Cementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö

Relevanta dokument
Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

Brännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Great White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp

Betong med lägre klimatpåverkan

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

KC, masstabilisering, solidifiering, ytstabilisering skillnaderna och användningsområden

Betong och armeringsteknik

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Sektionen för Ekonomi och Teknik. Cementstabilisering av Biltemas andra lagerbyggnad i Halmstad

Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

KALK FÖR RÖKGASRENING

Anläggning av väg med stabiliserade lager

DJUPSTABILISERING. NVF Förstärkningsseminar Mikko Leppänen / Ramboll Finland Oy

Asfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Kalk, puts och bruk Lime, plaster and mortar K Barup jan-15

Djupstabilisering i sulfidjord

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Nyheter inom betongforskningen

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Sulfat- och svavelsyraangrepp på prefabricerade betongrör i VA-miljö

FUD-SALA, Provsträcka med stabilisering av obundna lager

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Hornbach Bygg- och trädgårdsmarknad, Sisjön

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Optimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning. Ett projekt inom MinBaS Innovation

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Mur- och putsbruk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Murverkets material

Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar

Husbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial

Elasticitetsmodulen i en kalkstabiliserad vägterrass en fältstudie. Erik Olofsson Augustsson

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Stålslagg & Slaggasfalt

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

RD-pålvägg i Trondheim. StålpåleDag 2011 Stockholm

Hantering av förorenade sediment och muddermassor

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

Hampa som byggmaterial

Stabilisering av organisk jord med cement- och puzzolanreaktioner. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre.

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Frivillig produktinformation baserat på samma format som säkerhetsdatablad för nonwoven slipverktyg

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Report 48. Cement och kalk för djupstabilisering av jord STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Kalkrik aska som bindemedel i markstabilisering

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Rapport No 48. Report

KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo. Phung Doc Long Håkan Bredenberg

DIMENSIONERING MARKBETONG

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Framtiden för Kallteknik

Jag skall försöka hinna med och redogöra för följande punkter: Är det någon ekonomi med att använda sig av konceptet.

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter

ur"foredragv1dballastdagariluleå den1315september82"pubhkatlo-f x ==nenutgör GruviorsknmgensAmneskommrtteilVMmeralberednlngsslutrapport 156/..- -.

Muddermassor med miljöfördelar

Hans-Erik Gram

Biogasdag på Sötåsens naturbruksgymnasium

Schakt 1 Profil 2, 0-6m mot väst Skala 1:20

KALK FÖR CELLULOSAINDUSTRIN

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

KALK FÖR MARKSTABILISERING

NOVACEM LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET. Avdelning byggnadsmaterial MAGNESIUMBASERAT CEMENT MED GYNNSAM MILJÖPROFIL

1 Feb 2018 Branschsamverkan I Grunden

Funktionsentreprenader

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten

Nyheter inom betongområdet!

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

SERVICE SVENSKA GOLFFÖRBUNDET GREENBYGGNAD

Byggnadsmaterial med statistik Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: A146TG (41BS01) H17-1 Tentamen ges för: BYGGING. ÅK 2

Koldioxidupptag i betong

Om fillers mineralogiska sammansättning och dess funktionsegenskaper hos asfaltbeläggning

Transkript:

Cementstabilisering Per Lindh NCC Teknik, Malmö

Varför skall man stabilisera? Minskar behovet av externa material i projekten Minskar utnyttjande av naturgrus och krossmaterial Minskar transportbehovet Homogenare egenskaper på terrassytor Minskad överbyggnadstjocklek

Vilka är användningsområden för ballastmaterialen?

Hur tillgodoses behoven av ballast i Sverige?

Vad är stabilisering? Stabilisering med bindemedel (kallas ibland kemiskstabilisering) Oorganiska bindemedel Organiska bindemedel Blandade bindemedel Mekanisk stabilisering inblandning av inert material Stabilisering genom packning

Vilka är de vanligaste bindemedlen? Kalk (bränd- och släckt-kalk) Cement (OPC, SH, Anläggnings cement) Slagg och askor (masugnsslagg, flygaska) Bitumen (bitumen emulsion, skumbitumen) Blandade bindemedel

Vad har styrt valet av bindemedel? Assarson (968) Percentage passing 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 0 % Quicklime Hydrated lime Difficult to admix A B Quicklime Hydrated lime C Cement Asphalt Tar Mechanical stab. D Stabilisation inappropriate 0 % 0.002 0.006 0.02 0.06 0.2 0.6 2 6 20 60 Clay fine medium coarse fine medium coarse fine medium Silt Sand Gravel coarse Particle size (mm)

Bindemedels guide AustStab (999) Binder types A. General Purpose (GP) cement to AS3972 (Australian Standard) B. General Blend (GB) cement to AS3972 C. Cementitious blends, for binders consisting of fly ash, GP cement ground granulated blast furnace slag and lime, and including triple and quaternary blends D. Hydrated lime or quicklime E. Bitumen to AS2008 F. Cement/bitumen blends G. Insouble Polymers Suitability. Usually very suitable 2. Usually satisfactory 3. Usually not suitable Binder classification GP Cement (A) GB Cement (B) Cementitious blends (C) Lime (D) Lime & cement (C) Lime & fly ash (C) Bitumen (E) Cement/bitumen (F) Insoluble polymer (G) Crushed rock 2 3 3 2 Well-graded gravel Silty / Clayey gravel Sand Sandy / silty clays Hevy clays 2 3 2 2 2 2 3 3 3 2 2 3 2 2 2 2 3 3 3 2 3 2 3 3 2

Bindemedel Kalk CaCO 3 + värme CaO + CO 2 CaO + H 2 O Ca(OH) 2 + värme Ca(OH) 2 + CO 2 CaCO 3 + H 2 O Cement (OPC) kalksten + lera + värme cementklinker Alite 50 70% (Ca 3 SiO 5 ) Belite 5 30% (Ca 2 SiO 4 ) Aluminate 5 0% (Ca 3 Al 2 O 6 ) Ferrite 5 5% (Ca 2 AlFeO 5 )

Definition - stabilisering/modifiering Modifiering omedelbar effekt, h Stabilisering Kalk Puzzolana reaktioner långsam, flera år Cement sluthållfasthet efter 28 dygn

Methodology cont.

Olika typer av stabilisering In-situ stabilisering i vägbanken i schakten Verksstabilisering

Hur går stabilisering till? Bindemedel kan även tillsättas i trumman

Utrustning bindemedelsspridare

Utrustning bindemedelsspridare forts.

Utrustning fräsar

Utrustning fräsar forts.

Utrustning fräsar forts.

Utrustning fräsar forts.

Utrustning fräsar forts.

Stabilisering genom packning

Pad-foot vält

Grid roller

Gummihjulsvält

Utrustning tankbilar

Nya applikationer i Sverige NCC bygger nytt lager åt Biltema i Halmstad. Yta 43.000 m 3

Laboratorieundersökningar

Utrustning

Material

Seismisk mätning Enaxiella tryckförsök

Jämförelse mellan materialen efter 7 dygn Tryckhållfasthet som funktion av cementhalt Tryckhållfasthet (kpa) 20000 8000 6000 4000 2000 0000 Samkross Bärlager 0-45 (ATB) Linjär regression Bärlager 0-45 (ATB) Linjär regression Samkross 8000 6000 3 4 5 6 Bindemedelshalt (%) Härdningstemperatur 20 o C

Jämförelse mellan materialen efter 28 dygn Tryckhållfasthet som funktion av cementhalt Tryckhållfasthet (kpa) 25000 20000 5000 0000 Samkross w = 4% Samkross w = 5% Samkross w = 6% Regressionslinje w = 4% Regressionslinje w = 5% Regressionslinje w = 6% Bärlager w = 4% Bärlager w = 5% Bärlager w = 5% 5000 3 4 5 6 Mängd bindemedel (%) Härdningstemperatur 20 o C

Kalibrering av P-våg mot tryckhållfasthet Tryckhållfasthet mot P-våg 0000 9500 Cementstabiliserad samkross Regressionslinje 9000 P-wave (Hz) 8500 8000 7500 7000 6500 Härdningstemperatur 20 o C 6000 6000 8000 0000 2000 4000 6000 8000 20000 22000 Tryckhållfasthet (kpa)

Bypass Karuah forts.

Bypass Karuah forts.

Bypass Karuah forts.

Bypass Karuah forts.

Bypass Karuah forts.

Tack för uppmärksamheten