Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB Dagvattenutredning Lötens fotbollscentrum Uppsala
Dagvattenutredning Lötens fotbollscentrum Datum 2014-09-10 Uppdragsnummer 1320008984 Utgåva/Status SLUTHANDLING Magnus Sundelin Saga Perron Magnus Sundelin Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Telefon 010-615 60 00 Fax 018-69 55 49 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning I samband med kommande ombyggnation av Studenternas IP i Uppsala ämnar Sport- och rekreationsfastigheter AB, Uppsala Kommun, att bygga om den befintliga fotbollsplanen vid Diöshallen till en matcharena kapabel att arrangera liknande fotbollsevenemang som Studenternas hittills gjort. Syftet med dagvattenutredningen är att påvisa hur dagvattnet efter ombyggnationen av arenaområdet ska fördröjas och renas. Utredningen behandlar två olika alternativ. Utflödet från området uppgår i dagsläget till 123 l/s, beräknat utifrån ett 2års regn med 10 min varaktighet. Detta utflöde är dimensionerande för vad som får släppas ut efter exploatering. Efter exploatering beräknas flödet uppgå till 343 l/s för alternativ 1, samt 316 l/s för alternativ 2. Båda beräknade efter ett dimensionerande 10årsregn, 10 min varaktighet. För att klara av att fördröja avrinningen från området kommer en volym på 114-170 m3 behöva fördröjas. Hur stor volym beror på valt alternativ och eventuellt medräknat klimatpåslag. Föroreningsbelastningen efter exploatering ökar ca 40-47% jämfört med före för alla schablonparametrar. Alla parametrar förutom SS (lösta partiklar) och bly underskrider riktvärdet 2M framtaget av Regionplaneoch trafikkontoret i Stockholms län. Fördröjning av dagvattnet inom planområdet sker förslagsvis med underjordiska magasin i form av makadammagasin, kassettmagasin eller rörmagasin. Rening av dagvatten från p-ytor sker med oljeavskiljare eller infiltrations/översilningsytor. Med föreslagna redovisade lösningar finns goda förutsättningar att området inte bidrar med mer föroreningar efter exploatering jämfört med före och att erforderlig flödesreglering kan ske. i
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Planområde... 1 1.2 Syfte... 2 1.2.1 Alternativ 1... 2 1.2.2 Alternativ 2... 2 1.3 Förutsättningar... 3 1.4 Underlag... 3 2. Förutsättningar för dagvattenhantering... 3 2.1 Miljökvalitetsnormer för dagvatten... 3 2.1.1 Miljökvalitetsnormer Lötens folbollscentrum... 3 2.2 Dagvattenprogram för Uppsala Kommun... 4 2.3 Riktvärden för dagvatten... 4 3. Dagvattenflöden... 6 3.1 Förutsättningar och antaganden... 6 3.1.1 Rationella metoden... 6 3.1.2 Avrinningskoefficient... 6 3.1.3 Dahlström 2010... 6 3.1.4 Klimatfaktor... 6 3.1.5 Beräkning av utjämningsvolym... 7 3.2 Flödesberäkningar... 7 3.2.1 Före exploatering... 7 3.2.2 Efter exploatering... 7 3.3 Beräkning av utjämningsmagasin... 8 4. Dagvattenföroreningar... 10 4.1 Förutsättningar och antaganden... 10 4.1.1 Schablonvärden... 10 4.1.2 Markytor... 10 4.2 Föroreningsbelastningar... 10 5. Förslag på fördröjning och rening... 11 5.1 Underjordiska fördröjningsmagasin... 11 5.1.1 Fördröjningsstråk av makadam... 11 5.1.2 Dagvattenmagasin av kassetter... 12 5.1.3 Rörmagasin... 12 5.2 Öppna dagvattenlösningar... 13 ii
6. Diskussion... 14 Ritningar R-51-1-01 Principritning dagvattenlösningar Lötens fotbollscentrum iii
1. Bakgrund I samband med kommande ombyggnation av Studenternas IP i Uppsala ämnar Sport- och rekreationsfastigheter AB, Uppsala Kommun, att bygga om den befintliga fotbollsplanen vid Diöshallen till en matcharena kapabel att arrangera liknande fotbollsevenemang som Studenternas hittills gjort. Den nya arenan planeras innehålla en ny taktäckt läktarbyggnad med plats för spelare, publik, funktionärer och media, samt två läktare i form av öppna konstruktioner orienterade kring konstgräsplanen. Plats för komplementbyggnader bör möjliggöras inom planområdet. 1.1 Planområde Planområdet utgör en del av fastigheten Kvarngärdet 1:4 och är placerat öster om Vattholmavägen, norr om Gamla Uppsalagatan. Inom planområdet finns idag en fotbollsplan av konstgräs, en sporthall, en GC-väg samt en grusad parkeringsyta, se Figur 1:1. Planområdet. På bilden syns delar av Uppsala Vattens ledningsnät. Vattholmavägen löper längs med planområdets östra sida. Området lutar svagt nedåt i sydlig riktning. Höjderna inom området varierar mellan +10,3 och +9,4. 1 av 14
Recipient för planområdet är Fyrisån. Befintlig avledning av dagvatten sker via diken och via Uppsala Vattens ledningsnät (se figur 1:1). Ett dike löper hela vägen längs med Vattholmavägen. Området ligger inom yttre vattenskyddsområde för Uppsalaåsen. 1.2 Syfte Syftet med dagvattenutredningen är att påvisa hur dagvattnet efter ombyggnationen av arenaområdet ska fördröjas och renas. Utredningen ska behandla två olika alternativ. 1.2.1 Alternativ 1 Superettan Ytorna kring matcharenan hårdgörs till största del med asfalt, figur 1.2. Figur 1:2. 1.2.2 Alternativ 2 Allsvenskan Ytorna kring matcharenan hårdgörs med både grus och asfalt, figur 1.3. Figur 1:3. 2 av 14
1.3 Förutsättningar Dagvattenflödet ut från planområdet får inte överstiga motsvarande vad som i dagsläget kommer från planområdet vid ett 2-års regn. Den framtida dagvattenhanteringen ska dimensioneras för att klara detta flöde vid ett 10-års regn. Vid byggnation av mer än 50 p-platser bör en oljeavskiljare eller en oljeavskiljande funktion anläggas. 1.4 Underlag - Kravspecifikation för dagvattenutredning för Lötens idrottsplats, Sport- och rekreationsfastigheter AB. - Digitala grundkartor och ledningsnätskartor. - Svenskt Vatten P90, P104, P105. - Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och trafikkontoret Stockholms län, februari 2009. - Schablonvärden av föroreningshalter, StormTac - Höjddata, Metria - Dagvattenprogram för Uppsala kommun, antaget av kommunfullmäktige januari 2014. 2. Förutsättningar för dagvattenhantering 2.1 Miljökvalitetsnormer för dagvatten EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 2015. En miljö-kvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande. Miljökvalitetsnormer är inte definitiva. 2.1.1 Miljökvalitetsnormer Lötens folbollscentrum Fyrisån, recipient för dagvattnet från planområdet benämns i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som: Vattenförekomst EU_CD: SE663992-160212. Där bedöms ån ha måttlig ekologisk status och god kemisk status 2009. Kvalitetskravet är att klara god ekologisk status 2021 och god kemisk status 2015. Då Fyrisåns avrinningsområde täcker nästan en tredjedel av Uppsala läns 3 av 14
yta och är recipient till större delen av Uppsala stad, bör stor vikt läggas vid att långsiktigt åtgärda och förebygga nya föroreningskällor. 2.2 Dagvattenprogram för Uppsala Kommun Uppsala kommun antog i januari 2014 ett dagvattenprogram med syfte att skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering inom kommunen. Dagvattenprogrammet behandlar frågor rörande vattenkvalitet och vattenkvantitet. Programmet definierar i huvudsak fyra övergripande mål som dagvattenhanteringen inom kommunen ska sträva mot. Målen ska ses som en helhet utan inbördes rangordning och en enskild bedömning bör utföras i varje enskilt fall beroende på geografisk område. De övergripande målen lyder enligt följande: Bevara vattenbalansen Vattenbalansen och den befintliga grundvattennivån ska inte påverkas negativt i samband med utvecklingen av stad och landsbygd inom kommunen. Skapa en robust dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks. Ta recipienthänsyn Hanteringen av dagvatten ska möjliggöra att god status uppnås i Uppsalas recipienter och att grundvattnets status inte försämras. Berika stadslandskapet Dagvattenhanteringen ska bidra till ett attraktivt stadslandskap. 2.3 Riktvärden för dagvatten Nationellt finns inga fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. Dock har man inom Stockholms län tagit fram förslag till riktvärden. Dessa är ännu inte fastställda av någon instans men har i denna rapport använts som referensvärden. Riktvärdesförslagen nyttjas av flera kommuner i landet. De föreslagna riktvärdena är indelade i olika nivåer beroende på recipient, verksamhet etc. För att uppskatta lämplig riktvärdesnivå för Lötens fotbollscentrum har området betraktats som ett delavrinningsområde uppströms utsläppspunkt till recipient, vilket medfört en lämplig klassificeringsnivå på 2M, tabell 3:1. För vidare information om klassificering av riktvärdesnivåer se dokument Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och trafikkontoret Stockholms län, februari 2009. 4 av 14
Tabell 2:1. Riktvärden enligt klassning 2M Ämne Enhet 2M Tot-P µg/l 175 Tot-N mg/l 2,5 Pb µg/l 10 Cu µg/l 30 Zn µg/l 90 Cd µg/l 0,5 Cr µg/l 15 Ni µg/l 30 SS mg/l 60 Oljeindex mg/l 0,7 5 av 14
3. Dagvattenflöden 3.1 Förutsättningar och antaganden 3.1.1 Rationella metoden För att beräkna det dimensionerande flödet för ett specifikt område kan rationella metoden användas (ekv. 1). Metoden används företrädesvis vid beräkningar för små, jämnt exploaterade områden där rinntiden inte varierar alltför mycket. (ekvation 1) dimensionerande flöde [l/s] A = avrinningsområdets area [ ] = avrinningskoefficient [-] = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s*ha] = regnets varaktighet 3.1.2 Avrinningskoefficient Avrinningskoefficienten är en faktor mellan 0-1 som ger ett ungefärligt uttryck för hur stor del av nederbörden som avrinner från en specifik markyta efter förluster genom avdunstning, infiltration, absorption till växtlighet etc. I denna rapport har avrinningskoefficienter i huvudsak valt utifrån Svenskt Vattens publikation P90. Då avrinningskoefficienter för en viss typ av yta saknats har bedömningar gjorts av rimliga värden. 3.1.3 Dahlström 2010 Det finns flera teorier om hur den dimensionerande nederbördsintensiteten skall ansättas. För svenska förhållanden rekommenderas i Svenskt Vattens publikation P104 (augusti 2011) att använda sig av blockregnsstatistik enligt Dahlström 2010 (ekv. 2). Detta om ingen annan regndata för det specifika området är känt. (ekvation 2) regnintensitet, l/s,ha regnvaraktighet, minuter Återkomsttid, månader 3.1.4 Klimatfaktor I Svenskt Vattens publikation P104 redovisas en tolkning av den framtida nederbördsökningen enligt SMHI. Beroende på var man befinner sig i landet pratar man om nederbördsökningar på mellan 5-30 % i slutet av detta århundrade, för Svealand 10-20 % (tab. 5.2, P104). Rekommendationen för 6 av 14
framtida bebyggelse är att räkna med ett klimatpåslag vid dimensionering av nya anläggningar. Denna rapport redovisar beräkningar med 15% klimatpåslag. 3.1.5 Beräkning av utjämningsvolym En ungefärlig utjämningsvolym för ett område kan uppskattas med hjälp av regnenveloppemetoden, en enkel överslagsberäkningsmetod som lämpar sig för magasin med relativt små tillrinningsområden. För en mer utförlig beskrivning av metoden se Svenskt Vattens publikation P104. 3.2 Flödesberäkningar 3.2.1 Före exploatering I enlighet med förutsättningarna givna under avsnitt 1.3 beräknas det dimensionerande flödet ut från området utifrån ett 2års regn. Resulterande utflöde från området uppgår då till 123 l/s, tabell 3:1. Tabell 3:1. Dimensionerande 2års regn, 10 min varaktighet, före exploatering. Nederbördsintensitet beräknad enligt Dahlström 2010. Avrinningsområde A [ha] φ i [l/s,ha] 2års regn, 10 min Qdim [l/s] Gräsytor 0,71 0,05 134,1 4,7 Asfalt 0,45 0,8 134,1 48,3 Grus 0,27 0,4 134,1 14,3 Konstgräs 0,67 0,18 134,1 16,1 Träd/buskar 0,09 0,1 134,1 1,2 Takytor 0,32 0,9 134,1 38,5 Summa 2,50 123 3.2.2 Efter exploatering Uppskattade flöden genererade av ett dimensionerande 10års regn med 10 min varaktighet redovisas för alt 1 i tabell 3:2, samt för alternativ 2 i tabell 3:3. Hur de olika alternativen skiljer sig åt finns beskrivet under kap 1.2. Tabell 3:2. Alternativ 1. Dimensionerande flöde efter exploatering. Nederbördsintensitet beräknad enligt Dahlström 2010. Avrinningsområde A [ha] φ i [l/s,ha] 10års regn, 10 min Qdim [l/s] Gräsytor 0,11 0,05 228 1,2 Asfalt 1,21 0,8 228 220,5 Grus 0,04 0,4 228 3,8 Konstgräs 0,67 0,18 228 27,5 Träd/buskar 0,04 0,1 228 0,8 Takytor 0,44 0,9 228 89,6 Summa 2,50 343 7 av 14
Tabell 3:3. Alternativ 2. Dimensionerande flöde efter exploatering. Nederbördsintensitet beräknad enligt Dahlström 2010. Avrinningsområde A [ha] φ i [l/s,ha] 10års regn, 10 min Qdim [l/s] Gräsytor 0,11 0,05 228 1,2 Asfalt 0,80 0,8 228 145,8 Grus 0,37 0,4 228 33,7 Konstgräs 0,67 0,18 228 27,5 Träd/buskar 0,04 0,1 228 0,8 Takytor 0,52 0,9 228 106,7 Summa 2,50 316 Resulterande flöde från planområdet vid ett dimensionerande 10års regn blir 343 l/s för alternativ 1, respektive 316 l/s för alternativ 2. Större avrinning är att förvänta från alternativ 1 då detta innehåller större mängd asfalterad yta vilket i högre grad bidrar till ytavrinning jämfört med grus. På motsvarande sätt som tabell 3:2 och 3:3 kan utflödet från området beräknas med en klimatfaktor (se avsnitt 3.1.4). Man räknar då med en regnintensitet som är 15 % högre. En sammanställning av alternativen med och utan klimatfaktor finns redovisat i tabell 3:3. I tabellen redovisas även hur stor volym som genereras i jämförelse med det tillåtna utflödet. Tabell 3:4. Sammanställning av genererade flöden och volymer för 10års regn med 10 min varaktighet. Dimensionerande flöden och genererade volymer Genererat flöde 10års regn Genererad volym* 10års regn med klimatfaktor Genererat flöde Genererad volym* [l/s] [m3/10min] [l/s] [m3/10min] Alternativ 1 343 132 395 163 Alternativ 2 316 116 363 143 * skillnaden mellan genererat flöde och tillåtet utflöde (123l/s) uttryckt i m3/10min 8 av 14
Specifik avrunnen volym [m3/hared] 3.3 Beräkning av utjämningsmagasin Uppskattad volym för fördröjningsmagasin har beräknats med regnenveloppmetoden (3.1.5). Resulterande diagram kan ses i nedanstående figur. 600,00 500,00 400,00 Beräkning av utjämningsmagasin Alternativ 1 [m3] Alternativ 1 med klimatfaktor [m3] Alternativ 2 [m3] 300,00 200,00 Alternativ 2 med klimatfaktor [m3] Utflöde 100,00 0,00 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 Regnvaraktighet [min] Figur 3:1. Utjämningsmagasin enligt regnenveloppmetoden. Den dimensionerande utjämningsvolymen erhålls där skillnaden mellan utflödet och tillrinningen är maximal. En sammanställning av detta redovisas i tabell 3:5. Tabell 3:5. Sammanställning av magasinsvolymer enligt regnenveloppmetoden, med och utan klimatfaktor. Magasinsvolymer enligt regnenveloppmetoden 10års regn Magasins-volym [m3] Födestopp [min] 10års regn med klimatfaktor Magasins-volym [m3] Födestopp [min] Alternativ 1 133 15 170 15 Alternativ 2 114 10 146 15 För att klara av att fördröja den totala avrinningen från planområdet med hjälp av ett magasin kommer magasinsvolymen behöva dimensioneras för ca 114-170 m3 beroende på valt alternativ och eventuellt medräknat klimatpåslag. 9 av 14
4. Dagvattenföroreningar 4.1 Förutsättningar och antaganden 4.1.1 Schablonvärden Beräkning av föroreningsbelastningar har gjorts utifrån schablonvärden hämtade från Storm Tac och baseras på en genomsnittlig årlig nederbörd på 636 mm/år. Storm Tacs schablonvärden är grovt uppskattade värden som baserats på ett antal mätningar från likartade områden. Resultatet ska ses mer som en indikation än ett absolut värde. 4.1.2 Markytor För att få fram passande schablonvärden har området har delats in i två typområden, idrottsplats och parkeringsyta. För området efter exploatering har alternativ 1 och 2 antagits ha lika stor andel idrottsplats och parkeringsyta och resultatet har därför sammanvägts i ett enda resultat efter exploatering. 4.2 Föroreningsbelastningar I nedanstående tabell 4:1 redogörs för de ungefärliga föroreningsbelastningarna man kan räkna med i området. Värdena jämförs före och efter exploatering samt med riktvärdesklassningen 2M (regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län 2009). Tabell 4:1. Föroreningsbelastningar och uppskattat reningsbehov. Ämne Före exploatering [Kg/år] Efter exploatering [Kg/år] Riktvärden 2M [Kg/år] Reningsbehov för 2M [%] Reningsbehov jmf m före exploatering [%] Tot-P 0,64 0,94 1,49-37 47 Tot-N 6,72 9,83 21,33-54 46 Pb 0,11 0,15 0,09 74 40 Cu 0,16 0,23 0,26-10 42 Zn 0,49 0,68 0,77-11 40 Cd 0,00 0,00 0,00-26 44 Cr 0,05 0,07 0,13-42 40 Ni 0,02 0,03 0,26-90 43 SS 556,79 788 511,97 54 42 Oljeindex 2,952 4,147 5,97-31 40 Beräkningar tyder på att området i dagsläget underskrider riktvärdena 2M för alla parametrar utom SS (lösta partiklar) och Pb. För att erhålla tillräcklig rening kan exempelvis avrinningen infiltreras i en markyta, passera sandfång eller sedimentera i damm/magasin, innan anslutning till angiven förbindelsepunkt. Mer om reningsmetoder i nästa stycke. 10 av 14
Jämför man hur föroreningsbelastningen påverkar området före och efter exploatering sker en ökning av ca 40-47% för alla parametrar om inga specifika åtgärder vidtas för att omhänderta och rena dagvattnet. 5. Förslag på fördröjning och rening Syftet med föreliggande kapitel är att visa på möjliga lösningar för att ta hand om och fördröja dagvattnet. Noggrannare val av lösning som uppfyller renings- och fördröjningskraven rekommenderas att väljas i ett senare skede när detaljplanen är antagen och utformningen av området är fastlagd. 5.1 Underjordiska fördröjningsmagasin I områden där det inte finns utrymme för öppna dagvattenlösningar kan underjordiska magasin anläggas. Dessa kan exempelvis förläggas under parkeringsytor, torgytor, GC-vägar etc. Om magasinen utförs som otäta konstruktioner bör grundvattennivån utredas för att säkerställa att inte grundvatten fyller upp magasinet. Viktigt vid anläggande av underjordiska magasin är att se till att det finns en väl fungerande rensningsfunktion. För att minska sedimenteringsrisken kan exempelvis sandfång anläggas uppströms magasinet. Magasinen behöver även dimensioneras för aktuella laster såsom trafik och eventuell lyftkraft från grundvattnet. 5.1.1 Fördröjningsstråk av makadam Fördröjningsstråk av makadam med dräneringsledning i botten. Strypt utlopp mot befintlig kommunal anslutningspunkt, se figur 5:1. Beroende på grundvattennivå och andra förutsättningar tätas hela fördröjningsstråket med gummi eller liknande material. Figur 5:1. Princip för underjordiskt makadamfyllt magasin. Anläggningar av detta slag beräknas ha en livslängd på några årtionden beroende på skötsel. Fördelen med makadammagasin är att de till viss del även har en 11 av 14
renande funktion. I tidigare mätningar har man bland annat sett att olja reducerats med 80% och näringsämnen med ca 40-50%. För ett 10års-regn enligt tabell 3:5 uppgår erforderlig volym för makadammagasinet till ca 443-567m3 för alternativ 1, samt 370-487m3 för alternativ 2. 5.1.2 Dagvattenmagasin av kassetter Dagvattenmagasin av kassetter levereras av ett flertal plaströrstillverkare, se figur 5:2. Kassettmagasinen sveps in med en geotextilduk för att förhindra omkringliggande material att tränga in. Beroende på grundvattennivå kan magasinet även behöva tätas med gummi eller liknande material. Figur 5.2. Princip för dagvattenmagasin av kassetter. En fördel med kassetter jämfört med fördröjningsstråk av makadam är att den effektiva volymen i kassetter är ca 3 ggr större (95% av total volym). Utformningen på modulerna medför även att transportkostnaderna kan minskas med 75%. Möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är även större. Jämfört med rörmagasin (5.1.3) har kassetterna lägre bärighetsförmåga än polyetenrör. För ett 10års-regn enligt tabell 3:5 uppgår erforderlig volym för ett kassettmagasin till ca 140-179m3 för alternativ 1, samt 117-154m3 för alternativ 2. 5.1.3 Rörmagasin Rörmagasin utförs vanligen som polyetenrör eller armerade betongrör. Polyetenrören har en längre livslängd än betongrören och har en lägre densitet vilket medför att de är lättare att handskas med, billigare att transportera, färre skarvar etc. 12 av 14
Fördelen med betongrör är att de vid t.ex ytligt liggande dagvattenmagasin tål större laster. Underhåll av rörmagasin sker främst i form av spolning. Ingen övrig rening än sedimentering sker i magasinen. Erforderlig volym för rörmagasin kan uppnås med ca 169-216m rör av dim 1000 för alternativ 1, samt 141-186m rör av dim 1000 för alternativ 2. 5.2 Öppna dagvattenlösningar Dagvatten från parkeringsytor innehåller förhöjda halter av olja, partiklar och metaller. För mindre parkeringsytor kan rening av dessa parametrar med fördel ske genom översilning och infiltration av vegetationsbevuxna ytor. Genom att låta dagvattnet filtrera genom en vegetation kan biologisk rening ske där aktiva microorganismer bryter ner substanser som t.ex olja. Partiklar och partikelbundna metallföreningar avskiljs mekaniskt genom infiltrationen. Exempel på infiltrations och översilningsytor är svackdiken, makadamstråk och olika typer av växtbäddar. Ett sätt att minska fördröjningsvolymen (magasinsvolymen) inom området är att anlägga olika typer av genomsläpplig beläggning. På så sätt minskas andelen hårdgjorda ytor som bidrar till avrinningen. Exempel på genomsläpplig beläggning är olika typer av armerat gräs och genomsläpplig asfalt (figur 5:3). Figur 5:3. Makadamstråk. Figur 5:4. Armerat gräs på parkeringsyta. 13 av 14
6. Diskussion Viktigt att tänka på vid dimensionering och anläggande av fördröjningsstråk och magasin är att möjliggöra för bräddning eller tillåta tillfälliga översvämningar vid extrema regn. Viktigt i samband med detta är att höjdsättning m.m. utförs så att vattnet har möjlighet att rinna på ytan bort från byggnader eller andra känsliga anläggningar. Höjdsättningen för övrig mark anpassas så att dagvatten kan rinna naturligt med självfall till grönytor eller andra lämpliga infiltrationsstråk. Vid projektering bör även hänsyn tas till översvämningsrisk för 100-årsregn. För att förhindra att föroreningar sprids via dagvattnet bör man beakta materialvalet och välja material som är fria från miljöskadliga ämnen. Material kända för att avge föroreningar är t.ex koppartak, takavvattningssystem, belysningsstolpar och räcken som har behandlats med zink eller i övrigt innehåller zink. Även plastbelagda plåttak kan avge organiska föroreningar. En potentiell lösning som inte tagits upp på bifogad principskiss är att gräva ur och anlägga ett fördröjningsmagasin i det kommunala diket som löper längs med Vattholmavägen. Lösningen skulle innebära att vattnet, utöver att fördröjas, även tillåts infiltrera en markyta vilket ger en betydligt bättre reningseffekt. Som tidigare nämnts måste man förvissa sig om grundvattennivån innan en sådan åtgärd. 14 av 14