Sidan 1 av 5 Ett Projekt sponsrat av bl.a. Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, EU och Natura 2000 (Q3URMHNWEHVNULYQLQJDY.ULVWLDQ'DQQHOOV )ORGSlUOPXVVODQVEHYDUDQGH [bilder från wwf] Jag inleder med en projektbeskrivning och ger en beskrivning på vad en projektledare skall ha för egenskaper och hur han/hon skall agera i sin roll. Jag avslutar med en projektanalys för just detta projekt. Det är ett stort projekt och som påpekas längre ner i texten så sträcker det sig över en längre tid. Projekt havererar för det mesta under startfasen. De första veckorna är de mest kritiska. Det gäller att ha tydliga avgränsningar och klara mål. Dessutom uppstår det lätt konflikter i projekt, speciellt då om dem sträcker sig över lång tid. Här är projektledarens roll mycket viktig vilket jag tar upp i projektledningsanalysen. Jag har varit i kontakt med Lennart Henrikson som är projektledare men har inte fått hans syn på hans arbete och situation. När jag skriver detta har jag fortfarande ingen kontakt fått och får förlita mig på min egen analys av projektet.
Sidan 2 av 5 3URMHNWEHVNULYQLQJ Det här är ett projekt där WWF samarbetar med ett antal länsstyrelser och universitet. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och EU men även en liten del betalas av alla samarbetspartners. Projektet kostar ca 10 miljoner kronor. 3URMHNWSDUWQHUV: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kalmar län Göteborgs stad Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland Karlstads universitet Med så många partners gäller det för projektledaren att han/hon utför sitt arbete korrekt. I det här fallet har projektledaren en projektkoordinator tills sin hjälp. Mer om hur en projektledare ska vara längre ner. 3URMHNWHWEHGULYVLI OMDQGHYDWWHQGUDJ Följanda vattendrag ligger i Natura 2000-områden i Västmanlands län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län och Kalmar län. Kvarnbäcken-Lärkesån, Grängshytteforsarna, Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken, Håltjänsbäcken Silverån, Sällevadsån, Emåns vattensystem (Nötån och Pauliströmsån) Bratteforsån, Lärjeån, Kolarebäcken, Sollumsån, Stommebäcken, Gullsjöälven, Älgån-Mörtebäcken, Slorudsälven, Dalsälven, Öjenäsbäcken, Torgilserudsälven, Billan och Rattån. 3URMHNWHWVV\IWH Projektets syfte är att utveckla och testa en metod som förbättrar flodpärlmusslans livsmiljöer. Ett enligt mig bra projekt då jag själv är synnerligen miljöintresserad och arbetar ideellt inom naturvård. Flodpärlmusslan kan tyckas obetydlig men är en del av vårt naturarv och är fridlyst i Sverige. Flodpärlmusslan kan bli mycket gammal, de senaste undersökningarna visar att de kan bli över 100 år gamla. Flodpärlmusslan lever endast i rinnande vatten och har en komplicerad fortplantning med ett parasitiskt stadium på öringen, den kan alltså "lifta" med öringen och på så sätt sprida sig uppströms i vattendraget. Flodpärlmusslan är vår mest långlivade djurart. Den kan bli över 200 år gammal. Genom att studera årsringarna i skalet kan man få en beskrivning av miljöförhållandena i vattendraget. Flodpärlmusslan kan alltså beskriva bäckens miljöhistoria. Flodpärlmusslan är en av de få ryggradslösa djur som tilldragit sig människans intresse, främst genom dess förmåga att bilda värdefulla pärlor. Ett omfattande pärlfiske ägde rum i svenska musselvatten från 1700-talet och till mitten av 1900-talet. Pärlälven och Svartån i Östergötland, Emån i Småland samt de halländska åarna är klassiska pärlfiskevatten.
Sidan 3 av 5 9DUI UKDUGnGHWKlUSURMHNWHWNRPPLWWLOOVWnQG" Flodpärlmusslan har uppvisat en kraftig tillbakagång under senare hälften av 1900-talet och dess överlevnad är inte säkrad på sikt. Därför är den rödlistad (kategori sårbar). Orsakerna till tillbakagången idag är bland annat försurning, föroreningar, vattenreglering och skogsbruk. Igenslamning av bottnarna har troligen en negativ inverkan på det interstitiella stadiet i musslans liv och är därför ett allvarligt hot. Frånvaron av småmusslor i ett bestånd tyder på att reproduktionen inte fungerar. Detta är fallet i många sydsvenska bestånd medan det i landets norra delar fortfarande finns stora, normalt reproducerande populationer. Som miljöarkiv är arten mycket värdefull och användbar. Även dess kulturhistoriska värde är stort. Bevarande av vattenlevande arter är inte särskilt utvecklat i Sverige (eller någon annanstans i EU). Därför har Världsnaturfonden WWF initierat detta projekt. Att just flodpärlmusslan valdes som art beror på flera faktorer. (1) Det är en fascinerande art, (2) det finns mycket kunskap om arten, (3) den finns i Europa, men Sverige utgör ett kärnområde, (4) den indikerar ett väl fungerande ekosystem och (5) den är listad i EU:s habitatdirektiv. 3URMHNWHWVPnO Att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan i 21 vattendrag genom att utveckla och testa olika åtgärder. Att utveckla en handbok för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmusslor. Informera markägare och andra berörda om behovet av hänsyn i mark- och vattenanvändning. En stor fördel med det här projektet och det som talar för dess fullföljande är dess tydligt utsatta mål. Klara direktiv med en väl genomtänkt tidsplan. Ett projekt är dödsdömt om projektplanen inte är konsekvent eller om det inte finns klara definitioner för vad som ska uppnås. Målen i det här projektet är inte alls ouppnåeliga, med en bra ledning kan man t.o.m. vara klara i god tid innan projektets avslutning i november 2009. Det enda lite svåra målet är förbättringen av förhållandena i dem 21 vattendrag man fokuserat sig på. Det krävs stort samarbete från allmänheten och markägare vilket säkert inte är helt lätt. Det är där den stora informationsbiten kommer in. *HQRPI UDQGHDYSUDNWLVNDnWJlUGHU Olika restaureringsåtgärder i vattendragen skall genomföras för att förbättra livsmiljön. Detta ska uppnås genom att anlägga nya "musselbottnar" (nytt bottenmaterial där småmusslor kan växa upp), ta bort vandringshinder för fisk, lägga igen diken, reparera dammar och lägga tillbaka stenar som har rensats bort för att underlätta flottning. I ett vattendrag, där flodpärlmusslan har försvunnit helt, ska den återintroduceras. I objekt där försurning utgör ett hot har kalkning satts in och löper med stöd av statsbidrag enligt ett särskilt program.
Sidan 4 av 5,QIRUPDWLRQ En viktig del i projektet är att sprida kunskap hos markägare och allmänhet. Detta kommer att ske via: Rådgivning och information i form av möten med markägare och andra berörda Informationsmaterial i form av folder och broschyr kommer att tas fram och användas vid rådgivning/information till markägare och andra aktörer. Skyltar i fält kommer tas fram som information till allmänheten. Erfarenheterna från projektet ska sammanfattas i en handbok för skötsel av flodpärlmusselbestånd inom EU. 3URMHNWWLG Projektet startade 1 november 2004 och ska avslutas 1 november 2009. 3URMHNWOHGDUHJHQVNDSHU /HGDUVNDSHWlUQDWXUOLJWYLVYLNWLJW2FKHQI UPnJDDWWVOlSSDGHWDOMHUQDRFKVH KHOKHWHQOnWDYDURFKHQLSURMHNWHWJ UDGHWGHQlUElVWSn 3HWHU:LWW&RPSXWHU 6ZHGHQ Framgångsrika projektledare skall vara balanserade, raka, ärliga och rättvisa, samt inte så känslomässigt engagerade. De har en förmåga att se sin egen och övriga projektmedlemmars roller med lite perspektiv. De kan mentalt sitta vid sidan om och studera projektets framåtskridande objektivt. Likaså kan de diskutera problem sakligt och undvika att fatta känslomässiga beslut i en stressad situation. Projektledarna skall vara mycket förutseende. De skall tänka flera drag framåt och ha alternativa handlingsplaner i beredskap för att snabbt kunna möta besvärliga situationer. Det visar sig vara väsentligt att en projektledare är kommunikativ, dvs. bra på att förmedla information till sina projektmedlemmar, och det ska vara rätt information till rätt målgrupp. $QDO\VDYSURMHNWOHGQLQJ Informationsmaterial, rådgivning och skyltar är några detaljer man valt att fokusera på. Detta är givetvis mycket nödvändigt om projektet skall lyckas. Det krävs en hel del för att sammanställa informationsmaterial och skyltar mm, så det krävs att alla partners vet vem som gör vad. Här kommer projektledarens roll in. I det här fallet har projektledaren en projektkoordinator till sin hjälp. Det kan behövas med så många samarbetspartners. Projektledarens roll är central för ett projekt. Projektledaren har det yttersta ansvaret för att projektets mål uppfylls. Han/hon hålls ansvarig för projektteamets arbete till dess att projektet uppnått sitt mål och upplösts och fyller en viktig funktion för att understödja det pågående arbetet. Det finns ett antal egenskaper som anses önskvärda för en projektledare, en av dessa är att känna till projektmedlemmarna kompetens och förmågor för att dels skapa en fungerande arbetsgrupp som kan utnyttjas maximalt för att utföra arbetsuppgifterna. Det är naturligtvis väldigt svårt (om inte omöjligt) att förutse konflikter och andra problem bland projektmedlemmarna men en av projektledarens mål är bland annat att undvika dessa
Sidan 5 av 5 genom att skapa en bra arbetsmiljö där alla trivs och utför sin uppgift på bästa sätt. Ett sådant samarbete kan effektivisera och positivt förändra arbetet under projektets gång. I Flodpärlsmusslan projektet verkar arbetsuppdelningen är anpassad efter var och ens kompetens, med syftet att stödja och främja projektprocessen. En annan viktig aspekt är att ha tillräckliga kunskaper om dem olika verktyg/metoder som finns till hands och som kan påverka dem resultat som leder till ett lyckat projekt. I Flodpärlsmusslan projektet bör projektledaren ha bra kännedom om de olika åtgärder som är relevanta att ta hänsyn till och undersöka. Projektledaren måste ha övergripande kunskaper om hur lång tid varje moment kan ta för att uppfylla projektets mål under den bestämda tiden, för detta krävs det även en god förmåga att förutse fel och olika problem som kan inträffa under varje moment (åtgärd). Vidare så är det viktigt att förstå projektledarens roll och relation till den permanenta organisationen. Eftersom en viktig del av Flodpärlsmusslan projektet är att sprida kunskaper hos markägare är det viktigt att projektleadren har goda kontaktpersoner och framstår som en pålitlig och respektabel person, olika former av internationella inslag är berikande och kan bidra till att bredda kunskaper och förståelse för projektet. Med tanke på projektledaren, Lennart Henrikson har jag ingen tvekan om att resultaten kommer att ha en stor inverkan på de berörda. Lennart Henrikson har lång och gedigen erfarenhet av att leda miljöprojekt, vilket är avgörande för utformning av strategier, organisationsformer och arbetssätt. Han står även som initiativtagare till ett flertal projekt. Med en ledare av denna kaliber bör projektet utan problem överleva, men gör flodpärlmusslan det? Jag tror det. Flodpärlmusslan har funnits sen istiden och med eldsjälar som Lennart Henrikson i spetsen finns all möjligheter till ett gott resultat. Av de publicerade materialen har jag en känsla av att organisering, ledning och planeringsprinciper för projekt är i fokus. Projektledarens förmåga att planera projektets aktiviteter och koordinera projektarbetet är näst intill fulländat, förutsättningarna och möjligheterna måste anses vara goda. $QDO\VRFKEHG PQLQJDYPnOXSSI\OOHOVH Regelbundna möten och rapportskrivande är värdefullt och önskvärt i ett sådant projekt där budget och tid spelar en viktig roll. Som framgår av de hittills skrivna rapporter, sköts projektstyrningen väl, det finns en uppföljning av projektets mål, tid och budget och jag anser att projektet har förutsättningar att uppfylla målen..looru: WWF Naturvårdsverket Google.se Naturhistoriska riksmuseet