Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå

Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå 2008-2012 Styrelsen för utbildning, 2008-10-08 Reviderad enligt dekanusbeslut 2009-06-01

Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå 2008-2012 Dnr 3232/2008-300 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Handlingsplanens mål och syfte...1 2.1 Mål...1 2.2 Syfte...1 2.3 Metod...1 3 Genomförande...3 3.1 Analys och plan för kvalitetsutveckling...3 3.2 Organisation...4 3.2.1 Obligatoriska programutvärderingar...4 3.2.2 Behovsstyrda utvärderingar på programnivå...4 3.2.3 Utvärderingar på institutionsnivå...4 3.2.4 Övergripande utvärderingar...4 4 Utvärderingar på programnivå...5 4.1 Obligatorisk del...5 4.1.1 Programutvärdering utifrån examensmål för program som tidigare har deltagit i US eller HSV:s programutvärderingar...5 4.1.2 Stegen i programutvärderingen...5 4.2 Programutvärdering av program som tidigare inte har deltagit i US eller HSV:s programutvärderingar...5 4.3 Behovsstyrd del...5 5 Utvärderingar på institutionsnivå...6 5.1 Kursvärderingar...6 6 Övergripande utvärderingar...7 6.1 Studentbarometer...7 6.2 Lärarbarometer...7 6.3 Alumniutvärdering...7 6.4 Temautvärderingar...7 6.5 Specifik utvärdering av VFU...7 7 Litteratur...8 Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen För fler exemplar, kontakta ulla.salmi@ki.se I arbetsgruppen har Kerstin Tham, Ulla Salmi, Rune Brautaset, Ann-Christin Johnson, Christina Forsberg, Ove Törring samt Annika Österdahl ingått.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 1 ( 8) 1 Inledning Denna handlingsplan ersätter KI:s tidigare strategier för utvärdering av grundutbildning som fastställdes av Styrelsen för utbildning (US) 2000-11-21. 2 Handlingsplanens mål och syfte 2.1 Mål Handlingsplanen skall bidra till programmens kvalitetssäkring och -utveckling så att alla KI:s utbildningsprogram kan räknas till nationellt och internationellt ledande 1. 2.2 Syfte Handlingsplanen skall fungera som stöd för utbildningsprogrammen på grund- och avancerad nivå i deras arbete med kvalitetssäkring och -utveckling. Utvärderingarna syftar till att synliggöra resultat, att utvärdera resultat utifrån uppsatta mål samt att få fram underlag/instrument för förbättring som kommuniceras och följs upp med berörda parter såsom institutioner och kliniska verksamheter. 2.3 Metod Den grundläggande utvärderingsmodellen i denna handlingsplan är måluppfyllelseutvärdering 2, dvs. att undersöka om resultatet motsvarar de mål som har ställts för utbildning på grund- och avancerad nivå. Tyngdpunkten ligger på mätning av målöverensstämmelse. Målen för KI:s utbildningar finns angivna i Högskolelagen (HL), Högskoleförordningen (HF), KI:s utbildningsstrategi, US handlingsplan samt KI05. Vidare anges mål i utbildningsplaner och kursplaner. Enligt HL 1 kap 4 skall lärosäten avpassa sin verksamhet så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen. För att tolka vad som menas med hög kvalitet har Högskoleverkets nationella kvalitetssäkringssystem för perioden 2007-2012 använts. Vidare anger HL att lärosäte i sin verksamhet skall främja hållbar utveckling 3, jämställdhet mellan kvinnor och män samt förståelse för andra länder och för internationella förhållanden 4. Både HL och HF anger att lärosäten skall främja studenternas möjlighet till inflytande över sin utbildning. I HF:s examensordning anges vad som krävs för generella examina och vilka specifika krav som ställs för yrkesexamina. 1 Styrelsens för utbildning handlingsplan KI05 2 Vedung, Evert; Utvärdering i politik och förvaltning 3 HL 1 kap. 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. 4 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 2 ( 8) Med anledning av Högskolereformen 2007 (Bolognaprocessen) har alla KI:s utbildningar i dag lärandemål som utvärderingar skall relatera till.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 3 ( 8) 3 Genomförande Modellen för utvärdering är cyklisk, dvs. analys/uppföljning åtföljs av en plan för kvalitetsutveckling, utvärdering, förslag till förbättringar och när dessa har realiserats genomförs en ny analys och plan för kvalitetsutveckling. Ansvaret för utvärdering kan ligga på olika nivåer; US, PN eller institution. (Se tabell i bilaga 1) 3.1 Analys och plan för kvalitetsutveckling En ny cykel (se figur 1) med utvärderingar inleds med att programnämnden utformar en plan för kvalitetsutveckling utifrån en skriftlig analys av programmets resultat av den senaste utvärderingen, t.ex. Högskoleverkets programutvärdering eller en utvärdering som gjorts enligt KI:s tidigare utvärderingsstrategier. I analysen skall det tidigare utvärderingsresultatet granskas och analyseras. Lika stor vikt skall läggas vid analysen som vid planen för kvalitetsutveckling. Planen skall: beskriva tydliga mål för kvalitetsutveckling utifrån utbildningens a) förutsättningar, b) utformning, c) resultat ge förslag på åtgärder utifrån mål precisera vem som ansvarar för olika åtgärder ange hur utbildningens resultat och effekter skall utvärderas och analyseras, vilka utvärderingar som skall genomföras och vilka som ansvarar för dem ange hur och när åtgärderna skall följas upp ange tidsplan innehålla budget När en plan för kvalitetsutveckling tas fram sker dialog med dekanus/ prodekanus för utbildning samt i förekommande fall med Centrum för klinisk utbildning (CKU) avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Presentation av planen och dess uppföljning ska knytas till programmets verksamhetsplan och verksamhetsberättelse som en särskild bilaga. Planen skall presenteras och diskuteras med i programmet medverkande institutions- eller sektionsledningar/utbildningsansvariga och representanter för VFU. Planen ställs till US. Figur 1

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 4 ( 8) 3.2 Organisation 3.2.1 Obligatoriska programutvärderingar US fastställer en tidsplan för de obligatoriska programutvärderingarna. Programnämnd (PN) ansvarar för genomförande. Hänsyn bör tas till att den interna utvärderingen inte sammanfaller med genomförande av Högskoleverkets programutvärdering. Planen för kvalitetsutveckling knyts till budgetprocessen då de föreslagna åtgärderna och ev. planerade behovsstyrda utvärderingar (se punkt 4.3.) kan komma att kräva extra resurser. Tidsplan för programutvärderingar finns i bilaga 3. 3.2.2 Behovsstyrda utvärderingar på programnivå Utbildningsprogrammen vid KI har olika behov av utvärderingar och de obligatoriska utvärderingarna kan därför kompletteras med en behovsstyrd del där varje program kan välja olika typer av utvärderingar efter att en behovsanalys, som grundar sig på resultaten av en tidigare utvärdering, har genomförts. PN initierar, i samband med analys och plan för kvalitetsutveckling, vilka behovsstyrda utvärderingar som bör genomföras under nästa cykel. PN fattar beslut om behovsstyrda utvärderingar (se rubrik 4.3) på programnivå om dessa kan genomföras inom befintlig budget. I annat fall fattas beslut av US. US kan också initiera behovsstyrda utvärderingar. 3.2.3 Utvärderingar på institutionsnivå Kursansvarig institution skall ansvara för genomförande och uppföljning av kursvärdering. PN ansvarar för övergripande uppföljning av samtliga kursvärderingar inom programmet. Kursvärdering skall omfatta hela kursen, dvs. även verksamhetsförlagd utbildning om sådan ingår i kursen. Övrig utvärdering av VFU skall ske i samarbete med den enhet/klinik, som ansvarar för VFU. Se vidare punkt 5. 3.2.4 Övergripande utvärderingar En tidsplan för övergripande utvärderingar tas fram senast före oktober månads utgång varje år av Utbildningsavdelningen (UA) i samråd med US. Tidsplanen fastställs av US eller dess underorgan. Se vidare punkt 6.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 5 ( 8) 4 Utvärderingar på programnivå Bolognaprocessen och en ny högskoleförordning (HF) har medfört att examensmålen har hamnat i fokus. Programutvärdering utifrån examensmål är därför obligatorisk. Den obligatoriska programutvärderingen, som genomförs en gång under perioden 2008-2012, skall resultera i en analys och en plan för kvalitetsutveckling. 4.1 Obligatorisk del En utvärdering mot utbildningens mål är obligatorisk. Med utbildningens mål avses de mål som har satts i HL och HF, programmets utbildningsplan/kursplaner och i förekommande fall Socialstyrelsens kompetensbeskrivning. 4.1.1 Programutvärdering utifrån examensmål för program som tidigare har deltagit i US eller HSV:s programutvärderingar Genom utvärdering utifrån målen i examensordningen synliggörs hur väl hela utbildningens resultat stämmer överens med uppsatta mål (se bilaga 2). Programutvärderingen skall också omfatta VFU. 4.1.2 Stegen i programutvärderingen a) Analys av resultat i tidigare utvärderingar, plan för kvalitetsutveckling och eventuella förbättringsåtgärder. b) Överskådlig SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) av utbildningens förutsättningar med beaktande av områden för utvärdering, se bilaga 2 under 2 och 3. c) Kollegial granskning av SWOT-analysen av representanter för ett eller flera program inom KI. d) Kort självvärdering med beaktande av utbildningens mål med stöd av områden för utvärdering, se bilaga 2 under 1. e) Dialogmöte eller hearing med avnämarrepresentanter och tidigare studenter. När alla stegen från a e är klara skall en rapport lämnas till US. 4.2 Programutvärdering av program som tidigare inte har deltagit i US eller HSV:s programutvärderingar Program som inte har genomfört programutvärdering enligt KI:s tidigare system för programutvärdering eller inte har deltagit i HSV:s nationella utvärdering av program och ämnen eller examensrättsprövning för magister/master, men som redan har utexaminerat studenter skall komplettera programutvärderingen utifrån examensmål enligt 4.1.1. med en hearing med tidigare studenter, representanter för yrkes- och patientorganisationer och arbetsgivare 4.3 Behovsstyrd del Utbildningsprogrammen vid KI har olika behov av utvärderingar och de obligatoriska utvärderingarna kan därför kompletteras med en behovsstyrd del där varje program kan välja olika typer av utvärderingar, efter att en behovsanalys som grundar sig på resultaten av en tidigare utvärdering, har genomförts. Behovsanalysens resultat skall ge bakgrund till varför olika behovsstyrda utvärderingar väljs.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 6 ( 8) 5 Utvärderingar på institutionsnivå 5.1 Kursvärderingar Kursvärderingar skall enligt HF genomföras under en pågående eller efter en genomgången kurs och är därför obligatoriska. Kursvärderingar skall genomföras i samband med varje kurstillfälle enligt de principer och anvisningar som har fastställts av US. (Bilaga 4) Den fastställda generella kursenkäten bör användas vid varje kurstillfälle. Enkäten är målrelaterad och syftar till att spegla studenternas lärande utifrån fastställda kursmål. En sammanställning av resultat och eventuella åtgärder skall återföras till studenterna snarast efter genomförandet. För att en kursvärdering skall räknas som genomförd måste dess resultat återkopplas till studenterna (HF 14 5 ). En sammanställning av resultatet och kursledningens reflektioner (med beaktande av t.ex. tentamensresultat, lärarkompetens och övriga uppgifter av intresse) skall rapporteras till programnämnden. Kursvärderingen skall alltid omfatta VFU, om sådan ingår i kursen. Genom utvärdering av VFU utifrån kursmål ges en bild av hur pass väl resultaten stämmer överens med studenternas förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i förhållande till innehåll och examination av VFU. Utvärderingen av VFU skall utformas i enlighet med de av CKU definierade kvalitetskriterierna samt bör genomföras med likartade metoder oavsett utbildningsprogram. 5 Högskoleförordningen 14 ; Högskolan skall ge studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (SFS 2000:651)

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 7 ( 8) 6 Övergripande utvärderingar Vissa utvärderingar genomförs övergripande för att få en bild av hur arbetet med en specifik kvalitetsaspekt bedrivs inom KI. Detta ger också möjlighet att göra jämförelser mellan olika utbildningar och lyfta fram goda exempel. 6.1 Studentbarometer Genomförs vart tredje år med vedertagen metodik på ett sätt som gör det möjligt att jämföra med andra lärosäten. Resultaten analyseras, publiceras och följs upp av US och återrapporteras till PN och institutioner. 6.2 Lärarbarometer Genomförs vart tredje år med vedertagen metodik på ett sätt som gör det möjligt att jämföra resultat med andra lärosäten. Resultaten analyseras, publiceras och följs upp av US och återrapporteras till PN och institutioner. 6.3 Alumniutvärdering Genomförs vart fjärde år med vedertagen metodik på ett sätt som gör det möjligt att jämföra med andra lärosäten. Anställbarhet och utbildningens relevans för yrkesverksamheten belyses. 6.4 Temautvärderingar Temautvärderingar genomförs för att utvärdera specifika kvalitetsaspekter inom områden som är centrala för kvaliteten inom utbildningar på grund- och avancerad nivå. Studentinflytande Internationalisering Jämställdhet och mångfald Hållbar utveckling Särskilt projekt om lärandemålen i kurserna - utvärdering genomförs mot de angivna lärandemålen i kursplanen och hur examination svarar mot lärandemålen 6.5 Specifik utvärdering av VFU VFU sker inom ramen för en kurs som en institution ansvarar för. VFU genomförs i nära samarbete mellan institutioner och klinisk verksamhet både inom och utanför SLL enligt respektive PN:s riktlinjer. Centrum för klinisk utbildning (CKU) har ett specifikt uppdrag att utveckla VFU och därmed även ansvara för dess övergripande utvärdering inklusive analys av resultat och återkoppling till respektive PN och US. Relevanta kriterier för utvärdering av VFU skall vidareutvecklas.

Karolinska Institutet Handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 3232/08-300 8 ( 8) 7 Litteratur Högskolelagen, SFS 1992:1434 Högskoleförordningen SFS 1993:100 tillsammans med Bilaga 2, examensordning Harden et al, AMEE Medical Education Guide No 20 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf) Socialstyrelsens almänna råd, Socialstyrelsen 2005 Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (pdf), Socialstyrelsens allmänna råd, Socialstyrelsen 2006 Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist (pdf), Socialstyrelsen 2005 Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter (pdf), Socialstyrelsen 2001 Kompetensbeskrivningar för sjukgymnaster, Socialstyrelsen, olika årtal Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsen 1995 Nationellt kvalitetssäkringssystem för perioden 2007 2012 (pdf), Högskoleverkets rapportserie 2007:59 R, Högskoleverket, 2007 Vedung, Evert; Utvärdering i politik och förvaltning, 1998, Studentlitteratur, Lund Persson, Anders (red); Kvalitet och kritiskt tänkande, Research Report 1997:6, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, 1997

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 1 Vem som ansvarar för att initiera, genomföra och följa upp utvärderingarna Typ av utvärdering Initierar Genomför Följer upp Programutvärderingobligatorisk Programutvärderingarbehovsstyrda Kursvärderingar (obligatoriska) Utvärdering av lärarnas kompetens Lärosätesövergripande utvärderingar Programutvärdering av nya program US PN i samverkan med Inst och VFU US PN och US PN i samverkan PN med Inst och VFU Inst Inst PN och Inst Inst i samråd med PN US i samråd med CKU och UA US i samråd med UA Inst UA i samråd med PN, institutioner och VFU-enheter PN PN och Inst UA, PN, CKU och US US US= Styrelsen för utbildning; PN= Programnämnden; Inst= Kursgivande Institution; VFU= Verksamhetsförlagd utbildning som sker inom ramen för en kurs som en institution ansvarar för; UA= Utbildningsavdelningen 1

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 2 Områden för utvärdering Olika aspekter av utbildningen utvärderas utifrån följande kriterier för att avgöra om villkoren för högkvalitativ utbildning är uppfyllda. Dessa aspekter utvärderas antingen på programeller kursnivå eller lärosätesövergripande. 1. Utbildningens resultat 1.1. Målen i examensordningen Utvärderas i samband med den kortfattade självvärderingen enligt 4.1.1 i handlingsplanen. Generell examen o Utvärdering görs mot målen i Högskolelagen (HL) och Högskoleförordningen (HF), de KI-specifika målen som angetts i programmets utbildningsplan. Yrkesexamen o Utvärdering görs mot målen i Högskoleförordningen, Socialstyrelsens kompetensbeskrivning samt de KI-specifika målen som angetts i programmets utbildningsplan. Utvärderas som en lärosätesövergripande temautvärdering enligt 6.3 i handlingsplanen; o Anställbarhet, t.ex. genom egna enkätundersökningar eller statistik från SCB om huruvida studenter har arbete inom relevant område tre år efter examen 1.2. Lärandemålen i kurserna Utvärderas som temautvärdering enligt 6.4 i handlingsplanen. Utvärdering genomförs mot de angivna lärandemålen i kursplanen Utvärdering av hur examination svarar mot lärandemålen 2. Utbildningens förutsättningar 2.1. Lärarkompetens Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2. Med lärare avses lärare enligt definitionen i Högskoleförordningens 4 kapitel 1. Pedagogisk kompetens o Pedagogisk utbildning och erfarenhet o Möjligheter till kompetensutveckling o Vilja och förmåga att aktivt stödja studenternas lärande Vetenskaplig kompetens o Relevant utbildning både till innehåll och nivå, o Egen forskning relaterad till utbildningens huvudområde, o Möjligheter till kompetensutveckling 1 HF 4 kap. 1 Högskolorna får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare.

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 2 o Förmåga att stödja och stimulera studenternas vetenskapliga utveckling Klinisk kompetens o Egen yrkesverksamhet o Möjligheter till kompetensutveckling 2.2. Utbildningsmiljö Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen. Utbildningsmiljö som stimulerar till kreativitet samt till vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt och understödjer studenternas lärandeprocess och progression Mötesplatser både för lärare och studenter 2.3. Infrastruktur Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen. Tillgång till biblioteksresurser Informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning Lätt att förflytta sig mellan olika campus och andra lärmiljöer Möjlighet till förtäring Tillgänglig studenthälsovård, studievägledning, kursadministration Omklädningsrum 2.4. Internationalisering Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen och som temautvärdering. Faktiskt internationellt utbyte, kvantitet och kvalitet, i enlighet med KIs handlingsplan för internationalisering 2.5. Hållbar utveckling Utvärderas som temautvärdering. Hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa 2. Inom utbildning på grund- och avancerad nivå kan hållbar utveckling ingå antingen som en egen kurs/moment eller integreras i utbildningen. I Sverige 3 har man tagit fram huvudindikatorer för hållbar utveckling. Dessa är: Hälsa Hållbar konsumtion och produktion Ekonomisk utveckling Social sammanhållning Miljö och klimat Globalt perspektiv 2 HL 1 kap. 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. 3 Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringens skrivelse Skr. 2005/06:126

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 2 2.6. Jämställdhet och mångfald 4 Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen och som temautvärdering. Lagen om likabehandling av studenter och jämställdhetslagen beaktas vid genomförandet av utbildning i enlighet med KIs handlingsplaner för likabehandling och jämställdhet 2.7. Studentinflytande, både kollektivt och individuellt Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen och som temautvärdering. Kollektivt studentinflytande. Med kollektivt eller formellt studentinflytande avses studenters möjlighet att påverka genom representativt deltagande i olika beredande och beslutande organ, enligt vad som har stadgats i högskolelagen (HL) 5 och högskoleförordningen (HF) 6 o Representativt inflytande i styrande och beredande organ o Kurs-, utbildnings- och doktorandråd o Medverkan i utvecklingsarbete o Skriftlig information över studenternas rättigheter och skyldigheter Individuellt studentinflytande Med individuellt eller informellt studentinflytande avses enskilda studenters inflytande över den vardagliga studiesituationen. o Kursutvärderingar med återkoppling samt reflektionspass o Mentorskap och planeringssamtal o Informella mötesplatser o Studentaktiverande undervisningsmetoder 3. Utbildningens utformning 3.1. Styrdokument Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen. Utbildningsplaner innehåller lärandemål som utarbetats i enlighet med examensordningen Kursplanerna för både teoretiska kurser och VFU innehåller lärandemål som utarbetats i enlighet med examensordningen. 4 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. 5 HL 1 kap. 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. 6 HF 3 kap. 9 Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen.

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 2 3.2. Undervisning, kurslitteratur och examination Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen. Undervisning, kurslitteratur och examination är utformade så att de säkrar vetenskaplig och professionell utveckling och progression samt tydligt avspeglar kurs- och examensmål 3.3. Verksamhetsförlagd utbildning Utvärderas i samband med SWOT-analysen enligt 4.1.2 i handlingsplanen, med kursvärderingen enligt 5.1 och som temautvärdering. Organisation som understödjer studenters lärande och evidensbaserade arbetssätt Integration av teori och praktik Lärandemål finns och utvärderas efter genomgånget utbildningsmoment Exempel på metoder: Utvärdering av förekomst av tydliga avtal, mål och instruktioner för verksamheter som tar emot studenter Utvärdering av hur pass väl avtal, mål och instruktioner för VFU följs och uppnås Utvärdering av handledarnas kompetens utifrån tydliga kriterier som formuleras i samverkan mellan akademi och vård Extern granskning av VFU utifrån tydliga kriterier som formuleras i samverkan mellan akademi och vård Utvärdering av samverkan mellan akademi och vård utifrån tydliga kriterier Extern granskning av interprofessionell samverkan inom VFU

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 3 Förslag till tidsplan för programutvärderingar och temautvärderingar 2008 2012 Program HT08 VT09 1 HT09 VT10 2 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 Grupp 1 Röntgensjuksköterskeprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Tandhygienistprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Tandteknikerprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Påbyggnadsutbildning i Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling odontologisk profylaktik Grupp 2 VT10 Arbetsterapeutprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Barnmorskeprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Sjukgymnastprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Grupp 3 HT10 Biomedicinprogrammet (kandidat) Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Folkhälsovetenskapsprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Optikerprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Sjuksköterskeprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Specialistsjuksköterskeprogrammen Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Magisterprogram I Global hälsa Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kvalitetsutveckling Grupp 4 HT09 VT11 Audionomprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kval. utv. Biomedicinska Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kval. utv. analytikerprogrammet Logopedprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kval. utv. Läkarprogrammet Plan för kvalitetsutveckling Extern utvärdering SWOT+självvärdering till US Ny plan för kval. utv. Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kval. utv. Tandläkarprogrammet HsV:s uppföljande utvärdering Toxikologiprogrammet HsV-utvärdering Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan för kval. utv. Grupp 5 HT11 Podiatriprogrammet SWOT+självvärdering Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan Psykologprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan Psykoterapeutprogrammet Plan för kvalitetsutveckling SWOT+ självvärdering till US Ny plan 1 VT 09; deadline för plan för kvalitetsutveckling med anledning av Högskoleverkets senaste utvärdering är den 1/9 2009. 2 VT 10; deadline för att lämna in SWOT och självvärdering till US är den 1/9 2010.

Reviderad 2009-06-01 Bilaga 3 Magister- och masterprogram Alla magister och master program med undantag av global hälsa HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 SWOT+ självvärdering till US Plan för kv Temautvärderingar Internationalisering Studentbarometer VFU Alumni Lärarbarometer Studentinflytande utredning Hållbar utveckling handlingsplan Jämställdhet och mångfald Lärandemålen i kurserna

KAROLINSKA INSTITUTET Arbetsgruppen för utvärderingsstrategier 2001-02-21 2285/01-300 Principer för kursvärdering vid Karolinska Institutet Bakgrund Arbetsgruppen för utvärderingsstrategier (kallad utvärderingsgruppen) har getts i uppdrag av Styrelsen för utbildning, att utveckla modeller för kursvärdering vid Karolinska Institutet. Principer för kursvärdering har fastställts av Utbildningsstyrelsen den 21 februari 2001. Från och med september 2000 skall studenterna enligt högskoleförordningen ha möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på en kurs de genomgått/deltar i. Detta skall ske genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna, informera om resultatet och ev beslut och åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Vidare skall resultatet hållas tillgängligt för studenterna. Kursvärdering vid Karolinska Institutet En generell webbaserad kursenkät införs vid Karolinska Institutet fr o m höstterminen 2001; Utbildningsstyrelsen har fastställt de principer för kursvärdering vid Karolinska Institutet som följer nedan; Respektive programkommitté ansvarar för att kurser utvärderas, att resultatet sammanställs och presenteras på webben tillsammans med ev vidtagna åtgärder. Ansvar för genomförandet av kursvärdering ligger på institutionsnivå. Generell kursenkät Den generella kursenkäten bör användas vid minst vart tredje kurstillfälle. Programkommittéerna får i uppdrag att definiera kurser och/ eller delar av kurser som skall utvärderas och besluta när resp kurs/ delkurs skall utvärderas. Det är dock utvärderingsgruppens uppfattning att en längre periodicitet underlättar för kursgivaren att sammanställa resultat, ta hand om detta samt presentera det och vidtagna åtgärder för studenterna. Utvärderingsgruppen tror även att det kan bidra till att upprätthålla studenternas vilja att besvara den generella enkäten och att delta i kursernas egna utvärderingar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail 171 77 STOCKHOLM Nobels allé 5 08-728 64 00 (vx) 08-33 89 66 asa.rurling@admin.ki.se SOLNA 08-728 66 45 (dir)

KAROLINSKA INSTITUTET 2 (2) 2003-04-29 Enkäten är webbaserad, d v s studenterna besvarar och skickar in enkäten via webben, kursgivare sammanställer den och presenterar resultatet och ev vidtagna åtgärder via densamma. Denna del av utvärderingsgruppens arbete är kopplat till ICT-projektet där en kravspecifikation för upphandling av system för närvarande håller på att tas fram. Kravspecifikationen beräknas behandlas i styrelsen vid majsammanträdet. Enkäten är målrelaterad och syftar till att spegla studenternas lärande utifrån fastställda kursmål. Den består dels av 12 frågor som besvaras enligt en skala 1-6, dels av en del där studenterna skall ange styrkor, svagheter och förslag till förbättringar. Kursspecifik utvärdering Den generella kursenkäten vid Karolinska Institutet kan kompletteras /utvidgas/fördjupas genom olika utvärderingsmetoder. Variation av utvärderingsmetoder skulle kunna vara ett sätt att komma ifrån den slentrianmässighet som ibland kännetecknar utlämnandet av kursenkäter och på så sätt få studenterna att känna mer ansvar och engagemang vid utvärdering av kurser. Den kursspecifika delen kan antingen spegla mer specifika frågor om kursen eller ett visst tema, t ex examinationen på kursen, som kursgivaren vill ha studenternas synpunkter på. Alternativ utvärdering Under mellanliggande terminer görs alternativa utvärderingar. Förslag till dessa i form av olika metoder, teman och frågor kommer att ges av utväreringsgruppen i form av en idébank som ska ligga på nätet. En sammanställning av resultat och eventuella åtgärder ska hållas tillgängligt för studenterna. Möjligheterna att presentera resultatet från alternativa utvärderingar på webben ska undersökas.

KAROLINSKA INSTITUTET GENERELL KURSENKÄT (rev 2003) 1 (4) Kursens namn, termin, utbildningsprogram Kursens mål: ~~~~~~~~~~~~~~ 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~~ 2. I vilken utsträckning anser du att kursen byggde vidare på dina tidigare kunskaper? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~~ 3. I vilken utsträckning anser du att kursens uppläggning varit lämplig för att uppnå kursmålen? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 4. I vilken utsträckning anser du att kurslitteraturen var ett stöd i ditt lärande? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar 1

KAROLINSKA INSTITUTET GENERELL KURSENKÄT (rev 2003) 2 (4) 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningshjälpmedlen (datorprogram, internet, modeller, utrustning och annat material) var ett stöd för att uppnå målen? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 6. I vilken utsträckning anser du att lärarna förmådde att stödja ditt lärande under kursen? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 7. I vilken utsträckning anser du att kunskapskontrollen/examinationen var lämpligt utformad med hänsyn till kursmålen? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 8. I vilken utsträckning anser du att arbetsbelastningen under kursen var rimlig i förhållande till kursens omfattning/poängtal? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 9. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara teoretiska kunskaper? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 2

KAROLINSKA INSTITUTET GENERELL KURSENKÄT (rev 2003) 3 (4) 10. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara praktiska färdigheter? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 11. I vilken utsträckning anser du att kursen hjälpt dig att utveckla ett professionellt förhållningssätt? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 12. I vilken utsträckning anser du att kursen hjälpt dig att utveckla ett kritiskt tänkande? Mkt Liten Ganska Ganska Stor Mkt Vet ej/ liten liten stor stor Ej tillämpbar ~~~~~~~~~~~~~ 13. Kursens styrkor? (Ange de tre viktigaste) 14. Kursens svagheter? (Ange de tre viktigaste) 15. Förslag till förbättringar av kursen? (Ange de tre viktigaste) ~~~~~~~~~~~~~ 3

KAROLINSKA INSTITUTET GENERELL KURSENKÄT (rev 2003) 4 (4) 16. Vilket är ditt samlade omdöme om kursen? Mkt Dåligt Ganska Ganska Bra Mkt Vet ej/ dåligt dåligt bra bra Ej tillämpbar 4