Kallelse utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 30 januari kl. 16:15 Plats: Östra Roten, kommunhuset, Lilla Edet Ärende 1. Information om gymnasieskolans framtid Dnr 2014/UN012 2. Remiss från KS: ISGR under ett tak Dnr 2013/UN270 3. Information om revisionsrapport och tillhörande uppdrag Dnr 2013/UN209 4. Information om betygsresultat ht-13 Dnr 2014/UN030 5. Information om former för föräldrasamverkan Dnr 2013/UN245 6. Högstadieorganisation Dnr 2013/UN222 Föredragande Maria Andersson/Carl Nyström Maria Andersson Maria Andersson Maria Andersson Maria Andersson Maria Andersson 7. Rapport från kontaktpolitiker Kontaktpolitiker 8. Inkomna delegationsbeslut Erika Bjernhagen Börkén 9. Delgivningar Taxor och avgifter från KS Protokollsutdrag från folkhälsoutskottet gällande ansökan om medel avseende utbildning i ICDP samt bedömning för lärande Skrivelse från Nya Skolans Förskola Maria Andersson 10. Information från förvaltning och presidium Maria Andersson/presidium
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-01-17 2014/UN012 Gymnasieskolans framtid Dnr 2014/UN012 Sammanfattning De fem år som Elfhems gymnasium varit verksam har skolan varit framgångsrik i en del avseenden, framför allt med att motivera och hjälpa elever att klara sina studier, men också pekat på en del svårigheter med att skapa effektivitet med ett så litet elevunderlag och många utbildningsinriktningar. Lärlingsutbildningen har till antalet varit i minsta laget för att möjliggöra tillräckliga tjänsteunderlag för lärare, det har varit nödvändigt att ha mycket flexibla lärare som kunnat tjänstgöra både inom gymnasial yrkesutbildning och grundskoleverksamhet för inte alltid så studiemotiverade elever. Då elevkullarna i kommunen är fortsatt små, kan utbildningsnämnden komma att behöva ta ställning till gymnasieskolans framtid. Beslutsunderlag Skolans verksamhet Elfhems Gymnasium startades 2009 som ett led i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Förutom lärlingsutbildning fanns även behörighetsundervisning på grundskolenivå, först inom Individuella programmet, IV, sedan i Introduktionsprogrammen, IM. De fem år som skolan varit verksam har varit framgångsrik i en del avseenden, framför allt med att motivera och hjälpa elever att klara sina studier, men också pekat på en del svårigheter med att skapa effektivitet med ett så litet elevunderlag och många utbildningsinriktningar. Lärlingsutbildningen har till antalet varit i minsta laget för att möjliggöra tillräckliga tjänsteunderlag för lärare, det har varit nödvändigt att ha mycket flexibla lärare som kunnat tjänstgöra både inom gymnasial yrkesutbildning och grundskoleverksamhet för inte alltid så studiemotiverade elever. Just genom att den personal som arbetar på Elfhems Gymnasium är intresserade av att jobba med den kategori ungdomar som både behöver krav och genuin stöttning har vi genom åren lyckats bra med att hjälpa en hel del elever till att nå resultat med studier, praktik, och i en hel del fall, arbete. Naturligtvis har det inte gått bra för alla, eftersom skolan bara är på deltid, och livet försiggår på heltid, är det ibland omständigheter vi inte kan rå på. Eleverna har funnit trygghet och trivsel i skolan, vilket är ganska fantastiskt efter att de så ofta inte fungerat under grundskoleåren. Sannolikt skulle många av våra elever inte fullföljt sina studier om de inte kunnat gå på denna speciella lilla kommunala skola, där de känt sig sedda, välkomna och bekräftade.
sid- 2 - Alternativ till Elfhem De senaste åren har det blivit möjligt för obehöriga elever från grundskolan att söka till andra skolors IM-program, vilket en del också har gjort. Men det finns elever som inte söker alls och som vi erbjuder plats för på Elfhem, några av dem har lyckats mycket bra. I händelse av nedläggning av gymnasiet skulle dessa elever knappast vara motiverade att söka skola utanför kommunen, och hamna i ett läge utan skolgång eller annan sysselsättning. När det gäller lärlingseleverna finns en något större vilja att söka sig utanför kommungränsen, men det är ganska tydligt att de som är mest motiverade och lyckas bäst är de som är klara över vilket yrke de vill ha och har en vilja att snarast komma ut i arbete i närområdet. För lärlingseleverna finns närmaste alternativ i Älvängen, Trollhättan och Stenungsund. De flesta program som Elfhem erbjuder finns där. Läsåret 12/13 återfanns 18 lärlingar på skolor utanför kommunen. Konsekvenserna för kommunen vid nedläggning av gymnasieverksamheten är att kostnaderna för IM-elever och vissa yrkesinriktningar inom lärling skulle öka i form av interkommunala ersättningar. Just IM-utbildningar är de program som stigit mycket snabbt de senaste åren. Under läsåret 12/13 gick 25 elever från lilla Edet på IM-program i andra kommuner och genomsnittskostnaden per elev uppgick då till 116 228 kr per läsår. En annan trolig konsekvens är att gruppen som inte går i skolan och inte har annan sysselsättning skulle öka, vilket får stora sociala konsekvenser och höga kostnader på sikt. Intäkter för elevers gymnasieplatser från andra kommuner går förlorade, de senaste åren har det rört sig om ca 600 1200 kilo kronor per år, fördelade på både lärlingsprogram och IM. Även statsbidragen för lärlingseleverna går förlorade, 10 000 per elev/år, som tillfaller utbildningsanordnaren i stället. Lokaler För att kunna bedriva verksamheten behövdes större lokaler än de som innehades av IV, där det också skulle finnas plats för praktiska yrkesövningar. Lämpliga lokaler stod inte att finna i Lilla Edet, framför allt inte till rimliga kostnader och möjlig tidsrymd. Lödöse Varvs Näringspark kunde erbjuda billiga och rymliga lokaler, som kunde anpassas i egen regi så att de var klara till skolstart ht 09. Bygglov för skolverksamhet kunde inte fås permanent med motiveringen att området var klassat som industriområde. Resultatet blev ett tillfälligt lov på 5 år med möjlighet till förlängning ytterligare 5 år. Nytt lov ska sökas till vt 14. Hyreskontraktet för lokalerna löper på 5 år, och går ut 14-01-01. Uppsägning skall ske skriftligt 3 mån före avtalad hyrestids utgång, i annat fall förlängs kontraktet årsvis, vilket är fallet för närvarande då det inte sades upp före 1 okt 13. Kontraktsinnehavaren, International Metall AB, har meddelat att de kan tänkas vara beredda att sälja varvsområdet och har intressenter. sid 2/5
sid- 3 - Gymnasieskolans framtida utveckling, nationellt och regionalt Gymnasieskolan har under flera år varit under debatt och senaste reformen, GY 11, har spätt på diskussionerna om vilket uppdrag gymnasiet skall ha. Ideologiska skiljelinjer finns och inför nästa års val ses olika inriktningar från regering och opposition. Nuvarande regering håller fast vid att skilja på högskoleförberedande studentexamen och yrkesexamen från yrkesprogrammen. De senare har då inte automatiskt tillträde till högskolestudier utan måste välja att läsa Sv, Eng och Ma som tillval för allmän behörighet. Dessutom pekar Utbildningsministern på att Sverige behöver satsa mer på Lärlingsutbildningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Socialdemokraterna går ut med att de vill återinföra att alla gymnasieprogram skall leda till högskolebehörighet och deras talesman Baylan talar för obligatoriskt Gymnasium. Dessa olika perspektiv kommer så klart att ge återverkningar på gymnasiets utveckling som idag endast kan spekuleras i och därför lämnas därhän. Några fakta finns dock om ungdomarnas gymnasieval, demografi och regional rörlighet som behöver belysas. GY 11 reformen fick en något oväntad effekt; Yrkesprogrammen förlorade en stor del av sin attraktionskraft och tappade sökande i hela landet. Årets val pekar på en svag återhämtning, men är långt ifrån en återgång till tidigare siffror. Samhällsprogrammet är den största vinnaren av elever, följt av Naturvetenskapliga programmet och Teknikprogrammet. Årskullarna har stadigt minskat och är på fortsatt låg nivå några år till, i regionen ses vändningen 2015/16, Lilla Edet tycks få vänta ytterligare några år innan kullarna börjar stiga. En följd av minskade kullar och ökat antal aktörer på utbildningsmarknaden är att det idag finns långt fler gymnasieplatser än elever, och en hel del skolor har fått ekonomiska problem och/eller fått skära ned i verksamheten. Detta kommer sannolikt att accelerera och risken att program med få sökande kan komma att försvinna helt eller delvis i regionen finns. En trend i ungdomarnas val av skola är en allt större centralisering mot attraktivare tätorter som Göteborg och Trollhättan till förfång för kranskommunernas skolor. Det finns undantag, t ex Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke, Mimers Hus i Kungälv och Kungsbackas bägge gymnasier. På nära håll har vi sett motsatsen, Ale Gymnasium som lagts ned, Fässbergsgymnasiet i Mölndal är inne på samma väg och flera andra gymnasier i kranskommuner tvingas minska organisation och program. Ungdomars programval varierar mellan åren, det är svårt att sia om vad som kommer att vara hetaste programmen framöver, under flera år har Frisör och Stylist inom Hantverksprogrammet lockat många ungdomar trots att ingen arbetsmarknad att tala om har funnits för dessa yrken, kanske kan den minskning som man nu börjar se på dessa program tyda på en större realism i valet av studieinriktning. Yrkesprogrammen har sett en generell minskning som tidigare påpekats, stor minskning syns inom Restaurang och livsmedelsprogrammet, Barn och Fritidsprogrammet, Industritekniska programmet (läggs ned i nuvarande form från ht 15 enligt förslag från utb.dep) och Handels och sid 3/5
sid- 4 - administrationsprogrammet. Ökat har de program som mest liknar en fortsättning på Grundskolan, Sh, Na och det nya Teknikprogrammet. Det nya Ekonomiprogrammet har dock inte lockat många. Undersökningar om hur ungdomar väljer program och skola visar att det ofta inte är så medvetet rationella val, många ungdomar hänvisar till rekommendationer från syskon, äldre ungdomar och kompisars val. Naturligtvis finns målinriktade elever som är mycket klara över sin utbildning och framtida mål, de återfinns på både yrkes- och studieinriktade program. För att hjälpa elever att välja behöver sambandet mellan skola-samhälle-arbetsliv förstärkas, vägledning och inspiration om studier och yrkesval behöver bli en angelägenhet för hela skolan, men också för arbetsgivare som behöver rekrytera duktiga medarbetare. Ett aktuellt exempel är Vårdsektorn som lider brist på utbildade resurser redan nu, och vars pensionsavgångar utgör en stor utmaning. Finansiering Elfhems gymnasium Köpta platser IM + Lärling Utfall 2011 Utfall 2012 Prognos 2013 Utfall läsåret 12/13 Intäkter Sålda platser 265 000 925 000 883 000 Statsbidrag 830 000 855 000 1 300 000 ESF 1 070 000 1 050 000 0 AMS 630 000 se 254 000 statsbidrag Kostnader Personalkostnader -4 643 300-5 356 800-4 360 000 Lokalkostnader -633 000-450 000-460 000 Läromedel/övriga kostn -867 000-748 000-1 218 000 Nettokostnad -3 348 300-3 470 800-3 855 000-4 799 300 Antal elever 46 45 45 43 Nettokostnad/elev -72 789-77 129-85 667-111 612 Uppskattat per inriktning IM -102 800 kr/elev -116 228 25 elever Lärling -68 533 kr/elev -105 200 18 elever sid 4/5
sid- 5 - Förslag till beslut Utbildningsnämnden förslås besluta att informationen antecknas. Maria Andersson Bildningschef Beslutet expedieras till - sid 5/5
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2014-01-10 2013/UN270 Remiss: ISGR under ett tak Dnr 2013/UN270 Utbildningsnämnden åberopar kommunstyrelsens diarienummer 2013/KS0314. Sammanfattning En remiss har inkommit till utbildningsnämnden från kommunstyrelsen angående ISGR under ett tak. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) rekommenderar medlemskommunerna att fatta beslut om en höjning, utöver de årliga revideringarna, om maximalt 4 % av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering. ISGR har närmare 900 elever i två olika skolhus, på två olika adresser. Skolan har ett behov av att samlokaliseras och inrymmas i nya lokaler. Den samlade hyreskostnaden uppskattas till cirka 24 mkr, vilket är 12 mkr mer än idag. Beslutsunderlag Remiss från kommunstyrelsen med tillhörande underlag från GR. Förslag till beslut från utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar GR:s förslag till höjning av den interkommunala ersättningen till ISGR. Erika Bjernhagen Börkén Informatör/nämndsekreterare Beslutet expedieras till Kansliavdelningen GR Ekonomiavdelningen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2013-01-23 2014/UN030 Betygsresultat höstterminen 2013 Dnr 2014/UN030 Ärendet Alla elever i årskurs 6-9 fick terminsbetyg vid höstterminens slut i december 2013. Utbildingsnämnden delges dessa resultat. Beslutsunderlag Materialet dukas och föredras på sammanträdet. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att Informationen antecknas. Maria Andersson Bildningschef
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-01-07 2013/UN245 627 Former för föräldrasamverkan Diarienummer 2013/UN245 dpl 627 Ärendet För att få en kommungemensam tolkning av lagens skrivningar om forum för föräldrasamverkan har Bildningsförvaltningen tagit fram riktlinjer för samråd och lokala styrelser som gäller samtliga förskolor och skolor fr.o. m. 1 januari 2014. Skollagen (2010:800) som gäller från och med den 1 juli 2011 innehåller nya bestämmelser för forum för samråd. Skollagen innebär även ändrade förutsättningar för lokala styrelser inom utbildning. Gällande bestämmelser för lokala styrelser finns i 4 kap. 15 17 skollagen (2010:800) samt 7 kap. 18-22 kommunallagen (1991:900). Ryrsjöns montessoriskola hade en lokal skolstyrelse i enlighet förra Skollagen. Med anledning av den nya Skollagens riktlinjer har denna beslutat sig för att fortsättningsvis fungera som ett föräldraråd. Beslutsunderlag Riktlinjer Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen bifogas. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att Informationen antecknas. Maria Andersson Bildningschef
sid- 2 - Datum: 2013-12-05 Bildningsförvaltningen Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen Bakgrund Skollagen (2010:800) som gäller från och med den 1 juli 2011 innebär ändrade förutsättningar för lokala styrelser inom utbildning. Gällande bestämmelser för lokala styrelser finns i 4 kap. 15 17 skollagen (2010:800) samt 7 kap. 18-22 kommunallagen (1991:900). Skollagen innehåller även nya bestämmelser för forum för samråd. Inflytande och delaktighet Inflytande inom skolväsendet är en viktig fråga både ur ett demokratiperspektiv och för utvecklingen av skolans innehåll och kvalitet. Skolans demokratiuppdrag innebär att skolan ska ge eleverna kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter men också att verksamheten ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. Barn, elever och vårdnadshavare ska ha inflytande över utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Inflytande finns på olika nivåer. Barn, elever och vårdnadshavare ska till exempel vid utvecklingssamtal få individuell information för att kunna påverka utveckling och lärande, samtidigt som det ska finnas möjlighet till inflytande i grupp vid föräldramöten, klassråd, elevråd och olika samrådsforum. Dokument som styr inflytande i skolan Bestämmelser om barn-, elev- och föräldrainflytande finns på många ställen i skollagstiftningen. Inte bara skollagen utan även de olika skolformsförordningarna och läroplanerna innehåller sådana. Främsta syftet med samrådsforum och lokala styrelser att stärka den kommunala demokratin att ge vårdnadshavarna ett ökat inflytande och ansvarstagande att ge vårdnadshavarna en möjlighet att tillsammans med skolledning och personal utveckla verksamheten att tillvarata vårdnadshavare och övrigas kompetenser och erfarenheter att genom ett ökat brukarinflytande i förskola/grundskola stimulera till medborgerligt engagemang också i övriga samhällsfrågor Samrådsforum I skollagen finns övergripande riktlinjer för hur inflytandet ska säkerställas. I samband med införandet av lagen infördes också begreppet forum för samråd. Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i skolan ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. På varje enhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd för barnen, eleverna och vårdnadshavare. Där ska frågor som är viktiga för sid 2/5
sid- 3 - enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavare behandlas. Några närmare riktlinjer om vilka frågor som ska behandlas finns inte i skollagen. Detta måste avgöras efter de lokala förhållanden som råder efter diskussion mellan förskolechef, rektor, förskollärare, lärare, barn, elever och vårdnadshavare. Även beslut om hur forumen ska vara sammansatta och vilka arbetsformer som ska tillämpas bör ske utefter lokala förhållanden. Det viktiga är att forumen utformas så att kravet på att ge barn, elever respektive vårdnadshavare möjligheter till inflytande kan uppfyllas. Närmare utformning av samrådsformerna ska anges i samband med övrig verksamhetsplanering. Ett forum för samråd har två huvuduppgifter. Den ena är att vara en mötesplats där barn, elever och vårdnadshavare kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. Den andra huvuduppgiften är att dela information om förändringar som kommer att beröra barn, elever och vårdnadshavare och att lyssna på deras åsikter. Rektorn har samråds- och informationsskyldighet och ansvarar därmed för att för att dessa forum finns. Det är viktigt att informationen lämnas i sådan ordning och tid att det finns en reell möjlighet att beakta samrådets synpunkter innan beslut. Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om vad som gäller i fråga om samråd och inflytande (4 kap. 12 14 skollagen). Ärenden som rör enskilda barn, elever, vårdnadshavare eller personal får inte diskuteras. Forum för samråd föräldraråd I Lilla Edets förskolor och skolor finns föräldraråd. I föräldrarådet ingår föräldrarepresentanter, personalrepresentanter samt förskolechef/rektor. Att vara representant i föräldrarådet är ett aktivt val man gör som förälder. Det skall vara ett frivilligt val och bygga på viljan att engagera sig för att utveckla samarbetet mellan förskola/skola och hem. För att utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt är det önskvärt att det finns en representant från varje förskoleavdelning/klass med i föräldrarådet. Vid förhinder ansvarar föräldrarepresentanten för att hitta en ersättare. Föräldrarådet skall ha möte minst en gång per termin. Föräldrarådet är rådgivande och utan formell beslutanderätt. Dagordning sammanställs och sänds ut av rektor/förskolechef, alla har möjlighet att lämna ärenden till dagordningen. Föräldrarådet skall inte involveras i det pedagogiska arbetet, dock kan det finnas med som en informationspunkt. Ordförande och sekreterare utses i huvudsak bland föräldrarepresentanterna. Protokoll från mötet skall skrivas och delges alla närvarande. Föräldrarepresentanterna ansvarar för att alla föräldrar delges information. Fasta punkter på dagordningen o Val av ordförande och sekreterare o Uppföljning av föregående protokoll o Ärenden från föräldrarepresentanter o Information av rektor/förskolechef o Tid och plats för nästa möte sid 3/5
sid- 4 - Föräldraförening En föräldraförening är helt fri från reglering i förskolans/skolans styrdokument och därför helt fristående. Föräldrar kan välja att bilda en förening för att tillsammans arbeta för barnens/elevernas bästa i verksamheten. Lokala styrelser Viktiga förutsättningar i skollagen (4 kap. 15-17 och 2 kap. 10 ) och kommunallagen (7 kap. 18-22 och 6 kap. 34 ) för lokala styrelser Bildandet av en lokal styrelse och delegation från nämnden För att en lokal styrelse ska kunna bildas måste kommunfullmäktige först fatta beslut om att den ansvariga nämnden får inrätta lokala styrelser. Det är därefter Utbildningsnämnden som utifrån vissa riktlinjer avgör vilka frågor som den lokala styrelsen får arbeta med (4 kap 15 skollagen). Utbildningsnämnden ska, i samverkan med förskolan/skolan, i en arbetsordning fastställa den lokala styrelsens uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid dvs. vilka beslut och befogenheter som ska överföras till styrelsen. En lokal styrelse är ett organ under utbildningsnämnden och utgör alltså en del av den kommunala förvaltningen. Det är dock utbildningsnämnden som har det övergripande ansvaret för förskolans/skolans verksamhet och som även besitter revisionsansvaret. Den lokala styrelsen ska informera utbildningsnämnden om vilka beslut som har fattats. (7 kap. 19 kommunallagen) Delegation från rektor/förskolechef Rektorn/förskolechef beslutar om sin enhets inre organisation (t.ex. övergripande organisering av det pedagogiska arbetet) och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Rektor/förskolechef kan delegera till en lokal styrelse i samma utsträckning som till anställd/uppdragstagare. En lokal styrelse får inte fatta beslut i frågor som avser individuella fall, vare sig det gäller barn/elever eller anställda. Den lokala styrelsen får inte heller ta över det professionella ansvaret från lärarna gällande hur undervisningen ska bedrivas. Styrelsen måste vidare följa den lagstiftning som gäller förskolan/skolan och förskolechefen/rektor har ett särskilt ansvar att informera styrelsen om lagar, förordningar och nationella och kommunala mål för verksamheten. (4 kap 17, 2 kap. 10 skollagen) Arbetsuppgifter som kan vara aktuella kan t.ex. handla om fördelning av timmar, lärotider, arbetsmiljö, samverkan hem och skola, likabehandlings/diskriminerings/jämställdhetsarbete, ordningsregler, friluftsverksamhet med mera. sid 4/5
sid- 5 - Sammansättning av ledamöter I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. (4 kap 16 skollagen) Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. (4 kap 16 skollagen) Hur valet av ledamöter ska gå till är inte reglerat. Det är dock utbildningsnämnden som väljer ledamöter på förslag av de grupper som ska ingå i styrelsen. Ledamöterna i en lokal styrelse har samma rätt till ledighet och ekonomiska förmåner som gäller för ledamöter i andra självförvaltningsorgan. Nämnden får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har givits till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot. (7 kap. 20-22 kommunallagen) Enligt kommunallagen 6 kap 34 råder delegationsförbud i följande ärenden Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, Framställningar eller yttranden till fullmäktige m.m. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till utbildningsnämnden, Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68). Största skillnaderna mellan forum för samråd och lokala styrelser Samrådsforum handlar om information och samråd. En lokal styrelse handlar om påverkan och beslut rektorn och utbildningsnämnd lämnar ifrån sig en del av sin beslutanderätt (delegerar) till styrelsen. Samrådsforumens representantskap är inte styrt i skollagen. I den lokala styrelsen ska medarbetare vara i majoritet. Lokal styrelse innebär mer ansvar och tar mer tid Lokal styrelse kräver beslut från kommunfullmäktige och därefter utbildningsnämnden, samt ev. rektor beroende på vilka beslut som ska överföras till styrelsen En lokal styrelse kräver mer formalia kring val, protokoll osv.(även om samrådsforum också bör ha viss formalia) En lokal styrelse har återrapporteringsskyldighet till utbildningsnämnden, vilket inte ett samrådsforum har. Representanter i lokala styrelser (självförvaltningsorgan) har rätt till arvode. sid 5/5
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-01-23 2013 UN 222 607 Högstadieorganisation Dnr 2013 UN 222 dpl 607 ÄRENDET Vid utbildningsnämndens möte 2013-12-10 uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen att, utifrån perspektivet elevernas bästa och mot bakgrund av elevantalet på Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag 2015-06-30 samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid informationsmöten 2013-12-02 och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med höstterminen 2014. Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys. SAMMANFATTNING Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge stöd och specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation. Enligt Skollagen 2 kap 10 ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor. Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram. Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys. Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.
sid- 2 - INLEDNING Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation. Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de pedagogiska resultaten. För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av kvalitet de har rätt till. Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning. Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt. I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs. KUNSKAPSÖVERSIKT Statens regelverk Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun, utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800, Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet. Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och undervisningens kvalitet. sid 2/21
sid- 3 - Av gällande skollag (2010:800) framgår att: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig. Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av särskilt stöd ska detta anordnas. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Forskning om åldersblandad undervisning Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler överger organisationsformen. Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på högstadiet som en marginell företeelse. Under de senare åren, i och med genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995). Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas läromedel för åldersblandad undervisning. sid 3/21
sid- 4 - I Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket (2009) sammanfattas en studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har ett ursprungligt urval på 8 500 elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen. Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl (2008), inte statistiskt säkerställd. Elevernas kunskapsmässiga fördelar En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999). Elevernas kunskapsmässiga nackdelar Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet. Elevernas sociala fördelar En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans sid 4/21
sid- 5 - och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell, 1993). Elevernas sociala nackdelar En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell, 1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell (1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform. Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell (1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny samhörighet i klassen bildats. Lärarens pedagogiska fördelar Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen (Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna. Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder. Lärarens pedagogiska nackdelar En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har sid 5/21
samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för många av de svagpresterande eleverna. Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar. sid- 6 - Finns en optimal skolstorlek? Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever) aktualiserats även på nationell nivå. I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200 elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av resonemang. Dels är liten skola ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala situation och resultat i skolan oavsett hur stor eller liten skolan är. PISA PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA 2012. PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA 2012. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och 2009. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012. Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden. Matematik De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra nordiska länder når bättre resultat än Sverige. Läsförståelse Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder - Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat. Naturvetenskap Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder presterar sämre än Sverige. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till sid 6/21
OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till OECD-genomsnittet för flickor på något område. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår. sid- 7 - I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning. Hur kan skolan bli framgångsrik? Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola. I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka. Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som finns. Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande.... I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för att den fortsatta färden ska gå åt rätt håll. Bland annat förordar de lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. Med lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och utvecklar sin undervisning. SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. En skola i tiden måste ligga steget före, vara innovativ och öppen för förändringar. Vidare behöver arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs. sid 7/21
sid- 8 - Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan utvecklas i samverkan samt varaktiga professionella arbetslag som observerar och lär av varandra, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän behöver se nyttan med att använda forskningen och förstå vad som krävs för att ny forskning ska bli ny praktik. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och använda ny kunskap i sitt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera, undervisa, utvärdera och utveckla. Arbetsmiljö Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till. Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas mellan lärarna oavsett hur många de är. I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och undervisningspass går omlott och det finns ett konstant arbetsmummel som kan försvåra koncentrationen. FÖRUTSÄTTNINGAR Måluppfyllelse Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser grundskolans måluppfyllelse ut? Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4. sid 8/21