NATURVÅRDSENHETEN Inventering av naturvårdsintressanta mossor, lavar och vedsvampar i fem naturreservat i Västmanlands län Författare: Henrik Weibull, Naturcentrum AB 2011:23
Titel: Inventering av naturvårdsintressanta mossor, lavar och vedsvampar i fem naturreservat i Västmanlands län. Författare: Henrik Weibull, Naturcentrum AB, Naturcentrum AB Naturskötsel Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län 512-3679-12 Kartmaterial: Bakgrundskartor Lantmäteriet dnr 106-2004/188 Omslagsbild: Biscogniauxia cinerolilacina (VU), Naturcentrum AB Foto: Henrik Weibull, Örjan Fritz och Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB Tryckning: Länsstyrelsen i Västmanlands län
Förord Varje länsstyrelse ansvarar, inom ramen för arbetet med skötsel och förvaltning av skyddade naturområden, för att regelbundet följa upp naturtillståndet i länets Natura 2000-områden, statlig bildade naturreservat och nationalparker (Naturvårdsverket 2010). I uppdraget ingår också att följa upp hur större skötselåtgärder som bekostas av anslaget för biologisk mångfald påverkar områdenas naturvärden. Därigenom kvalitetssäkras skötseln och bevarandet av de naturtyper och arter som finns där. Den här inventeringen är beställd av Länsstyrelsen i Västmanlands län, i syfte att identifiera skyddsvärda mossor, lavar och vedsvampar i fem Mälarnära naturreservat, samt att få råd om hur skötseln ska utformas för att arterna ska bevaras. Merparten av de inventerade ytorna restaureras år 2009-2014 inom det delvis EUfinansierade Life+ Nature-projektet MIA (Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management). Därigenom återskapas många naturmiljöer där naturvärdena successivt har minskat under de senaste decennierna. Dessutom görs områdena mer besöksvänliga, bland annat genom förbättrade stigsystem samt byggande av vindskydd och fågelplattformar. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län tillsammans med Länsstyrelserna i Södermanlands och Uppsala län, Sveaskog och Upplandsstiftelsen. I MIA-projektet ingår 42 Natura 2000- områden som alla ligger i anslutning till Mälaren. Liselott Sjödin Skarp T.f. enhetschef 1
2
Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Uppdrag och metod... 9 3 Generella resultat... 11 4 Områdesspecifika resultat... 16 4.1 Naturreservatet Asköviken-Tidö... 16 4.1.1 Stensjöberget... 16 4.1.2 Öster om Rudöklippan... 18 4.1.3 Norr om Stensjöberget... 18 4.2 Naturreservatet Ridö-Sundbyholmsarkipelagen, Västmanlands län... 19 4.2.1 Ridön, Ridö Gård Ö... 19 4.2.2 Ridön, Kurövägshagen... 20 4.2.3 Ridön, norr om Flaggbacken... 20 4.2.4 Ridön, Flaggbacken... 20 4.2.5 Ridön, Västeräng... 21 4.2.6 Ridön, Kalvhagen... 21 4.2.7 Ridön, Lövhällen... 22 4.2.8 Ridön, Djurhagen... 22 4.2.9 Ridön, Enbacken, östra delen... 23 4.2.10 Ridön, Enbacken, centrala delen... 24 4.2.11 Ridön, Enbacken, västra delen... 24 4.2.12 Ridön, väster om Enbacken... 24 4.2.13 Ridön, norr om Lövängen... 25 4.2.14 Ridön, väster om Lövängen... 25 4.2.15 Ridön, Lövängen... 26 4.2.16 Aggarön, Storängsbacken... 26 4.3 Naturreservatet Strömsholms Kungsladugård... 27 4.3.1 Säbybacken... 27 4.3.2 Oxhagen Ö... 27 4.3.3 Oxhagen lilla... 28 4.3.4 Oxhagen V... 28 4.4 Naturreservatet Strömsholm... 28 4.4.1 Djurgårdsskogen SÖ... 28 4.4.2 Utnäslöt V, skjutbanan... 29 4.4.3 Hultet... 29 4.4.4 Brunnsbacken... 29 4.4.5 Strömsholmsåsen N... 30 4.4.6 Tavsta... 30 4.4.7 Lilla Aspholmen... 30 4.4.8 Sandholmarna... 31 4.4.9 Bärlingen... 31 4.4.10 Billingsudd SV... 32 4.4.11 Billingsudd V... 32 4.4.12 Billingsudd... 34 4.5 Naturreservatet Engsö... 34 4.5.1 Ängsö, Enekullabacken N... 34 4.5.2 Ängsö, Enekullabacken Ö... 34 4.5.3 Ängsö, Enekullabacken V... 35 4.5.4 Ängsö, Fasanbacken N... 35 4.5.5 Ängsö, vid kyrkogården... 36 4.5.6 Ängsö, Dahlins backe, ekskog... 36 4.5.7 Ängsö, Dahlins backe... 37 4.5.8 Ängsö, Drängängsbacken... 38 4.5.9 Ängsö, Fasanbacken Ö... 38 4.5.10 Ängsö, Fasanbacken... 38 4.5.11 Ängsö, slottet N 250 m... 39 4.5.12 Ängsö, Prästgården Ö 500 m... 39 3
4.5.13 Ängsö, Prästgården NÖ 500 m... 40 4.5.14 Ängsö, Prästgården NNÖ 500 m... 40 4.5.15 Ängsö, Prästgården NÖ 250 m... 40 4.5.16 Ängsö, Stamdalen N 200 m... 41 4.5.17 Ängsö, Högsholm S 200 m... 42 4.5.18 Ängsö, Högsholm SV 150 m... 42 4.5.19 Ängsö, Högsholm V 150 m... 42 4.5.20 Ängsö, Högsholm NV 150 m... 43 4.5.21 Ängsö, Labbarn... 43 4.5.22 Ängsö, Hagalund Ö... 43 4.5.23 Ängsö, Sjöslättshagen... 44 4.5.24 Ängsö, Ektorpshagen Ö... 44 4.5.25 Ängsö, Lötenbacken S... 44 4.5.26 Ängsö, Lötenbacken N... 45 4.5.27 Ängsö, Ängstäppan... 45 4.5.28 Ängsö, Blånusberget S... 45 4.5.29 Ängsö, Blånusberget Ö... 46 4.5.30 Ängsö, Blånusberget N... 46 4.5.31 Ängsö, Eskilshage Ö... 46 4.5.32 Ängsö, Eskilstorp... 47 4.5.33 Ängsö, Manhagen... 47 4.5.34 Ängsö, Persbohagen... 47 4.5.35 Ängsö, Manlingen... 48 4.5.36 Ängsö, Lilla Näs-hagen Ö... 48 4.5.37 Ängsö, Lilla Näs-hagen V... 49 4.5.38 Ängsö, Lilla Näs... 49 4.5.39 Ängsö, Stora Näs Ö... 49 4.5.40 Ängsö, Stora Näs kalvhage... 50 4.5.41 Ängsö, Stora Näs-hagen V... 50 4.5.42 Ängsö, Björknäs... 50 4.5.43 Ängsö, Enekullabacken N 300 m... 51 4.5.44 Ängsö, Änggrind SV... 51 4.5.45 Ängsö, Berg Ö 600 m... 52 4.5.46 Ängsö, Sandgrind SÖ 300 m... 52 4.5.47 Ängsö, Klockartorpsbacken... 52 4.5.48 Ängsö, Karsbo Ö 250 m... 53 4.5.49 Ängsö, Backa V... 53 4.5.50 Ängsö, Backa Ö... 54 4.5.51 Ängsö, Spånsundet S 300 m... 54 4.5.52 Hallingen, Lilla Hallingen... 54 4.5.53 Hallingen, Lilla Hallingen Ö... 55 4.5.54 Hallingen, Lilla Hallingen V... 55 4.5.55 Hallingen, Stora Hallingen... 56 4.5.56 Gisselholmen, N... 57 4.5.57 Långholmen, Västerudden, trädklädd betesmark... 57 4.5.58 Långholmen, Västerudden, öppen betesmark... 58 4.5.59 Långholmen, Lillgården... 58 4.5.60 Långholmen, Stora Långholmen SÖ 500 m... 58 4.5.61 Långholmen, Snarbo... 59 4.5.62 Långholmen, Stora Pukskär... 59 4.5.63 Måholmen, 500 m NÖ om torpet... 59 5 Referenser... 61 Bilaga 1: Biotopkartering metodik... 62 Syfte 62 Inventering... 62 Signalarter och rödlistade arter... 62 Resultat... 63 Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik... 64 Naturvärden... 65 4
Höga naturvärden... 65 Unika naturvärden... 65 Bilaga 3: Kartor... 68 5
6
1 Sammanfattning Hösten 2009 inventerade Henrik Weibull, Andreas Malmqvist och Örjan Fritz vid Naturcentrum AB naturvårdsintressanta mossor, lavar och vedlevande svampar i fem naturreservat i Västmanlands län (Asköviken-Tidö, Engsö, Ridö- Sundbyholmsarkipelagen, Strömsholm och Strömsholms Kungsladugård). Inventeringen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, som löpande följer upp naturtillståndet och effekter av större skötselåtgärder i länets skyddade naturområden. Syftet var att identifiera skyddsvärda kryptogamer och få förslag på hur skötseln ska utformas för att dessa på bästa sätt ska bevaras. Under fältinventeringen besöktes cirka 100 områden som valts ut av Länsstyrelsen (se bilaga 3). Drygt 70 av de inventerade ytorna restaureras år 2009-2014 inom Life+ Nature-projektet Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management (MIA), ett delvis EU-finansierat projekt som genom olika skötselåtgärder försöker återskapa naturmiljöer där naturvärden successivt har minskat under de senaste decennierna. Även enstaka naturvårdsintressanta arter som passerades på väg till och från områdena noterades. Samtliga fynduppgifter av naturvårdsintressanta arter är inrapporterade i Artportalen. Namnen följer Hallingbäck, Hedenäs & Weibull (2006) för mossor. Kategori i rödlistan följer Gärdenfors (2005 och 2010). Natura 2000 anger om arten listas i bilaga 2 i EU:s habitatdirektiv enligt Cederberg & Löfroth (2000). I de cirka 100 inventerade områdena hittades 53 rödlistade arter: 21 lavar, 2 mossor, 29 svampar och 4 insekter. Totalt noterades cirka 600 fynduppgifter av rödlistade arter under inventeringen. De mest sällsynta arterna som påträffades under inventeringen var lavarna mörk lundlav Bacidia auerswaldii (EN) och blekskaftad nållav Chaenotheca cinerea (EN), samt svamparna brun borstticka Funalia gallica (CR) och tallharticka Onnia triquetra (EN). 7
8
2 Uppdrag och metod Uppdraget var att fältinventera naturvårdsintressanta mossor, lavar och vedsvampar i cirka 100 av Länsstyrelsen utvalda områden i naturreservaten Asköviken-Tidö, Engsö, Strömsholm, Strömsholms Kungsladugård och Ridö- Sundbyholmsarkipelagen (den del som ligger i Västmanlands län). Reservaten omfattas också av Natura 2000, EU:s nätverk av skyddade områden. Även enstaka naturvårdsintressanta arter som passerades på väg till och från områdena noterades. Syftet var att identifiera skyddsvärda kryptogamer och få förslag på hur skötseln ska utformas för att dessa på bästa sätt ska bevaras. Alla fynduppgifter av naturvårdsintressanta arter är inrapporterade i Artportalen. Namnen följer Hallingbäck, Hedenäs & Weibull (2006) för mossor. Kategori i rödlistan följer Gärdenfors (2005 och 2010). Natura 2000 anger om arten listas i bilaga 2 i EU:s habitatdirektiv enligt Cederberg & Löfroth (2000). Figur 1. Brun borssticka Funalia gallica (CR), här påträffad i naturreservatet Strömsholm. Inventeringen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, som löpande följer upp naturtillståndet och större skötselåtgärder som finansieras av anslaget för biologisk mångfald i länets skyddade naturområden. Därigenom kvalitetssäkras skötseln i de skyddade naturområdena och bevarandet av de arter och naturtyper som finns där (Naturvårdsverket 2010). 9
Merparten av de inventerade ytorna restaureras år 2009-2014 genom det delvis EU-finansierade Life+ Nature-projektet MIA (Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management). Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län tillsammans med Länsstyrelserna i Södermanlands och Uppsala län, Sveaskog och Upplandsstiftelsen. I MIA-projektet ingår 42 Natura 2000-områden som alla ligger i anslutning till Mälaren. I projektet återskapas många naturmiljöer där naturvärden successivt har minskat under de senaste decennierna. Dessutom görs områdena mer besöksvänliga, bland annat genom förbättrade stigsystem samt byggande av vindskydd och fågelplattformar. Mer information om projektet finns på MIA:s webbplats (projektwebbar.lansstyrelsen.se/life-mia). Många av de inventerade områdena är helt eller delvis klassade som, eller har som mål att på sikt och/eller efter lämpliga skötselåtgärder kunna klassas som, någon av Natura 2000-naturtyperna nordlig ädellövskog (9020), näringsrik ekskog (9160), taiga (9010), trädklädd betesmark (9070), löväng (6530), slåtteräng (6510) eller silikatgräsmark (6270). På Länsstyrelsens webbplats finns naturtypskartor för länets Natura 2000-områden visande på var de idag naturtypsklassade ytorna är belägna (www.lansstyrelsen.se/vastmanland). För mer information om Natura 2000, definition av naturtyperna och uppföljningen i skyddade områden, se även Naturvårdsverkets webbplats (www.naturvardsverket.se). Bilaga 3 visar var de inventerade områdena är belägna, vilka som omfattas av projekt MIA och målnaturtypen inom projekt MIA (kallas här målhabitat, öppen betesmark avser 6270). Vissa av MIA-ytorna är redan idag naturtypsklassade. Så är även fallet med flera av de 25 områden som ej omfattas av projekt MIA. 10
3 Generella resultat I de cirka 100 inventerade områdena hittades 53 rödlistade arter: 21 lavar, 2 mossor, 29 svampar och 4 insekter, se tabell 1. Totalt noterades cirka 600 fynduppgifter av rödlistade arter under inventeringen. I tabell 1 redovisas även alla signalarter och andra naturvårdsintressanta arter som noterats under inventeringen. De mest sällsynta arterna som påträffades under inventeringen var lavarna mörk lundlav Bacidia auerswaldii (EN) och blekskaftad nållav Chaenotheca cinerea (EN) och svamparna brun borstticka Funalia gallica (CR, se figur 1) tallharticka Onnia triquetra (EN, se figur 2). Figur 2. Den vedlevande svampen tallharticka Onnia triquetra (EN) påträffades på Hallingen, en av öarna i naturreservatet Engsö. 11
Tabell 1. Alla naturvårdsintressanta arter som påträffades under inventeringen. Under rubrikerna RL 2010 och RL 2005 listas kategorin för rödlistade arter enligt Gärdenfors (2010 respektive 2005). Signal (s) anger om arten är signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering (Nitare 2000). Naturvårdsintressanta ängssvampar är markerade med "(s)". N2000 anger om arten listas i bilaga 2 i EUs habitatdirektiv enligt Cederberg & Löfroth (2000). För ytterligare information, se inrapporterade artfynd i Artportalen. RL 2010 RL 2005 N2000/ Signal Mossor Abietinella abietina gruskammossa Acaulon muticum pygmémossa Amblystegium subtile trädkrypmossa Anomodon attenuatus piskbaronmossa s Anomodon longifolius liten baronmossa s Anomodon viticulosus grov baronmossa s Antitrichia curtipendula fällmossa s Brachythecium rivulare källgräsmossa Bryum elegans praktbryum Bryum violaceum pillerbryum Buxbaumia viridis grön sköldmossa N2000/s Dicranella varia kalkjordmossa Dicranum flagellare flagellkvastmossa s Encalypta vulgaris slät klockmossa Fissidens exilis pygméfickmossa Frullania fragilifolia späd frullania Grimmia montana solgrimmia Grimmia ovalis hällgrimmia Hedwigia ciliata var. leucophaea kakmossa Hedwigia stellata stjärnkakmossa Herzogiella seligeri stubbspretmossa s Homalia trichomanoides trubbfjädermossa s Homalothecium sericeum guldlockmossa s Homomallium incurvatum klängmossa Hygrohypnum luridum kvarnbäckmossa Leucobryum glaucum blåmossa s Lophocolea minor kornblekmossa Neckera complanata platt fjädermossa s Orthotrichum gymnostomum asphättemossa Orthotrichum pallens parkhättemossa NT Orthotrichum stramineum skogshättemossa Orthotrichum urnigerum filthättemossa NT NT Porella platyphylla trädporella s Pseudoleskeella nervosa spetsig dvärgbågmossa Tortella tortuosa kruskalkmossa s Tortula modica ängstuss Ulota crispa krushättemossa s Ulota hutchinsiae stenulota Weissia longifolia citronkrusmossa Kommentar 12
Zygodon viridissimus liten ärgmossa RL 2010 RL 2005 N2000/ Signal Kommentar Lavar Arthonia byssacea ekpricklav VU VU Arthonia cinereopruinosa puderfläck NT Arthonia mediella Arthonia vinosa rostfläck s Bacidia auerswaldii mörk lundlav EN EN Ny för Vsm Bacidia biatorina grynig lundlav NT Ev. ny för Vsm Bacidia fraxinea slät lönnlav s Bacidia incompta savlundlav VU VU Bacidia rosella rosa lundlav NT NT s Bacidia rubella lönnlav s Bacidina arnoldiana Ev. ny för Vsm Biatoridium monasteriense klosterlav NT NT Buellia violaceofuca blyertslav NT NT Calicium adspersum gulpudrad spiklav s Caloplaca cerinella Caloplaca lucifuga skuggorangelav NT NT Caloplaca obscurella Chaenotheca brachypoda gulnål s Chaenotheca chlorella kornig nållav s Chaenotheca cinerea blekskaftad nållav EN VU Chaenotheca hispidula parknål NT NT Chaenotheca phaeocephala brun nållav s Cliostomum corrugatum gul dropplav NT NT s Collema flaccidum slanklav s Cyphelium inquinans sotlav s Diplotomma alboatrum vitskivlav s Gyalecta flotowii blek kraterlav NT NT Gyalecta ulmi almlav NT NT s Hypogymnia farinacea grynig blåslav Lecanactis latebrarum klippkaka Ny för Vsm Lecanographa amylacea gammelekslav VU VU s Leptogium gelatinosum flikig skinnlav Leptogium teretiusculum dvärgtufs s Lobaria pulmonaria lunglav NT NT s Lopadium disciforme barkkornlav s Nephroma parile bårdlav s Pachyphiale fagicola kronlav Parmelina tiliacea silverlav Peltigera collina grynig filtlav s Peltigera horizontalis sköldfiltlav Peltigera rufescens krusig filtlav Phaeophyscia endophoenicea skuggkranslav 13
RL 2010 RL 2005 Ramalina baltica hjälmbrosklav NT NT Ramalina obtusata?? trubbig brosklav VU VU Schismatomma decolorans grå skärelav NT NT s Schismatomma pericleum rosa skärelav NT NT s Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik NT NT s Sclerophora farinacea brunskaftad blekspik NT NT s Sclerophora pallida gulvit blekspik s Sclerophora peronella liten blekspik NT NT s Sphaerophorus fragilis sprödlav Xanthoria fulva grov ljuslav N2000/ Signal Svampar Artomyces pyxidatus kandelabersvamp NT NT s Auricularia mesenterica svartöra NT Biscogniauxia cinereolilacina linddyna VU VU Clavulinopsis corniculata ängsfingersvamp (s) Clavulinopsis helveola hagfingersvamp (s) Clavulinopsis luteoalba aprikosfingersvamp (s) Climacocystis borealis trådticka s Climacodon septentrionalis grentaggsvamp NT NT Dichomitus campestris hasselticka s Exidia truncata ekkrös Fistulina hepatica oxtungsvamp NT NT s Funalia gallica brun borstticka CR CR Grifola frondosa korallticka NT NT s Haploporus tuberculosus blekticka NT NT s Hericium coralloides koralltaggsvamp NT NT s Hygrocybe aurantiosplendens fager vaxskivling NT NT (s) Hygrocybe cantharellus kantarellvaxskivling (s) Hygrocybe ceracea spröd vaxskivling (s) Hygrocybe chlorophana gul vaxskivling (s) Hygrocybe coccinea blodvaxskivling (s) Hygrocybe laeta broskvaxskivling (s) Hygrocybe persistens spetsvaxskivling (s) Hygrocybe pratensis ängsvaxskivling (s) Hygrocybe psittacina papegojvaxskivling (s) Hygrocybe punicea scharlakansvaxskivling NT NT (s) Hygrocybe quieta luktvaxskivling NT s Hygrocybe virginea vit vaxskivling (s) Hymenochaete ulmicola VU Hypoxylon vogesiacum almdyna VU VU Inonotus dryadeus tårticka VU EN s Inonotus dryophilus kärnticka VU VU s Inonotus rheades rävticka s Inonotus ulmicola almsprängticka VU NT Kavinia alboviridis gröntagging NT NT s Kommentar 14
RL 2010 RL 2005 N2000/ Signal Kavinia himantia narrtagging NT NT s Lentaria byssiseda spinnfingersvamp NT NT s Lentaria epichnoa vit vedfingersvamp NT NT s Lentinus suffrutescens syllsvamp Marasmiellus foetidum stinkbrosking s Mycena rosea rosa rättikhätta Onnia triquetra tallharticka EN EN Oxyporus corticola barkticka s Phaeolus schweinitzii grovticka s Phellinus ferrugineofuscus ullticka NT s Phellinus pini tallticka NT s Phellinus robustus ekticka NT Radulomyces molaris grovtagging Ramariopsis kunzei snövit fingersvamp (s) Skeletocutis nivea fläckticka Sparassis crispa blomkålssvamp s Spongipellis fissilis apelticka VU VU Spongipellis spumeus skumticka NT NT Spongiporus undosus vågticka VU NT Steccherrinum robustius prakttagging VU VU s Trichoglossum variabile (s) Xeromphalina cauticinalis var. cauticinalis bitter bollrostnavling Xylobolus frustulatus rutskinn NT NT Kärlväxter Ulmus glabra alm VU Fraxinus excelsior ask VU Thymus serpyllum backtimjan Sedum sexangulare kantig fetknopp Tilia cordata lind Sedum annuum liten fetknopp Viscum album mistel Arctium lappa stor kardborre Skalbaggar Anaglyptus mysticus prydnadsbock NT NT Buprestis (en praktbagge) Nothorhina muricata reliktbock NT NT Osmoderma eremita läderbagge NT NT Phloeophagus thomsoni... NT NT Lavar 53 21 23 25 Mossor 41 2 1 14 Svampar 57 29 25 38 Skalbaggar 5 4 4 Totalt 162 53 49 77 Kommentar 15
4 Områdesspecifika resultat 4.1 Naturreservatet Asköviken-Tidö 4.1.1 Stensjöberget Fältinventerat: 2009-10-12 och 2009-10-13 Ett mycket värdefull objekt med unika naturvärden och stor variation i trädslagssammansättning och ett mycket kuperat område med en större brant sluttning mot VSV (se figur 3). Branten består av rikligt med klippor och block. I området finns rikligt med död ved. Den stora variationen i topografi och trädsammansättning bidrar till en mycket artrik kryptogamflora. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Lecanographa amylacea, Biscogniauxia cinereolilacina, Arthonia byssacea, Sclerophora coniophaea och den mycket stora förekomsten av Bacidia rosella på minst 36 träd! Nämnvärt är även fyndet av den tidigare rödlistade laven Bacidia biatorina som troligen är ny för Västmanland! Figur 3. Stensjöberget, naturreservatet Askö-Tidö. Artrik brant sluttande mot SVS. 16
Skötselrekommendation: Nedanför bergroten i väster bör trädskiktet glesas ut ordentligt för att få in mer ljus i branten. Området behöver betas. Abietinella abietina Haploporus tuberculosus NT, 2 träd Anomodon viticulosus s Homalothecium sericeum s Antitrichia curtipendula s Homomallium incurvatum Arthonia byssacea VU, 6 träd Inonotus dryadeus VU (ej återfunnen men troligen kvar) Arthonia vinosa s Lecanographa amylacea VU, 3 träd Artomyces pyxidatus NT, 4 lågor Lopadium disciforme s Auricularia mesenterica NT, 4 stammar mistel Bacidia biatorina Neckera complanata s Bacidia incompta VU Orthotrichum urnigerum NT, 8 block/hällar Bacidia rosella NT, 36 träd Peltigera horizontalis Bacidia rubella s Phaeophyscia endophoenicea Biscogniauxia cinereolilacina VU, 1 träd Porella platyphylla s Buellia violaceofuca NT, 4 träd Pseudoleskeella nervosa Calicium adspersum s Ramalina baltica NT Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Schismatomma decolorans NT, 11 träd Caloplaca obscurella ma Sclerophora coniophaea NT, 2 träd Chaenotheca phaeocephala s Spongipellis spumeus NT Cliostomum corrugatum NT, 7 träd Steccherrinum robustius VU Fistulina hepatica NT, 6 träd Ulota crispa Frullania fragilifolia Ulota hutchinsiae ma Figur 4. Biscogniauxia cinereolilacina (VU) hittades på tre träd i naturreservatet Asköviken-Tidö, på Stensjöberget och öster om Rudöklippan. 17
4.1.2 Öster om Rudöklippan Fältinventerat: 2009-10-13 Ett objekt med höga naturvärden, mycket tack vare många gamla träd av olika trädslag på en mindre höjd. I området finns rikligt med död ved. Variationen i topografi och trädsammansättning bidrar till en artrik kryptogamflora. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Biscogniauxia cinereolilacina (se figur 4), Gyalecta flotowii, Orthotrichum urnigerum, Steccherrinum robustius och Bacidia rosella. Skötselrekommendation: Området behöver betas. Abietinella abietina Chaenotheca phaeocephala s alm VU Gyalecta flotowii NT Antitrichia curtipendula s Homalothecium sericeum s Auricularia mesenterica NT mistel Bacidia fraxinea s Orthotrichum stramineum Bacidia rosella NT Orthotrichum urnigerum NT, 3 block Bacidia rubella s Pseudoleskeella nervosa Biscogniauxia cinereolilacina VU, 2 träd Ramalina baltica NT Buellia violaceofuca NT Steccherrinum robustius VU Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Ulota crispa s 4.1.3 Norr om Stensjöberget Fältinventerat: 2009-11-03 Ett mindre område med höga naturvärden, tack vare en del gamla träd av olika trädslag på en mindre höjd. I området finns en del död ved. Variationen i topografi och trädsammansättning bidrar till en förhållandevis artrik kryptogamflora. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Inonotus ulmicola, Orthotrichum pallens, Orthotrichum urnigerum och den relativt sällsynta laven Pachyphiale fagicola. Antitrichia curtipendula har en extremt rik förekomst på cirka 300 block! Skötselrekommendation: Området behöver betas. alm VU Orthotrichum pallens NT Antitrichia curtipendula s, 300 block... Orthotrichum urnigerum NT Auricularia mesenterica NT Pachyphiale fagicola sälls., 2 träd Bacidia rubella s Phellinus pini NT Homalothecium sericeum s Pseudoleskeella nervosa Inonotus ulmicola VU, 2 träd Spongipellis spumeus NT mistel Ulota hutchinsiae 18
4.2 Naturreservatet Ridö-Sundbyholmsarkipelagen, Västmanlands län 4.2.1 Ridön, Ridö Gård Ö Fältinventerat: 2009-10-12 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera arter. Beståndet är relativt öppet. Grova ekar och döende träd och lågor av alm bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Schismatomma pericleum, Steccherrinum robustius (se figur 5) och den nordliga arten Climacodon septentrionalis. Skötselrekommendation: Området bör betas. Figur 5. Steccherrinum robustius (VU) hittades på sex av träden i området. Auricularia mesenterica NT Fistulina hepatica NT Bacidia rubella s Grifola frondosa NT Calicium adspersum s Hypogymnia farinacea Caloplaca lucifuga NT, 8 träd Parmelina tiliacea Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Climacodon septentrionalis NT Ramalina baltica NT, 3 träd Cliostomum corrugatum NT, 4 träd Schismatomma pericleum NT Dichomitus campestris s Steccherrinum robustius VU, 6 träd 19
4.2.2 Ridön, Kurövägshagen Fältinventerat: 2009-10-12 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera arter. Beståndet är relativt öppet. Grova ekar och döende träd och lågor av alm bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Haploporus tuberculosus, Inonotus ulmicola och riklig förekomst av svampen Steccherrinum robustius. Skötselrekommendation: Området bör betas. Auricularia mesenterica NT Inonotus ulmicola VU Bacidia rubella s Parmelina tiliacea Caloplaca lucifuga NT, 4 träd Ramalina baltica NT, 3 träd Chaenotheca phaeocephala s Steccherrinum robustius VU, 8 träd Cliostomum corrugatum NT, 2 träd Fistulina hepatica NT V om Haploporus tuberculosus NT Steccherrinum robustius VU, 3 träd i timmertrave 4.2.3 Ridön, norr om Flaggbacken Fältinventerat: 2009-10-13 Ett litet område med naturvärden. I beståndet finns en del asp, även lågor. Inslaget av naturvårdsintressanta arter är litet, men kan öka på sikt. Nämnvärt är förekomsterna av Artomyces pyxidatus. Skötselrekommendation: Området bör betas. Artomyces pyxidatus NT, 2 lågor Bacidia rubella s 4.2.4 Ridön, Flaggbacken Fältinventerat: 2009-10-13 Ett område med naturvärden. I beståndet finns en del grova ekar. Inslaget av naturvårdsintressanta arter är litet, men kan öka på sikt. Skötselrekommendation: Området bör betas. Bacidia rubella s 20
4.2.5 Ridön, Västeräng Fältinventerat: 2009-10-13 Ett mycket värdefullt objekt med unika naturvärden och stor variation i trädslagssammansättning på bördig mark. Variationen och mängden gamla och grova träd bidrar till en mycket artrik kryptogamflora. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Arthonia byssacea, Lobaria pulmonaria, Gyalecta ulmi, Hypoxylon vogesicum, Sclerophora farinacea och den relativt rikliga förekomsten av den mycket sällsynta laven Chaenotheca cinerea på minst minst 4 träd! Skötselrekommendation: Området bör betas. Arthonia byssacea VU Cliostomum corrugatum NT, 6 träd Auricularia mesenterica NT Dichomitus campestris s Bacidia fraxinea s Diplotomma alboatrum s Bacidia rubella s Gyalecta ulmi NT Biatoridium monasteriense NT Homalothecium sericeum s Buellia violaceofuca NT, 8 träd Hypoxylon vogesiacum VU Calicium adspersum s Lobaria pulmonaria NT, 2 träd Caloplaca lucifuga NT, 3 träd Parmelina tiliacea Chaenotheca brachypoda s Ramalina baltica NT, 2 träd Chaenotheca chlorella s Sclerophora farinacea NT, 7 träd Chaenotheca cinerea EN, 4 träd Sclerophora pallida s Chaenotheca phaeocephala s Steccherrinum robustius VU, 2 träd 4.2.6 Ridön, Kalvhagen Fältinventerat: 2009-10-13 Ett stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd, främst ekar. Beståndet är mycket tätt och på flera av ekarna har en del grenar redan dött. De grova ekarna och enstaka lågor av alm bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Arthonia byssacea, Haploporus tuberculosus och relativt riklig förekomst av svampen Fistulina hepatica. Sedan tidigare är även Inonotus dryophilus känd från området. Skötselrekommendation: Området bör betas. Delar av området bör gallras för att öppna områdena kring en del grova ekar. Arthonia byssacea VU, 2 träd Chaenotheca phaeocephala s Auricularia mesenterica NT Dichomitus campestris s Bacidia rubella s Fistulina hepatica NT, 4 träd Calicium adspersum s Haploporus tuberculosus NT Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Mycena rosea 21
Phellinus robustus NT, 2 träd Strax S om: Ramalina baltica NT Haploporus tuberculosus NT, 2 träd 4.2.7 Ridön, Lövhällen Fältinventerat: 2009-10-13 Ett relativt stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd, främst ekar. Beståndet är mycket tätt och på flera av ekarna har en del grenar redan dött. De grova ekarna bidrar till de högsta värdena. Nämnvärda är förekomsterna av Buellia violaceofusca och Caloplaca lucifuga. Sedan tidigare är bl.a. även Bacidia rosella, Sclerophora farinacea, Inonotus ulmicola och Xylobolus frustulatus kända från området. Skötselrekommendation: Området bör betas. Delar av området bör gallras för att öppna områdena kring en del grova ekar. alm VU Buellia violaceofuca NT Bacidia fraxinea s Calicium adspersum s Bacidia rubella s Caloplaca lucifuga NT 4.2.8 Ridön, Djurhagen Fältinventerat: 2009-10-13 Ett mycket värdefullt objekt med unika naturvärden och stor variation i trädslagssammansättning på bördig mark. Bitvis är beståndet för tätt. Variationen och mängden gamla och grova träd bidrar till en mycket artrik kryptogamflora. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Bacidia incompta, Cliostomum corrugatum, Lobaria pulmonaria, Gyalecta flotowii, Gyalecta ulmi, Haploporus tuberculosus (se figur 6), Sclerophora farinacea och den rikliga förekomsten av svampen Steccherrinum robustius. Sedan tidigare är bl.a. även Bacidia rosella, Inonotus ulmicola, Tyromyces wynnei och Perenniporia medulla-panis kända från området. Skötselrekommendation: Området bör betas. Delar av området bör gallras för att öppna områdena kring en del grova ekar. alm VU Buellia violaceofuca NT, 2 träd Auricularia mesenterica NT Calicium adspersum s Bacidia fraxinea s Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Bacidia incompta VU Chaenotheca phaeocephala s Bacidia rubella s Cliostomum corrugatum NT Biatoridium monasteriense NT Fistulina hepatica NT, 2 träd 22
Gyalecta flotowii NT Sclerophora farinacea NT Gyalecta ulmi NT Sclerophora pallida s Haploporus tuberculosus NT, 2 träd Skeletocutis nivea Lobaria pulmonaria NT Spongipellis spumeus NT Pachyphiale fagicola Steccherrinum robustius VU, 7 träd Phellinus robustus NT Xylobolus frustulatus NT Figur 6. Haploporus tuberculosus (NT) hittades på två träd i Djurhagen, Ridö- Sundbyholmsarkipelagen (Västmanlands del). 4.2.9 Ridön, Enbacken, östra delen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-13 Ett litet och relativt öppet område med naturvärden. Där finns en relativt tät buskvegetation av främst enar. På en del platser hittades en relativt artrik flora av ängssvamp vid besöket, men sannolikt finns där ytterligare arter att hitta. Området bör sammanföras med Enbackens centrala och västra del (i bilaga 3 ligger östra, centrala och västra Enbacken som ett område). 23
Skötselrekommendation: Området bör betas. Om området ska omföras till betesmark behöver en hel del träd och buskar röjas bort. Clavulinopsis corniculata Hygrocybe cantharellus Clavulinopsis helveola Hygrocybe pratensis Clavulinopsis luteoalba Hygrocybe virginea Hygrocybe ceracea mistel Hygrocybe chlorophana Ramariopsis kunzei s Hygrocybe coccinea 4.2.10 Ridön, Enbacken, centrala delen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-13 Ett mycket litet område med lägre naturvärden. Där finns ett relativt tätt trädskikt. Området bör sammanföras med Enbackens östra och västra del (i bilaga 3 ligger östra, centrala och västra Enbacken som ett område). Skötselrekommendation: Området bör betas. Om området ska omföras till betesmark behöver en hel del träd och buskar röjas bort. Herzogiella seligeri s 4.2.11 Ridön, Enbacken, västra delen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat:2009-10-13 Ett mycket litet och relativt öppet område med lägre naturvärden. Där finns ett relativt tätt trädskikt. Området bör sammanföras med Enbackens östra och centrala del (i bilaga 3 ligger östra, centrala och västra Enbacken som ett område). Skötselrekommendation: Området bör betas. Om området ska omföras till betesmark behöver en hel del träd och buskar röjas bort. -- 4.2.12 Ridön, väster om Enbacken Fältinventerat: 2009-10-13 24
Ett relativt stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera arter. Beståndet är relativt öppet. Grova ekar och andra ädellövträd bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Chaenbotheca hispidula, Haploporus tuberculosus, Kavinia alboviridis, Schismatomma decolorans och den relativt rikliga förekomsten av Biatoridium monasteriense. Skötselrekommendation: Området bör betas. Bacidia fraxinea s Herzogiella seligeri s Bacidia rubella s Kavinia alboviridis NT Biatoridium monasteriense NT, 5 träd Phaeophyscia endophoenicea Calicium adspersum s Phellinus robustus NT Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Pseudoleskeella nervosa Chaenotheca chlorella s Ramalina baltica NT Chaenotheca hispidula NT Schismatomma decolorans NT Chaenotheca phaeocephala s Sclerophora pallida s Haploporus tuberculosus NT Skeletocutis nivea 4.2.13 Ridön, norr om Lövängen Fältinventerat: 2009-10-13 Ett relativt stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera arter. Beståndet är relativt öppet. Grova ekar och andra ädellövträd bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Fistulina hepatica och Haploporus tuberculosus. Skötselrekommendation: Området bör betas. Bacidia fraxinea s Chaenotheca phaeocephala s Bacidia rubella s Cliostomum corrugatum NT, 2 träd Buellia violaceofuca NT, 2 träd Fistulina hepatica NT Calicium adspersum s Haploporus tuberculosus NT Caloplaca lucifuga NT, 3 träd Ramalina baltica NT 4.2.14 Ridön, väster om Lövängen Fältinventerat: 2009-10-13 Ett relativt stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera arter. Beståndet är relativt öppet. Grova ekar och andra ädellövträd bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Arthonia 25
byssacea, Cliostomum corrugatum, Haploporus tuberculosus och Biatoridium monasteriense. Skötselrekommendation: Området bör betas. Arthonia byssacea VU Chaenotheca phaeocephala s Biatoridium monasteriense NT Cliostomum corrugatum NT Calicium adspersum s Fistulina hepatica NT Caloplaca lucifuga NT Haploporus tuberculosus NT 4.2.15 Ridön, Lövängen Målhabitat inom MIA: Löväng Fältinventerat: 2009-10-13 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare flera äldre ekar och hasselbuketter. Beståndet är relativt öppet, men behöver hävdas om det ska kunna kallas löväng i framtiden. Särskilt nämnvärt är fyndet av Schismatomma pericleum. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Bacidia rubella s Chaenotheca phaeocephala s Buellia violaceofuca NT mistel Caloplaca lucifuga NT Schismatomma pericleum NT 4.2.16 Aggarön, Storängsbacken Fältinventerat: 2009-11-09 Aggarön har unika naturvärden som finns väl dokumenterade sedan tidigare! Södra delen av ön besöktes endast under exkursioner för diskussion om skötselproblematik. De arter som då noterades är inrapporterade med koordinat i Artportalen. Ny för ön var Spongipellis fissilis i äppelträdgården på träd 47! Skötselrekommendation: Området bör betas. Antitrichia curtipendula s Homalia trichomanoides s Bacidia rubella s Homalothecium sericeum s Chaenotheca brachypoda s Lobaria pulmonaria NT Chaenotheca chlorella s mistel Chaenotheca cinerea EN Sclerophora farinacea NT Funalia gallica CR Spongipellis fissilis VU Gyalecta flotowii NT Spongipellis spumeus NT Gyalecta ulmi NT 26
4.3 Naturreservatet Strömsholms Kungsladugård 4.3.1 Säbybacken Fältinventerat: 2009-10-20 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova ekar. Beståndet är bitvis relativt öppet. Grova ekar bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Fistulina hepatica, Grifola frondosa, Haploporus tuberculosus och den rika förekomsten av Ramalina baltica. På ytterligare ett träd hittades en brosklav som skulle kunna vara den sällsyntare arten Ramalina obtusata. På en ek hittades även den tidigare rödlistade laven Arthonia cinereopruinosa, som har en sydvästlig utbredning och är mycket sällsynt i Västmanland. På marken hittades relativt rikligt av den relativt ovanliga kärlväxten stor kardborre. Skötselrekommendation: Området bör betas. Antitrichia curtipendula s Grifola frondosa NT Arthonia cinereopruinosa Haploporus tuberculosus NT Calicium adspersum s Herzogiella seligeri s Caloplaca lucifuga NT Parmelina tiliacea Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Cliostomum corrugatum NT Ramalina baltica NT, 5 träd Dichomitus campestris s Ramalina obtusata?? VU Exidia truncata stor kardborre Fistulina hepatica NT, 3 träd Xylobolus frustulatus NT 4.3.2 Oxhagen Ö Fältinventerat: 2009-10-15 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova ekar. Beståndet är bitvis relativt öppet. Grova ekar bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är de rikliga förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Fistulina hepatica, Ramalina baltica och den sällsynta svampen Inonotus dryadeus. Skötselrekommendation: Området bör betas. Calicium adspersum s Inonotus dryadeus VU Chaenotheca phaeocephala s Parmelina tiliacea Cliostomum corrugatum NT, 5 träd Ramalina baltica NT, 4 träd Fistulina hepatica NT, 2 träd 27
4.3.3 Oxhagen lilla Fältinventerat: 2009-10-15 Ett mycket litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova ekar. Beståndet är bitvis relativt öppet. Grova ekar bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är de rikliga förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Fistulina hepatica och Ramalina baltica. Skötselrekommendation: Området bör betas. Calicium adspersum s Fistulina hepatica NT Chaenotheca phaeocephala s Parmelina tiliacea Cliostomum corrugatum NT, 3 träd Ramalina baltica NT, 5 träd 4.3.4 Oxhagen V Fältinventerat: 2009-10-15 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova ekar. Beståndet är bitvis alltför tätt. Grova ekar bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Haploporus tuberculosus, Ramalina baltica och Xylobolus frustulatus. Skötselrekommendation: Området bör betas. Delar av området bör gallras för att öppna områdena kring en del grova ekar. Calicium adspersum s Phellinus robustus NT Chaenotheca phaeocephala s Ramalina baltica NT Cliostomum corrugatum NT, 2 träd Xylobolus frustulatus NT Haploporus tuberculosus NT 4.4 Naturreservatet Strömsholm 4.4.1 Djurgårdsskogen SÖ Fältinventerat: 2009-10-15 Ett smalt och mycket litet område med lägre naturvärden. Denna brynmiljö innehåller en del grövre träd, men inga naturvårdsintressanta arter kunde hittas vid besöket. Skötselrekommendation: Området bör betas. 28
-- 4.4.2 Utnäslöt V, skjutbanan Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-20 Ett litet område med lägre naturvärden. Vid denna skjutbana med tät grässvål kunde inga naturvårdsintressanta kryptogamer hittas vid besöket. I diket på västra sidan av området hittades den relativt sällsynta mossan Fissidens exilis på lerjord. I skogen väster om området hittades även den tidigare rödlistade mossan Orthotrichum gymnostomum och en grov ek med bl.a. Calicium adspersum. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta hävdas. I diket V om: Skogen strax V om: Dicranella varia Arthonia vinosa s Fissidens exilis Calicium adspersum s Orthotrichum gymnostomum 4.4.3 Hultet Fältinventerat: 2009-10-15 Ett relativt stort område med naturvärden. Beståndet är delvis öppet medan andra delar är alltför täta. Skogen innehåller en del grova ekar och andra ädellövträd vilket bidrar till värdena. Nämnvärd är förekomsten av Phellinus robustus. Skötselrekommendation: Området bör betas. Delar av området bör gallras för att öppna områdena kring en del grova ekar. Calicium adspersum s Phellinus robustus NT Chaenotheca phaeocephala s 4.4.4 Brunnsbacken Fältinventerat: 2009-10-15 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av främst ek. Beståndet är bitvis lite väl slutet. De grova ekarna bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Haploporus tuberculosus och Xylobolus frustulatus. 29
Skötselrekommendation: Området bör betas. Calicium adspersum s Haploporus tuberculosus NT Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Parmelina tiliacea Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Cliostomum corrugatum NT, 3 träd Ramalina baltica NT Fistulina hepatica NT, 2 träd Xylobolus frustulatus NT 4.4.5 Strömsholmsåsen N Fältinventerat: 2009-11-03 Ett långsträckt större område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av främst ek och tall. Beståndet är relativt öppet och sträcker sig längs en del av åsen. De grova ekarna och tallarna bidrar till de högsta värdena. Dessutom finns ett antal grova aspar som på sikt kommer bli värdefulla för kryptogamer och även insekter. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Fistulina hepatica (på ek) och Phellinus pini (på tall). Skötselrekommendation: Området bör betas. Bacidia rubella s Phellinus pini NT, 4 träd Chaenotheca phaeocephala s Pseudoleskeella nervosa Fistulina hepatica NT Sclerophora pallida s 4.4.6 Tavsta Fältinventerat: 2009-10-15 Ett litet område med höga naturvärden, tack vare förekomst av grova träd av ädellövträd. Beståndet är bitvis för tätt. Ekar och asplågor bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Artomyces pyxidatus (på asplågor) och Sclerophora peronella (på ved av en ek). Skötselrekommendation: Området bör betas. Artomyces pyxidatus NT, 2 lågor Sclerophora pallida s Bacidia fraxinea s Sclerophora peronella NT Bacidia rubella s 4.4.7 Lilla Aspholmen 30
Fältinventerat: 2009-10-15 Ett relativt litet område med höga naturvärden, tack vare relativt god förekomst av grova träd av ädellövträd. Beståndet är bitvis för tätt. Träd av lönn, asp, alm, och även asplågor bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Artomyces pyxidatus, Hericium coralloides (båda på asplågor), Spongipellis fissilis (asp), Gyalecta flotowi, Gyalecta ulmi och Sclerophora farinacea. Skötselrekommendation: Området bör betas. alm VU Gyalecta ulmi NT, 2 träd Antitrichia curtipendula s Hericium coralloides NT Artomyces pyxidatus NT, 5 lågor Homalothecium sericeum s Bacidia fraxinea s Oxyporus corticola s Bacidia rubella s Sclerophora farinacea NT Gyalecta flotowii NT Spongipellis fissilis VU 4.4.8 Sandholmarna Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-15 På väg från Lilla Aspholmen gjordes enstaka fynd i detta område med åtminstone höga naturvärden. Området är relativt stort och består av flera delområden med myckeg god förekomst av grova träd av flera olika ädellövträd. Träd av lönn, asp, alm och ek bidrar till de höga värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Grifola frondosa, Hericium coralloides, Inonotus ulmicola, Lobaria pulmonaria, Gyalecta ulmi och Steccherrinum robustius. Skötselrekommendation: Området bör betas. Anomodon longifolius s Inonotus ulmicola VU Auricularia mesenterica NT Lobaria pulmonaria NT, 3 träd Fistulina hepatica NT Sclerophora farinacea NT Grifola frondosa NT Steccherrinum robustius VU, 3 träd Gyalecta ulmi NT, 4 träd Xylobolus frustulatus NT Hericium coralloides NT 4.4.9 Bärlingen Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-15 På väg från Lilla Aspholmen gjordes enstaka fynd i områdena vid Bärlingen och Palmska lunden. Båda områdena (tre delytor i bilaga 3) har unika naturvärden, främst tack vare förekomsterna av Funalia gallica på flera träd och lågor. 31
Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Fistulina hepatica NT, 2 träd Palmska lunden, Billingen: Funalia gallica CR Funalia gallica CR Haploporus tuberculosus NT Gyalecta ulmi NT Lobaria pulmonaria NT 4.4.10 Billingsudd SV Fältinventerat: 2009-10-15 Ett relativt litet område med höga naturvärden, tack vare relativt god förekomst av grova träd av flera ädellövträd. Beståndet är relativt tätt. Den stora variationen i trädslag, stora inslaget av grövre träd och blockrikedomen bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Hymenochaete ulmicola, Lobaria pulmonaria och den rika förekomsten av mossan Orthotrichum urnigerum på block. Strax norr om området hittades en ny förekomst av den extremt sällsynta svampen Funalia gallica på en grov ask. Skötselrekommendation: Området bör betas. Amblystegium subtile Lobaria pulmonaria NT, 2 träd Antitrichia curtipendula s Orthotrichum urnigerum NT, 15 block Auricularia mesenterica NT Pseudoleskeella nervosa Bacidia fraxinea s Ulota crispa s Bacidia rubella s Buxbaumia viridis N2000 Herzogiella seligeri s N om: Homomallium incurvatum Funalia gallica CR Hymenochaete ulmicola VU Sclerophora pallida s 4.4.11 Billingsudd V Fältinventerat: 2009-10-15 Ett stort område med unika naturvärden, tack vare mycket god förekomst av grova träd av flera ädellövträd. Beståndet är relativt tätt. Den stora variationen i trädslag, stora inslaget av grövre träd och blockrikedomen bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Arthonia byssacea, Gyalecta flotowii, Hymenochaete ulmicola, Kavinia himantia, Lentaria epichnoa och de rika förekomsterna av Bacidia rosella och Lobaria pulmonaria på lövträd och mossan Orthotrichum urnigerum på block. Dessutom hittades ytterligare en ny förekomst 32
av den extremt sällsynta svampen Funalia gallica på en asklåga (se figur 7). Den växte som en mer eller mindre sammanhängande fruktkropp på ca 2 meter! Skötselrekommendation: Området bör betas. alm VU Homalia trichomanoides s Anomodon attenuatus s Homalothecium sericeum s Anomodon longifolius s Hymenochaete ulmicola VU Anomodon viticulosus s Inonotus rheades s Antitrichia curtipendula s Kavinia himantia NT Arthonia byssacea VU Lentaria epichnoa NT, 4 lågor Arthonia vinosa s Lobaria pulmonaria NT, 30 träd Artomyces pyxidatus NT, 3 lågor Neckera complanata s Auricularia mesenterica NT, 10 stammar Orthotrichum gymnostomum Bacidia fraxinea s Orthotrichum urnigerum NT, 40 block Bacidia rosella NT, 16 träd Phaeolus schweinitzii s Bacidia rubella s Phellinus pini NT, 2 träd Calicium adspersum s Porella platyphylla s Chaenotheca brachypoda s Sclerophora farinacea NT Funalia gallica CR Sclerophora pallida s Gyalecta flotowii NT Steccherrinum robustius VU Herzogiella seligeri s Figur 7. Brun borstticka Funalia gallica (CR) är extremt sällsynt. 33
4.4.12 Billingsudd Fältinventerat: 2009-10-15 Ett relativt stort område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av flera ädellövträd. Beståndet är relativt tätt. Den stora variationen i trädslag, stora inslaget av grövre träd och blockrikedomen bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Bacidia rosella, Chaenotheca hispidula, Hymenochaete ulmicola, Lobaria pulmonaria och de rika förekomsterna av mossan Orthotrichum urnigerum på block. Skötselrekommendation: Området bör betas. alm VU Chaenotheca hispidula NT, 3 träd Anomodon longifolius s Chaenotheca phaeocephala s Antitrichia curtipendula s Homalothecium sericeum s Bacidia fraxinea s Hymenochaete ulmicola VU Bacidia rosella NT, 2 träd Lobaria pulmonaria NT Bacidia rubella s Orthotrichum urnigerum NT, 15 block 4.5 Naturreservatet Engsö 4.5.1 Ängsö, Enekullabacken N Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-07 Ett litet smalt område med halvöppen vegetation och öppna hällar. Området har naturvärden. Främst är det förekomsten av Spongipellis fissilis på en gammal apel i västra delen, som bidrar till värdet. Mossvegetationen på hällar och jord visar på ett visst naturvärde, sannolikt på grund av tidigare hävd. Skötselrekommendation: Området behöver hävdas. Arthonia mediella Dicranella varia Bryum elegans Homomallium incurvatum Caloplaca obscurella Spongipellis fissilis VU 4.5.2 Ängsö, Enekullabacken Ö Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-07 Ett relativt litet område med en del öppna hällar med tunt jordtäcke, men med ohävdad vegetation. Området har naturvärden. Det som främst bidrar till värdet är 34
mossvegetationen på hällar och bar jord och inslaget av ängssvampar. På tunt jordtäcke växer bl.a. de något kalkgynnade mossorna Bryum elegans, Encalypta vulgaris, Tortula modica och Weissia longifolia. Dessa arter är mycket konkurrenssvaga och är sannolikt en rest från tidigare hävd. Skötselrekommendation: Området behöver hävdas. Mossfloran skulle gynnas av bete. Abietinella abietina Bryum elegans Encalypta vulgaris Grimmia montana Grimmia ovalis Homomallium incurvatum Hygrocybe chlorophana Hygrocybe pratensis kantig fetknopp liten fetknopp Lophocolea minor Peltigera rufescens Tortula modica Weissia longifolia 4.5.3 Ängsö, Enekullabacken V Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-07 Ett relativt litet område med halvöppen vegetation och öppna hällar, men med partier som är kraftigt igenväxta av lövsnår och slånbuskage. Området har naturvärden. Främst är det förekomsten av Leptogium gelatinosum, som är en kalkgynnad art som hittades på översilade hällar, som bidrar till värdet. I snårskogen växte bl.a. signalarten Oxyporus corticola på två asplågor. Skötselrekommendation: Området behöver hävdas. De täta snåren behöver gallras. Abietinella abietina kantig fetknopp Bacidia rubella s Leptogium gelatinosum Grimmia montana Oxyporus corticola s Grimmia ovalis Peltigera rufescens Homomallium incurvatum 4.5.4 Ängsö, Fasanbacken N Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-07 Ett relativt stort skogsområde med relativt slutet trädskikt. Området har höga naturvärden, men av mycket varierande slag. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Fistulina hepatica (på gammal ek), Artomyces pyxidatus (på asplåga) och grässvål med bl.a. Hygrocybe punicea (längst i sydost). I vissa delar finns även en del gran, varav en del grövre träd som börjar falla. På en nyfallen granlåga 35
hittades den rödlistade svampen Phellinus ferrugineofuscus. Gamla ekar, asplågor, granlågor och grässvål med ängssvampar är en blandning som kommer vara svår att behålla i ett så relativt litet område. Skötselrekommendation: Gran, särskilt föryngringen, bör gallras bort. Bete skulle gynna bl.a. ekarna och floran av ängssvamp. Abietinella abietina Grimmia montana Artomyces pyxidatus NT Herzogiella seligeri s Bacidia rubella s Hygrocybe pratensis Clavulinopsis luteoalba Hygrocybe punicea NT Fistulina hepatica NT Phellinus ferrugineofuscus NT 4.5.5 Ängsö, vid kyrkogården Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-08 Ett stort skogsområde med slutet trädskikt med rikligt med grova ekar, men även partier med igenväxningsvegetation av bl.a. asp. Området har höga naturvärden. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Phellinus robustus och Ramalina baltica på gamla ekar och Artomyces pyxidatus på asplågor. Längs vägen mot Ängsö slott finns även en värdefull allé med olika äldre ädellövträd. Längs denna del av allén hittades inga rödlistade kryptogamer på träden, men flera signalarter. Skötselrekommendation: Gran, särskilt föringringen, bör gallras bort. Artomyces pyxidatus NT Oxyporus corticola s Bacidia rubella s Parmelina tiliacea Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Homomallium incurvatum Ramalina baltica NT Lophocolea minor Sclerophora pallida s 4.5.6 Ängsö, Dahlins backe, ekskog Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-08 Ett mycket litet skogsområde med slutet trädskikt rikt på grova ekar. Området har höga naturvärden. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Caloplaca lucifuga, Fistulina hepatica och Haploporus tuberculosus på enstaka gamla ekar. Skötselrekommendation: Bete skulle gynna bl.a. ekarna deras flora (samordning med nästa område, Dahlins backe). 36
Bacidia rubella s Fistulina hepatica NT Caloplaca lucifuga NT Haploporus tuberculosus NT Chaenotheca phaeocephala s Phaeolus schweinitzii s Figur 8. Ängsö, Dahlins backe, ekskog. Här blekticka, Haploporus tuberculosus, på ek. 4.5.7 Ängsö, Dahlins backe Fältinventerat: 2009-10-08 Ett litet område med en del halvöppna hällar i ett ekdominerat bestånd med spridda grova ekar och en del grova tallar. Området har höga naturvärden. Det som främst bidrar till värdet är grova ekar med Fistulina hepatica och Haploporus tuberculosus, tall med Phellinus pini och även det relativt artrika inslaget av ängssvampar. Skötselrekommendation: Området bör betas. Abietinella abietina Hygrocybe coccinea Bacidia rubella s Hygrocybe laeta Calicium adspersum s Hygrocybe persistens Chaenotheca phaeocephala s Hygrocybe virginea Fistulina hepatica NT Phellinus pini NT Haploporus tuberculosus NT, 2 träd 37
4.5.8 Ängsö, Drängängsbacken Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-08 Ett relativt litet område med höga naturvärden, tack vare god förekomst av grova träd av främst ek, men även ask och lönn. Beståndet betas och är halvöppet och fint. Det stora inslaget av grövre träd och några större klippor bidrar till de högsta värdena. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum och Schismatomma pericleum på ekar och de rika förekomsterna av mossorna Orthotrichum urnigerum och Orthotrichum pallens på klippor och block under rikbarksträden lönn och ask. Dessutom hittades den sällsynta svampen Spongipellis spumeus på en skadad lönn. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Antitrichia curtipendula s Homomallium incurvatum Bacidia rubella s Orthotrichum pallens NT Calicium adspersum s Orthotrichum urnigerum NT, 4 block/hällar Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Pseudoleskeella nervosa Chaenotheca phaeocephala s Schismatomma pericleum NT Cliostomum corrugatum NT, 3 träd Spongipellis spumeus NT Hedwigia stellata 4.5.9 Ängsö, Fasanbacken Ö Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett relativt litet skogsområde med bitvis glest trädskikt en del grova ekar. Området har höga naturvärden. Värdena är knutna till några grova ekar. Särskilt nämnvärda är förekomsterna av Haploporus tuberculosus och Inonotus dryadeus. Skötselrekommendation: Ekarna bör gynnas. Bacidia rubella s Inonotus dryadeus VU Calicium adspersum s Parmelina tiliacea Chaenotheca phaeocephala s Ramalina baltica NT Haploporus tuberculosus NT 4.5.10 Ängsö, Fasanbacken Fältinventerat: 2009-10-16 38
Ett relativt stort område med blandskog och en del halvöppna partier. Där finns en del större ekar och äldre aspar. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av Phellinus robustius på ek och den tidigare rödlistade mossan Orthotrichum gymnostomum på asp. Skötselrekommendation: Området bör betas. Bacidia rubella s Phellinus robustus NT Orthotrichum gymnostomum 4.5.11 Ängsö, slottet N 250 m Fältinventerat: 2009-10-16 Ett relativt litet område med blandskog av igenväxningskaraktär. Där finns en del större ekar och rikligt med asp. Centralt i området finns ett par svackor där vatten samlas under våren vilket skapar periodvis översvämning. Det är värdefullt för flera av de funna arterna. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av Artomyces pyxidatus på asplågor och även laven Chaenotheca brachypoda på aspstubbar. Skötselrekommendation: Området bör betas. Abietinella abietina Chaenotheca brachypoda s Artomyces pyxidatus NT Grimmia ovalis Bacidia rubella s Herzogiella seligeri s 4.5.12 Ängsö, Prästgården Ö 500 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett område med ekdominerad lövskog som bitvis har ett rikligt inslag av asp. Där finns en hel del större ekar och rikligt med asp. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av den tidigare rödlistade mossan Orthotrichum gymnostomum på asp och laven Chaenotheca brachypoda på ek. Skötselrekommendation: Ekarna bör gynnas. Arthonia vinosa s Chaenotheca chlorella s Bacidia rubella s Orthotrichum gymnostomum 39
4.5.13 Ängsö, Prästgården NÖ 500 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett område med ekdominerad lövskog som bitvis har ett rikligt inslag av asp. Där finns en hel del större ekar och rikligt med asp. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av grova ekar som än så länge inte har särskilt krävande arter. Främsta värdet är idag knutet till döende aspar och asplågor med arter som Artomyces pyxidatus, Orthotrichum gymnostomum och svampen Inonotus rhaedes. Skötselrekommendation: Ekarna bör gynnas. Acaulon muticum Chaenotheca phaeocephala s Antitrichia curtipendula s Inonotus rhaedes s Artomyces pyxidatus NT Orthotrichum gymnostomum Bryum violaceum 4.5.14 Ängsö, Prästgården NNÖ 500 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett litet område med ekdominerad lövskog. Där finns en del större ekar. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av grova ekar som än så länge inte har några krävande arter. Skötselrekommendation: Ekarna bör gynnas. -- 4.5.15 Ängsö, Prästgården NÖ 250 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett litet område med lövskog med en del asp och asplågor. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka ekar som än så länge inte har särskilt krävande arter. Främsta värdet är idag knutet till aspar och asplågor med arterna Hericeum coralloides och Orthotrichum gymnostomum. Skötselrekommendation: Tillgången på asp och aspved bör säkerställas. Hericium coralloides NT Orthotrichum gymnostomum 40
4.5.16 Ängsö, Stamdalen N 200 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-16 Ett mycket värdefullt objekt med unika naturvärden. Ett område med ekdominerad lövskog med rikligt med grova ekar, varav flera är mycket grova. Artrikedomen är stor på ekarna och särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Cyphelium inquinans, Haploporus tuberculosus, Inonotus dryadeus, Inonotus dryophilus (se figur 9), Schismatomma pericleum och den rikliga förekomsten (på ett träd) av den mycket sällsynta laven Bacidia auerswaldii. Den sistnämnda arten har inte tidigare hittats i Västmanland! Den växte på en mycket grov ek i ett mycket tätt igenvuxen del av området. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ekarna bör gynnas. Särskilt eken med Bacidia auerswaldii bör behandlas varsamt, och antagligen inte röjas fram för hastigt! Figur 9. Inonotus dryophilus (VU), på ek. 41
Antitrichia curtipendula s Haploporus tuberculosus NT, 3 träd Bacidia auerswaldii EN Inonotus dryadeus VU Bacidia rubella s Inonotus dryophilus VU Buellia violaceofuca NT, 6 träd Phellinus pini NT, 2 träd Calicium adspersum s Phellinus robustus NT Caloplaca lucifuga NT, 14 träd Pseudoleskeella nervosa Chaenotheca chlorella s Ramalina baltica NT, 4 träd Chaenotheca phaeocephala s Schismatomma pericleum NT, 6 träd Cliostomum corrugatum NT, 10 träd Sclerophora coniophaea NT Cyphelium inquinans s Xylobolus frustulatus NT Fistulina hepatica NT, 2 träd 4.5.17 Ängsö, Högsholm S 200 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet område med gles lövskog med en del asp, björk och ek. Området har naturvärden. Främsta värdena är idag knutna till enstaka almlågor med Auricularia mesenterica och en ek med den mindre allmänna svampen Radulomyces molaris. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Auricularia mesenterica NT Pseudoleskeella nervosa Bacidia rubella s Radulomyces molaris 4.5.18 Ängsö, Högsholm SV 150 m Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet halvöppet och ohävdat område med gles lövskog med en del asp, björk och ek och en del hällmarker. Området har lägre naturvärden. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. -- 4.5.19 Ängsö, Högsholm V 150 m Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-28 42
Ett litet relativt öppet men ohävdat område med en del asp och hällar. Området har lägre naturvärden. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. -- 4.5.20 Ängsö, Högsholm NV 150 m Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet öppet men ohävdat område med en del asp och hällar. Området har lägre naturvärden. -- 4.5.21 Ängsö, Labbarn Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet område med blandskog med en del grova tallar och ekar intill en liten båtplats. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av grova ekar som än så länge inte har särskilt krävande arter. Främsta värdet är idag knutet till tall med arterna Phellinus pini och Sparassis crispa. Skötselrekommendation: Ek och tall bör gynnas. Bacidia rubella s Labbarn V om gården: Phellinus pini NT Cliostomum corrugatum NT Pseudoleskeella nervosa Sparassis crispa s Xeromphalina cauticinalis var. cauticinalis 4.5.22 Ängsö, Hagalund Ö Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet halvöppen och ohävdad åkerholme med gles lövskog med en del asp, björk och ek och en del hällmarker. Området har lägre naturvärden. Värdefullaste fynden var en levande alm och en del asplågor som skulle kunna bli intressanta för kryptogamer framöver. 43
Skötselrekommendation: Området bör hävdas. alm VU 4.5.23 Ängsö, Sjöslättshagen Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-28 Ett liten gles och relativt öppen ekhage som, liksom hagmarken i sydöst, hävdas genom bete. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av relativt grova ekar med arter som Cliostomum corrugatum och Fistulina hepatica. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Calicium adspersum s Fistulina hepatica NT Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Cliostomum corrugatum NT Radulomyces molaris 4.5.24 Ängsö, Ektorpshagen Ö Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-28 Ett relativt stort område med tallskog, men intill vägen finns ett par grövre ekar. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är de förekomsterna av enstaka grova ekar med arter som Cliostomum corrugatum och Fistulina hepatica. Skötselrekommendation: Området bör betas. Calicium adspersum s Fistulina hepatica NT Chaenotheca phaeocephala s Ulota crispa s Cliostomum corrugatum NT 4.5.25 Ängsö, Lötenbacken S Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-10-28 Ett litet öppet men ohävdat område med enstaka nyligen döda almar och enstaka hällar. Området har höga naturvärden. Främsta värdena är idag knutna till almarna med Auricularia mesenterica och Inonotus ulmicola på almved. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. 44
Abietinella abietina Bacidia rubella s Auricularia mesenterica NT Inonotus ulmicola VU 4.5.26 Ängsö, Lötenbacken N Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-04 Ett litet öppet men ohävdat område med enstaka björkar och rönnar och enstaka hällar. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna floran av ängssvamp, men är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Abietinella abietina Clavulinopsis luteoalba Hygrocybe coccinea Hygrocybe pratensis Hygrocybe psittacina Hygrocybe virginea 4.5.27 Ängsö, Ängstäppan Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-26 Ett litet öppet men ohävdat område med enstaka tallar och aspar och enstaka hällar. Området har lägre naturvärden. Främsta värdena är knutna till de fortfarande öppna hällarna med mossan Abietinella abietina. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Abietinella abietina 4.5.28 Ängsö, Blånusberget S Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-04 Ett relativt stort område med ekdominerad lövskog med inslag av tall och asp. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är de förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. De högsta värdena är idag knutna till asplågor med svamparna Artomyces pyxidatus och Lentaria epichnoa. Dessutom hittades den tidigare rödlistade ängssvampen Hygrocybe punicea i en liten gräsmark i områdets sydvästra del. Skötselrekommendation: Området bör betas. 45
Artomyces pyxidatus NT Hygrocybe quieta s Collema flaccidum s Lentaria epichnoa NT, 3 lågor Hedwigia ciliata var. leucophaea Leucobryum glaucum s Herzogiella seligeri s Oxyporus corticola s 4.5.29 Ängsö, Blånusberget Ö Fältinventerat: 2009-11-04 Ett relativt litet område med blandskog med ek, tall och björk. Området har lägre naturvärden. Ekarna är relativt klena och hyser idag inte särskilt många arter. Skötselrekommendation: Området bör betas. -- 4.5.30 Ängsö, Blånusberget N Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-04 Ett relativt stort område med ekdominerad lövskog med inslag av tall och asp. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är de förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter förutom den mindre allmänna svampen Radulomyces molaris. De högsta värdena är idag knutna till enstaka asplågor med svampen Lentaria epichnoa. På ett block uppe på hällmarken hittades den sydvästliga laven Lecanactis latebrarum. I anslutning till områdets sydvästra del finns några hällar med en bergart som sannolikt är grönsten. Där hittades en del kalkgynnade arter på sten, bl.a. den i regionen mycket sällsynta mossan Zygodon viridissimus. Skötselrekommendation: Området bör betas. backtimjan SV om: Lecanactis latebrarum Grimmia ovalis Lentaria epichnoa NT Collema flaccidum s Radulomyces molaris Tortella tortuosa s Zygodon viridissimus 4.5.31 Ängsö, Eskilshage Ö Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-04 46
Ett litet område med en halvöppen ekdominerad lövskog som hävdas med bete. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av relativt grova ekar, men främst enstaka döende och döda almar med arter som Auricularia mesenterica och Steccherrinum robustius. Dessutom hittades mossan Orthotrichum urnigerum på tre block. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Abietinella abietina Chaenotheca phaeocephala s alm VU Homomallium incurvatum Antitrichia curtipendula s Orthotrichum urnigerum NT, 3 block Auricularia mesenterica NT Steccherrinum robustius VU Bacidia rubella s 4.5.32 Ängsö, Eskilstorp Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-04 Ett litet öppet men ohävdat område med enstaka björkar och rönnar och flera stora hällar. Området har lägre naturvärden. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Naturvårdsintressanta arter -- 4.5.33 Ängsö, Manhagen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-11 Ett relativt stort område med blandskog med olika trädslag, bl.a. en hel del gran och enstaka medelgrova ekar. Området har lägre naturvärden. Det som bidrar till värdet är de förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. I området hittades den nordliga tickan Climacocystis borealis på en halvdöd grov gran. Skötselrekommendation: Området bör betas. Climacocystis borealis s Pseudoleskeella nervosa Homomallium incurvatum 4.5.34 Ängsö, Persbohagen 47
Fältinventerat: 2009-11-11 Ett litet område med blandskog av igenväxningskaraktär. Där finns rikligt med asp och enstaka större ekar och almar. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av Biatoridium monasteriense (alm), Orthotrichum pallens (alm), Orthotrichum urnigerum (block), Phellinus robustius (ek) och den sällsynta svampen Lentaria byssiseda på ett par pilar nära stranden. Skötselrekommendation: Området bör betas. alm VU Homomallium incurvatum Bacidia rubella s Lentaria byssiseda NT, 2 träd Biatoridium monasteriense NT Orthotrichum pallens NT Chaenotheca brachypoda s Orthotrichum urnigerum NT Chaenotheca phaeocephala s Phellinus robustus NT Herzogiella seligeri s Pseudoleskeella nervosa 4.5.35 Ängsö, Manlingen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis halvöppet ohävdat område med blandskog med bl.a. gran, asp och ek och enstaka hällar. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp, särskilt Hygrocybe punicea, som nu är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Hygrocybe punicea NT Mycena rosea 4.5.36 Ängsö, Lilla Näs-hagen Ö Målhabitat: Öppen betesmark Omfattas av MIA Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis halvöppet ohävdat område med ung blandskog med bl.a. gran och asp och enstaka hällar. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp, särskilt Hygrocybe punicea, men är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Hygrocybe laeta Hygrocybe punicea NT, 2 mycel 48
4.5.37 Ängsö, Lilla Näs-hagen V Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis öppet ohävdat område med hällar som håller på att växa igen med asp och en. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp, särskilt Hygrocybe punicea, men är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Hygrocybe pratensis N om: Hygrocybe punicea NT, 3 mycel Climacocystis borealis s 4.5.38 Ängsö, Lilla Näs Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis öppet ohävdat område med hällar som håller på att växa igen med rönn, björk och en. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp, särskilt Hygrocybe punicea, men är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Antitrichia curtipendula s Hygrocybe coccinea Hygrocybe chlorophana Hygrocybe punicea NT, 2 mycel 4.5.39 Ängsö, Stora Näs Ö Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-11 Ett stort område med talldominerad skog med inslag av ek och asp. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av Grifola frondosa och Haploporus tuberculosus (båda på ek) och Phellinus pini (tall). Dessutom hittades den sällsynta svampen Marasmiellus foetidum på ved under en asplåga. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta hävdas. Bacidia rubella s Haploporus tuberculosus NT, 2 träd Dicranum flagellare s Marasmiellus foetidum s Grifola frondosa NT Phellinus pini NT, 2 träd 49
4.5.40 Ängsö, Stora Näs kalvhage Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis halvöppet område med ekdominerad skog med inslag av ask och enstaka hällar. Området har naturvärden. Området betas och de främsta värdena är knutna till floran de grova träden av ek och ask. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av Cyphelium inquinans och Ramalina baltica (båda på ek) och Gyalecta ulmi (på en grov ask). Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Arthonia vinosa s Gyalecta ulmi NT Bacidia rubella s Homomallium incurvatum Caloplaca cerinella Radulomyces molaris Chaenotheca phaeocephala s Ramalina baltica NT, 2 träd Cyphelium inquinans s Sclerophora pallida s 4.5.41 Ängsö, Stora Näs-hagen V Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis halvöppet betat område med gräsmark och ekdominerad blandskog. Området har lägre naturvärden. Vid besöket kunde inga naturvårdsintressanta arter hittas bland kryptogamerna. Strax nordväst om området hittades däremot en apel med Spongipellis fissilis i brynet mot åkern. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. -- NV om: Spongipellis fissilis VU 4.5.42 Ängsö, Björknäs Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-11 Ett delvis öppet ohävdat område med enstaka grova träd av främst ek, alm och ask och enstaka hällar. Området har höga naturvärden. De främsta värdena är knutna till de grova döende eller döda almarna, främst Hymenochaete ulmicola (på almbark) och Inonotus ulmicola (på död alm). Skötselrekommendation: Området bör betas. 50
Antitrichia curtipendula s Hymenochaete ulmicola VU Auricularia mesenterica NT Inonotus ulmicola VU Bacidia rubella s Xanthoria fulva 4.5.43 Ängsö, Enekullabacken N 300 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-26 Ett litet betat område med gles blandskog, med ek och tall och enstaka aspar. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter förutom den mindre allmänna svampen Radulomyces molaris. Dessutom hittades den tidigare rödlistade mossan Orthotrichum gymnostomum på asp. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Bacidia rubella s Pseudoleskeella nervosa Orthotrichum gymnostomum Radulomyces molaris 4.5.44 Ängsö, Änggrind SV Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-26 Ett relativt stort område med ekdominerad lövskog, med en del gran, asp och enstaka lönnar. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. De främsta värdena är därför knutna till lönnar och aspar. På lönn hittades bl.a. den sydvästliga laven Arthonia cinereopruinosa (mycket sällsynt i regionen!) och rikligt med Leptogium teretiusculum, som dessutom förekom med fruktkroppar vilket är mycket sällsynt! På asplågor hittades bl.a. Artomyces pyxidatus och den sällsynta tickan Spongiporus undosus. Skötselrekommendation: Lönn och asp bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Hygrocybe laeta Arthonia cinereopruinosa Leptogium teretiusculum s Artomyces pyxidatus NT, 5 lågor Orthotrichum gymnostomum Bacidia rubella s Oxyporus corticola s Bacidina arnoldiana Spongiporus undosus VU Hygrocybe coccinea 51
4.5.45 Ängsö, Berg Ö 600 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-26 Ett område med ekdominerad lövskog, med en del gran och asp. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, aspar och en del ved av gran och asp. På ek hittades bl.a. Haploporus tuberculosus, på asp hittades den tidigare rödlistade mossan Orthotrichum gymnostomum på flera olika träd och på en granlåga växte den tidigare rödlistade mossan Buxbaumia viridis. Signalarten Antitrichia curtipendula växte på uppskattningsvis 200 block i området! Skötselrekommendation: Asp bör gynnas i området. Abietinella abietina Haploporus tuberculosus NT Antitrichia curtipendula s, 200 block... Herzogiella seligeri s Bacidia rubella s Homomallium incurvatum Buxbaumia viridis N2000 Orthotrichum gymnostomum Calicium adspersum s Oxyporus corticola s Chaenotheca brachypoda s Peltigera collina s 4.5.46 Ängsö, Sandgrind SÖ 300 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-26 Ett område med ekdominerad lövskog, med en del gran och asp och flera hällar. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. De främsta värdena är knutna till en större häll i områdets norra, där hittades lavarna Nephroma parile och Peltigera horizontalis på klippor som beskuggas av ekar. Skötselrekommendation: Ek bör gynnas i området. Abietinella abietina Nephroma parile s Antitrichia curtipendula s Peltigera horizontalis Homalothecium sericeum s 4.5.47 Ängsö, Klockartorpsbacken Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-11-26 Ett stort och mångformigt område. Den sydligaste delen är öppen och välbetad på sandig mark, medan resten av området utgörs av mer eller mindre igenvuxen, men 52
tidigare hävdad mark. I norr växer en relativt tät blandskog, medan den sydvästra delen är mer öppen tack vare flera större hällmarker. Området har naturvärden eller höga naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp i sydligaste delen, särskilt förekomsten av vad som verkar vara den något tvivelaktiga arten Trichoglossum variabile. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Abietinella abietina Hygrocybe coccinea alm VU Hygrocybe pratensis backtimjan Hygrocybe psittacina Clavulinopsis corniculata Hygrocybe virginea Hygrocybe ceracea Lentinus suffrutescens Hygrocybe chlorophana Trichoglossum variabile s 4.5.48 Ängsö, Karsbo Ö 250 m Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-11-26 Ett område med ekdominerad lövskog, med en del asp. Området hävdas med bete och har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Ek bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Homomallium incurvatum Chaenotheca phaeocephala s 4.5.49 Ängsö, Backa V Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-26 Ett område med ekdominerad lövskog, med en hel del asp och björk. Området hävdas med bete och har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. På en asplåga hittades svampen Artomyces pyxidatus. Skötselrekommendation: Området bör fortsätta betas. Ek bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Chaenotheca phaeocephala s Artomyces pyxidatus N 53
4.5.50 Ängsö, Backa Ö Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-26 Ett litet relativt öppet men ohävdat område med hällar som håller på att växa igen med rönn och slån. Området har naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp och hällar med tunt jordtäcke, men är i stort behov av hävd! Skötselrekommendation: Området bör hävdas. backtimjan Hygrocybe coccinea 4.5.51 Ängsö, Spånsundet S 300 m Målhabitat inom MIA: Slåtteräng Fältinventerat: 2009-11-26 Ett litet halvöppet och ohävdat område med enstaka grova ekar och rikligt med slån. Området höga naturvärden. Främsta värdena är knutna till de grova ekarna med bl.a. Fistulina hepatica och Phellinus robustus. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Ekarna bör gynnas. Chaenotheca phaeocephala s Parmelina tiliacea Fistulina hepatica NT Phellinus robustus NT 4.5.52 Hallingen, Lilla Hallingen Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-14 Ett relativt stort och mestadels öppet område med viss hävd i form av slåtter. I de öppna delarna hittades inga naturvårdsintressanta kryptogamer. På den lilla trädklädda höjden i västra delen växer en del askar och andra lövträd, bl.a. alm och asp. Där hittades bl.a. Auricularia mesenterica (se figur 10) på almved och Orthotrichum urnigerum på block under ask. Detta delområde har höga naturvärden. Skötselrekommendation: Området bör betas. Antitrichia curtipendula s Homomallium incurvatum Auricularia mesenterica NT Orthotrichum urnigerum NT Homalothecium sericeum s 54
Figur 10. Auricularia mesenterica (NT), här på almved, påträffades på Hallingen, en av öarna i naturreservatet Engsö. 4.5.53 Hallingen, Lilla Hallingen Ö Fältinventerat: 2009-10-14 Ett litet område med blandskog med variation i trädslag. Området har lägre naturvärden. Främsta värdena ligger i förekomsten av en del grövre ekar. Skötselrekommendation: Ek bör gynnas i området. -- 4.5.54 Hallingen, Lilla Hallingen V Fältinventerat: 2009-10-14 Ett område med blandskog med stor variation i trädslag. Vissa delar i norr är talldominerade, medan de södra delarna präglasd av en del grova ekar. Inslaget av gran är relativt stort bitvis och även asp förekommer relativt rikligt. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är färmst svamparna Artomyces 55
pyxidatus och Inonotus rhaedes på aspved och Buxbaumia viridis på flera granlågor. Skötselrekommendation: Ek och asp bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Herzogiella seligeri s Artomyces pyxidatus NT Inonotus rheades s Brachythecium rivulare lind Buxbaumia viridis N2000, 3 lågor Ulota crispa s 4.5.55 Hallingen, Stora Hallingen Fältinventerat: 2009-10-14 Ett öppet och nyligen naturvårdsgallrat område med enstaka grova träd av tall, ask, ek och lind. Området har unika naturvärden. Främsta anledningen är förekomsten av Onnia triquetra som hittades vid en mycket grov tall i områdets västligaste del (se figur 10). Den arten är extremt sällsynt, men har eventuellt hittats tidigare på just denna plats. Andra intressanta arter som hittades var Spongipellis fissilis (på apel), Cliostomum corrugatum och Caloplaca lucifuga (på en mycket grov lind) och mossan Orthotrichum urnigerum på en klippa nära vattnet i öster. Figur 10. Onnia triquetra (EN) växer på en mycket grov tall på ön Hallingens västligaste del, naturreservatet Engsö. 56
Skötselrekommendation: Tallen med Onnia triquetra måste tas väl om hand! Abietinella abietina Homomallium incurvatum Antitrichia curtipendula s Leptogium teretiusculum s Bacidia rubella s Onnia triquetra EN Biatoridium monasteriense NT Orthotrichum urnigerum NT Caloplaca lucifuga NT Sclerophora pallida s Chaenotheca chlorella s Spongipellis fissilis VU Cliostomum corrugatum NT Collema flaccidum s N om: Hedwigia stellata Artomyces pyxidatus NT, 4 lågor Homalothecium sericeum s Oxyporus corticola s 4.5.56 Gisselholmen, N Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-14 Ett område med talldominerad skog med inslag av bl.a. asp. Området har höga naturvärden. Det som bidrar till värdet är färmst svamparna Spongipellis fissilis på apel och Phaeolus schweinitzii och Phellinus pini på tall. Skötselrekommendation: Tall och asp bör gynnas i området. Bacidia rubella s Phaeolus schweinitzii s Herzogiella seligeri s Phellinus pini NT Hygrohypnum luridum Sphaerophorus fragilis Orthotrichum gymnostomum Spongipellis fissilis VU 4.5.57 Långholmen, Västerudden, trädklädd betesmark Fältinventerat: 2009-10-14 Ett mycket värdefullt objekt med höga naturvärden. Ett område med gles ekdominerad lövskog med rikligt med grova ekar, varav flera är mycket grova. Artrikedomen är stor på ekarna och särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Cyphelium inquinans, Haploporus tuberculosus, Lecanograspha amylacea, Schismatomma pericleum och Sclerophora peronella. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ekarna bör gynnas. alm VU Bacidia rubella s Antitrichia curtipendula s Buellia violaceofuca NT, 2 träd Arthonia vinosa s Calicium adspersum s 57
Caloplaca lucifuga NT Lecanographa amylacea VU Chaenotheca phaeocephala s Phaeolus schweinitzii s Cliostomum corrugatum NT Schismatomma decolorans NT Cyphelium inquinans s Schismatomma pericleum NT, 4 träd Fistulina hepatica NT, 2 träd Sclerophora peronella NT Haploporus tuberculosus NT 4.5.58 Långholmen, Västerudden, öppen betesmark Målhabitat inom MIA: Öppen betesmark Fältinventerat: 2009-10-14 En öppen betesmark som håller på att växa igen. Området har höga naturvärden. Främsta värdena är knutna till floran av ängssvamp, särskilt Hygrocybe aurantiosplendens. Skötselrekommendation: Området bör hävdas. Hygrocybe aurantiosplendens NT 4.5.59 Långholmen, Lillgården Fältinventerat: 2009-10-14 Ett område med halvöppen ekdominerad lövskog. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ek bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Chaenotheca phaeocephala s Bacidia rubella s 4.5.60 Långholmen, Stora Långholmen SÖ 500 m Fältinventerat: 2009-10-14 Ett värdefullt objekt med höga naturvärden. Ett område med relativt gles ekdominerad lövskog med rikligt med grova ekar, men även en del alm, ask och lågor av asp. Artrikedomen är stor på ekarna och särskilt nämnvärda är förekomsterna av Cliostomum corrugatum, Haploporus tuberculosus och Sclerophora peronella. På almlåga hittades bl.a. Steccherrinum robustius och på asplågor Artomyces pyxidatus. 58
Skötselrekommendation: Området bör betas. Ek bör gynnas i området. Antitrichia curtipendula s Cliostomum corrugatum NT Arthonia vinosa s Haploporus tuberculosus NT Artomyces pyxidatus NT, 2 lågor Homalothecium sericeum s Auricularia mesenterica NT Oxyporus corticola s Bacidia rubella s Phellinus pini NT Calicium adspersum s Sclerophora pallida s Caloplaca lucifuga NT, 2 träd Sclerophora peronella NT Chaenotheca chlorella s Steccherrinum robustius VU Chaenotheca phaeocephala s 4.5.61 Långholmen, Snarbo Fältinventerat: 2009-10-14 Ett område med halvöppen ekdominerad lövskog. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag inte hyser särskilt många arter. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ek bör gynnas i området. -- 4.5.62 Långholmen, Stora Pukskär Omfattas ej av MIA Fältinventerat: 2009-10-14 Ett område med halvöppen ekdominerad lövskog. Området har naturvärden. Det som bidrar till värdet är förekomsterna av enstaka grova ekar, men som idag hyser enstaka naturvårdsintressanta arter som Buellia violaceofusca. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ek bör gynnas i området. Arthonia vinosa s Buellia violaceofuca NT Bacidia fraxinea s Calicium adspersum s Bacidia rubella s 4.5.63 Måholmen, 500 m NÖ om torpet Fältinventerat: 2009-10-14 59
Ett värdefullt objekt med höga naturvärden. Ett område med halvöppen ekdominerad betad lövskog med rikligt med grova ekar, men även en del tall, gran, asp och björk. På ekarna förekommer bl.a. Fistulina hepatica och Phellinus robustus. På en granlåga hittades även Buxbaumia viridis. Skötselrekommendation: Området bör betas. Ek bör gynnas i området. Arthonia vinosa s Hygrocybe coccinea Buxbaumia viridis N2000 Hygrocybe laeta Chaenotheca phaeocephala s Hygrocybe pratensis Fistulina hepatica NT Hygrocybe virginea Herzogiella seligeri s Orthotrichum gymnostomum Hygrocybe ceracea Phellinus robustus NT 60
5 Referenser Cederberg B. & Löfroth M (red.) 2000. Svenska djur och växter i det europeiska näverket Natura 2000. ArtDatabanken, Uppsala. Gärdenfors U. (red.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck T., Hedenäs L. & Weibull H. 2006. Ny checklista för Sveriges mossor. Svensk Botanisk Tidskrift 100 (2): 96 148. Naturvårdsverket, 2010. Uppföljning i skyddade områden i Sverige. Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Rapport 6379. Nitare J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. 61
Bilaga 1: Biotopkartering metodik Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in. Inventering Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se bilaga 2). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser. Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta. Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa risk att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöenderisk. Hotkategorier: RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut hotad (Critically Endangered) EN Starkt hotad (Endangerd) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) 62
Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE Ej bedömd (Not Evaluated). Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges en kort beskrivning till varje område. Beskrivningen innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala. 63
Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras biologiska och ekologiska värden naturvärdesbedömning. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område ska vara skyddat krävs särskilda beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och jordbruk. Naturvärdesbedömningen gäller för de förhållanden och med den kunskap som är känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning ändras. Ett område som bara konstaterats ha naturvärden (ska läsas att objektet har minst naturvärden ) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid värderingen utgår man från områdenas biologiska värden. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. Betydelse för friluftsliv ingår inte i naturvärdesbedömningen men kan anges som en tilläggsinformation. Objekt med naturvärden Det enskilda området har betydelse för naturvård på lokal nivå, för spridning av arter och för landskapets variation. Objekt med höga naturvärden Det enskilda området har stor betydelse på regional nivå. Området har dokumenterad förekomst av viktiga strukturer och/eller arter eller viktig ekologisk funktion. Förutsättningar för rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Svåra områden att återskapa. Objekt med unika naturvärden Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå. Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra att återskapa. 64
Naturvärden Områden med naturvärde avser miljöer som har större betydelse för djur och växter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom. Ett område som konstaterats ha naturvärden kan också ha höga naturvärden eller till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om inventeringen genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och med unika naturvärden. Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden. Gemensamt för områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de försvinner. Sådana miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända. Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus. Områden med höga naturvärden bör betraktas som Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6. Stöd för en sådan tolkning finns bl.a. i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En förutsättning för att de nationella miljömålen ska uppfyllas är att områden med höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består. Unika naturvärden De allra mest värdefulla områdena kallar vi områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl.a. livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen. 65
erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden. 66
67
Bilaga 3: Kartor 68
69
70
71
72
73
74
75
2