SLAGPHALT. Projekt inom SIO-programmet för Metalliska Material Finansierat av Vinnova

Relevanta dokument
Slaggasfalt en tyst och hållbar vägbeläggning för tätbebyggda områden

Slaggasfalt en tyst och hållbar vägbeläggning för tätbebyggda områden

Slaggasfalt, delrapport A

Program x Välkommen Tillverkning av slaggasfalt Torbjörn Sörhuus (Ovako Bar AB) Provning och provningsmetoder

Presentation MinBaS dagen

Use of Steel Slag in Asphalt An Environmental and Sustainable Solution

Slaggasfalt, delrapport B

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Presentation Metodgruppen Sverige

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Energiförbrukning och kvalité

Minnesanteckningar från mötet med Metodgruppens Asfaltutskott

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Närvarande: Torbjörn Jacobson, Vägverket Leif Viman, VTI Hamid Sedaghati, Skanska Thomas Karlsson, Skanska Mats Jonsson, Svevia Henrik Arnerdal, Nynas

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Konstruktionsprodukter baserade på slagg

Från råmaterial till metall forskning och innovation för samhälls- och industrinytta. Anna Utsi Swerea MEFOS Manager Strategic Business Development

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Slaggasfalt, delrapport C

Stålindustrin gör mer än stål

Stålslagg & Slaggasfalt

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Funktionsentreprenader

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material

Stålslagg i asfaltbeläggning

Metallindustrin i Sverige

Metodgruppens styrgrupp

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Vad styr val av bitumen?

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Funktionsupphandlingar i kommuner

STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment

Grattis på femårsdagen!

Luftföroreningar i tunnlar

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Energieffektiva beläggningar 2

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Stålindustrin gör mer än stål

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper /1071. Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Regelverk bitumenbundna lager

Stålslagg i asfaltbeläggning Fältförsök

Metoddagen 11 februari, 2010

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela?

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Välkomna till MinBaS-dagen

Dokumenttyp. Lägesrapport 1(5) Projektnamn inklusive eventuellt objekt- eller projektnummer. Gummiasfalt asfalt med gummimodifierat bitumen

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Metodgruppens Asfaltutskott

Asfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

PM 10 partiklar i trafikmiljö

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Asfaltdagar Nya asfaltklister - emulsioner. Malmö, 24 november 2004 Stockholm, 25 november Olle R.Larsen

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

PM Partikelmätningar

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Asfaltgranulat som obundet material

VTI:s forskningsområden

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Presentation Kenneth Lind

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Effektivare anläggningstransporter med Standarden Nordic e-construction (NeC) En standard för anläggningstransporter och maskintjänster

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

BIG Branschsamverkan i grunden Forskningsprogram för effektiv och säker grundläggning av vägar och järnvägar

Vad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Filler Kalkstensfiller KALK FÖR ASFALT SMA Mineral AB

Transkript:

SLAGPHALT Projekt inom SIO-programmet för Metalliska Material Finansierat av Vinnova

Projektorganisation Projektledare: Dr Lotta Lind, LindsKAN AB Slaggproducenter: Befesa ScanDust AB Höganäs Sweden AB Outokumpu Stainless AB Ovako Bar AB Ovako Hofors AB SMT AB SSAB Merox AB Uddeholms AB Vargön Alloys AB Slaggprocessare: Harsco Metals Sweden AB Testutförare: VTI Asfaltanvändare: NCC Roads AB PEAB Asfalt AB Sandahls Grus&Asfalt AB Skanska Sverige AB Svevia AB Myndighet: Trafikverket Koordinator, projektadmin. Jernkontoret

Mål enligt Ansökan Projektet kommer att: Höja kunskapsnivån och ändra attityderna hos intressenter på alla nivåer i samhället Skapa ett erkännande av alla tekniska och miljörelaterade fördelar med slaggasfalt Som en följd av detta kommer projektet att bidra till: Ökade marknadsandelar för slaggasfalt i Sverige Ökad resurshushållning/resurseffektivitet

Plan för genomförande Utifrån: Sammanställning av all erfarenhet och kunskap från bruksforskningsprojektet inom TO55 och från pågående uppföljningar av vägar med slaggasfalt i bl a England och Sverige Lab-tester på både slagg, samt lab- och fullskaletillverkad asfalt Pilot-test av en slaggasfalt i vägmaskin Är Målsättningen med projektet är att ta fram produktionsrutiner och produktinformationsblad för slaggasfalt av olika typer och kvalitéer för olika användningsområden.

Ursprunglig plan WP 1 Sten-tester på slaggballast Prall-tester på lab-tillverkad slaggasfalt Dynamisk kryptest (stabilitet) och vattenkänslighet på 8 labtillverkade slaggasfalter WP 2 Dynamisk kryptest (stabilitet) och vattenkänslighet på borrkärnor ur slaggasfalt på 3-4 vägar WP 3 Vägmaskinstest på en lab-tillverkad slaggasfalt WP 4 Produktionsrutiner och produktinformationsblad för slaggasfalt av olika kvalitet för olika användnings-områden tas fram

Genomfört Tester Egenskap Material Kulkvarn LosAngeles Fysisk 10 olika slaggtyper Stentester MicroDeval ballastkvalitet Olika förbehandling Flisighetsindex Prall Slitage med dubbdäck, labskala ABS11 slaggasfalt med samma 10 slaggtyper Slitagetester PVM Slitage med dubbdäck i pilotskala, Partikelmätning En slaggtyp, Två olika asfaltstyper (ABS11 och ABS8) Stabilitet Beständighet Dynamisk kryp, Skjuvhållfasthet Stabilitet, töjning under belastning Beständighet, t ex rondeller Borrprover från "verkligheten" (3 st) Borrprover från labtillverkad ABb-asfalt (10 st)

Leverabler Tre testrapporter, VTI En teknisk slutrapport En produktbladsmall Två artiklar och ett abstract för presentation på internationella väg- och transportkonferenser: TRB, 10-14 januari 2016 i Washington Transportforum, 12-13 januari 2016 i Linköping EuroBitume, 1-3 juni 2016 i Prag

Slaggens basiska och bitumens sura egenskaper ger asfalten unika egenskaper Bättre vidhäftning mellan ballast och bitumen Slaggasfaltbeläggningarna är mer beständiga än konventionell ballast över hela registret med olika temperaturer och frekvenser (belastningshastigheter) helt ny kunskap God vidhäftning ger hög stabilitet, som resulterar i: Minskad spårbildning Bättre hållfasthet i rondeller, vid ljussignaler, mm Mycket lovande resultat för alla slaggtyper Den goda stabiliteten kvarstår även efter >10 års användning Bullerreducerande asfalt är ofta asfalt med högra andel hålrum (mindre tät massa). Bättre vidhäftning ger bättre/längre hållbarhet

Egenskaper (forts) De flesta slaggerna har goda ballastegenskaper som motsvarar bra bergmaterial. Slaggballast som både krossats och siktats före test håller högre kvalitet än den som enbart har siktats fram. Slitageegenskaper testade enligt Prall visar generellt på hög/god nötningsresistens. Bildningen av PM10 (inandningsbara partiklar) från ABS8- och ABS11-beläggning med slagg var förhållandevis låg och jämförbar med de mest lågemitterande ABS11- beläggningar med stenballast, som provats för PM10-bildning i PVM.

Slaggballast i asfalt ger: Minskad användning av jungfruliga material (bergkross). Minskad användning av bitumen och vidhäftingsmedel, dvs minskade kostnader och minskad miljöpåverkan från bitumentillverkning/användning. Beständiga vägkonstruktioner, som kräver mindre frekvent underhåll mindre trafikproblem och minskade kostnader

Måluppfyllnad Projektet har: Höjt kunskapsnivån gällande tekniska och miljörelaterade fördelar med slaggasfalt hos intressenter på alla nivåer i samhället Skapat ett värdefullt kontaktnät Som en följd av detta kommer projektet att på lite längre sikt bidra till: Ökade marknadsandelar för slaggasfalt i Sverige Ökad resurshushållning/resurseffektivitet

Bidrag till målen i SIO-programmet Aktiva projektdeltagare från alla steg i kedjan från stål- /slaggproduktion, slaggförädling, FoU och materialtester, till tillverkning och användning av asfalt, samt beslutsfattare Steg 2: Öppna värdekedjan Ökade kunskaper om slaggballast och slaggasfaltens unika egenskaper ger ökad användning av slagg och därmed minskad användning av jungfruliga material/minskad brytning av berg Steg 5: Ökad resurseffektivitet Steg 6: Minskad miljöpåverkan Kommande publicering av produktinformationsblad Steg 1: Utveckla erbjudandet Steg 3: Öka materialutvecklingstakten

Projektet är förlängt till 15 juni 2016 Spridning av erhållen kunskap vid: Detta seminarium De tre internationella konferenserna Planering av fortsatt samarbete inom det uppbyggda nätverket