Boken tar upp hur. oersättliga från en svunnen tid och samtidigt skapa nya värdefulla inslag för framtiden.

Relevanta dokument
Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Äger du ett gammalt träd?

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

7.5.4 Risen - Gräntinge

Gunnarp 1:3. Sammanfattning

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Ansökan om tillstånd till avverkning

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

1 Befintliga förhållanden

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Engelsfors Gestaltningsprogam

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

En stafett mellan generationerna

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 6 beskrivning av landskapet

Filborna. skogspark. Filborna skogspark en översikt

Vad är skogsstrategin? Dialog

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Skogsbruksplan. Blekinge län

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

Förslag/uppslag till examensarbeten

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Multifunktionella landskap med golfbanor

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Beskrivning biotopskyddade objekt

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Naturreservatet Rosfors bruk

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Artkunskap Träd i närområdet

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Alléer och vägnära träd. NVF Miljömöte Island /07

Hjortmarka Naturreservat. Beslutshandling. Beslut KF , 131

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Kommunalt ställningstagande

INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG. Mölndals kommun

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Skolan är en viktig symbol för

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Sammanställning över fastigheten

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Transkript:

1994 Boken tar upp hur vi ikan bevara det oersättliga från en svunnen tid och samtidigt skapa nya värdefulla inslag för framtiden.

Boken försökte bli: en kokbok i förändringssituationer - en tool box (jämför de följande årens råd och anvisningar från de statliga verken) mer lösningsinriktad (respekterar vikten av att ge utformningsaspekterna mer uppmärksamhet) försöker förmedla en förståelse över tidsmässigt och platsmässigt sammanhang kunna bli ett underlag vid dialog mellan markägare och olika experter, bredda engagemanget hos de många förmedla en bred syn

Hur man i det nya kan anknyta till olika tider; från yngre stenåldern till 1900-talet

Medverka till att inte förenkla och standardisera i onödan. Med förändringar kommer chansen att justera det man inte lyckats med tidigare. Synliggöra det dolda i landskapet. Utgå från platsens egenskaper och ståndortsegenskap- erna. Fånga upp flerbruket. Förbättra odlingssäkerheten!

Långsiktig strategi för en berikning av floran och faunan; biodiversiteten Regional genpool (Insamlat och uppförökat) Plantering av buskar och träd som ska sprida Artrika, utdragna skogsbrynsplanteringar Artrika lundplanteringar Zoner med stor inspridning -Tänkt spridningsbild på 10-20 år. Dessutom inspridning från närområdet.

Understryka det rumsliga i landskapet. Det är inte likgiltigt var beståndet, biotopen eller odlingsfältet ligger i förhållande till en skog till exempel.

Åtgärder i ett äldre bryn Exempel på planterat bryn och ett spontant, ungt bryn bryn. Unga bryn kan representera det ungdomliga i ett landskap.

Ett blomrikt bryn mot en damm i ramen kring byggnaderna och odlingscentrat: Sjöarpsstudien 1974-2012. - Exempel efter exempel Visar behovet av skötsel för att bevara buskrika bryn. 1983 2011

Landskapsträden; träden med charm och personlighet. Ges speciell omsorg, får speciellt mycket utrymme och ges speciellt utvalda platser i hagmarkerna vid sjön; fastighetens framsida och en viktig del av fastighetens image. Det jag som en av ägarna vill står för som identitet. Bäckasjögärde 2010.

Landskapsträden. De fullkroniga träden i brynen, anknutna till odlingsrösen och block. Skogslönnen indikatorn på att det är en ruin inom ett par hundra meter, kortspridaren, från gårdsträdet. Bäckasjög.

Längs landskapsstråken; sluttningszonerna, vattendragen, skogsbrynen, markvägarna eftersträvas blandskogen. Efter Gudrun: Självföryngrad bok, ek, avenbok, björk blir viktiga inblandningar och alternativ som ger mervärden genom större variation och odlingssäkerhet. Bäckasjögärde 2010.

Bygdernas olika förutsättningar; här exempel från skogsbygden när möjligheterna till betesdrift mm upphör. Ett försök att bevara öppenhet och variation kring bebyggelse- och vägmiljön genom ett aktivt val och omdisposition.

Förändringar och planeringsstrategier för en slättbygd och tätortsrand

Vattenstråk

Alnarps landskapslaboratorium

Lensterstrand, ett nytt fågelskyddsområde på 5 hektar i Schleswig-Holstein

Västra hamnen, Malmö (Bo 01)

Ekdungen framför Turning Torso, Västra hamnen, Malmö

Exempel SLU:s pampiga entré till Alnarp:

Alléer, med träd och äng Den nya uppfarten mot Alnarp från Åkarp blev ett av de första inslagen i landskapslaboratoriet. Vallmoinslaget under de första två åren var varmt välkomnande innan de perenna växterna tog över. Idag är det en mogen äng som samverkar under mognande askar. Och nu kommer nästa fas: med epidemiska sjukdomar på ask etc.

De nya alléutformningarna; en utmaning på grund av epidemiska sjukdomar. Alnarp.

Hantering av vindar och stormar:

Landskapsinpassning av nya miljöinslag; här energiskog. - Att verkligen integrera det och inte bara se det som en åkergröda av allra enklaste typ.

Med presentationen har jag velat understryka följande: Landskapet som perspektiv är viktigt och bör i många sammanhang stärkas. Kan landskapskonventionen medverka till detta så är detta mycket positivt. De olika huvudlösningarna som vi gav uppmärksamhet åt i Det nya landskapet känns lika aktuella idag som då. Ska vi undvika schabloniseringar och onödiga förenklingar så är det viktigt att känna landskapets rötter, ta vara på varje enskild situations möjlighet, men också ge mer uppmärksamhet åt utformningen. Gärna byggt på ett understrykande av det lokala engagemanget och på en förbättrad kommunikation mellan det lokala och experterna. Sl tli t ti h b t å ä d fä t k h i t t Slutligen: presentationen har byggt på en mängd färgstarka och intressanta exempel. Referenslandskap är något som vi behöver mer av som en viktig grund för allt visionärt tänkande.