Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam sådan. Församlingsinstruktionen är ett dokument som visar på kyrkans enhet. I en episkopal kyrka hör församlingar, pastorat och stift samman. Ett uttryck för detta är församlingsinstruktionen. Församlingsinstruktionen är församlingen/pastoratets viktigaste styrdokument ägs gemensamt av församling/pastorat och stift, som verkar för samma sak men har olika uppdrag skrivs nu men blickar framåt betraktar varje vision och åtgärd i ljuset av barnets bästa är resultatet av mångas gemensamma arbete synliggör det lokala sammanhang som församlingen/pastoratet är en del av och ställer frågan hur det spelar roll Församlingsinstruktionen ska vara användbar både i församlingens verksamhet och för stiftet i dess arbete med främjande och tillsyn. Den är ett grundsyns- och identitetsdokument och fungerar därmed styrande vid arbetet med budget och verksamhetsplaner samt som ett utvärderingsinstrument vid bokslut och årsredovisning. Församlingsinstruktionen är i första hand ett redskap för anställda och förtroendevalda medarbetare men kan givetvis också användas mera utåtriktat. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en för pastoratet gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet. Församlingsinstruktionen är hela församlingens/pastoratets dokument, vilket innebär att det inte per automatik behöver revideras vid ny mandatperiod eller vid kyrkoherdeskifte. I Strängnäs stift görs istället ett arbete kring församlingsinstruktionen vart tredje år inom ramen för Strängnäsmodellen. Vid biskops- och prostvisitation görs en översyn och vid Strängnäsvisit görs en tydligare revidering. Enligt kyrkoordningen ska församlingsinstruktionen innehålla följande de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i kyrkoordningen. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I det pastorala programmet ska behandlas församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift samt barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Utöver detta ska i en gemensam församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat även redovisas hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelat mellan församlingarna och pastoratet. Där ska också redovisas hur prästtjänsterna inom pastoratet i huvudsak disponeras. 2 3

Att arbeta fram en församlingsinstruktion Det är kyrkoherden och kyrkorådet som, i samråd med domkapitlet, utarbetar förslag till församlingsinstruktion. I pastoratet ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden i beredningsarbetet. Församlingar kan också själva lägga fram förslag. Hur samarbetet mer konkret ska ske avgörs lokalt. å sidan 14 kan du läsa mer om det specifika med församlingsinstruktion för pastorat. Den vägledning du nu har i din hand är ett bidrag från domkapitlet i Strängnäs stift i dialogen kring församlingsinstruktionen. I arbetet med att ta fram en församlingsinstruktion, vare sig det är fråga om en ny eller en revidering av den gamla, ska barnets perspektiv beaktas. Det betyder att barn och unga på något sätt ska involveras i arbetet. Dessutom bör arbetet kännetecknas av en bred process där såväl anställda och förtroendevalda som ideella medarbetare aktivt deltar. Stiftets handläggare för församlingsinstruktioner är också involverade i processen. Församlingsinstruktionen i Strängnäsmodellen Översyn av församlingsinstruktionen som en del av biskopens visitation i församlingen. Domkapitlet informeras. I dialogen mellan församling/pastorat och stift har församlingsinstruktionen sin hemvist i Strängnäsmodellen. Vid biskops- och prostvisitationer sker en översyn av församlingsinstruktionen i form av ett förberett samtal mellan biskop/prost och representanter för församlingen. Resultatet av samtalet förs in i visitationsprotokollet och delges domkapitlet som information. I samband med Strängnäsvisiten sker en revidering av församlingsinstruktionen. Detta är ett mer omfattande arbete än vid översynen. Inför Strängnäsvisiten tar församlingen fram ett utkast till ny församlingsinstruktion som sedan ligger till grund för samtalet med stiftets representanter. Församlingsinstruktionen är ett gemensamt dokument för två pastorala områden församling och stift, alternativt pastorat och stift. Det tar sig bland annat uttryck i att församlingen/pastoratet under revideringsprocessen stämmer av sitt arbete två till tre gånger med stiftshandläggarna. Efter att församlingsinstruktionen godkänts av kyrkoherde och kyrkofullmäktige var för sig utfärdas den av domkapitlet. Dokumentet behöver inte MBL-förhandlas. När domkapitlet utfärdat församlingsinstruktionen är den bindande för församlingen. Revidering av församlingsinstruktionen vid ett möte då församlingen inbjuds till stiftskansliet i Strängnäs. Revidering av församlingsinstruktionen vid ett möte då församlingen inbjuds till stiftskansliet i Strängnäs. Översyn av församlingsinstruktionen som en del av prostens visitation i församlingen. Domkapitlet informeras. 4 5

Församlingsinstruktionen i praktiken Identitet och omvärld En väl genomtänkt församlingsinstruktion har församlingen god nytta av på flera olika sätt. I processen med mål och budget är den det grunddokument vari arbetet tar sin utgångspunkt. Vid utvärdering och uppföljning av verksamhetsåret stämmer kyrkorådet av mot sin församlingsinstruktion och ställer frågor som: Stämmer arbetet med församlingens/pastoratets grundhållning i olika frågor? Är vi på väg åt rätt håll? Då vi lever i ständig förändring behöver församlingens uppgift kontinuerligt tolkas och en gemensam förståelse av uppdraget formuleras. Tolkningen måste ske i förhållande till den värld kyrkan är satt att tjäna och gestaltas på den plats där församlingen verkar. Församlingsinstruktionen talar om vad församlingen/pastoratet ska göra, om målet och vägen dit. Därför bör den, förutom det pastorala programmet, innehålla några ytterligare perspektiv: en beskrivning av församlingen och dess omvärld i nuläget, en beskrivning av konsekvenserna för församlingen utifrån nuläge och omvärld och dessutom tankar om församlingens riktning några år framåt. Ta gärna hjälp av den församlingsrapport som finns att hämta för varje församling på Svenska kyrkans intranät. Utveckling går ibland fort. När ledning och medarbetare i församlingen/pastoratet märker att det som står i församlingsinstruktionen inte längre stämmer med verkligheten kan anteckningar i marginalen göras, som sedan tas med i en översyn eller revidering av församlingsinstruktionen, som sker vart tredje år. Naturligtvis kan fråga om ändring väckas när somhelst, med detta är Strängnäs stifts grundstruktur. Församlingsbeskrivning Församlingsbeskrivningen säger kort och kärnfullt något om det som kännetecknar församlingen och vad det innebär att vara kyrka på denna plats och i denna tid. Vid det årliga mötet, som sker mellan stift och församling/pastorat inom ramen för Strängnäsmodellen, utgör församlingsinstruktionen ett självklart underlag för samtalet. Församlingsbeskrivningen innehåller Många upptäcker också möjligheten att använda församlingsinstruktionen som kommunikativt redskap i olika kontakter med omvärlden. Också vid rekrytering av medarbetare är församlingsinstruktionen användbar. kort historik och geografisk struktur en beskrivning av församlingens kyrkor och något om hur de används antalet kyrkotillhöriga angivet i procent fromhetstradition församlingens styrkor och glädjeämnen. Omvärldsbeskrivning Omvärldsbeskrivningen kompletterar församlingsbeskrivningen genom att ge en bild av det samhälle församlingen/pastoratet omfattar. Foto Magnus Aronson Omvärldsbeskrivningen innehåller hur den sociala strukturen ser ut barns, ungas och äldres situation resurser inom det sociala området arbetslivet och folkhälsoläget de lokala föreningar som finns andra samfund och religioner samhälleliga institutioner, såsom sjukhus och kriminalvårdsanstalter. 7

Konsekvenser för församlingen analys Utifrån omvärldsbeskrivningen, vad man känner till om församlingen och dess omvärld, tar man lämpligen ytterligare ett steg och gör en analys av nuläget och de konsekvenser det får för de närmaste åren. Analysen innehåller hur framtida förändringar i närsamhället påverkar församlingens förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag Det pastorala programmet Tyngdpunkten i det pastorala programmet utgörs av avsnitten om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Dessa avsnitt beskriver hur församlingen/pastoratet ser på och förhåller sig till sin grundläggande uppgift. Församlingsinstruktionen är inte ett måldokument utan snarare ett identitetsdokument, där församlingen/pastoratet tydliggör sin grundsyn. Det pastorala programmet bör besvara frågorna om hur församlingen/ pastoratet vill vara kyrka i denna tid och på denna plats och vilka konsekvenser det får de närmaste åren. hur församlingens arbete påverkas av förändringarna och hur man förbereder sig för detta. Gudstjänst Gudstjänsten är församlingslivets centrum, där mötet med Kristus i ord och sakrament äger rum. Den är kärnan där församlingens hela verksamhet strålar samman, liksom den punkt varifrån all verksamhet utgår. Huvudgudstjänst firas varje söndag och kyrklig helgdag. I mässan bär vi fram våra liv och får del av försoningens och uppståndelsens mysterium. I nattvarden framträder gudsfolkets djupaste gemenskap. Därför är stiftets grundhållning att huvudgudstjänsten varje söndag firas som mässa. Ett ekumeniskt förhållningssätt bör genomsyra kyrkans arbete. De ekumeniska förbindelserna ska vårdas och fördjupas. Avsnittet om gudstjänst innehåller en beskrivning av församlingens grundläggande hållning till att fira gudstjänst. Hur verkar församlingen för en fördjupad förståelse av gudstjänstens innebörd? nuläget vad gäller gudstjänstens utformning och hur försam lingen arbetar med gudstjänstutveckling hur delaktigheten för olikhet i ålder, kön och social bakgrund ser ut och kan utvecklas, både i förberedelsestadiet och i själva gudstjänsten. Här ska särskilt reflekteras över hur barnets perspektiv tillvaratas. hur många av huvudgudstjänsterna som firas med nattvard under ett kyrkoår om församlingens kyrkomusiker är organist eller kantor. För att bibehålla den höga kvaliteten på kyrkomusiken betonar domkapitlet vikten av att församlingar med fler än 5000 tillhöriga har kyrkomusiker med organistutbildning. hur behovet av gudstjänster på andra språk än svenska som är aktuella i församlingen ser ut och tar sig uttryck 9

Särskilt för pastorat Enligt kyrkoordningen ska det i varje pastorat firas minst en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. I församlingsinstruktionen beskrivs hur gudstjänster firas i pastoratets alla församlingar. Domkapitlet poängterar vikten av ett så rikt gudstjänstliv som möjligt i varje församling inom pastoratet. Undervisning Församlingens undervisning har sin grund i dopet. Inte som en punktuell handling utan som en livslång process, med möjlighet att växa i den kristna tron. Människors kontakt med kyrkan sker idag på många olika sätt. Därför förutsätter det att församlingen har en plan för att möta människor i olika åldrar, med olika förutsättningar och med olika ingång i kyrkan. I planen beskrivs hur möjligheterna till undervisning tas tillvara och kan utvecklas i församlingens mötesplatser, men också i tro och tradition. Undervisning, gudstjänst och dagligt liv förs då samman till en helhet. Avsnittet om undervisning innehåller en beskrivning av hur firandet av gudstjänster på andra språk har bidragit till gudstjänstfirandet som helhet och till den grundläggande hållningen till att fira gudstjänst hur den ekumeniska samverkan ser ut. församlingens syn på undervisning och lärande: Hur blir kunskap till i församlingens arbete? Undervisning kan ske genomtänkt och formellt, men också i det informella mötet. Hur bygger vi en miljö där kunskap kan växa? Alla platser i eller utanför församlingens byggnader skapar på olika sätt förutsättningar för undervisning. församlingens plan för undervisning och lärande för alla åldrar hur konfirmandarbetet förhåller sig till Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete hur ideellas delaktighet i undervisningen tas tillvara och kan utvecklas hur arbetet ser ut med undervisning på de andra språk än svenska som är aktuella i församlingen. Särskilt för pastorat I den för pastoratet gemensamma delen av församlingsinstruktionen som handlar om undervisning ska det finnas en beskrivning av hur man fördelat undervisningen mellan pastoratets församlingar, om man har valt att göra det. Diakoni Kristen tro betonar ansvaret för skapelsen och medmänniskan. Församlingen utmanas i sitt diakonala uppdrag i varje tid av evangeliet och aktuella situationer. Utifrån kristen tro, omvärldsanalys, kunskap om människors livsvillkor samt församlingens resurser utmanas församlingen att fundera över sin kallelse i det diakonala uppdraget. Utmaningen gäller både förhållningssätt i församlingsarbetet och specifikt diakonalt arbete. Ett ekumeniskt förhållningssätt bör, där så är möjligt, genomsyra kyrkans arbete. Det kan yttra sig genom till exempel gemensamma ställningstaganden i socialetiska frågor och samarbete kring olika diakonala projekt. Ett ekumeniskt förhållningssätt blir oftast till genom praktiskt arbete, vilket sedermera kan leda till teologiska samtal och reflektion. Församlingen arbetar för att göra Guds vilja synlig och ska bidra till att skapa goda livsvillkor för människor. Församlingen ska också uppmuntra och stärka enskilda att bidra i det uppdraget. Avsnittet om diakoni innehåller en beskrivning av församlingens utmaningar i det diakonala uppdraget utifrån omvärldsanalysen församlingens diakonala förhållningssätt och vad som behövs för att både förhållningssätt och diakonalt arbete ska utvecklas vilka prioriteringar församlingen gör i det diakonala arbetet när man väger samman omvärldsbeskrivning och församlingens resurser det diakonala arbetet för och med olika åldrar, där särskild reflektion ägnas barnets perspektiv de olika språk som är aktuella i församlingen när det gäller utövande av diakoni hur ideellas delaktighet i det diakonala arbetet tillvaratas och kan utvecklas. Särskilt för pastorat I den för pastoratet gemensamma delen av församlingsinstruktionen för diakoni ska det finnas en beskrivning av om man fördelat det diakonala arbetet mellan pastoratets församlingar, och i så fall på vilket sätt. Ange också vilka behov av samordning mellan församlingarna som finns för det diakonala arbetet och former för den samordningen. 10 11

Mission Mission är ytterst Guds mission, Guds aktivitet gentemot människan och hela skapelsen. Mission betyder sändning. Gud är den som sänder och vi som kyrka, församling och enskilda kristna är insatta i detta stora sammanhang. Att leva i mission är att gå över gränser sociala, geografiska, religiösa och etniska gränser, köns- och språkgränser. Guds sändning av Jesus Kristus är förebilden och budskapet är evangeliet om Jesus Kristus. Idag lever många utan kännedom om evangeliet. Det är därför angeläget att fundera över hur församlingen gestaltar evangeliet i samhället. Uppdraget har vi gemensamt med andra kristna kyrkor och samfund och frågan vi måste ställa oss är hur vi kan förverkliga sändningen i världen. Andra kyrkors erfarenhet av och reflektion kring mission, liksom religionsdialog, kan ge värdefulla bidrag till missionsuppdraget. I Strängnäs stift är samarbetet med vänstiften ett viktigt uttryck för kyrkans universella gemenskap. Det kommer bland annat till uttryck genom förbön för varandra, gemensamma utbildningsprogram samt delad reflektion och information. å liknade sätt uppmuntras församlingarna att fördjupa, vårda och utveckla sina kontakter med vänförsamlingar i den världsvida kyrkan. En möjlighet som finns i kyrkoordningen och som flera församlingar använder sig av är att avsätta 1% av församlingens budget till Svenska kyrkans internationella arbete. Strängnäs stift anslår årligen medel till detta arbete och uppmanar församlingarna att göra detsamma. Avsnittet om mission innehåller en beskrivning av hur församlingens missionsuppdrag utformas för att nå människor med evangeliet församlingens arbete med mission för och med olika åldrar och på de olika språk som är aktuella i församlingen hur ideellas delaktighet i arbetet med missions tas tillvara och kan utvecklas hur det i församlingen gestaltas att missionsuppdraget delas av alla kristna på orten hur man i församlingen arbetar med internationellt arbete, religionsdialog och kulturmöten om församlingen i budgeten avsätter medel till internationell mission hur församlingens kontakter med eventuella vänförsamlingar tar sig uttryck. Särskilt för pastorat I den för pastoratet gemensamma delen av församlingsinstruktionen som gäller mission ska det finnas en beskrivning av om, och i så fall hur, man fördelat missionsarbetet mellan pastoratets församlingar. 12

Särskilt om församlingsinstruktion för pastorat Församlingsinstruktionen spelar en central roll när det gäller relationen och arbetsfördelningen mellan pastorat och församling. Kyrkorådet ska samarbeta med församlingsråden i beredningsarbetet. Varje församling bör vara synlig i instruktionen i ett eget avsnitt eller kapitel. Arbetet ska alltså ske gemensamt. astoratets församlingsinstruktion har två delar, dels en beskrivning av de för pastoratet gemensamma områdena, dels en beskrivning av varje församling. I församlingsinstruktionen kan föreskrivas att en församling ska ansvara för uppgifter som inte bara rör den egna församlingen. Det är möjligt för församlingar som ingår i pastorat att specialisera sig utifrån olika behov och kompetenser och på det sättet fördela ansvaret mellan församlingarna. Se också vad som står särskilt om pastorat i varje avsnitt under rubriken Det pastorala programmet. 14 Den pastoratsgemensamma delen innehåller pastoratets gemensamma vision omvärldsbeskrivning omvärldsanalys i de delar som berör hela pastoratet pastoratets gemensamma hållning i det pastorala programmets olika delar en beskrivning av hur församlingarna i pastoratet samverkar kring den grundläggande uppgiften och hur ansvaret fördelas dem emellan en beskrivning av hur prästtjänsterna i huvudsak disponeras inom pastoratet. Den församlingsspecifika delen innehåller församlingsbeskrivning omvärldsanalys utifrån den pastoratsgemensamma omvärlds - beskrivningen. Den enskilda församlingen förtydligar det som kanske bara antytts i den pastoratsgemensamma delen. en beskrivning av de delar av det pastorala programmet som församlingen ansvarar för. Arbetet med församlingsinstruktionerna behöver kontinuerligt förbättras och förtydligas. När domkapitlet nu antagit ett nytt vägledande dokument för hur det arbetet ska bedrivas, beror det bland annat på förändringar i kyrkoordningen som träder i kraft 2014. Syftet med detta vägledande dokument från domkapitlet är att fortsatt tydliggöra och förenkla hur en församlingsinstruktion både innehållsligt och metodiskt arbetas fram, liksom att det ska vara till nytta för stiftets församlingar. Församlingsinstruktionen är ett gemensamt dokument för stift och församling/pastorat och ett viktigt uttryck för kyrkans enhet. I församlingsinstruktionen uttrycker församlingen sin självförståelse och sitt uppdrag på en bestämd plats och en bestämd tid. Ett väl planerat och organiserat arbete, utfört i öppenhet och målmedvetenhet, med bredd, längd och djup som tydliga riktpunkter, är en stor möjlighet för varje församling. Därmed ges tillfälle att reflektera kring sin identitet och sitt uppdrag utifrån sitt lokala sammanhang, som tillhörig ett stift och som en vital del av den världsvida kyrkan. Strängnäs i januari 2014 Biskop Hans-Erik Nordin

Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas. Kyrkoordningen, inledningen till Andra avdelningen box 84, 645 22 strängnäs telefon 0152-234 00 strangnas.stift@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/strangnasstift