Fortbildningsenkät 2009 Sveriges läkarförbund
Innehållsförteckning 1. Läkarförbundets fortbildningsenkät 2009... 1 2. Sammanfattning..... 2 3. Internutbildning... 4 3.1. Uppdelat på befattning... 4 3.2. Uppdelat på specialitet... 5 3.3. Uppdelat på arbetsplats... 6 4. Egen fortbildning... 7 4.1. Uppdelat på befattning... 8 4.2. Uppdelat på specialitet... 9 4.3. Uppdelat på arbetsplats... 10 5. Extern fortbildning... 11 5.2. Uppdelat på befattning... 12 5.3. Uppdelat på arbetsplats... 12 5.4. Uppdelat på specialitet... 13 5.5. Finansiering... 14 5.6. Finansiering uppdelat på arbetsgivare... 15 5.7. Nöjdhet med den externa utbildningen... 16 6. Övriga frågor... 18 6.1. Lärande i det dagliga arbetet?... 18 6.2. Kontinuerlig gemensam internutbildning?... 18 6.3. Utvecklingssamtal?... 19 6.4. Utbildningsplan?... 19 6.5. Uppmuntras du att fortbilda dig?... 20 6.6. Sammanställning av de övriga frågorna... 21 7. Bilaga 2 Svarsfördelning för vissa bakgrundsfrågor 2009... 23 8. Bilaga 3 kompletterade redovisning av hur många externa utbildnings läkarna uppger sig ha haft under 2009... 24
1. Läkarförbundets fortbildningsenkät 2009 Läkarförbundets fullmäktige beslöt 2004 att förbundet ska verka för att arbetsgivaren tillskjuter finansiella medel motsvarande 10 procent av varje läkares budget för extern fortbildning och därtill avsätter arbetstid motsvarande 1/2 dag per vecka för intern fortbildning. För att följa upp hur detta mål uppfyllts beslöt Läkarförbundet att genomföra en årlig fortbildningsenkät. Ett ytterligare syfte med enkäten är att mäta om det sker förändringar vad det gäller fortbildningens finansiering med anledning av den överenskommelse som slutits om samverkansformer, mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen/ Swedish Med Tech. Den första undersökningen avsåg år 2004 och nedan redovisas uppföljningen för år 2009. Av praktiska skäl redovisas resultaten i tabeller med jämförande resultat från och med år 2006. Där det är praktiskt möjligt eller särkskilt intressant lyfts även 2004 och 2005 års resultat fram. Precis som i 2008 års undersökning tillämpas en begränsning på maximalt 100 i extern fortbildning per svarande. Detta för att enstaka observationer inte skall få oproportionerligt stor inverkan på det sammantagna resultatet. I årets undersökning innebär detta att en observation uteslutits. Observera dock att begränsningsregeln endast gäller den externa fortbildningen. För de privatpraktiserande läkarna genomförs en liknande årlig uppföljning som redovisas separat. Enkäten sändes till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i Sjukhusläkar, Distriktsläkar och Chefsföreningen under 65 år, totalt 1 344 personer. Svar inkom efter två påminnelser från 987 personer, det vill säga en svarsfrekvens på 73 %. Av dessa var 925 verksamma som läkare. I bilaga 2 redovisas hur många läkare från olika specialiteter respektive regioner som deltagit i enkäten. De frågor som ställdes gällde främst: - Gemensam medicinsk internutbildning på arbetstid (tim/vecka) - Egen fortbildning, (litteraturstudier etc.) på arbetstid (tim/vecka) samt - Extern fortbildning (utbildnings/år) 1
2. Sammanfattning Årets resultat vad gäller läkarnas fortbildning är bekymmersam. Den externa fortbildningen med 8,1 s fortbildning per år är det lägsta som observerats under hela perioden 2004 2009. Antalet som anger noll timmar av internutbildning och egen fortbildning har ökat kraftigt under de senaste fem åren. En dryg tredjedel anger nu att de inte deltagit i internutbildning eller haft egen fortbildning, se figur 1. I årets undersökning har även följdfrågor om anledningen till detta ställts. Den vanligaste orsaken som angavs i frågan om internutbildning är att ingen internutbildning anordnas (54 %). Vanligaste svaret på frågan om varför ingen del av arbetstiden ägnas till egen fortbildning är tidsbrist vilket 77 % anger som orsak. Det genomsnittliga et timmar per vecka som läkarna avsätter till internutbildning och egen fortbildning är dock oförändrat, jämfört med förra året (3 tim), se figur 2. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 Egen fortbildning Intern fortbildning Extern fortbildning Figur 1 Andel läkare som anger noll utbildnings/timmar. Utveckling de 5 senaste åren. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8,4 9,1 8,4 8,7 8,3 8,1 2,1 1,7 1,7 1,7 1,7 1,9 1,1 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Extern fortbildning Egen fortbildning timmar i veckan Internutbildning timmar i veckan Figur 2 - Fortbildningsmängdens utveckling de 5 senaste åren. 2
Läkarförbundets anser att varje läkare behöver avsätta minst 10 till extern fortbildning per år och minst en halv dag i veckan till internutbildning och egen fortbildning. Sett ur det perspektivet är det oroande att det inte skett någon egentlig resultatförbättring under de senaste sex åren, tvärtom ser vi nu att en viss tillbakagång skett. Oroande är också de stora skillnader som finns mellan olika specialiteter, där specialiteter med stor brist på specialister är de som deltar minst i fortbildning. Även ur genusperspektiv finns en negativ utveckling med en tydlig könsskillnad där männen ägnar 2,3 timmar till självstudier jämfört med kvinnornas 1,4. I enkäten ingår också ett frågor som ska mäta verksamheternas utbildningsklimat. Det handlar här främst om möjligheter till lärande i det dagliga arbetet och chefernas förmåga att uppmuntra till systematisk kompetensutveckling. Ända fram till förra året har vi sett en positiv utveckling inom detta område, se punkt 6.6 figur 3. Det senaste årets resultat visar tyvärr på en försämring. Vi ser en nedgång vad det gäller et läkare som får utvecklingssamtal och där färre läkare uppmuntras till fortbildning. Positivt är att andelen fortbildning som finansieras av läkemedelsindustrin sjunkit till en lägre nivå än tidigare, 18 procent 2004, jämfört med 13 procent 2009. Likaså har andelen läkare som får tjänstledigt med lön från sin arbetsgivare för fortbildning ökat kontinuerligt, från 84 procent år 2005 till 93 procent år 2009. 3
3. Internutbildning På frågan: Hur många timmar i genomsnitt per vecka deltog Du i gemensam medicinsk internutbildning på arbetstid under perioden år 2009? är det genomsnittliga resultatet 1,1 timmar/vecka (n =902, partiellt bortfall =23). Flest (40 %) anger en timme per vecka och nästan lika stor andel anger noll timmar/vecka. På följdfrågan: Om du angivit noll timmar/vecka, ange orsak svarar de flesta att ingen internutbildning anordnas eller tidsbrist är orsaken till detta. (n=243, partiellt bortfall=78) Ingen internutbildning anordnas 54 Tidsbrist 21 Annan orsak 16 Irrelevant innehåll 8 Alltför uttröttad 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 3 Ingen internutbildning - huvudsaklig orsak 3.1. Uppdelat på befattning Fördelat på befattning är det läkare med koppling till undervisning, som professor eller läkare med kombinationstjänst som ägnar mycket tid åt internutbildning. Distriktsläkare hör liksom tidigare år till dem som har minst tid. Tabell 2 Timmar/vecka internutbildning på arbetstid, uppdelat på befattning 0 anger andelen som angivet noll timmar/vecka, baserat på svarande individer (n) Befattning t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 Verksamhetschef 1,5 63 17% 1,2 51 22% 1,5 58 12% 1,5 67 13% Överläkare 1,2 434 35% 1,2 448 35% 1,2 449 23% 1,2 434 22% Distriktsläkare 0,8 150 41% 1,1 173 35% 1,0 174 25% 0,9 171 26% Specialistläkare 1,0 156 39% 1,1 161 39% 1,3 155 19% 1,3 143 17% Professor 2,0 14 14% 1,6 13 15% 1,8 16 31% 1,6 15 7% Kombination 1,6 18 33% * * * * * * * * * Universitetslektor 1,3 8 13% 1,3 8 25% 2,3 3 0% 1,3 7 14% Annan 1,1 59 44% 1,0 47 34% 1,0 39 36% 1,0 43 53% Totalt 1,1 902 36% 1,1 901 35% 1,2 894 23% 1,2 880 23% 4
3.2. Uppdelat på specialitet I tabell 4 redovisas resultatet uppdelat på specialitetsgrupp. Högst värde finner vi bland kirurger med 1,9 tim/vecka. Lägst timmar har psykiatriker och geriatriker tillsammans med kliniska labspecialister. Hela 62 % av psykiatrikerna uppger att de inte deltagit i internutbildning under 2009. Tabell 3 Timmar/vecka medicinsk internutbildning på arbetstid uppdelat på specialitetsgrupp 0 anger andelen som svarat noll timmar/vecka, baserat på svarande individer (n) Specialitetsgrupp t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 Allmänmedicin 1,0 194 39% 1,1 189 34% 1,0 200 26% 0,9 207 28% Anestesi 1,0 47 47% 0,8 55 40% 1,1 74 28% 1,1 54 24% Barnmedicin 1,2 62 32% 1,2 81 24% 1,4 55 13% 1,0 53 28% Internmedicin 1,3 43 14% 0,9 30 33% 1,3 33 18% 1,3 48 10% Kardiologi 1,3 24 33% 1,1 22 32% 1,9 28 14% 1,3 23 17% Geriatrik 0,6 12 42% 0,6 13 46% 0,6 5 40% 0,9 25 32% Övr. int.med.spec 1,4 88 19% 1,4 91 21% 1,5 127 16% 1,2 62 11% Kirurgi 1,9 41 27% 1,5 50 22% 1,3 47 17% 1,1 47 15% Ortopedi 0,9 45 38% 2,1 46 41% 1,2 37 30% 2,0 44 20% Övr. kirurg.spec. 0,8 34 56% 0,6 30 50% 0,9 24 25% 1,1 29 21% Klin. lab. spec. 0,6 37 57% 1,1 35 46% 1,0 30 37% 1,9 24 24% Gynekologi 1,6 49 20% 1,2 48 23% 1,3 43 9% 1,3 54 17% Psykiatri inkl BUP 0,7 60 62% 1,0 63 59% 0,9 73 36% 0,9 70 41% Radiologi 1,5 43 30% 0,9 61 41% 1,2 32 28% 1,1 37 24% Onkologi inkl gyn. 0,8 23 39% 1,1 20 30% 0,8 15 40% 0,9 13 15% Ögon 1,7 32 22% 0,9 27 30% 1,3 28 18% 1,4 22 14% Öron, näsa, hals 1,0 22 27% 0,9 17 35% 1,5 22 9% 1,9 23 17% Övriga 1,3 46 39% 1,5 23 44% 1,1 20 20% 1,2 42 17% Totalt 1,1 902 36% 1,1 901 35% 1,2 893 23% 1,2 880 23% 5
3.3. Uppdelat på arbetsplats Privata sjukhus är de som lägger mest tid på internutbildning, och gruppen har legat högt även tidigare år. I gruppen privat mottagning har läkarna minst internutbildning och detta är en grupp som blir allt större. Tabell 4 Internutbildning uppdelat på arbetsplats Timmar Timmar Timmar Timmar Arbetsplats /vecka n /vecka n /vecka n /vecka n Universitets /regionsjukhus 1,3 330 1,2 355 1,3 339 1,2 309 Länssjukhus 1,2 203 1,0 188 1,3 195 1,4 175 Länsdelssjukhus 1,0 92 1,4 77 1,1 89 1,1 94 Vårdcentral 0,9 152 1,1 174 1,0 171 0,9 174 Privata sjukhus 2,1 17 2,1 16 1,7 23 1,3 24 Privat mottagning 0,8 51 0,8 32 0,9 24 0,8 31 Annan 1,1 56 0,9 56 0,7 47 0,8 43 Totalt 1,1 901 1,1 898 1,2 888 1,2 850 6
4. Egen fortbildning På frågan: Hur många timmar i genomsnitt per vecka av din arbetstid ägnar Du dig åt egen fortbildning (litteraturstudier, auskultation etc.)? är genomsnittet 1,9 tim/vecka för samtliga (n = 907, partiellt bortfall = 18), och medianen 1 timme. Vad det gäller egen fortbildning finns det i år, liksom tidigare års resultat, en tydlig skillnad mellan könen. Kvinnor ägnar i genomsnitt 1,4 timmar åt egen fortbildning jämfört med männens 2,3 timmar. Tabell 5 Timmar/vecka egen fortbildning på arbetstid timmar tim/veck n median Kvinna 1,4 392 1 Man 2,3 515 1 total 1,9 907 1 Det vanligaste svaret på följdfrågan om du angivit 0 timmar, ange den huvudsakliga orsaken: är tidsbrist. tidsbrist 77 Ej accepterat att använda tid för självstudier 15 Annan orsak 5 Alltför uttröttad Relevanta tidskrifter finns ej att tillgå 0 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Observera att totalsumman, på grund av avrundning i presentationen ej summerar till 100%. 7
4.1. Uppdelat på befattning Av dem som har svarat på frågan om egen fortbildning anger 36 procent att de avsätter noll tim/vecka för detta. Antalet timmar ägnat åt fortbildning är precis som förra året högst bland professorer och lägst bland distriktsläkare (1,1 timmar/vecka). Tabell 6 Timmar/vecka egen fortbildning uppdelat på befattning 0 anger andel individer som angivet noll timmar/vecka Befattning t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 Verksamhetschef 2,5 62 16% 2,4 50 26% 2,0 58 8% 1,9 68 18% Överläkare 1,7 442 35% 1,7 466 39% 1,8 464 27% 1,7 450 27% Distriktsläkare 1,1 145 52% 1,2 179 44% 1,1 181 43% 1,1 173 44% Specialistläkare 1,5 156 46% 1,6 167 41% 1,6 159 30% 1,6 146 33% Professor 7,4 15 7% 4,8 15 7% 6,1 16 6% 6,4 17 6% Kombinationstjänst 5,3 20 10% * * * * * * * * * Universitetslektor 7,3 7 0% 2,8 10 0% 2,7 3 0% 4,6 7 14% Annan 2,2 61 23% 1,7 52 27% 2,3 41 22% 1,9 48 29% Totalt 1,9 908 36% 1,7 939 38% 1,7 922 29% 1,7 909 30% 8
4.2. Uppdelat på specialitet I tabell 8 redovisas de smässigt största specialiteterna. Högsta värdet egen fortbildning återfinns inom klinisk lab specialister med 3,5 tim/vecka. Grupperna anestesi, övriga internmedicinska spec., ortopedi och kliniska lab. specialiteter är de som över tid ligger över genomsnittet. Lägst timmar har radiologi. Andra grupper som konsekvent ligger lågt är allmänmedicin och barnmedicin. Tabell 7 Timmar/vecka egen fortbildning, uppdelat på specialitetsgrupp 0 anger andelen som svarat noll timmar/vecka, baserat på svarande individer (n) Specialitetsgrupp t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 t/v n 0 Allmänmedicin 1,4 191 46% 1,3 197 42% 1,2 207 40% 1,2 208 40% Anestesi 2,4 48 25% 1,8 55 27% 2,3 78 14% 1,9 54 19% Barnmedicin 1,4 64 36% 1,5 83 42% 1,4 59 34% 1,5 56 30% Internmedicin 1,9 43 35% 1,3 29 45% 1,6 34 26% 2,0 49 18% Kardiologi 2,3 25 28% 1,9 22 45% 1,6 29 31% 2,3 26 27% Geriatrik 1,7 14 36% 1,6 14 50% 1,0 5 20% 1,0 25 44% Övr. int.med.spec. 2,2 88 26% 1,9 95 35% 2,2 129 28% 2,1 68 28% Kirurgi 1,7 41 29% 1,6 52 29% 1,9 50 16% 1,4 50 38% Ortopedi 2,0 46 37% 1,9 47 34% 2,0 37 24% 2,3 44 34% Övr. kirurg.spec. 1,8 34 38% 2,1 31 29% 1,6 24 25% 2,0 30 30% Klin lab spec 3,5 37 16% 3,5 40 18% 3,3 32 9% 3,6 26 12% Gynekologi 2,6 50 30% 2,1 51 33% 1,2 45 36% 1,8 55 27% Psykiatri/ BUP 1,8 59 49% 1,4 71 44% 2,0 70 23% 1,4 70 33% Radiologi 1,3 44 32% 1,2 62 47% 1,3 33 33% 1,3 39 26% Onkologi inkl gyn. 1,5 23 43% 1,7 20 25% 0,9 17 35% 2,0 15 40% Ögon 1,7 32 47% 1,1 29 62% 1,5 28 32% 2,0 22 18% Öron, näsa, hals 1,4 23 39% 1,7 18 33% 1,3 23 39% 1,6 23 13% Övriga 2,2 46 35% 2,3 23 35% 1,5 21 10% 2,0 47 21% Totalt 1,9 908 36% 1,7 939 38% 1,7 922 29% 1,7 909 30% 9
4.3. Uppdelat på arbetsplats Anställda på universitets/regionsjukhus har flest timmar de har genom åren legat stabilt på över två timmar i veckan. Tidigare år har läkare på vårdcentral haft minst timmar. År 2009 har den placeringen övertagits av länsdelssjukhusen. Tabell 8 Egen fortbildning uppdelat på arbetsplats Arbetsplats Universitets /regionsjukhus Timmar n Timmar n Timmar n Timmar n /vecka /vecka /vecka /vecka 2,6 335 2,1 359 2,1 344 2,2 324 Länssjukhus 1,4 203 1,4 199 1,6 199 1,5 184 Länsdelssjukhus 1,0 94 1,5 79 1,6 96 1,5 94 Vårdcentral 1,2 147 1,2 181 1,1 181 1,0 176 Privat sjukhus 1,5 17 1,7 19 1,6 23 1,4 25 Privat mottagning 2,5 53 1,2 33 2,4 24 1,9 31 Annan 2,3 58 2,0 65 2,3 50 2,4 45 Totalt 1,9 907 1,7 935 1,7 917 1,7 879 10
5. Extern fortbildning Frågan: Hur många ägnade Du dig åt extern medicinsk fortbildning under år 2009? består av flera delfrågor, dels ett angivet per fortbildningsaktivitet, dels en av respondenten angiven totalsumma. En begränsning har liksom tidigare år gjorts i svarsmaterialet då et angivna överstigit 100. Så många är inte trovärdigt utan handlar då mer om tjänstgöring kombinerat med auskultation. Genomsnittet för den av respondenterna angivna summan är 8,1 (n=924, rensat för extremvärden = 1). Medianvärdet år 2009 är 6 /år jämfört med 6,5 /år 2008. Kurser, konferenser har minskat varje år sedan 2006 och andelen med noll i den kategorin har ökat. Tabell 9 Genomsnittligt extern medicinsk fortbildning Fortbildningsaktivitet Antal n 0 Antal n 0 Antal n 0 Antal n 0 samt angiven summa Kurser, konferenser 3,4 924 31% 3,6 962 26% 3.7 939 24% 3,8 909 23% Med kongresser 2,3 924 56% 2,1 962 57% 2.4 939 54% 2,3 909 53% Riksstämman 0,3 924 85% 0,3 962 85% 0.3 939 83% 0,3 906 82% Auskultationer 0,7 924 93% 0,5 962 93% 0.6 935 93% 0,5 877 92% Icke med. utb. 0,6 924 87% 0,6 962 84% 0.6 939 86% 0,6 906 87% Annan utb. aktivitet 0,8 924 83% 1,1 962 75% 1.1 938 78% 1,0 906 78% Angiven summa 8,1 924 12% 8,3 962 9% 8.7 939 9% 8,4 909 9% 5.1. Uppdelat på arbetsgivare De privatanställda läkarna har något färre än anställda inom landsting/kommun, staten. De statligt anställda har fler extern utbildning än de övriga. Tabell 10 Genomsnittligt extern medicinsk fortbildning, uppdelat på arbetsgivare Landst./kommun Staten Privat anställd Annan Antal n Antal n Antal n Antal n Fortbildningsaktivitet Kurser, konferenser 3,4 776 3,4 34 3,6 96 2,1 18 Med kongresser 2,3 776 4,6 34 2 96 2,1 18 Riksstämman 0,2 776 0,9 34 0,2 96 0,1 18 Auskultationer 0,8 776 0,3 34 0,1 96 0,3 18 Icke med. utb. 0,6 776 0,9 34 0,4 96 0,3 18 Annan utb. aktivitet 0,8 776 1,0 34 1,1 96 0,2 18 Angiven summa 8,1 776 11,1 34 7,5 96 5,1 18 11
5.2. Uppdelat på befattning Den angivna summan fördelat per befattning presenteras i tabell 11. Den nya kategorin kombinationstjänst hamnar högst med ett snitt på 11,7 utbildnings och distriktsläkare i botten med 4,8. Tabell 11 Antal extern medicinsk fortbildning uppdelat på befattning Antal n Antal n Antal n Antal n Befattning Verksamhetschef 10,0 63 11,5 52 12,7 59 11,4 69 Överläkare 8,1 443 8,3 479 8,5 470 8,9 454 Distriktsläkare 4,8 152 6,2 185 5,6 184 5,6 173 Specialistläkare 9,0 159 8,3 168 9,2 161 7,6 142 Professor 11,2 16 15,1 15 17,6 18 13,0 17 Universitetslektor 11,1 8 10,2 10 15,3 3 12,4 7 Annan 9,0 63 10,2 53 11,8 44 9,7 47 Kombinationstjänst 11,7 20 * * * * * * Totalt 8,1 924 8,3 962 8,7 939 8,4 909 5.3. Uppdelat på arbetsplats Vårdcentraler, som är den tredje vanligaste arbetsplatsen, har tillsammans med privata mottagningar minst extern fortbildning. Tabell 12 Antal extern medicinsk fortbildning uppdelat på arbetsplats Snitt n Snitt n Snitt n Snitt n Arbetsplats Universitets 9,6 339 9,4 367 9,3 351 9,3 326 /regionsjukhus Länssjukhus 8,0 206 8,9 204 10,3 203 8,9 182 Länsdelssjukhus 8,3 94 7,3 81 8,4 95 8,4 93 Vårdcentral 5,1 154 6,0 186 6,5 183 6,1 177 Privat sjukhus 10,4 17 5,5 19 6,4 24 7,8 25 Privat mottagning 6,3 55 7,4 34 8,2 25 8,6 31 Annan 7,9 58 9,5 66 8,2 52 8,7 45 Angiven summa 8,1 923 8,3 957 8,7 933 8,4 879 12
5.4. Uppdelat på specialitet Allmänmedicin är som tidigare den grupp som har minst. För denna specialitet har utvecklingen varit fortsatt negativ under de senaste åren. Tabell 13 Antal extern fortbildning, uppdelat på specialitet Antal n Antal n Antal n Antal n Specialitetsgrupp Allmänmedicin 5,3 199 6,0 204 6,3 210 5,8 209 Anestesi 8,7 48 7,3 56 8,2 78 6,5 53 Barnmedicin 8,8 65 8,7 86 11,2 62 9,0 57 Internmedicin 8,9 43 9,4 30 11,4 35 8,4 48 Kardiologi 9,9 25 7,7 22 10,2 29 10,9 26 Geriatrik 5,1 14 7,4 14 5,6 5 7,6 26 Övr.int.med.spec. 9,2 89 8,7 95 9,6 131 8,5 68 Kirurgi 10,1 41 8,7 52 10,4 51 11,7 50 Ortopedi 10,0 47 12,4 47 8,2 38 9,6 44 Övr. kirurg.spec. 8,8 34 9,4 34 9,1 24 9,7 30 Klin. lab. spec. 7,3 38 9,9 41 9,1 33 10,9 26 Gynekologi 9,0 52 8,0 54 8,4 46 11,3 56 Psykiatri/BUP 7,5 60 8,7 73 9,4 73 7,6 69 Radiologi 9,7 44 7,1 63 7,6 34 10,3 39 Onkologi inkl gyn. 8,7 23 11,0 20 9,1 17 9,6 15 Ögon 7,5 32 6,3 30 11,8 29 9,3 21 Öron, näsa, hals 8,8 23 13,4 19 7,5 23 9,0 23 Övriga 9,4 47 12,7 23 6,2 20 8,7 47 Totalt 8,1 924 8,3 962 8,7 938 8,4 909 13
5.5. Finansiering Resultatet för frågan Vem finansierade utbildningarna (kurskostnader, resa och hotell)? redovisas på ett speciellt sätt. Förutom partiellt bortfall har de individer för vilka den totala finansieringen inte summerar till 100 procent filtrerats ut (n =814, partiellt bortfall/filtrering =111). Svaren redovisas på två sätt, dels oviktat, dels med svaren viktade efter hur många utbildnings respektive individ har angivit. Beroende på vald viktningsmetod skiljer sig resultaten en del åt, se tabell 14 nedan. Tabell 14 Finansiering av utbildningarna, oviktat resultat samt resultat viktat efter utbildnings 2005 Ovikt ad Andel Viktad Andel Ovikta d Andel Viktad Andel Ovikta d Andel Viktad Andel Ovikta d Andel Viktad Andel Ovikta d Andel Viktad Andel Finansiär Arbetsgivaren 73 71 72 67 72 68 73 68 70 65 Forskningsmedel 7 10 8 11 7 11 7 10 9 13 / fonder Läkemedels/ 13 12 11 11 15 15 14 13 14 15 medicinskteknisk industri Jag själv 3 2 6 7 6 7 6 9 7 8 Eget bolag 3 4 Annan 1 1 1 3 4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1 Eget bolag fanns inte som svarsalternativ innan 2009 och annan fanns inte innan 2008 Som framgår av tabell 14 anger de som svarat att arbetsgivaren står för den största delen av kostnaden. Arbetsgivaren kvarstår som huvudfinansiär även om resultaten viktas, men andelen sjunker samtidigt som graden av finansiering via forskningsmedel/fonder ökar. Detta torde hänga samman med att individer som forskar, som ett led i forskningen, även deltar i fler/längre utbildningar. Från och med år 2009 har kategorin Eget bolag lagts till och från 2008 finns kategorin Annan. Andelen som angett Jag själv har efter detta sjunkit. 14
5.6. Finansiering uppdelat på arbetsgivare Förutom att de privatanställda har färre externutbildning så står de också för en betydligt större andel av kostnaderna själva än vad både landstings /kommunanställda och statligt anställda gör. Den största skillnaden gäller dock de statligt anställda. De statliga arbetsgivarna betalar en mindre del av den externa utbildningen, medan forskningsmedel/fonder står för en tredjedel. I tabell 15 presenteras fördelningen av finansiärer för de olika arbetsgivarna. Tabell 15 Finansiering av utbildningarna, oviktat resultat samt resultat viktat efter utbildnings Landsting/ Kommun Staten Privat anställd Annan Oviktad Andel Viktad Andel Oviktad Andel Viktad Andel Oviktad Andel Viktad Andel Oviktad Andel Viktad Andel Finansiär Arbetsgivaren 76 73 52 54 61 63 45 43 Forskningsmedel/ 7 9 33 34 3 6 0 0 fonder Läkemedels/ 14 13 5 5 14 12 8 1 medicinskteknisk industri Jag själv 2 2 7 3 7 6 24 23 eget 1 2 3 3 15 13 23 33 Annan 1 1 1 2 1 0 0 0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 De som svarat att de åtminstone ägnat någon dag under året åt extern fortbildning hade i genomsnitt haft tjänstledigt med lön 93 procent av dessa. Andelen tjänstledigt med lön har ökat kontinuerligt under de senaste fem åren. Tabell 16 Tjänstledig med lön, andel av totala et i extern fortbildning 2005 Andel, tjänstledig med lön 93% 88% 85% 86% 84% 15
5.7. Nöjdhet med den externa utbildningen Från och med 2006 års enkät ställs frågan Hur nöjd är du med den externa fortbildning du fått under 2009?. Svarsfördelningen visas i figur nedan 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 52 20 17 11 Mycket nöjd Nöjd Mindre nöjd Inte alls nöjd Det finns ett tydligt samband mellan att vara nöjd med utbildningen man får och hur mycket utbildning man tar del av. Mycket Nöjd Nöjd Mindre Nöjd Inte alls Nöjd Egen fortbildning. tim/vecka 2,4 2,0 1,5 1,5 Internutbildning. tim/vecka 2,0 1,2 0,7 0,4 Extern utb. Antal 13,6 9,0 4,9 3,1 Samtliga befattningar är mindre nöjda med den externa fortbildningen jämfört med förra året. Minst nöjda är distrikts och specialistläkare. Tabell 17 Jämförelse av nöjdhet med den externa fortbildningen under 2009, 2008 och 2007, redovisat efter befattning Mycket nöjd/nöjd Mindre nöjd/inte alls nöjd Befattning 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Verksamhetschef 81 88 81 19 12 18 Överläkare 69 73 72 31 27 28 Distriktsläkare 62 74 67 38 26 33 Specialistläkare 64 73 81 36 27 19 Professor 75 93 83 25 7 17 Universitetslektor 88 90 100 13 10 0 Kombination 85 * * 15 * * Annan 71 81 79 29 19 22 Totalt 69 75 74 31 25 26 16
Till de mest nöjda tillhör kirurgi, gynekologi och ortopedi. Anestesiologer, psykiatriker och allmänmedicinare är minst nöjda. Tabell 20 Jämförelse av nöjdhet med den externa fortbildningen under 2009, 2008 och 2007, redovisat efter specialitetsgrupp. Mycket nöjd/nöjd Mindre nöjd/inte alls nöjd 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Specialitetsgrupp Ortopedi 86 85 63 14 15 38 Övriga 82 91 63 18 9 37 Kirurgi 80 86 79 20 14 22 Gynekologi 80 71 87 20 29 13 Onkologi inkl gyn. 73 68 59 27 32 41 Barnmedicin 71 71 78 29 29 22 Kardiologi 71 67 80 29 33 21 Kliniska lab.spec 71 75 60 29 25 41 Radiologi 70 75 79 30 26 21 Öron, näsa, hals 70 76 65 30 24 35 Övriga int.med. spec 69 82 80 31 18 20 Ögon 68 75 82 32 25 18 Övriga kirurgiska spec. 65 66 84 35 34 16 Internmedicin 64 68 80 36 32 21 Geriatrik 64 58 40 36 42 60 Allmänmedicin 63 76 68 37 24 32 Psykiatri inklusive BUP 57 76 78 43 24 22 Anestesi 49 65 70 51 35 29 Totalt 69 75 74 31 25 26 17
6. Övriga frågor Fem övriga frågor ställdes i enkäten som behandlar det generella utbildningsklimatet. 6.1. Lärande i det dagliga arbetet? På frågan Finns det på din arbetsplats en organisation som tillvaratar och uppmuntrar möjligheter till lärande i det dagliga arbetet? var resultatet följande: Tabell 21 Andel som anger att organisation finns som tar tillvara/uppmuntrar lärande i det dagliga arbetet Kvinnor Män Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja 25 35 31 31 27 26 Ja, till viss del 44 39 41 43 46 45 Nej 31 25 28 26 27 28 Totalt 100 100 100 100 100 100 6.2. Kontinuerlig gemensam internutbildning? På frågan Finns det på din arbetsplats en struktur för kontinuerlig gemensam internutbildning såsom falldragningar, kongressrapporter etcetera? var resultatet följande. Män anser i större utsträckning än kvinnor att det finns en struktur för internutbildning. Sammantaget är resultaten stabila över åren. Tabell 22 Andel som anger att struktur finns för kontinuerlig internutbildning Kvinnor Män Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja 35 48 42 42 42 39 Ja, till viss del 42 36 39 38 40 44 Nej 22 16 19 21 18 18 Totalt 100 100 100 100 100 100 Observera att vissa kolumner på grund av avrundning i presentationen ej summerar till 100%. 18
6.3. Utvecklingssamtal? På frågan Har Du under det senaste året haft utvecklingssamtal med din chef? svarade läkarna på följande sätt (n =908, partiellt bortfall =17): Tabell 23 Andel som anger att de haft utvecklingssamtal med sin chef det senaste året Kvinnor Män Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja 63 69 66 71 65 68 Nej 37 31 34 29 35 32 Totalt 100 100 100 100 100 100 En försämring kan ses i år vad det gäller andelen som får utvecklingssamtal. 6.4. Utbildningsplan? På frågan Har Du en plan för vilka utbildningar Du skall gå under det kommande året som din chef ställt sig positiv till? fördelade sig svaren på följande sätt (n =908, partiellt bortfall =17): Tabell 24 Andel som anger det för det kommande året finns en plan över utbildningar som chefen ställt sig positiv till Kvinnor Män Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja 30 40 35 37 34 36 Nej 70 60 65 63 66 64 Totalt 100 100 100 100 100 100 19
6.5. Uppmuntras du att fortbilda dig? På frågan Uppmuntras Du av din chef att fortbilda Dig? var resultatet följande (n = 901, partiellt bortfall = 24): Tabell 25 Andel som anger att de uppmuntras av sin chef att fortbilda sig Kvinnor Män Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja, oftast 31 39 36 36 37 35 Ja, i viss mån 37 38 37 41 41 39 Nej, knappast 27 15 21 18 17 19 Nej, inte alls 5 7 6 6 5 7 Totalt 100 100 100 100 100 100 73% anger att de i någon mån uppmuntras till att fortbilda sig. Män anger i större utsträckning att de uppmuntras till fortbildning. 20
6.6. Sammanställning och summering av frågor rörande utbildningsklimat Fram till år 2007 fanns en i huvudsak positiv utveckling vad gäller utbildningsklimat i form av stöd och struktur på klinikerna. Den tolkning vi då gjorde har varit att verksamhetscheferna trots bristande resurser haft en positiv inställning till läkarnas fortbildning. Den negativa utveckling de senaste åren kan kanske bero på ytterligare nedskärningar som drabbat fortbildningen. I flera landsting har generella rekommendationer funnits om restriktivitet för läkares deltagande i konferenser och kongresser. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 78% 75% 75% 76% 74% 73% 71% 68% 66% 65% 66% 63% 42% 42% 42% 40% 39% 36% 36% 37% 33% 34% 35% 26% 31% 31% 25% 26% 27% 23% Uppmuntras du av din chef att fortbilda dig? Har du haft utvecklingssamtal? Finns det struktur för internutbildning? Har du en plan för utbildning under det kommande året? Finns det möjlighet till lärande? 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 3 - Andel som svarat ja 21
Svarsfördelning Antal och svarsprocent i respektive åldersgrupp ålder Antal i urval Antal svarande Svarsprocent okänd 10 39 146 91 62% 40 49 407 259 64% 50 59 526 366 70% 60 265 261 98% summa 1344 987 73% Andel per Ålder och Kön, urval och svarande Urval Svarande ålder kvinnor Män Total Kvinnor Män Total okänd 0% 1% 1% 39 5% 5% 11% 5% 5% 9% 40 49 14% 16% 30% 13% 14% 27% 50 59 15% 24% 39% 16% 22% 37% 60 7% 13% 20% 11% 16% 27% summa 42% 58% 100% 44% 56% 100% 22
7. Bilaga 2 Svarsfördelning för vissa bakgrundsfrågor 2009 Dessa två tabeller avser ge ytterligare bakgrundsinformation kring de individer som besvarat 2009 års enkät. Svaren anges för yrkesverksamma läkare, totalt 925 stycken. Fråga 4 Specialitet/Specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Antal Andel Allmänmedicin 199 22 Övr int med spec 89 10 Barnmed 65 7 Psyk inkl BUP 61 7 Gynekologi 52 6 Anestesi 48 5 Ortopedi 47 5 Övriga 47 5 Radiologi 44 5 Internmed 43 5 Kirurgi 41 4 Klin lab spec 38 4 Övr kir spec 34 4 Ögon 32 3 Kardiologi 25 3 Onkologi inkl gyn 23 2 ÖNH 23 2 Geriatrik 14 2 Summa 925 100 Fråga 8 Tjänstgör inom Landsting/motsvarande Antal Andel Stockholm 195 21 V Götaland 167 18 Skåne 134 15 Uppsala 56 6 Östergötland 43 5 Västerbotten 39 4 Jönköping 30 3 Örebro 28 3 Värmland 26 3 Västmanland 25 3 Gävleborg 23 3 Kalmar 22 2 Halland 20 2 Dalarna 20 2 Södermanland 18 2 Norrbotten 18 2 Västernorrland 17 2 Jämtland 11 1 Blekinge 9 1 Kronoberg 8 1 Gotland 7 1 Summa 916 100 I fråga 8 är partiellt bortfall = 9 (n = 925) 23
8. Bilaga 3 kompletterade redovisning av hur många externa utbildnings läkarna uppger sig ha haft under 2009 Denna bilaga kompletterar den tidigare redovisningen av svaren på det angivna totala et externa utbildnings som respektive respondent angivit. Precis som tidigare inkluderas endast yrkesverksamma läkare i redovisningen (totalt 925 individer). Antal extern medicinsk fortbildning uppdelat på kön Snitt n Snitt n Snitt n Snitt n Kön Kvinnor 7,5 403 8,3 420 8,9 411 8,3 365 Män 8,5 521 8,3 542 8,5 528 8,5 544 Totalt 8,1 924 8,3 962 8,7 939 8,4 909 Antal extern medicinsk fortbildning uppdelat på åldersgrupp Snitt n Snitt n Snitt n Snitt n Åldersgrupp 39 10,3 90 11,0 93 8,2 81 10,2 80 40 49 9,0 251 9,2 268 10,2 257 8,2 257 50 59 7,5 354 7,5 389 7,9 436 8,6 407 60 7,0 229 7,3 212 8,4 165 7,4 164 Totalt 8,1 924 8,3 962 8,7 939 8,4 908 Antal extern medicinsk fortbildning uppdelat på arbetsgivare Snitt n Snitt n Snitt n Snitt n Arbetsgivare Landsting/Kommun 8,1 776 8,2 836 8,6 813 8,5 770 Staten 11,1 34 13,4 28 14,9 26 10,8 36 Privat anställd 7,5 96 7,4 78 7,1 83 6,7 84 Annan 5,1 18 9,6 20 7,8 17 8,7 19 Totalt 8,1 924 8,3 962 8,7 939 8,4 909 24