Bilden av Södermanland Rapport till Integrationsrådet mars 2014 Arbetsgruppen, Länsstyrelsen i Södermanlands län 1
Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 4 4.1. Befolkning... 4 4.2. Förvärvsfrekvens... 4 4.3. Arbetslöshet... 5 4.4. Utbildning... 7 4.5. Inflyttning av nyanlända... 8 4.6. Ensamkommande barn... 10 4.7. Behov av bostäder... 11 4.8. Ekonomiskt bistånd... 12 4.9. Hälsa... 13 4.10. Delaktighet i samhället... 14 7. Slutord... 14 Referenser... 15 2
1. Inledning Integrationsrådet bildades i början av år 2013 av landshövdingen i Södermanlands län för att utgöra ett regionalt diskussionsforum för integrations- och flyktingfrågor i länet med fokus på de nyanlända invandrarna oavsett asylskäl 1. I rådet finns representanter från samtliga kommuner, Regionförbundet, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Länsstyrelsen. Tidigt utkristalliserades de tre ämnesområden som rådet ville diskutera vid sina möten: 1. Bilden av Södermanland (med avseende på nyanlända) 2. Bostadsfrågan för nyanlända 3. Regelverket och dess påverkan på kommunerna Det finns ingen homogen grupp som sorterar under begreppet nyanländ eller invandrare. Liksom alla människor kan en person vara ensamstående, ha familj, vara kvinna eller man, vara i en viss ålder, ha en viss utbildning, ett visst yrke, en viss nationalitet m.m. Att vara invandrare är en social situation, inte en egenskap hos individen 2. 2. Syfte Syftet med rapporten är att redogöra för den samsyn som Integrationsrådet har nått i fråga om läget i länet när det gäller nyanlända. Det har inte funnits någon ambition att utförligt beskriva situationen för samtliga nyanlända i länet, utan att skapa en gemensam bild av situationen på en regional nivå. Samsynen har fått namnet Bilden av Södermanland och har tagits fram i en arbetsgrupp bestående av representanter för olika funktioner i kommunerna och Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget och Länsstyrelsen. 3. Metod Registerstatistik har tagits fram för vissa faktorer som bedömdes som intressanta för frågan om nyanlända. Informationen har fortlöpande presenterats för Integrationsrådet. Kunskap har också inhämtats från kommunernas socialchefer, tjänstemän inom samhällsbyggnad, integrationshandläggare, från de statliga myndigheterna som är representerade i arbetsgruppen samt från det som kommit fram under Integrationsrådets möten. De parametrar som har undersökts är: Befolkning Ensamkommande barn Förvärvsfrekvens Behov av bostäder Arbetslöshet Ekonomiskt bistånd Utbildning Hälsa Inflyttning av nyanlända Delaktighet i samhället 1 Med nyanländ avses i denna rapport en person som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige och som har vistats i Sverige i kortare tid än två år. De vanligaste asylskälen är flyktingskäl eller anhörigskäl. 2 Protokoll vid regeringssammanträde 2010-04-14. 3
4. Resultat 4.1. Befolkning Befolkningen i Södermanlands län har sedan år 1990 ökat med drygt 19 000 människor, vilket motsvarar 7 procent. Utrikes födda står för 85 procent av ökningen, dvs drygt 16 000 personer. Andelen utrikes födda var 10 procent i Södermanlands län år 1990 och 15 procent i Stockholms län. År 2012 har andelen utrikes födda ökat till 15 procent i Södermanlands län och 22 procent i Stockholms län. Sedan år 2002 beror hela ökningen i Södermanlands län på personer med utländsk bakgrund 3 och den inhemska befolkningen skulle utan invandring ha minskat. 300000 250000 utrikes födda 200000 150000 100000 50000 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 1. Antal personer i Södermanlands län efter utländsk respektive svensk bakgrund åren 2002 2012. Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län/scb. 4.2. Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen är ett mått på hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som förvärvsarbetar. Det är stor skillnad på förvärvsfrekvensen mellan inrikes födda och utrikes födda personer. Skillnaden mellan förvärvsfrekvens i respektive kommunen gäller i högre grad de utrikes än inrikes födda. En återhämtning har skett för de inrikes födda sedan finanskrisen fick genomslag i sysselsättningen år 2009, men inte när det gäller utrikes födda. Där är förvärvsfrekvensen lägre år 2011 än den var innan krisen i samtliga kommuner utom Trosa. 3 Definitionen av utrikes född har varierat med tiden varför samtliga varianter anges i diagram 1. 4
Flera faktorer kan påverka förvärvsfrekvensen hos utrikes födda. Det är känt att vistelsetid och utbildningsnivå och -inriktning är avgörande för möjligheterna att få jobb 4. Arbetsgivares syn på utrikes födda påverkar också 5. 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Vingåker_inr. Gnesta_inr. Nyköping_inr. Oxelösund_inr. Flen_inr. Katrineholm_inr. Eskilstuna_inr. Strängnäs_inr. Trosa_inr Vingåker_utr. Gnesta_utr. Nyköping_utr. Oxelösund_utr. Flen_utr. Katrineholm_utr. Eskilstuna_utr. Strängnäs_utr. Trosa_utr Diagram 2. Förvärvsfrekvens i procent hos inrikes respektive utrikes födda åren 2003-2011 efter kommun. Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län/scb. På en generell nivå måste den nyanländes förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden tolkas i relation till såväl den enskildes resurser som till externa faktorer 6. Förutsättningarna är vitt skilda för t ex en barnlös, ensamstående, utbildad skolpsykolog från en storstad och en ensamstående, lågutbildad, fembarnsmor från landsbygden. (Exemplen är tagna ur en studie om hur nyanlända upplever sin situation) 7. Den förre studerar svenska för invandrare, går en vårdkurs i Arbetsförmedlingens regi och tänker framåt. Den senare stöder sina barn på dagis, skola och fritids, försöker lära sig läsa och skriva, tar en timme i taget och löser det problem hon står inför för ögonblicket. 4.3. Arbetslöshet Arbetslösheten har minskat i länet sedan samma tidpunkt förra året 8. I slutet av januari var omkring 15 000 personer inskrivna som arbetslösa i länet, vilket motsvarar 11,2 procent av arbetskraften. För riket som helhet är motsvarande andel 8,6 procent. 4 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2012:11. 5 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2013:14. 6 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2013:19 7 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2013:19 8 Arbetsförmedlingen 2014-02-11 5
Diagram 3. Totalt inskrivna arbetslösa i Sverige i januari 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år. Källa: Arbetsförmedlingen. Det råder stora skillnader på arbetslösheten inom länet, där de fyra kommunerna i västra länsdelen ligger över riksgenomsnittet, men de i den östra under. Diagram 4. Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län i januari 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år. Källa: Arbetsförmedlingen. 6
2007-01 2007-05 2007-09 2008-01 2008-05 2008-09 2009-01 2009-05 2009-09 2010-01 2010-05 2010-09 2011-01 2011-05 2011-09 2012-01 2012-05 2012-09 2013-01 2013-05 4.4. Utbildning Sedan början av år 2010 har utbildningsnivån bland arbetslösa utrikes födda förändrats så att en större andel saknar motsvarande en gymnasieutbildning. Detta påverkar givetvis möjligheterna till att få arbete. Att genomgånget gymnasium är avgörande för möjligheterna till att få jobb är väl känt och gäller naturligtvis även inrikes födda. Etableringsreformen som trädde ikraft i slutet av år 2010 ledde också till att fler nyanlända än tidigare registrerades hos Arbetsförmedlingen, vilket också kan påverka den genomsnittliga utbildningsnivån. Man kan tänka sig att lågutbildade personer inte registrerades hos Arbetsförmedlingen tidigare då ersättningarna också betalades ut per hushåll och inte som nu per individ 9. 60% 50% 40% 30% 20% Högst förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 10% 0% Diagram 5. Arbetslösa, utrikesfödda i Södermanlands län per månad, jan 2007 juli 2013. Relativ fördelning på utbildningsnivå. Källa: Arbetsförmedlingen. För utrikes födda ungdomars möjligheter att klara av skolan spelar vistelsetiden i Sverige stor roll. Bland ungdomar är andelen som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år generellt sett högre bland dem som är födda utomlands än bland dem födda i Sverige. 56 procent av de utrikes födda fullföljer inte gymnasiet inom fyra år och motsvarande andel är 33 procent för inrikes födda, enligt en undersökning om ungdomar i östra Mellansverige 10. Antalet elever som är födda utomlands är dock betydligt lägre än antalet födda i Sverige. Den högre andelen som inte fullföljer gymnasiet bland elever födda utomlands förklaras framför allt av att drygt hälften har varit i Sverige kortare tid än fem år. Under de senaste 7 åren har cirka hälften av alla nyanlända varit barn. 9 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2011:3. 10 Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet i östra Mellansverige. 7
På flera platser i länet har man iakttagit att skolor har blivit segregerade och att det i vissa klasser inte finns några svensktalande barn över huvud taget. En tjänsteman menar att eftersom antalet nyanlända elever i grundskolan ökar, ställs krav på kommuner och huvudmän att bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända elever i grundskolan och att erbjuda en bra och likvärdig utbildning. Enligt Skolinspektionen har många skolor svårt att ge nyanlända elever en god utbildning. En översikt över mottagandet av nyanlända elever i Södermanland efterfrågas. En kartläggning av mottagandet har gjorts genom projektet Stärkt kvalitet i mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, som drivs av Länsstyrelsen 11. 4.5. Inflyttning av nyanlända Drygt 8 200 nyanlända flyktingar har flyttat till Södermanlands län under de senaste nio åren, varav 4 900 de senaste fem åren. En markant ökning skedde under fjolåret då närmare 1 800 personer kom, vilket är det största antalet under perioden. Hälften av dem utgjordes av anhöriga. Cirka 800 kom från Somalia, 450 från Syrien, 100 från Eritrea samt övriga från Afghanistan, statslösa (läs Palestina), Irak och Iran. Omkring hälften är barn. Totalt sett är det en jämn könsfördelning. 2000 1500 1000 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Kvotflykting f d asylsökande i eget boende Anhöriga som ansökt inom två år f d asylsökande i anläggningsboende direktinresta Diagram 6. Antal kommunmottagna flyktingar i Södermanlands län efter flyktingskäl åren 2005 2013. Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län/scb. Södermanlands län är ett av de län i landet som tar emot flest flyktingar per invånare. Många av flyktingarna flyttar till platser där de har släktingar, vänner eller andra landsmän. De kommuner som hade den största inflyttningen år 2013 är Eskilstuna, Katrineholms och Nyköpings kommuner. Sett till inflyttning per capita har Vingåkers kommun flest inflyttade flyktingar och därefter Flens och Katrineholms kommuner. Detta mönster håller av naturliga skäl i sig år från år. 11 En slutrapport kommer att färdigställas under sommaren 2014. 8
Tabell 1. Antal kommunmottagna flyktingar i Södermanlands läns kommuner år 2013. Källa: Migrationsverket. kommun inflyttade 2013 varav ensamkommande barn andel av inflyttade i länet i procent inflyttade per 1 000 invånare folkmängd 31 dec 2013 Eskilstuna 708 8 40 7 99 729 Flen 169 8 10 10 16 156 Gnesta 7 0 0 1 10 409 Katrineholm 314 5 18 10 32 930 Nyköping 271 10 15 5 53 038 Oxelösund 39 4 2 3 11 403 Strängnäs 81 8 5 2 33 389 Trosa 15 0 1 1 11 680 Vingåker 166 8 9 19 8 833 Summa 1770 51 100 6 277 567 Ett stort problem är att det inte finns tillräckligt många anvisningsbara platser i landets kommuner att erbjuda de nyanlända som har fått permanent uppehållstillstånd. Just nu beräknas närmare 10 000 flyktingar med permanent uppehållstillstånd bo på Migrationsverkets anläggningar för asylsökande 12. Det leder till att de platser som är avsedda för asylsökande inte räcker till och tillfälliga boenden har därför blivit allt mer förekommande. Det finns således ett behov av att öka de anvisningsbara platserna i landet. Utifrån behovet har varje län fått sig en kvot tilldelad i form av ett s.k. länstal som anger hur många anvisade personer som bör kunna beredas boende i länet, dvs erbjudas en bostad vid inflyttningen till kommunen. För år 2013 var länstalet för Södermanlands län 300. För år 2014 är det 650. Tabell 2. Antal kommunmottagna flyktingar i Södermanlands län i förhållande till överenskommelser. Källa: Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Kommuner Antal anvisningsbara platser i ÖK jan 2013 Antal som anvisats jan-apr Antal mottagna jan-apr Datum för ny ÖK 2013 Antal anvisningsbara platser i ÖK maj 2013- dec 2014 Antal som anvisats maj-dec Antal mottagna maj-dec Antal mottagna 2013 Eskilstuna 0 0 267 1:a maj 15 7 441 708 8 Flen 10 0 75 1:a maj 10 7 94 169 3 Gnesta 25 0 0 1:a maj 35 6 7 7 29 Katrineholm 0 0 144 30:e dec 2 0 170 314 2 Nyköping 10 0 86 1:a maj 20 4 185 271 16 Oxelösund 10 5 7 1:a maj 20 6 32 39 14 Strängnäs 20 12 38 1:a maj 40 6 43 81 34 Trosa 15 0 6 1:a maj 30 12 9 15 18 Vingåker 3 0 76 1:a maj 3 2 90 166 1 Länet 93 17 699 175 50 1 071 1 770 125 För att uppfylla ÖK krävs 2014 Till kommunerna flyttar också anhöriga till dem som kommit tidigare. Ibland kommer dessa personer direkt från utlandet, men ibland också från andra ställen i Sverige. De kan ha avbrutit sin etableringsplan i en kommun eller redan avslutat den där. Det kan innebära att personen saknar egen försörjning. 12 Verksamhets- och kostnadsprognos. Februari 2014, Migrationsverket. 9
4.6. Ensamkommande barn Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att ansöka om asyl, så kallade ensamkommande barn. Under 2013 sökte omkring 3 850 ensamkommande barn asyl i Sverige. Av dem beviljades cirka 2 000 uppehållstillstånd i första instans. Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat stadigt de senaste åren och i Migrationsverkets prognos inför år 2014 ses ingen tendens till avmattning 13. Källa: Migrationsverkets webbplats 2013-03-03. Under året antogs en ny lagförändring om det kommunala mottagandet av ensamkommande barn. Ändringen i lagen (1994:137) 14 innebar att Migrationsverket kan anvisa ett barn till en kommun oavsett om en överenskommelse om mottagande finns eller ej. Orsaken till lagförändringen var att ta hänsyn till barnets bästa och därmed snabbt anvisa ett asylsökande barn till en kommun i stället för att låta barnet bli kvar i en ankomstkommun som tar emot ett stort antal barn och därmed inte kan tillgodose alla individers behov. I samband med denna reform tog länsstyrelserna centralt fram länsvisa och kommunala fördelningstal som Migrationsverket använder för en rättvis anvisning av de asylsökande ensamkommande barnen. Fördelningstalen baseras på Migrationsverkets prognoser om behovet av antalet asylplatser och räknas om för varje år. 13 Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos, Februari 2014 14 SFS 2010:532 10
Tabell 3. Fördelningstal gällande ensamkommande barn för Södermanlands län år 2014. Källa: Länsstyrelsen. Fördelningstal Södermanlands län 2014 Kommun Fördelningstal Nuvarande ÖK Vingåker 5 5 Gnesta 6 4 Nyköping 9 4 Oxelösund 6 4 Flen 5 3 Katrineholm 7 Eskilstuna 12 5 Strängnäs 8 4 Trosa 6 4 Summa länet 64 33 I och med Migrationsverkets utökade möjligheter att anvisa barn har sex kommuner i länet valt att teckna nya överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn och därmed ökade antalet asylplatser för denna grupp från 17 stycken till 33 under året. Trots detta saknas det 31 asylplatser innevarande år, 2014, vilket innebär att alla kommuner, med undantag av Vingåker som når sitt fördelningstal, kommer att få anvisningar utöver sina överenskommelser. En asylplats beräknas omsättas 2,5 gånger per år vilket innebär att länets fördelningstal på 64 asylplatser motsvarar ett mottagande av 160 ensamkommande barn under ett år. Detta kan jämföras med de 51 ensamkommande barn som togs emot i hela länet under år 2013. 4.7. Behov av bostäder Flertalet kommuner i länet anger att det är svårt att uppbringa lämpliga bostäder åt nyanlända. Särskilt svårt är det att hitta stora lägenheter åt stora barnfamiljer. I vissa kommuner finns stora lägenheter i de mindre samhällena och det råder i stället brist på små lägenheter. Situationen ser olika ut i olika kommuner. Enligt Arbetsförmedlingens bosättningsenhet blev antalet anvisningar under år 2013 förhållandevis lågt i Södermanlands län p.g.a. dels bostadsbrist och dels att många anhöriga flyttade in. En viss konkurrens förekommer också om bostäder med kommunens andra verksamheter. På vissa håll accelererar bostadssegregeringen. En socialchef uttryckte det på följande sätt: Våra svenska hyresgäster flyr vissa områden då det har blivit en sådan segregering. Trångboddheten ökar också i vissa områden där det är vanligt med inneboende släktingar eller vänner. 11
4.8. Ekonomiskt bistånd I Södermanlands län har, sedan slutet av 1990- talet, antalet biståndhushåll 15 med inrikes födda, ensamstående personer minskat. Antalet biståndshushåll med utrikes födda, ensamstående personer har dock ökat, vilket troligen hänger samman med att antalet asylsökande personer ökade i mitten av 2000- talet. Under de två första åren i Sverige står staten för försörjningen av dem som får permanent uppehållstillstånd, men sedan övergår ansvaret till kommunerna om inte personen har blivit självförsörjande. Det tar i regel betydligt längre tid än två år att etablera sig på arbetsmarknaden i Södermanlands län 16. 8000 ensamstående, född i Sverige 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 ensamstående, utrikes född inkl flykting ensamstående, flykting gifta/samboende, född i Sverige gifta/samboende, utrikes född inkl flykting gifta/samboende, flykting Diagram 8. Biståndshushåll i Södermanlands län efter hushållstyp, född i Sverige/utrikes och tid. Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län/scb. Ett sätt att jämföra en kommuns kostnader för försörjningsstöd över tid eller med andra kommuners är att uttrycka det i kronor per person och dag (tabell 4). Sammantaget har länets kommuner högre kostnader (6,7 kr/pers/dag) än vad riket har i genomsnitt (4,8 kr/pers/dag). Skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna med Eskilstuna kommun som har de högsta kostnaderna (10,0 kr/pers/dag) och Trosa kommun som har de lägsta (1,6 kr/pers/dag). Fördelningen av andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll följer samma mönster (tabell 5). I genomsnitt bor 16 procent av alla barn i Södermanlands län i ekonomiskt utsatta hushåll att jämföra med rikssnittet som är 13 procent. Största andelen barn i utsatta hushåll har Eskilstuna med 22 procent och lägsta andelen har Trosa kommun med 7 procent. Den ekonomiska utsattheten är större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra 12 procent 17. 15 Ett bidragshushåll består av alla personer som har ett gemensamt hushåll. 16 Länsstyrelsen i Södermanlands län 2012:11. 17 Folkhälsocentrum. 12
Tabell 4. Försörjningsstöd efter kommun uttryckt i kronor per person och dag år 2012. Källa: Folkhälsocentrum. Försörjningsstöd (kr/pers/dag), 2012 Eskilstuna 10,0 Flen 8,3 Gnesta 3,1 Katrineholm 7,5 Nyköping 3,3 Oxelösund 2,8 Strängnäs 5,8 Trosa 1,6 Vingåker 3,5 Länet 6,7 Riket 4,8 Tabell 5. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: Folkhälsocentrum. Andel (%) barn 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 2012 Eskilstuna 22 Flen 21 Gnesta 12 Katrineholm 20 Nyköping 10 Oxelösund 9 Strängnäs 11 Trosa 7 Vingåker 12 Länet 16 Riket 13 4.9. Hälsa Hur människor upplever sin hälsa anses vara ett av de bästa måtten på den faktiska hälsan. Tidigare studier har visat att självskattad hälsa ger en god fingervisning om framtida sjukdom och död i förtid. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tid. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Södermanlands län är det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Motsvarande siffror i Sverige är 71 procent för kvinnorna och 75 procent för männen 18. Tabell 6. Självupplevd hälsa. Källa: Folkhälsocentrum. Tabell 7. Självupplevd hälsa efter utbildningsnivå år 2012. Källa: Folkhälsocentrum. Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 16-84 år, 2012 Eskilstuna 70 Flen 67 Gnesta 69 Katrineholm 70 Nyköping 73 Oxelösund 66 Strängnäs 69 Trosa 73 Vingåker 67 Länet 70 Riket 73 18 Folkhälsocentrum. 13
Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och upplevd hälsa (tabell 7). Den gäller befolkningen i stort, men det finns skäl att anta att den kopplingen är minst lika stark i gruppen nyanlända. Det är vanligare att personer med låg utbildning eller personer med dålig ekonomi uppger att de har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. 4.10. Delaktighet i samhället Ett sätt att bedöma människors delaktighet i samhället är att använda valdeltagandet som mått. Enligt en urvalsundersökning av det senaste riksdagsvalet röstade 85,8 procent av de röstberättigade i Sverige. Deltagandet varierade beroende på födelseregion och var högst bland personer födda i Sverige. Bland dem födda i Norden exklusive Sverige och i Sydamerika var deltagandet 7 procentenheter lägre och bland dem födda i andra världsdelar cirka 17 procentenheter lägre. Tabell 8. Valdeltagande i riksdagsvalet år 2010 bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige, andelar i procent efter födelseregion. Källa: SCB. Sverige Norden exkl. Sverige Europa exkl. Norden Asien Afrika Nordamerika Sydamerika övriga länder (inkl. uppgift saknas) samtliga 2010 87,3 80,8 70,8 71,4 69,5 74,4 80,7 60,6 85,8 7. Slutord Inom Södermanlands län är skillnaderna stora med avseende på så gott som samtliga faktorer som har beskrivits i rapporten. Den karta som visar arbetslösheten i länets kommuner (diagram 4) illustrerar skillnaderna för betydligt fler faktorer än endast arbetslösheten. Särskilt tydligt blir skillnaderna i fråga om inflyttning av flyktingar och övriga invandrare. Hänsyn måste därför tas till dessa bakgrundsfakta i alla diskussioner på länsnivå som rör integration. 14
Referenser Arbetsförmedlingen 2014-02-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari 2014, februari 2014, Jens Lotterberg. Folkhälsocentrum Hälsan i Södermanland en kommunbeskrivning, version 130708. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland, 2011, Lucie Riad. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2012:11 Inflyttade till Södermanlands län åren 1985-2010 och deras första jobb, 2012, Nadera Bozawa och Lucie Riad. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2013:14 Anställ kompetensen - Arbetsgivares syn på utrikes född arbetskraft, 2013, Lucie Riad. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2013:19 Att avkoda systemets regler Nyanlända invandrares berättelser om mötet med etableringen, 2013, Caroline Tovatt. Migrationsverkets webbplats 2013-03-03 Migrationsverkets webbsidor om ensamkommande barn Protokoll vid regeringssammanträde 2010-04-14 Bemyndigande att underteckna en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting. SFS 2010:532 Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet i östra Mellansverige. Omfattning, orsaker och konsekvenser, 2014, Regionförbundet Östsam, Västmanlands Kommuner & Landsting, Regionförbundet Örebro, Regionförbundet Östsam. Verksamhets- och kostnadsprognos, Februari 2014, Migrationsverket 15