalt för vår fina produkt. Efter kaffe med honungsbröd följde frågestund och diverse informationsfilmer om hur man smidigt gör avläggare. Birgit Johansson Bitidningen 5 2011 27

GMO-pollen i honung - vad gäller? ZOFIA KUROWSKA, LIvsmedelsverket Frågan huruvida pollen från GMO-grödor är tillåten i honung eller inte har debatterats flitigt under vintern. Orsaken till att frågan aktualiserats är den rättsprocess i Tyskland, där behandlande domstol vänt sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande. Livsmedelsverket vill med denna artikel redogöra för sin tolkning om GMO-pollen i livsmedel är tillåten enligt gällande lagstiftning. Regler för godkännande av GMO-livsmedel mm. Pollen förekommer överallt och förekomsten är inte planerad, utan en oundviklig konsekvens av att det finns växter i vår omgivning. Härvidlag råder ingen skillnad mellan pollen från konventionella växter och pollen från GMO. Den enda skillnaden är att GMO kräver förhandsgodkännande innan den får sättas ut i miljön eller komma ut på marknaden. Det innebär att pollen från GMO granskats att de inte skall ge upphov till en extra säkerhetsrisk. Enligt förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder måste alla livsmedel och foder som består av, innehåller eller framställts av GMO godkännas innan de släpps ut på marknaden. Innan tillkomsten av GMO-lagstiftningen ingick GMO under definitionen nytt livsmedel, för vilka särskilt godkännande enligt förordningen om nya livsmedel (258/97) krävs. Det finns ett antal GMO-livsmedel (bl.a. majsen MON 810) som är godkända enligt denna förordning. Utformningen av godkännandena skiljer sig något mellan ovan angivna förordningar, vilket har lett till ifrågasättande om honung som innehåller pollen från MON 810 är tillåten eller ej. I beslutet som godkänner majsen MON 810 som ett nytt livsmedel ingick en lista som specificerade vilka produkter från den genetiskt modifierade majsen som ingick i beslutet (majsen i sin helhet samt majsmjöl, majsgluten, majsgryn, majsstärkelse, majsglukos och majsolja). Pollen finns inte med i denna lista. I besluten enligt GMO-förordning (EG) nr 1829/2003 ingår ingen motsvarande specificering av produkter, utan även pollen från GMO-grödor omfattas av godkännandet. Enligt GMO-förordningen ska produkter som omfattas av lagstiftningen märkas att de består av eller innehåller ingredienser framställda från GMO. Detta innebär att mjölk, kött och ägg av genetiskt modifierade djur omfattas av lagstiftningen, medan produkter från djur som fått GMO-foder inte omfattas. Kommissionens syn på pollen Honung är en produkt av animaliskt ursprung, vilket innebär att honungen inte kan vara GMO om inte bina är genetiskt modifierade. Honungen kan, liksom andra livsmedel och foder innehålla andra organismer som är genetiskt modifierade. Livsmedelsverkets undersökningar visar att det numera är vanligt förekommande med låga inblandningar av GMO i konventionella livsmedel 1. Om företagen kan visa upp att de gjort allt för att undvika GMO i sin produktion, bedöms denna inblandning som oavsiktlig eller teknisk oundviklig. 1 Kommissionen anser att pollen just är en sådan oavsiktlig inblandning i honung och därför inte omfattas av märkningskraven om inblandningen av GMO ligger under 0,9 %. Argumentet kommissionen lägger till grund för sin tolkning är bl. a. att man inte kan styra hur bina flyger. 2 Livsmedelsverket har i sina bedömningar tillämpat Kommissionens tolkning. Denna är tillämplig även på andra livsmedel, till exempel frukt och grönsaker, som också förväntas erhålla en inblandning med pollen. Pågående rättsprocess vari ligger problemet? Freistaat Bayern äger mark i Tyskland där man i forskningssyfte odlat genetiskt modifierad majs av typen MON 810. En biodlare i närheten av odlingarna har inlett en rättsprocess mot Freistaat Bayern eftersom han anser att resterna av arvsmassa från MON 810 pollen gör hans honung olämplig att släppa på marknaden. Den tyska domstolen som ska pröva frågan har vänt sig till EU-domstolen för att erhålla ett förhandsavgörande i frågan om förekomsten av genetiskt modifierad majspollen i de aktuella biodlingsprodukterna utgör en materiell inblandning i produkterna så att utsläppande på marknaden borde bli föremål för ett godkännande. Domstolen har ännu inte meddelat dom i ärendet. Utrymmet för tolkningen att pollen från GMO kan bedömas som inte godkända livsmedel finns endast för nya livsmedel som godkänts enligt förordningen om nya livsmedel mellan 15 maj 1997 och 22 september 2003 och pollen inte finns listat i själva besluten. Senare godkännanden av GMOlivsmedel och foder enligt förordning (EG) nr 1829/2003 inkluderar godkännande av pollen från GMO. Efter tio år på EUs marknad måste producenterna begära förnyat förordnande för GMO. En sådan ansökan har inkommit för majsen MON 810. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) avgav sitt yttrande i form av en riskvärdering i juni 2009. Man konstaterade att majsen inte utgör någon risk för människors och djurs hälsa samt för miljön. Nu anstår Kommissionen att tillsammans med medlemsländerna fatta beslut i frågan. Vem ansvarar för att honungen inte innehåller GMO? Enligt livsmedelslagstiftningen är det ytterst producenten som ansvarar för att livsmedlet är säkert och korrekt märkt enligt märkningsbestämmelserna. Men även säljaren har ett sådant ansvar. Kontrollmyndighetens ansvar är att kontrollera att livsmedelsföretagaren uppfyller kraven som ställs i lagstiftningen. Biodling räknas till primärproduktionen och kontrolleras enligt livsmedelsförordningen (2006:813) av Länsstyrelserna. Provtagning vid misstanke av inblandning av GMO All kontroll och provtagning av livsmedel är riskbaserad och detta gäller även på GMOområdet. Dessutom tar kontrollmyndigheterna även ut stickprov inom Livsmedelsverkets egna GMO-projekt för kartläggning av eventuell förekomst av GMO. Ett sådant exempel kan vara honung från bikupor i närhet av fält där GMO odlas, om man misstänker att pollen från den genmodifierade växten återfinns in honungen. Livsmedelsverket har dock gjort bedömningen att det inte är särskilt stor sannolikhet att svensk honung skall innehålla pollen från GMO. Livsmedelsverkets ståndpunkt Tills vidare instämmer Livsmedelsverket att pollen från GMO är en oavsiktlig inblandning i honung. Beroende på rättsprocessens utgång kan Livsmedelsverket behöva få se över sin ståndpunkt. Noter 1 http://www.slv.se/sv/grupp3/rapporter/ Genteknik 2 http://ec.europa.eu/food/committees/ regulatory/scfcah/modif_genet/summary02_en.pdf 28 Bitidningen 5 2011

Lennart Nilsson 70 år BO LINDAHL Inom SBR fyller det på med veteraner. Lennart Nilsson har fyllt 70 år. Han var SBR:s ordförande i många år. Lennart är född i Degeberga utanför Kristianstad där föräldrarna drev jordbruk. Gården har fortfarande Lennart kvar. På samma fastighet finns en anläggning för honungshantering. Degeberga är ett mindre samhälle som ligger i den del av Skåne, som har en otroligt fin natur. Talesättet att Skåne är platt som en pannkaka gäller inte här. När Lennart var 14 år påbörjades biodlingen, med en svärm som infångades. Ett tidigare intresse för fåglar fick nu ge vika, nu gällde det biodling. I Degeberga fanns en biodlareförening där snabbt ett medlemskap etablerades. Som 18 åring valdes han till dess ordförande. Fortfarande är han ordf, men nu heter föreningen Kristianstadsbygdens Bf. Vid 22 års ålder startades ett åkeri med den första bilen, som betalades med ett banklån på 4000 kr. På den tiden var det en respektfull summa. Efter 7 år hade detta företag 17 anställda. Vid sidan om detta drevs en biodling på ca 150 samhällen. Lennart fru Ulla var även här verksam, med det klistriga tuffa jobbet i slungningsrummet, plus andra uppdrag i företaget. Men nu var tiden inne att helt satsa på biodlingen. Åkeriet såldes och biodlingen blev helt dominerande verksamhet med över 500 samhällen. Vid denna tid hade Lennart uppdrag i SBR:s förbundstyrelse, som ordförande mellan 1990 och 2000. Under tiden skedde förändringar i Skåne som då hade två förbund, Kristianstads och Malmöhus länsförbund. Nu förändrades detta till Skånes Biodlaredistrikt, där Lennart var ordförande de två första åren Under tiden i SBR-styrelse startades en hel del verksamheter, yrkessektionen som sedan blev Yrkesbiodlarna. Detta var Bitidningen 5 2011 på Lennarts intiativ. Vidare har han varit ledamot i Binämnden, deltagit i Nordiska Birådet och styrelseledamot i Honungsförmedlingen (som det då hette, numera Honungsförädlingen) för att nämna några exempel. Som synes kan väl benämningen arbetsmänniska stämma väl in i på Lennart. För närvarande har han som han säger trappat ner och har numera endast drygt 200 bisamhällen. Samt en mindre åkeriverksamhet med tidningstransporter. 29

SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks vit 2011 Parningsstationer sommaren 2011 BUCKFAST Aspö - Hasslö* Stationerna är öppna för odlare i zon 1. Stationsföreståndare: Bertil Frost, Hasselbergsvägen 11, 37163 LYCKEBY, tel. 0455-23511 eller 070-5623511 Mottagningstider: onsdagar 15 juni-3 augusti. Medåkande ansluter i god tid före färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare Aspö och medtag gärna matsäck. På Hasslö möter man upp vid parningsstationen Enmarksvägens slut omkring kl. 13.00. Drönarstammar ASPÖ SPN08-070. HASSLÖ TRA08-118. Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman, Flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Skärva* Larvhämtningsdag på Skärva lördagen den 4 juni kl. 13.00. Information om detta från Bertil Frost 0455-23511 eller 070-5623511 Om Du larvar list själv, 150:-/list, och kakbit 800:-. Hjälp med larvning kan erhållas i mån av tid. Omlarva gärna i påbörjade celler med 2-3 dagars larver som bytes ut mot nya larver för säker och fuktig transport. Se gärna stamtavlor i Skärvahäftet som kan rekvireras via Buckfastföreningen för 50:- på Bg. 5546-2030. Alla intresserade är välkomna att deltaga i denna årliga larvhämtningsdag, ett utflyktsmål för hela familjen i en skön Blekingenatur. Styrsö* Föreståndare: Egon Andersson, tel 031-883877 eller 0708-789370. Mottagning och hämtning: Endast lördagar på STYRSÖ SKÄRET från 4 juni-13 augusti Vi är tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson på tel. 031-970467 om Du kommer med många. Mottagning kan ske av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Drönarstam: PS08-701 Vendelsö* Föreståndare. Eleonor Hast tel. 070-2614146 eller Åke Ferm tel. 0301-42326 eller 0706-273474. Mottagning: tisdagar med början den 14 juni-9 augusti. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givitvis drönarfria. För att minska varroatrycket ska kasettbina vara behandlade med mjölksyra. För ankomst till Vendelsö ring föreståndaren senast måndagkväll kl. 18.00 för att beställa båten till tisdagen och för planering av leveransdag för jämnare mottagning och för färdvägsbeskrivning och när båten går ut, vanligtvis kl. 18.00, från Stavder hamn. Andra biraser är också välkomna. Särskila bestämmelser: Zon 1. Kassetterna ska vara drönarfria. Flyttningsintyg ska medföras. Drönarstam HNO08-013. Ven* Föreståndare: Harriet Larsson, Axelvold 3140, 26878 Kågeröd. Tel. 0418-442044 eller 0768-345199 Ven Utsättning och hämtning på lördagar med början den 11 juni- 6 augusti Kontakta Harriet i god tid så får du vägbeskrivning och färjans avgångstid (begränsat utrymme på färjan och OBS! Nytt färjeläge sedan 2010 ) EAN06-603 Hämtning o lämning vid kaj i Landskrona. Tider lämnas av Harriet. Särskilda bestämmelser Zon 1. Drönarfria kassetter och besiktning av bitillsynsman Både en- o flerramskassetter godkänns. Apideor o Kieler-kupor får användas. Flyttningsintyg måste medföras enligt gällande bestämmelser. Drönararv EAN06-603 Ringsö-Stendörren i Sörmland Stationsföreståndare: Thomas Rafstedt tel. 08-998800 eller 070-6637799 Mottagning: Ringsö ring föreståndaren. Mottagning Stendörren ring föreståndaren. Både enrams och flerramskassetter mottages, givetvis drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. När du ringer föreståndaren och talar om att du kommer får du vägbeskrivning. Särskilda bestämmelser Zon 1. Drönarstam Ringsö HNO08-013 Drönarstam Stendörren RÅ06-02 Stora Karlsö, Gotland Stationsföreståndare Per Wallstedt tel. 0498-243142 eller 0707-433349 Mottagning ring Per för överenskommelse om dag o tid för perioden v 26-31. Både enrams- och flerramskassetter mottages och även ungdrottningar i försändningsbur givetvis drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Drönarstam: PS08-706 PS04-605 PS03-591 PS00-614 KEO02-90 KEO04-910 TFB01-25 Stora Karlsö PS08-706 KB06-139 ST05-462 KB04-070 KB03-266 ST03-343 PS01-017 Aspö SPN06-038 SÅN05-41 Hasslö TRA06-112 TRA04-011 Vendelsö Ringsö KDK05-09 KDK02-418 Stendörren RÅ04-14 RÅ01-26 Styrsö KB06-139 KB04-070 KH03-54 PES04-022 HW01-03 SK00-05 KB03-266 SPN08-070 BAN99-110 TRA08-118 FAT00-02 HNO08-013 413 RÅ06-02 KH01-102 PS08-701 ST03-343 BAN02-78 UG99-555 FAT05-06 CGG02-510 LH04-82 KDK00-04 KH03-54 SK00-05 ST05-462 PS01-017 30 Bitidningen 5 2011

Larvdagar Larvdag i Mölnlycke på Råda Säteri lördagen den 4 juni kl. 10.00 Tvådagarslarver beställes senast den 29 maj av Egon Andersson Larvdag på Nynäs. Ring eller maila för tider o närmare information till Thomas Rafstedt 070-6337799 eller infra.kart@swipnet.se Larvdag i Tomelillaortens Bf. Utlämning av avelslarver torsdagarna den 26 maj o 9 juni. Kjell Erik Ohlsson tel. 0417-12786 eller ohlsson.kjell-erik@telia.com LIGUSTICA Hallands Väderö* SBR:s parningsstation för Ligusticabin på Hallands Väderö kommer att vara öppen för utsättning av parningskassetter (SBR typ) enligt följande. Hallands Väderö Hallands Väderö 2011 BTL-07-002 BTL-06-015 BTL-05-033 BTL-04-002 BTL-05-033 BTL-04-002 Första utsättning torsdagen den 26 maj. Därefter varannan torsdag dvs 9 juni, 23 juni, 7 juli, 21 juli, 4 aug och sista hämtning 18 augusti. De 4 samhällena har lika drönare dvs systerdrottningar av Bert Thryboms linje. Parningskassetter kan efter anmälan till Heinrich Valtinat lämnas i Torekovs hamn vid båten före klockan 10 nämnda dagar men bäst är att de som önskar para sina drottningar på ön åker med ut till stationen och hjälper till vid utsättning. Bemanningen är begränsad. All inlämning till stationen skall åtföljas av besiktningsprotokoll att bigården är frisk. Endast drönarfria kassetter utsättes. Avgiften är som tidigare 60 kr per utsatt kassett. Ansvarig för stationen är Heinrich Valtinat tel 0431-22274. MELLIFERA Lurö* Parningsstationen öppen v 25-31. Drönarstam: utvald nordisk. Föreståndare: Ingvar Arvidsson 0531-32178 Om rasparningsområdena i Värmland, Västerbotten och Norrbotten finns information på hemsidan www.nordbi.org... *Stöds med EU-medel. Rasparningsplatser BUCKFAST Tomelillaortens Bf Rasparningsplats i föreningens bigård i Örup. Utlämning av avelslarver torsdagarna den 26 maj o 9 juni 2011 kl. 19.00 Utsättning av drottningar för parning 9 juni o 23 juni 2011 kl 19.00 i Föreningsbigården i Örup. Enrams, Kieler eller Apidea parningslådor. Information på E-post ohlsson.kjell-erik@telia.com. Nynäs (Sörmlandskusten) Rasparningsplats vid Sörmlandskusten. Ringeller maila Thomas Rafstedt för tider och närmare information. infra.kart@ swipnet.se mobil 070-6637799. Höö (Älmhult) Kontakta Leif Olofsson tel 0476-12115 eller 070-6103435 LIGUSTICA Visingsö Första utsättningsdagen är måndagen den 9 maj. Både Apideor och parningskassetter av SBR-typ är godkända. Sista hämtningsdag är fredagen den 12 aug. Kontakta alltid vår parningsplatsansvarige Lars Forsberg tel 0390-40464 MELLIFERA Vitsand Rasparningsplats med bred drönarbas vecka. Kontakt Inger Bengtsson 0560-30091. Vitådalen Ny etaablering i Norrbotten. Ultervik Vår genpool Holmön i Västerbotten kommer att användas som rasparningsplats. Se vår hemsida www.nordbi.org för mer information. Albins första honung Här tappar Albin Olshäll sin honung efter sin första biodlarsommar. Albin tretton år, är yngste medlem i Älvsbyns biodlarförening, fick en god honungsskörd jämfört med oss veteraner. Intensiv närvaro i binas sommararbete och aktivt intresse från Albin, stimulerade bisamhället till samlarglädje i gynnsam bimiljö. Gunnar Eriksson Älvsbyns Bf. Bitidningen 5 2011 31

Starta drottningodlingskurser! Många medlemmar önskar utbildning i drottningodling och avelsarbete. Här kommer exempel på hjälpmedel som kan användas. SBR kan i Bibutiken erbjuda bl.a. ett introduktionspaket för drottningodlingskurser. Dessutom finns de traditionella läroböckerna samt en film om drottningodling. Här kommer en kortbeskrivning av det studiematerial som finns. Folder: Drottningodling Foldern Drottningodling bildar tillsammans med OH-serien ett färdigt material för start av nybörjarkurser i drottningodling. Foldern beskriver kort i text och bild hur man odlar och tillsätter drottningar. Artikelnr 52016t Pris i Bibutiken: 12 Kr Drottningodling OH-serie Pärmen Drottningodling består av en serie om 10 OH-bilder. Du får en färdig och klar första träff i en drottningodlingskurs. Artikelnr 92511 Pris i Bibutiken: 229 Kr Drottningodling CD (finns även som VHS) Film om drottningodling av G. Krantz. Artikelnr 92510. Pris i Bibutiken: 235 Kr Drottningodling för vanligt folk Författare Ulf Gröhn. 53 sidor. Ulf Gröhn beskriver på sitt eget oefterhärmliga språk en rad viktiga kunskaper om förutsättningarna för en lyckad drottningodling och avelsarbete. På ett enkelt sätt tipsas om praktiska vägar för att lättare kunna lyckas med drottningodlingen. Artikelnr 31008 Pris i Bibutiken: 79 Kr Drottningodlingspaket med OH-serie och folder Materialet består av en OH-serie om 10 bilder samt en 8-sidig A5-folder på samma tema. Med hjälp av OH-bilderna introduceras de viktigaste begreppen inom drottningodlingen. Foldern, som förklarar grundbegreppen lite utförligare, delas ut till deltagarna, som därmed har något konkret med sig hem från upptakten. Foldern kan också laddas ner från SBR:s hemsida under Medlemservice/ Nedladdningsbara trycksaker. Kallelse till bolagsstämma Drottning-odling i praktiken Med bisnurran. Författare Gunnar Krantz. 57 sidor. Författaren förmedlar metodiskt och med naturlig enkelhet kunskaper om avelsarbete och drottningodling. Bisnurran är det hjälpmedel som gör planeringen av det praktiska arbetet enkelt och roligt. Artikelnr 31005 Pris i Bibutiken: 235 Kr Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB, lördagen den 18 juni 2011, kl. 11.00 på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, Mjölby, (mitt emot Mjölby resecentrum). För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, distrikt eller lokalförening. Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp eller mail till: hf@biodlarna.org eller fax 0142-828 59 senast torsdagen den 9 juni 2011. Ärenden Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att aktieägare kallas genom brev eller annons i Bitidningen. Boken om biodling Boken om Biodling omfattar ca 340 sidor och omfattar nio kapitel med ett enastående bildmaterial. Kapitlen om drottningodling respektive förädling av bin ger goda kunskaper om principerna för detta. Lämpliga som komplement till ovanstående litteratur. Artikelnr 91009 Pris i Bibutiken: 462 Kr Boken om biavel och insemination I boken redovisar Bert Trybom en del av de erfarenheter han skaffat sig under drygt 60 år som biodlare. Boken har sin tyngdpunkt i biavelns teori och praktik samt i konsten att inseminera. Han påpekar hur engagemang i avelsarbete och drottningodling kan ge ännu större utbyte av din biodling - till och med ett bättre resultat till mindre arbete. Artikelnr 91010 Pris i Bibutiken: 299 Kr 32 Bitidningen 5 2011

Brev till redaktionen Som nämndes i förra numret av Bitidningen kommer det att genomföras en enkätundersökning angående övervintringen 2010-2011. Frågeformuläret som används har tagits fram inom COLOSS-nätverket, och undersökningen görs även år i samarbete med Danmarks Biavlerforening. För att få så tillförlitliga data som möjligt är det viktigt att så många biodlare som möjligt besvarar frågorna om övervintringen. En länk till enkäten kommer från början av maj att finnas på SBR:s hemsida www.biodlarna.se. Klicka på puffen som ser ut på bilden här intill då kommer du fram till frågorna. Om du inte själv har tillgång till internet kanske du kan få hjälp av en kompis. Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent Bokanmälan I maj kommer en ny barnbok om bin ut på Opal förlag. Den heter Holgers honung och andra bi-saker, författare är Boel Werner, som också gjort de fina illustrationerna. Boken riktar sig till yngre barn, i åldern ca 4-9 år, och berättar på ett lättsamt men samtidigt informativt sätt om hur pojken Holger sköter sina bin under ett år. För vetgiriga barn finns massor med fakta om hur bin lever och ser ut och vad som händer i bisamhället. I både bilder och text hittar man många detaljer som roar även en vuxen läsare. Det här är den perfekta presentboken till nyfikna biodlarbarn och barnbarn! Katarina Persson Bitidningen 5 2011 Etikettklister Under mina 40 år som hobbybiodlare har jag mer och mer irriterat mig på etiketterna jag köpt. Jag har provat etiketter från två större biredskapsleverantörer av vilka den ena i sin katalog skriver att deras etiketter är lätta att ta bort från använda glasburkar. En uppenbar lögn. Min hustru står varje höst med stålull, kemisk bensin, hett vatten och jobbar rumpan av sig men hela tiden samma svårighet att få bort klister och etiketter. Köper man däremot en burk rödbetor eller gurka på en livsmedelsaffär behöver man bara låta dessa burkar ligga i vatten en stund så ramlar etiketterna bort hur fint som helst. Naturligtvis infinner sig misstanken att det ligger affärsmässiga orsaker bakom. Gör man det tillräckligt omöjligt att få bort gamla Svensk Biavels bolagsstämma i Nässjö Ägarkonstellationen SBR och BF mötte upp med sina respektive ordförande och som företrädde sina respektive organisationer i Nässjö i mars 2011 för en ordinarie bolagsstämma. BF hade redan innan mötet aviserat att man önskade byta ut sina representanter i bolagsstyrelsen och så blev naturligtvis också bolagsstämmans beslut. Ny styrelse är Krister Linnell och Lars Naimell som representerar SBR och Bert Thrybom och Torbjörn Jacobson som representerar BF. Ny ordförande i Svensk Biavels styrelse blir Krister Linnell. Avgående styrelse avtackades med blommor och tacktal. LN etiketter så kan leverantören förstås hoppas på att man hellre köper nya burkar än står och uslas med de gamla. Men så illa är det väl inte??? Nu kanske det finns någon som kommit på hur man enkelt får bort gamla etiketter. Skulle vara oerhört tacksam för tips. Jag tycker nämligen att man ska återanvända gamla glasburkar, både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Hans Bolkéus, Bollnäs Red kommentar: Mitt förslag är att få honungen godkänd av föreningens honungsbedömningskommitté och köpa etiketter från SBR. Då får man etiketter med ett bättre klister. Ligusticabiodlarna och Skaraborgs drottningodlingsklubb Testbiodlarkurs Bedömning av bi enligt Svensk Biavels regler och genomgång av bidatabasen den 28 maj kl. 10.00 i Mariestads föreningsbigård. Kurskostnad 70 kronor inkl. kaffe o lunch. Anmälan senast 22 maj till Bengt Olof Persson. Tel. 0512-40588, 073-3263171 e-post bi.olle@telia.com Bidrottningar kan angripas av trakékvalster Det har i bipress i samband med diskussion om drottningimport/-införsel förekommit uppgifter om att bidrottningar inte kan angripas av trakékvalster. Hänvisning finns till Wolfgang Ritter (rådgivare till OIE) för att påstå att drottningar inte angrips av trakékvalster. Inget kan vara mer felaktigt. I ett experiment där man satte drottningar i burar med bin angripna av trakékvalster (skulle kunna likna en import/införselsituation) blev närmare 60 % av drottningarna angripna. 1 Drottningar kan alltså inte automatiskt friskrivas från att bära trakékvalster. Ingemar Fries Not 1 Villa, J.D., Danka, R.G., 2005, Caste, sex and strain of honey bees (Apis mellifera) affect infestation with tracheal mites (Acarapis woodi). Experimental and Applied Acarology 37, 157-164. 33

Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2010 Män Kvinnor Invintrade samhällen hösten 2009 Förluster Förluster, % Avläggare sommaren 2010 Invintrade samhällen hösten 2010 Samhällen per medlem Honungsskör d totalt (kg) Skörd per invintrat samhälle Antal medlemmar Medlemmar som lämnat rapport Antal deltagare i studiecirklar Antal studiecirklar Föreningsbigård Infobigård % som lämat rapport Distrikt Blekinge 74 19 715 173 24,2 200 742 8 24952 35 241 93 27 73 5 0 38,6 Gotland 27 4 801 172 21,5 301 840 27 26244 33 118 31 3 28 2 1 26,3 Göteborg & Bohus 190 55 1565 379 24,2 461 1621 7 38225 24 729 245 15 167 8 3 33,6 Halland 136 40 1253 236 18,8 388 1347 8 53489 43 473 176 7 82 8 1 37,2 Jönköping 271 61 1986 672 33,8 664 1952 6 65809 33 645 332 9 66 7 4 51,5 Kalmar Norra 76 29 853 195 22,9 312 889 8 25824 30 212 105 5 26 7 1 49,5 Kalmar Södra 124 29 1278 303 23,7 359 1287 8 51469 40 381 153 9 85 8 3 40,2 Kronoberg 173 50 2052 470 22,9 808 2233 10 79552 39 461 223 8 63 4 4 48,4 Sjuhärads 119 30 935 320 34,2 293 926 6 28946 31 296 149 6 48 6 0 50,3 Skaraborg 178 48 2241 545 24,3 768 2348 10 101423 45 573 226 10 100 7 6 39,4 Skåne 339 72 4992 1079 21,6 1444 5153 13 198255 40 1221 411 16 168 9 10 33,7 Älvsborg Norra 163 30 1252 341 27,2 336 1320 7 43515 35 359 193 5 33 3 3 53,8 Östergötland 137 64 1966 366 18,6 564 2091 10 98430 50 577 201 15 101 11 3 34,8 Dalarna 113 42 1114 342 30,7 231 998 6 32657 29 282 155 6 56 3 1 55,0 Stockholm 116 61 1127 284 25,2 473 1319 7 43964 39 643 177 11 121 7 3 27,5 Södermanland 121 58 1578 495 31,4 451 1799 10 60540 38 426 179 9 73 4 2 42,0 Uppsala 61 27 763 255 33,4 278 829 9 35776 47 326 88 5 50 2 2 27,0 Värmland 61 18 1799 505 28,1 781 1949 25 38869 22 284 79 2 17 0 0 27,8 Västmanland 61 15 497 142 28,6 198 563 7 23663 48 176 76 3 23 4 1 43,2 Örebro 76 24 1085 309 28,5 386 1161 12 32088 30 284 100 5 35 3 0 35,2 Gävleborg 68 18 1005 185 18,4 250 1036 12 41371 41 247 86 2 13 1 2 34,8 Jämtland 21 15 204 34 16,7 95 259 7 2908 14 131 36 1 7 0 1 27,5 Norrbotten 69 14 381 59 15,5 67 358 4 2569,5 7 178 83 8 32 0 2 46,6 Västerbotten 98 58 940 162 17,2 148 913 6 9483 10 219 156 6 38 1 1 71,2 Västernorrland 47 15 307 80 26,1 73 302 5 8821 29 191 62 6 50 0 0 32,5 Summa: 2798 862 31667 7850 24,8 10056 33191 9 1135070 36 9673 3660 166 1432 105 54 37,8 Götaland 2007 531 21889 5251 24,0 6898 22749 9 836133 38 6286 2538 135 1040 85 39 40,4 Svealand 609 245 7963 2332 29,3 2798 8618 10 267557 34 2421 854 41 375 23 9 35,3 Norrland 303 120 2837 520 18,3 633 2868 7 65153 23 966 423 23 140 2 6 43,8 34 Bitidningen 5 2011

SBR:s statistik kommentar Kräftgången för årsrapporteringen fortsätter. Det är inte bra. Ju fler som lämnar rapport ju bättre kan man utläsa förändringstrender. Det är färre uppgifter nu och ännu lättare att fylla i blanketten. Vi riskerar inte någonting genom att fylla i den. Det är anonymt. Upprepa detta i föreningarna och distrikten! Västerbottens distrikt är överlägset bäst, som vanligt. Dalarna, Jönköping, Sjuhärad och Älvsborg Norra har också orkat över 50 %. Det är de bästa. Vinterförlusterna tog ett skutt uppåt, ökade med 56 % från något höga 16 % till hel 25 %, vart fjärde bisamhälle i hela riket. Inget distrikt hade låg dödlighet. Klart lägst hade varroafria Norrland. Sjuhärad hade 34 %. Orkade alla med stora förluster redovisa alls? Dags för noggrann utvärdering av invintringsmetoder och varroastrategier. Glädjande var säsongen fördelaktig för honungsskörd. Trots förlusterna ökade skörden per invintrat(!) samhälle i hela landet, utom i vissa delar av Norrland. Där blev det istället rekordlågt. Sammantaget 36 kg/sh mot förra årets 30 kg. Antalet medlemmar har ökat med drygt 300. Roligt! Bra jobbat! Vi behöver bli fler. För landet och för SBR. Antalet bisamhällen per medlem ligger kvar på 9. Största ökningen per medlem har skett i Värmland. Fler näringsidkare där som satsar är slutsatsen. Gotland fortsätter att öka och har hela 27 samhällen per medlem. I och med att andelen som redovisat är ungefär densamma genom åren, även om man kunde önska att den varit större, gör det att man kan se en trend. Minskat mest har Västernorrland gjort, men det kan bero på att andelen som redovisade året innan var mycket låg. För senast redovisat år skilde sig andelen som redovisat åt en hel del. Red SBR-Quinnor i väst Göteborg- och Bohusläns Biodlardistrikt i samarbete med Södra Inlands Bf onsdag 11 maj kl 18.00 med träff i föreningsbigården, i Rollsbo, Bilgatan 2, Kungälv. Föredragshållare Preben Kristiansen om bihälsa. Kaffe/the serveras till självkostnadspris. Säg till vid anmälan om ni är allergiska mot någonting. Ta gärna med någon intresserad kamrat. Meddela deltagande till Eva Carlsson 0303-134 61 eller evai.carlsson@gmail.com Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör Eva Carlsson BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! SBR Quinnor i Skåne Nu är det dax med vårens träff. Lördagen den 21 maj 2011 kl. 10.00 träffas vi på plantskolan i Alnarp där Bo Lindahl visar runt o pratar om växter. Det finns möjlighet att äta på restaurangen på Alnarp. Om intresse o tid finns fortsätter vi till Kulturen i Lund. Anmälan vill vi ha senast den 14 maj 2011 till Ingrid Hallberg tel 0451-60985 eller iok.hallberg@hotmail.com eller Ulla Nilsson tel. 044-121342 eller ulla_nilsson_45@hotmail.com Välkomna till en trevlig dag! Ingrid o Ulla Prislista glas och lock 2011 Glas i plastpaket 350 g glas och lock 24 st Plastpaket 91:- inkl moms 350 g glas och lock 102 x 24 st Pallpris 9 368:- inkl moms 500 g glas och lock 24 st Plastpaket 102:- inkl moms 500 g glas och lock 68 x 24 st Pallpris 7 003:- inkl moms 700 g glas och lock 24 st Plastpaket 113:- inkl moms 700 g glas och lock 68 x 24 st Pallpris 7 774:- inkl moms Lock i hel kartong 350 g lock, 70 mm, guld 1 100 st 1 322:- inkl moms 500g/700 g lock, 82 mm, guld 630 st 892:- inkl moms Glas helpall i bulkpack 350 g glas 4 194 st 6 417:- inkl moms 500 g glas 2 992 st 6 044:- inkl moms 700 g glas 2 304 st 5 599:- inkl moms Pall debiteras med 150:- inkl moms/st. Detta återbetalas vid retur. Ev. fraktkostnader tillkommer. Priserna gäller från den 31 mars 2011. OBS! Ring före besök, eftersom inte hela vårt sortiment är lagervara. Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP Tel lager: 0735-233 104 Fax: 0142-828 59 Mail: hf@biodlarna.org DONATION FRÅN THE BODY SHOP! Under perioden 23 maj-15 juni skänker The Body Shop 20 kr per såld produkt ur serien Honey Bronze till Biodlingens Vänner. Pengarna är öronmärkta till en utökning av antalet bisamhällen. Bitidningen 5 2011 35

RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 Göran Sundström 070-5664268 36 Bitidningen 5 2011

Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag 15-17. Lördag 11-13 Övriga tider efter överenskommelse Tel 040-160032, 040-162080, 0708-955030, 0708-955025. Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. Öppet 15-19 måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel 08-53025347, 070-5107054. www.freddyduwe.com Komplett Biutrustning utom bi säljas. 4 kupor med många skattlåder och ramar (LN, N, Svea), 4 ramars motorslunga, 2 bidrakter, sil, honungskärler, avtäckningslåda med tilbehör og mkt mer. 7500 kr. 0474-51041 (Åsedaområdet) 2-ramars slunga motordriven inklusive slungkorgar 1000 kr Tel. 08-186414 Parningslådor ca 50 st inkl korsett - tfn 070-2300787 Bipaviljong 10 sh Svea, fullt utrust. Stabil på lastbilschassi. Flyttbar. Catarina Bengtsson, Långås, 073-8044212 Biodligsmaterial allt från större biodling. Begär förteckning tel 0550-61925 eller mail olle_fredriksson@spray.se Beg. insemineringsutr. Zeiss till salu 053132045 Bengtsfors Biredskap säljes Slunga CMF 8 ramar, Mjölktank, Sjölies, Biblås, m.m. Information tel 019-323284 Dadantlådor hel och halv 10 och 12-ramars trä. Kjell 0511-343029 Parningsstation på Tärnö Drönare Hallands Väderö. Bina ska vara besiktigade. Start 5/6 kl 10. 0454-10977 Västra Värmland Friska bisamhällen säljes. Tel.:0706748793 Bisamhällen säljes. 6 carnicasam. på LN. 1500 kr/st. Tel 070-4228125 Sven. Säljes i Halmstad: Samhälle/avläggare LN Buckfast 0734-43 73 51, 035-17 55 90 Bin och bidrottningar säljs, leverans maj-juli 2011 från Örebro, tel 0739041387 Några övervintrade samhällen samt några avläggare m årets drottning LN buckfast 070.5624715(örebrotrakten) Bisamhällen säljes LNo Svearam Tel. 070-6341615 Uppland. Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Full utrensning, ingen nosema eller kalkyngel, Mer info på www.radabigardar.se För beställning tfn. 031-883877, 0708-789370 eller egon@radabigardar.se Carnicadrottningar 250 + moms och frakt Kent-Inge Wallgren 0503-17007 Kullaberg parningsstation Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning. Genetisk bredd i drönararvet Beställ Buckfastdrottningar från bästa samhällen parade på parningsstationen 400: -/st, KULLABI owe.se@telia.com 042-650 45, 0706-693 555. Plus frakt Köpes 1 st bisamhälle köpes. Buckfast (Bohuslän) 076 7836710 Buckfastsamhälle/en norr om Gävle köpes. Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle. Tel 02637124 3-4 bisamhällen på svearamar, gärna italienska. Tel 073 0582514 Västra Värmland. Bisamhällen köpes. Kjell 0511-343029 Tomma kompletta bikupor LN säljes billigt i västra Södermanland. Tel 072 7308511. Bisamhällen Starta samhällen mer än 10 ram LN. Buckfast nya drottningar nära Ljungby. 2000+m. Martin Nehmann 0372-34031 (20--22). Buckfastsamhällen, 5st på LN säljes. Apistanbehandlade, utan kupor - finns i Mellanskåne. Tel. 0709 370798. Bisamhälle Buckfast. tfn 070-2300787 Början av maj säljes 10 stycken bisamhälle, svea och LN. Tell 0733423778. Bin säljes LN Svea och HLS. Även Sveakupor. Nybys Bigårdar Roslagen Dan Egerland 0176 232033 Övervintr krainer säljes i Roslagen på LN 1500:- Lev i maj efter besiktning. Tomas Jovanovic Tel. 073-738 76 67 Avläggare i Roslagen Lev före midsommar. Ny äggl, krainer drottning minst 4 ram yngel 1000:- Tidig beställning underlättar leverans. Tomas Jovanovic Tel. 073-738 76 67 Avläggare med övervintrade drottningar slutet av maj. 800+ moms. Örebro. 0730618853 Bidrottningar Bidrott, gula ita, Bisamhällen, honungspump 073-8058872. Arne Håkansson. Carnica-F1-bruksdrottningar, avläggare (LN) och skaksvärm. Igelstads bigård 0505-59200. Biodlarresa till Litauen Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress med utställning, försäljning och fest. Besök även hos enskilda biodlare, mm. Svensktalande guide medföljer i Litauen. Tid: Första veckoslutet i augusti, onsdagen 3 augmåndag 8 aug 2011. Pris: 4 995 kr. allt inkl. Sista anmälningsdag 31 maj. Antalet platser är begränsat. Resan går med buss från Mariestad via färja Stockholm-Riga. Kontaktperson Lars Nolberger Tel. 0501-356 83, 070-642 42 36. Mariestads Bf/Skaraborgs Biodlaredistrikt Bitidningen 5 2011 37

MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt SBR-Quinnor i samarbete med Södra Inlands Bf. Träff on 11maj kl 18 i föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2, Kungälv. Preben Kristiansen om bihälsa. Kaffe/the till självkostnadspris. Anmälan om ni är allergiska mot någonting. Ta gärna med någon intresserad kamrat. Meddela deltagande till Eva Carlsson 0303-134 61 eller evai.carlsson@gmail.com Jönköpings Biodlardistrikt Friskvårdskurs 7 maj kl 10-16 i Nydala. Parkera vid kyrkan! Praktisk nosemakontroll. Ta med en halv kopp döda bin om du vill undersöka egna bin. Information om olika bisjukdomar, Amer yngelröta, kalkyngel, säckyngel mm. Lätt lunch ordnas. Ta med eget fika om så önskas. Värd är Sävsjöortens bf. Heldagskurs 28 maj kl 10-15 i Södra Vedbos bigård i Kvarnarp Eksjö. Att göra avläggare. Teori och praktik. Ta med lämplig klädsel. Kaffe och lunch till självkostnad. I samarbete med Studieförbundetskolan. Föranmälan senast 21 maj till Anders Sandh tel: 0370-335095 Mail:hestrahoning@hotmail. se Heldagskurs 4 juni kl 10-15 på Skillingaryds skjutfält. Att göra avläggare. Teori och praktik. Ta med lämplig klädsel. Kaffe och lunch till självkostnad. I samarbete med Studieförbundetskolan. Föranmälan senast 21 maj till Anders Sandh tel: 0370-335095 Mail:hestrahoning@hotmail.se Skånes Biodlardistrikt Praktiska utbildningsdag för biodlarna i Skåne lö 14 maj kl 10-16 i Lyby församlingsgård (utanför Hörby intill Lyby kyrka). Förbundsordföranden i SBR Jonny Ulvtorp pratar om Fler bin och stimulering av odling av bin för avsalu. Alf Sjöberg visar praktiskt hur man gör analyser för nosemasjuka med mikroskop. De som har kan ta med mikroskop plus prover på bin (60 döda bin). Se utförlig information på SBRs hemsida. Eva Forsgren SLU talar om binas sjukdomsalstrare (patogener) och informerar om undersökning som gjorts beträffande trakékvalster mm. Pris 125kr/person inklusive lunch. Anmälan till Ingrid Bondeson tel. 042-321285 eller 0739775253, eller E-brev i.b.b@telia.com senast 11 maj. Södra Kalmar Biodlardistrikt Bimarknad sö 22 maj kl 13-16.30 på Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 13-15 försäljning av biredskap. Biodlare är också välkomna att sälja biredskap. Kl 15-16.30 paneldebatt om orsaken till förra vinterns stora biförluster, övervintringen denna vinter, hur invintrarna för att få så små förluster som möjligt, samt varroabehandling och dess påverkan på vinterförlusterna mm. I panelen bihälsokonsulent Preben Kristiansen, distriktsordförande Åke Sandquist och yrkesbiodlare Anders Wizping. Kaffe severas. Kontaktperson Veine Jernemalm tel 070-5477595 Värmlands Biodlaredistrikt I samarbete med Nyed-Alsters biodlareförening. Biting lö 14 maj kl 10 vid Tälleruds hembygdsgård utanför Karlstad. (kör från väg 63 in mot Alsters kyrka och fortsätt ca 1 km.) Bl.a. föreläsning av Kerstin Ebbersten. Dessutom aktuellt arbete i bigården, förtäring, utställning av biredskap mm. Östgötadistriktet Nybörjarträffar. Två vardagkvällsträffar i Norrköping resp i Mjölbytrakten under vecka 19-20. Matnyttig information och demonstration av bimaterial. Kaffe serveras. Datum och klockslag skickas till lokalföreningar, pågående nybörjarkurser, och läggas ut på hemsidan. Fortbildningskurs i biodling för dem som haft bin några år. Olika moment i biodlingen kommer att behandlas t.ex. avläggarbildning och invintring. Kursen kommer att delas upp på två tillfällen. 18 juni och 20 augusti. Mer info kommer till lokalföreningar och på hemsidan. Föreningar Grannföreningar är välkomna Bjäre Bf Sommarmöte on 25 maj kl 18 i Föreningsbigården i Rosenhult, Förslöv. Uttlottning av drottningar samt kaffe och fika. Borensbergsortens Bf Träff 7 maj i HSBlokalen, Borensberg. Aktuellt i Bigården. Kaffeservering. Utflykt till Töreboda Biredskapsfabrik. Anmälan egentligen senast 29 april till Maj-Lis 0141-71202. Dalslands Södra Bf Vårträff 1 maj kl 15 i Gunnar Falks bigård vid infarten till brukshundklubben strax norr om Vänersborg: Våren i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad. Medtag kaffekorg, bikläder och nya intresserade biodlare. Kontaktman Gunnar Falk Tel 0521-17563. Nuntorpsdagarna 28-29 maj i Brålanda. Vi gör PR för bin, biodling och vår förening. Kontaktman Peter Gullin 0521-31399, 0709-512411 Dingleortens Bf Vårmöte må 9 maj kl 18 i Håby församlingshem. Vi gör salvor och cerat under ledning av Laila Moberg. Självkostnadspris 100 kr för att själv göra salva. Ervalla Bf Ändrad mötesdag till lö 21 maj. Vi deltar i Bo-och Byggmässa i Ervalla kl 11-15. Många arrangemang, utställning om biodling, LP:s biredskap visas, Janne Mårtensson från SBR medverkar på temat Mer Bin. Distriktets alla biodlare inbjudes. Se mer i annons i lokaltidningen. Göinge Bf Vårmöte må 16 maj kl 18.30. Vårstädning lö 7 resp. sö 8 maj från kl 10. Under städdagarna bjuder vi på fika. Föreningsbigården öppen alla måndagar hela sommaren från kl 18. Må 9 maj öppning. Göteborgs Bf Medlemsmöte to 19 maj kl 18 i Gunnilse Ga: Småskola. Praktisk tillverkning av avläggare och vårutvecklingsmöte. Hisingens Bf Planeringsmöte 9 maj kl 19 i Kyrkbyhemmet. Öppet Hus 29 maj kl 12-15 i föreningsbigården på Ljungängsbacken 15. Kaffeservering, korv med bröd, lotterier och tipspromenad med fina vinster. Höglandets Bf Informations- och planeringsmöte to 19 maj kl 18 i Träffpunktens lokaler, Kyrkogatan 2, Nässjö. Information om bi och biodling, möjlighet att köpa puppor från renparad drottning, aktiveringslotteriet m.m. Planering av larvdag, öppet hus i Lemnhult, öppen trädgård, biets dag, julmarknad, mm. Glöm inte distriktets olika evenemang under sommaren och hösten. Högsbyortens Bf Föreningsbigården vid Hornsberg, Storgatan 64, Högsby, är öppen fr o m to 5 maj kl 18, och varje torsdag under sommaren. Katrineholmsortens Bf Vårmöte 3 maj kl 18 i Studiefrämjandets lokaler Lidköping-Kållands Bf Torsdagar (ej helgdagar) utan särskilt program träff i bigården Råda. Fika + bulle 20:-. Generellt start kl 18. Programstart 18.30. Ev programändringar på hemsidan. Torsdagar med program: 5 maj Utökning under våren. Gösta A. 12 maj t Utflykt till Svanbergs pub Marbogården N:a Kedum. Vi äter lite gott och tittar på gamla saker från hem o jordbruk. Anmälan. 19 maj Svärmförhindrande åtgärder. Erik P. 26 maj Bigårdsutflykt. Drottningodlingskurs med Bert T under försommaren, för anmälda deltagare. Lindomeortens Bf Möte ti 3 maj kl 18.30 i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered. Lunds Biodlare Kurs i Drottningodling börjar ti 17 maj kl 19 på Lineros Fritidsgård. Anmälan till Sven-Åke Nilsson 046-127779 senast 10 maj. Mölnlycke Bf Larvdag lö 4 juni kl 10 på Råda Säteri i Egon Anderssons bigård. Larver efter testade och stambokförda mödrar. 2-dagarslarver beställes senast 28 maj tel 031-883877 eller via www.radabigardar.se Nässjöortens Bf planeringsmöte to 12 maj kl 18. Inbjudan från Södra Vedbos biodlare, to 26 maj kl 18. Samling å Föreningsbigården Flustret Nässjö kl 17.30 för samåkning. Salaortens Bf Arbetsträff i bigården sö 15 maj kl 10. Lite kvar att åtgärda. Årets första biskötselträff. Våryra på Svepnäs 21 maj, arrangemang av Sala Trädgårdsförening. Vi medverkar. Mer info föreningens hemsida http:// hem3.passagen.se/ubi/sobf.htm Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19. Upptaktsmöte 5 maj. Info om bitillsyn och sjukdomsläget, Kristina. Aktuellt i bigården 12 maj. Arbete och planering inför säsongen. Besök hos Lidköpings biodlare 19 maj. Deras nya föreningsbigård. Avresa från Aspö parkering kl 18.15. Drottningodling för eget bruk 26 maj. Under juni kan medlemmar som så önskar hämta larver för att odla sina egna bruksdrottningar. Sollentuna Bf Honungshantering och ympning ti 17 maj kl 19 på Fridshyddevägen 17 i Häggvik, Sollentuna. Viktiga och aktuella moment. Frågor uppmuntras. Mer erfarna biodlare delar med sig av kunskap. Fika till självkostnadspris. Sundbybergs och Spångaortens Bf Träffar vid föreningsbigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, från 4 maj till 21 september. 18 maj föreningsdag med korvgrillning och dricka. www.sundbybergsbf.se Syvästra Skånes Bf Utflykt on11 maj till Botaniska trädgården i Lund med samling kl 18.30. Guidad visning genom växthusens tropiska och subtropiska värld.. Obligatorisk föranmälan till Nils-Eric Malm 0410-41321 eller till Tuve Bergman 040-468702 senast 4 maj. Ta med en kaffekorg. Söderåsens Bf Drottningodling lö 14 maj hos Annika och Timo Telefon 042-77597 Södra Inlands Bf Trivselträffarna i föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2 pågår varje måndag tom 27 juni, med start kl 18. Bi-, hus- och trädgårdsskötsel. Biprat. Kaffe/the, tilltugg serveras. Sommarmöte må 30 maj kl 18. Sommarens aktiviteter. Kirsten Jensen, trädgårdskonsulent på länsstyrelsen talar om blommor, bin, pollinering, trädgård mm. Kaffe/ the till självkostnadspris. Lotteri. Studieförbundet Vuxenskolan medarrangör. Södra Vätterbygdens Bf Vårresa 28 maj kl 07. Från Rosells Plast i Jönköping till intressanta biodlare i Östergötland. Tema Mer Bin, specialitet att göra avläggare. Fikakorg medtages. Föranmälan till sekr Gunilla Lindell, mail: lindell.gunilla@gmail.com, tel 0390-50252 senast 2 maj. Brunstorpsträffarna onsdagar 25 maj t o m 6 juli. Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl 17-19 i nya föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Öppnar under maj när säsongen medger. Kontaktpersoner Pasaga Ramic 019-126799, Hans-Olov Andersson 019-252108. Vi minns Ernst Thorning Björkviks Bf Bertil Johansson Varbergkretsens Bf 38 Bitidningen 5 2011

SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 Tf Förbundssekreterare: Anette Agouda, 0735-233127 Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org Plusgiro: 86 85-0. Bankgiro: 413-6149. Öppet: må-to: 08.00-16.00 fre: 08.00-14.00. Lunchstängt 12.00-13.00. Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till BITIDNINGEN Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY Tel. 0457-30489, 0735-233130. E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135. E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org TF FÖRBUNDSSEKRETERARE Anette Agouda Tel: 0735-233127 E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org UTVECKLINGSKONSULENT Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org BIHÄLSOKONSULENT Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org REDAKTÖR Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. Tel: 0735-233126. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Prenumeration på BITIDNINGEN Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. SBR STYRELSELEDAMÖTER Styrelseledamot: Marita Delvert, Hornsgatan 20, 11820 Stockholm. Tel. 070-6924577. Epost: marita.delvert.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214, 0734-146093. Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik Tel 0498-52101, 070-6202357. Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641. Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769. Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Hanne Uddling, Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs. Tel: 0152-20113, 073-3341418 Epost: hanne.uddling.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg, Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726. barbro.liljeborg.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, Fax: 0142-82859. E-post: hf@biodlarna.org Plusgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 Öppettider må-to: 08.00-16.00 fr: 08.00-15.00 VD: Christer Ankarlid 0735-233101. E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, 0708-109090, E-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se Annonstaxa KOMMERSIELLA ANNONSER Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen 5 2011 RADANNONSER Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85 0, med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 39