- HUDDINGE KOMMUN - JÄTTETRÄD och GAMLA TRÄD BIOLOGISK MÅNGFALD och VÄRDEFULLA LÖVSKOGSOMRÅDEN - RICHARD VESTIN

Transkript

1 - HUDDINGE KOMMUN - JÄTTETRÄD och GAMLA TRÄD BIOLOGISK MÅNGFALD och VÄRDEFULLA LÖVSKOGSOMRÅDEN - RICHARD VESTIN

2 Huddinge kommun Naturvårds AVD. Richard Vestin Huddinge JÄTTETRÄD och GAMLA TRÄD BIOLOGISK MÅNGFALD och VÄRDEFULLA LÖVSKOGSOMRÅDEN Innehåll 1. Bakgrund - Jätteträd och lövskogar...sid. 3 - Eken... sid Inventeringen - Syfte... sid. 4 - Metodik. sid. 4 - Sammanfattning...sid Resultat - Värdefulla lövträdsområden...sid. 7 - Alm, ask, bok, ek, lind, lönn....sid Hassel, rönn, oxel, en...sid Gran, tall...sid Asp, björk, klibbal, sälg...sid Bilaga 1: - Samtliga inventerade träd med koordinat, omkrets, status och arter sid Referenslista - Litteratur..sid. 29 2

3 JÄTTETRÄD och GAMLA TRÄD BIOLOGISK MÅNGFALD och VÄRDEFULLA LÖVSKOGSOMRÅDEN 1. Bakgrund - Jätteträd och lövskogar Tiden innan människan började göra anspråk på skogens råvaror, formades skogens utseende av markens beskaffenhet (t.ex. bördighet, topografiskt läge) och genom klimatets skiftningar. Andra faktorer som formade skogen var bränder, stormar, insektsangrepp, svampangrepp, översvämningar och liknande störningar. Detta är störningar som skogens arter anpassats till genom evolutionens fortskridande. Störningar som dessa formade skogen på ett lokalt plan. Träden i dessa av människan opåverkade skogar fick ett mångfasetterat innehåll med ömsom unga träd, skadade träd, döende träd, döda träd och jätteträd. Dessa trädjättar fanns spridda i skogslandskapet. Arterna som är beroende av dessa träd och som idag finns på nationella rödlistor (listor med hotade arter) fann sina livsmiljöer kontinuerligt i det rumsliga urskogslandskapet. Huddinges skogsgeografiska läge tillhör den boreonemorala zonen, där sydliga lövträd som exempelvis alm, ask, ek och lind möter de klimatiskt sett mer härdiga nordliga trädslagen som exempelvis gran, sälg, björk och asp. Detta i sig skapar en mångfald av olika livsmiljöer för arter som är beroende av de olika trädslagen. Gamla jätteträd i landskapet är livsmiljöer för många av dessa svårspridda rödlistade urskogsarter som kräver stabila förhållanden och en god tillgång på dessa träd. Kontinuitet av livsmiljö är nyckelbegreppet för dessa arter. De jätteekar och övriga jätteträd som idag finns i Huddinge är i de flesta fall träd som utvecklats med hjälp av människans bruk. Ofta är det träd som nyttjaren av marken haft ett speciellt förhållande till. Skälen har varit varierande till att vissa träd fick stå kvar. Vårdträd, hamlade träd (för husdjurens vinterfoder - lövtäkt), alléer, träd som ansågs ha magiska egenskaper (ofta träd med ett ovanligt utseende), offerlundar, minnesträd, träd som utgjorde gränsmarkeringar, träd som helt enkelt var vackra eller som i exempelvis ekens fall, varit statens egendom. - Eken Staten ägde rätten till Sveriges ekar och andra bärande träd genom den landslag som instiftades 1347 och den uppstramning av landslagen som Gustav Vasa gjorde under talet. Genom två förordningar under 1600-talet skärptes denna landslag så att endast adelns marker med ekar var undantagen dessa bestämmelser. Denna landslag omfattade även bärande träd som hassel, bok, apel, oxel, rönn med flera togs statens rätt till ekarna bort och markägarna fick själv disponera sitt ekinnehav. Detta mest på grund av att staten ansåg att ekvirke inte behövdes för skeppsbyggen längre. På detta vis har under de 130 år som gått 3

4 gjort att ekar som inte var önskvärda eller som kunde ge ekonomiskt tillskott i kassan för markägaren höggs ned. Därför hittar man idag de gamla ekarna på marker där markägaren har haft det ekonomiskt gott ställt eller där man haft ett emotionellt gott förhållande till ekarna. Eken har en unik dokumenterad biologisk mångfald knuten till sig. Cirka 1500 arter lever på, av eller är beroende av eken för sin överlevnad. Detta gör eken till en av de artrikaste miljöerna i landskapet. Som art och individ utgör en gammal ek ett fullt fungerande ekosystem. Tack vare ekens möjlighet att uppnå hög ålder utgör den på så vis en stabil livsmiljö för många organismer. Många av eklandskapets hotade arter är beroende av en stabil livsmiljö, där kontinuiteten av gamla ekar är obruten. Det gör eken till en mycket skyddsvärd nyckelart i landskapet. 2. Inventeringen - Syfte Inventeringen syftar till att ge en bild dels av mängden skyddsvärda jätteträd, dels vilka trädslag och om det finns skyddsvärda lövskogsområden med jätteträd i Huddinge kommun. Inventeringen syftar även till att ge en bild över var dessa jätteträd finns och om det finns skyddsvärda arter, framförallt bark- och vedlevande lavar och svampar (tickor). - Metodik Ett jätteträd är, enligt Skogsstyrelsens klassificering, ett träd som har en omkrets i brösthöjd (130 cm över marken) på minst 314 cm. Detta mått är givetvis inte gångbart på vissa av trädslagen i Huddinge på grund av att träden inte uppnår denna omkrets. Trädslaget hassel är ett exempel på detta. Sveriges största kända hasselstam, som växer vid gården Skräddarefall i Södra Vi socken i nordöstra Småland, har en omkrets på 1,80 m. (se. Svenska Jätteträd Per Österman) Minimiomkrets i centimeter som använts för grova träd, följer naturskyddsföreningens Fem Ess-metod (Naturskyddsföreningen Ulla Rundlöf & Sven G. Nilsson). Träd som varit nära eller över dessa mått har tagits med, dock ej ek då antalet grova träd skulle ha blivit ohanterligt. Trädslag: Omkrets i centimeter: Gran 250 Tall 250 Asp 150 Sälg 100 Björk 200 Klibbal 150 Bok 200 Ek 250 Alm 250 Rönn 100 Oxel 100 Vildapel 150 Vildpäron 150 Fågelbär 150 Hägg 100 Lönn 200 Lind 200 4

5 Ask 200 För att hitta Huddinge kommuns jätteträd, har framför allt lokalkännedom använts från personer aktiva i naturvårdssammanhang. Även tolkning av flygfoton har använts för att urskilja intressanta miljöer för jätteträd och värdefulla lövskogsområden. Länsstyrelsen i Stockholm har bidragit med listor över naturminnen i Huddinge kommun. Signalarter och rödlistade arter som hittats under inventeringen har redovisats vid respektive träd, så har även arter som varit kända sedan tidigare inventeringar redovisats. Signalarterna följer Skogsstyrelsens Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog Rödlistade arter följer Artdatabankens nationella listor. Sammanfattning Denna inventering av ekjättar inklusive naturminnen avseende träd, biologsikt värdefulla ekar och övriga jätteträd, visar en tydlig bild av att det finns många grova ekar i Huddinge. En uppskattning är att cirka 85 % av Huddinge kommuns jätteekar har hittats under inventeringen. Inventeringen har koncentrerats till träd stående på naturmark. Jätteträd på tomtmark, i park och planlagd mark har inte prioriterats. De träd som tagits med i inventeringen har ett högt värde både som estiskt vackra träd i landskapet och som oerhört värdefulla ur perspektivet biologisk mångfald. Ett flertal lövskogsområden har lokaliserats i Huddinge kommun med höga naturvärden framförallt på gammal inägomark i närheten av större gårdar och i skogområden i höjdlägen och branter. Framförallt ska det nämnas att flera värdefulla ekområden i Orlångens naturreservat har lokaliserats. Dock behövs det på flera håll en klar strategi för att rädda och bibehålla jätteträden och deras fortlevnad. Orlångens naturreservat är även lämpligt för ett långsiktigt skötselprogram där de värdefulla jätteträdsområdena på sikt kan bindas samman i ett mer sammanhängande område inom reservatet. Krattekskog med höga naturvärden i branten vid Korpberget i Vårby gård foto: Richard Vestin De olika trädslagen har olika naturvärden knutna till sig. Gamla ekar intar en klar särställning i kommunen när det gäller lavfloran och svampfloran, men gamla lönnar och askar kommer inte långt efter i biologisk mångfald. Som exempel kan gamla lönnar vid Björksättra gård och Trångsundsskogen nämnas med en rik lavflora med bland annat fertil lunglav Lobaria pulmonaria och askar vid Balingsta gård med de rödlistade vedsvamparna koralltaggsvamp Hericium coralloides och skumticka Spongipellis spumeus. 5

6 Riktigt gamla lindar och almar kan i vissa fall hysa en rik lavflora och svampflora, som exempel på detta kan nämnas två jättealmar med en omkrets på 5,53 meter respektive 4,25 meter vid Mellanberg med Huddinges enda kända förekomst av den rödlistade arten klosterlav, Biatoridium monasteriense, och en jättelind i Trångsundsskogen med Huddinges enda kända förekomst av den rödlistade arten rosa skärelav, Schismatomma pericleum. På de grova träd som tagits med i inventeringen av tall, gran, asp, klibbal, björk och sälg hittades inte på samma sätt som på ädellövträden en rik lav och svampflora. Några undantag är de sällsynta arterna blodticka Gloeoporus taxicola, vintertagging Irpicodon pendulus, tallticka Phellinus pini, granticka Phellinus chrysoloma, sotlav Cyphelium inquinans, skinnlav Leptogium saturninum, aspgelélav Collema subnigrscens och gammelgranslav Lecanactis abietina som hittats på några av de stora träden av tall, gran, asp, klibbal, björk och sälg. Under inventeringen hittades 151 stycken jätteekar (ekar med en omkrets i brösthöjd på 3,14 m.) i Huddinge. Därtill tillkommer 55 stycken värdefulla lövskogsområden och i dessa områden finns även ekindivider och andra trädslagsindivider med signalarter eller rödlistade arter beroende av dessa träd. Antalet jätteträd av annan art än ek är tydligt begränsad. Dock finns några jätteträd av alm (t.ex. vid Mellanberg och Lissmasjön), lind (t.ex. vid Lissmasjön och Trångsundsskogen) och ask (t.ex. vid Vårby gård, Balingsta och Mellanberg). Några enstaka tallar (t.ex. vid Trångsundsskogen, Björksättra, Vårby gård och Långängen), granar (t.ex. vid Balingsholm), klibbalar (t.ex. vid Lissmasjön), aspar (t.ex. vid Balingsholm och Gladö kvarn) och sälgar (t.ex. vid Flottsbro, Balingsholm och Lissmasjön) hittades också under inventeringen. Som exempel kan nämnas en riktigt stor sälg stående vid Flottsbrokanalen med en omkrets på 4,58 meter. Jättesälg vid Flottsbrokanalen med en omkrets på 4,58 meter foto: Richard Vestin 6

7 3. Resultat Värdefulla lövträdsområden En handfull områden med lövskog utmärkte sig under inventeringen dels genom antalet skyddsvärda lövträd och dels genom mängden ovanliga arter. Fyra områden med ett stort antal arter knuta till kontinuitet av gamla lövträd ska vi titta lite närmare på, med början i väst och med avslut i öst. 1. Förkastningsbrant med gamla lövträd från Korpberget, Vårby gård, i norr och söderut mellan Myrstugeberget till Flottsbro i syd. 2 Del av Orlångens naturreservat, Sundby gård-björksättra gård-balingsta gård. 3 Del av Orlångens naturreservat, Lövskogar i Ågestasjöns omgivningar. 4 Lövträdsdominerad del av Trångsundsskogen. 7

8 1. Förkastningsbrant med gamla lövträd från Korpberget, Vårby gård, i norr och söderut mellan Myrstugeberget till Flottsbro i syd. I de på flera ställen otillgängliga branterna i området finns en mängd gamla lövträd. Ekarna är de som framträder i antal och utseende. Krumma, vresiga och småvuxna, så kallade krattekar, har kämpat på i många år på de magra och utsatta platserna. Med bakgrund av den magra miljön blir det särskilt imponerande när ekar med omkrets som närmar sig tre meter gick att hitta här. Även mängden gamla träd av andra trädslag var betydande. Alm, ask, lind, rönn, asp, oxel, gran, sälg (Flottsbro-sälgen 4,58 m.) och framför allt tall, med många månghundraåriga exemplar, hittades. På mer produktiv mark i området finns många grova och gamla träd av nästan alla förekommande trädslag i kommunen. Området har under lång tid varit påverkat av luftföroreningar från trafik och bebyggelse. Detta sätter sina spår på framför allt lavfloran. Det gick ändå att hitta ett flertal ovanliga arter i denna exponerade miljö. Flertalet av dessa arter har idag sin huvudförekomst på jätteträden i kulturlandskapet. I detta lövskogsområde hittades bland annat de ovanliga arterna: Brun nållav phaeocephala, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, ärgspik Microcalicium disseminatum, sotlav Cyphelium inquinans, gammelgranslav Lecanactis abietina, grynig örnlav Ochroleichia androgyna, slanklav Collema flaccidum, traslav Leptogium lichenoides, bårdlav Nephroma parile, lunglav Lobaria pulmonaria, vitskivlav Buellia alboatra, guldlockmossa Homalothecium sericeum, blekticka Pachykytospora tuberculosa, laxticka Hapalopilus salmonicolor, vintertagging Irpicodon pendulus, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka Ph. nigrolimitatus, skumticka Spongipellis spumeus och oxtungsvamp Hepatica fistulina. Området har även ett rikt fågelliv med bland annat alla våra förekommande hackspettar i kommunen, mindre hackspett Dendrocopos minor, spillkråka Dryocopus martius, gröngöling Picus viridis och större hackspett Dendrocopos major. Orsaken till detta är förekomsten av grova, gamla träd och en mängd död ved. Detta gör att lämpliga träd för bohål finns i stort antal så även tillgången på föda som kan hittas i den döda veden. Insekter av olika slag, främst skalbaggar, som drar nytta av dels de gamla träden och dels den döda veden som föda och livsmiljö. Den goda insektstillgången speglar sig även i artantalet insektätande småfåglar som exempelvis svarthätta Sylvia atricapilla, grönsångare Phylloscopus sibilatrix, rödstjärt Phoenicurus phoenicurus och svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca. Våra insektätande och fridlysta fladdermöss drar även nytta av den rika tillgången på insekter. Vid guidningar i området har vattenfladdermus Myotis daubentonii, nordisk 8

9 fladdermus Eptesicus nilssonii, dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus, gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus, brandts/mustaschfladdermus Myotis brandtii/m. mystacinus och långörad fladdermus Plecotus auritus observerats. Dessa däggdjur hittar lämpliga bohål och livsmiljöer knutna till de grova och gamla träden. Omgivningarna med den dominerande lövskogen och variationen av trädslag ger goda förutsättningar för insektätande arter. Förkastningsbranten med de gamla lövträden, det varma lokalklimatet, variationen av naturtyper, mängden död ved gör området till ett av Huddinges mest artrika naturområde. 2. Del av Orlångens naturreservat, Sundby gård-björksättra gård-balingsta gård. Området präglas av det så kallade småbrutna kulturlandskapet och dess variation med ömsom öppna marker, ömsom skog och vattendrag. Gårdarnas bruk av marken och välstånd har format utseendet och innehållet i dessa artrika lövskogsområden och blandskogsområden. I detta område hittar vi den största mängden av jätteträd i Huddinge. Ek är det trädslag som dominerar lövskogarna. Men även gamla och grova tallar, askar, lindar, almar, lönnar och granar förekommer. De flesta jätteträden hittades nästan uteslutande på inägomark. Detta förhållande är lika på många andra platser både i Huddinge och på andra platser i södra Sverige. Detta förhållande betyder också att de ovanliga och hotade arterna knutna till grova och gamla träd återfinns på just inägomark. Lite motsägelsefullt kan det sägas att det är här som delar av urskogen finns bevarad. Det är just här på inägomarken som den skogliga kontinuiteten av jätteträd är bevarad. Området vid Sundby - Björksättra - Balingsta är Huddinges mest artrika område gällande arter beroende av gamla träd. Sammantaget i detta område hittades en mångfald av ovanliga och hotade arter: Brun nållav phaeocephala, kornig nållav Ch. chlorella, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, ekspik C. quercinum, ärgspik Microcalicium disseminatum, sotlav Cyphelium inquinans, rödbrun coniophaea, liten blekspik Sc. peronella, blekspik Sc. nivea, gul dropplav Cliostomum corrugatum, rosa skärelav Schismatomma pericleum, skuggorangelav Caloplaca lucifuga, gammelgranslav Lecanactis abietina, grynig örnlav Ochroleichia androgyna, slanklav Collema flaccidum, traslav Leptogium lichenoides, dvärgtufs L. terestiusculum, bårdlav Nephroma parile, västlig njurlav N. laevigatum, luddlav N. resupinatum, lunglav Lobaria pulmonaria, kyrkogårdslav Pleurostica acetalbum, guldlockmossa Homalothecium sericeum, blekticka Pachykytospora tuberculosa, tungticka 9

10 Piptoporus quercinus, korallticka Grifola frondosa, oxtungsvamp Hepatica fistulina, vintertagging Irpicodon pendulus, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, skumticka Spongipellis spumeus koralltaggsvamp Hericium coralloides och veckticka Antrodia pulvinascens. Även detta område har ett rikt fågelliv med bland annat alla våra förekommande hackspettar i kommunen och mängden arter av insektätande småfåglar. Tack vare den mängd grova och ihåliga ekar som finns vid framför allt Sundbyområdet men även vid Björksättra och Balingsta skulle området med stor sannolikhet även hysa en rik skalbaggsfauna med många hotade arter. Vid fladdermusguidningar i området har vattenfladdermus Myotis daubentonii, nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii, dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus, stor fladdermus Nyctalus noctula, brandts/mustaschfladdermus Myotis brandtii/m. mystacinus och långörad fladdermus Plecotus auritus observerats. 3. Del av Orlångens naturreservat, Lövskogar i Ågestasjöns omgivningar. Ågestaområdet kännetecknas av mängden ädellövskog. Ågesta herrgård och Orlångsjö gårds bruk av marken har format utseendet och innehållet i landskapet. Ek är det trädslag som dominerar lövskogarna men även ask, lind, hassel och lönn förekommer. De flesta jätteträden hittades nästan uteslutande på inägomark. I närheten av Ågesta herrgård och norrut vid Mellansjö växer de flesta av områdets jätteträd. I söder om området finns en koncentration av jätteträd vid Fräkenbotten. Detta område tillsammans med både Ågestaområdet och området Sundby-Björksättra-Balingsta kan med rätt skötsel bli ett sammanhängande jätteträdsområde med extraordinär biologisk mångfald. Ovanliga och hotade arter funna i Ågestaområdet: Brun nållav phaeocephala, kornig nållav Ch. chlorella, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, ärgspik Microcalicium disseminatum, sotlav Cyphelium inquinans, rödbrun coniophaea, liten blekspik Sc. peronella, blekspik Sc. nivea, skuggorangelav Caloplaca lucifuga, grynig örnlav Ochroleichia androgyna, traslav Leptogium lichenoides, dvärgtufs L. terestiusculum, bårdlav Nephroma parile, luddlav N. resupinatum, lunglav Lobaria pulmonaria, kyrkogårdslav Pleurostica acetalbum, guldlockmossa Homalothecium sericeum, kärnticka Inonotus dryophilus, grenticka Polyporus umbellatus, oxtungsvamp Hepatica fistulina. Ågestaområdet är kanske mest känt för det rika fågellivet. Tack vare den mängd grova och ihåliga ekar som 10

11 finns vid framför allt Ågesta-Mellansjö hyser området med stor sannolikhet även en rik skalbaggsfauna med många hotade arter. Vid fladdermusguidningar i området har vattenfladdermus Myotis daubentonii, nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii, dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus och brandts/mustaschfladdermus Myotis brandtii/m. mystacinus observerats. 4. Lövträdsdominerad del av Trångsundsskogen. Trångsundsskogen är ett litet skogsområde i östligaste delen av Huddinge. Den tidigare ägarens bruk av marken har format utseendet och innehållet i denna artrika lövskogblandskog-hällmarkstallskog. I skogen finns överlag mängder av gamla träd. Många tallar mellan år, granar över 150 år, flertalet ekar mellan år, några gamla lindar överstigande en uppskattad ålder på 200 år, därtill förekommer gamla aspar, sälgar, fågelbär, lönnar och björkar. De flesta jätteträden hittades uteslutande i den västra delen av skogen medans de gamla träden finns spridda i hela skogen. Skogsområdet har också en prägel av många små naturtyper insprängt i mellan kraftiga hällmarksryggar med på flera håll lodräta bergbranter. Detta skapar väl avgränsade biotoper med på sina håll till synes orörd skog. Området hyser en rad olika rariteter inom den biologiska mångfalden knuten till skog och gamla träd. I Trångsundsskogen hittades det ovanliga och hotade arter som: Brun nållav phaeocephala, kornig nållav Ch. chlorella, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, ärgspik Microcalicium disseminatum, sotlav Cyphelium inquinans, rödbrun coniophaea, blekspik Sc. nivea, gul dropplav Cliostomum corrugatum, rosa skärelav Schismatomma pericleum, skuggorangelav Caloplaca lucifuga, gammelgranslav Lecanactis abietina, grynig örnlav Ochroleichia androgyna, traslav Leptogium lichenoides, dvärgtufs L. terestiusculum, bårdlav Nephroma parile, lunglav Lobaria pulmonaria, guldlockmossa Homalothecium sericeum, oxtungsvamp Hepatica fistulina, vintertagging Irpicodon pendulus, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, tallticka Ph. pini och veckticka Antrodia pulvinascens. Trångsundsskogen har ett rikt fågelliv knuten till skogen. Tack vare mängden olika trädslag, mängden gamla träd och död ved finns här alla våra förekommande hackspettar i kommunen. Den mängd död ved och grova och gamla träd som finns i Trångsundsskogen skulle området med stor sannolikhet även hysa en rik skalbaggsfauna med många hotade arter. Resultat Trädslag 11

12 Alm: Riktigt gamla almar kan i vissa fall hysa en rik lavflora och svampflora, som exempel på detta kan nämnas två jättealmar med en omkrets på 5,53 meter respektive 4,25 meter vid Mellanberg med Huddinges enda kända förekomst av den rödlistade arten klosterlav, Biatoridium monasteriense, och två jättealmar med en omkrets på 4,07 meter respektive 4,02 meter vid Lissma gård (gamla herrgårdsparken) med Huddinges enda kända förekomst av den sällsynta arten skuggkranslav, Phaeophyscia endophoenicea på den största av de två almarna. De gamla fina almarna i Balingsta allé hyser en rik biologisk mångfald av lavar och vedsvampar däribland skumticka Spongipelli spumeus, koralltaggsvamp Hericium coralloides, och alléorangelav Caloplaca chrysopthalma. Skogsalmarna i Huddinge hotas precis som på många andra håll i södra Sverige av almsjukan. Ask: Gamla askar hittades under inventeringen precis som med alm, lind, lönn och ek framförallt i alléer, park och på inägomark. Asken är ett sällsynt trädslag i Huddinge. Några få individer hittades som kunde uppmätas till jätteträd. Dessa träd hittades vid Vårby gård, Mellanberg och Balingsta gård. Gamla askar hyser en mycket rik biologisk mångfald när det gäller svampar, lavar, mossor och insekter. Hålhäckande fåglar utnyttjar gärna håligheter eller mejslar ut nya bohål i de gamla träden. Några spännande fynd av arter på ask gjordes vid Balingsta gård där vedsvampen koralltaggsvamp Hericium coralloides och laven blekspik Sclerophora nivea hittades på de gamla träden. Huddinges största ask är skyddad som naturminne och växer vid Vårby källa. Omkretsen på detta jätteträd är 5,77 m. Den gamla jätten skyddades den 22 januari Bok: Bok är ett träd som är en relativ ny företeelse i Huddinge kommun. När boken etablerade sig för cirka 3500 år sedan i Sverige och spred sig norrut från de södra delarna av vårt avlånga land kom den aldrig längre norrut än till Östergötland. De bokbestånd man hittar i Stockholms län är planterade parkträd som på lokalt gynnsamma platser spridit sig i omgivningarna. Exempel på detta kan man se i Huddinge kommun vid Balingsta, Sundby gård och vid Vårby gård. Ek: Ekjättar har ofta en mycket hög ålder. Med en omkrets i brösthöjd (cirka 1,30 m. över marken) på över 3,14 meter har eken oftast en ålder på ca: år. I denna inventering har det hittats och uppmätts 151 stycken ekar som kvalar in som jätteträd. På flertalet av dessa träd finns det en mängd olika rödlistade arter eller signalarter som indikerar höga naturvärden. Flera av dessa jätteträd utgör grupper eller mindre skogspartier i landskapet. På dessa platser är det av största vikt att landskapet och trädmiljön vårdas så att kontinuiteten av gamla grova ekar bibehålls även i framtiden. Exempel på områden som utmärker sig på detta sätt är Fräkenbotten, Björksättra gård, Sundby gård (med omgivande marker Mellanberg, Gladö kvarn, Gladö krog, Gladöskogens naturreservat), Trångsunds gård, Balingsholms gård och Ågesta. Flera av dessa områden ingår i Orlångens naturreservat. Detta ger då en bild av att med rätt skötsel av ekbeståndet och omgivande blandskog i dessa områden så skulle de kunna sammanbindas och skapa ett toppobjekt av biologiskt värdefull ekskog-lövskog. En inventering av skalbaggsfaunan i dessa områden skulle med största sannolikhet stärka bilden av det höga naturvärde som dessa områden har och som bör förstärkas-vårdas. 12

13 Dock ska man inte låta sig luras och tro att alla ekar som inte har denna imponerande omkrets är unga ekar utan ett särskilt högt biologiskt värde. Senvuxna klenare ekar i bergbranter och i höjdlägen kan vara mycket gamla. I dessa bergbranter och i höjdlägen hittar man ofta ekar i klenare dimensioner som har en hög ålder och en artdiversitet knuten till sig som motsvarar den som man finner på ekjättar på en mer produktiv ståndort. Exempel på detta kan man finna vid Korpberget i Vårby gård, Gömsta äng, Sundby gård, Björksättra gård, Ågesta och Trångsundsskogen. På dessa platser finns en rikedom av gamla ekar i rasbranter och höjdlägen på mager mark där fynd av indikatorarter och rödlistade arter som oxtungsvamp Fistulina hepatica, korallticka Grifola frondosa, lunglav Lobaria pulmonaria, ekspik Calicium quercinum, gulpudrad spiklav Calicium adspersum och liten peronella visar att dessa förhållandevis klena träd har en hög ålder och en mycket värdefull biologisk mångfald knuten till sig. Sotlav Cyphelium inquinans, rödbrun coniophaea och ekspik Calicium quercinum på ekar vid Björksättra gård foto: Richard Vestin Eftersom eken intar en särställning i antalet jätteträd och biologisk mångfald i Huddinge kommun ska vi nu göra en liten vandring i myllret av livsmiljöer där arter är knutna till eken. - Landskap i miniatyr. Den gamla ekens bark med dess skrovliga struktur med sänkor, upphöjningar, skuggsidor eller solsidor utgör livsrum för en brokig skara arter. Med en lupp som underlättar utforskandet, ser man plötsligt att det som på håll såg ut som en gråspräcklig yta av bark, helt plötsligt blir till ett myller av levande organismer. Ekens bark tycks ha en päls av liv levande på dess stam och grenar. Lavar, mossor, svampar, insekter, spindlar och mollusker, är alla närvarande i detta myller av liv. Många av arterna är kräsna och sällsynta. Flera av dom lever enbart på riktigt gamla ekar som har utvecklat den speciella grova skrovliga barken som är typiskt för gamla ljust stående ekar. 13

14 Korallticka vid basen på en grov ek vid Sundby gård foto: Richard Vestin - Rötter i symbios. Ekens rotsystem är sammankopplat med en rad olika svampars mycel ("rotsystem") som bildar mykorrhiza. Denna samlevnad drar båda organismerna nytta av. Eken får hjälp med näringsupptaget och svamparna får i utbyte energirika kolhydrater från trädets fotosyntes. Några exempel på svampar som samlever med eken på detta sätt är eksopp, ekvaxskivling och ekmusseron. Ekens rötter är också hemvist för den kända skalbaggen ekoxe. Dess larver finns i nyligen döda ekrötter och lever där i cirka fem år innan de utvecklas till fullbildad skalbagge. Korallticka och grenticka är exempel på två svampar som lever av ekens rötter. Båda arterna är sällsynta och hotade och finns intill ett par ekjättar i Huddinge kommun. Oxtungsvamp på ek vid Sundby gård foto: Richard Vestin - Mulmen myllrar. Ekens mulm finner man i ihåliga ekar. Detta är sågspånsliknande gnagrester, spillning från fåglar, fladdermöss och skalbaggar, rester av fågelbon och självklart vedrester av eken. De arter som lever i ekens mulm är oftast arter som har krav på en jämn och hög temperatur, så även av en jämn fuktighet som just råder inne i den kompostliknande mulmen. Många av skalbaggarna är relikter från tiden då jättelika lövurskogar bredde ut sig i landskapet. En riktig symbolart för myllret av skalbaggar i ekjättar med mulm är läderbagge Osmoderma eremita. Den är en av Europas mera hotade skalbaggar. 14

15 Saffransticka på ekjätte vid Högmora foto: Richard Vestin - Ekveden lever. När ekens bark börjar flagna, då utnyttjas trädet av en rad insekter och vedsvampar. Skalbaggars larver drar nytta av tillväxtlagret mellan bark och ved, det så kallade kambiet. Veden kan bli helt perforerad av gnaggångar. Vissa arter gör så stora hål i veden att man kan få in lillfingret i larvernas gångar. Vedsvampar som blekticka, tungticka, oxtungsvamp, kärnticka och saffransticka finner man växande på veden av vissa stora ekar. Alla dessa är svampar ovanliga och hotade. De återfinns nästan bara i gamla bestånd av ekjättar och finns i Huddinge på flera ställen till exempel vid Trångsundsskogen, Sundby gård, Ågesta. Ekveden lever trots att eken sedan länge är död Trångsundsskogen Vestin foto: Richard - Bevara eklandskapet. För att bevara eklandskapets biologiska mångfald krävs ett långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att gynna och friställa nästa generations ekjättar annars riskerar man att tappa den nuvarande kontinuitet av gammelträd som redan finns. Det är också viktigt att vårda och gynna de jätteträd som på en del håll lider av en ökad trängsel och konkurrens av yngre och mer snabbväxande trädslag. Gör ett besök vid några av Huddinges ekjättar och andra jätteträd. Här kan du uppleva myllret av liv och historiens vingslag som gjort att dessa gamlingar får leva kvar i naturlandskapet. 15

16 Lind: Vill man se gamla och stora lindar i Huddinge får man söka sig till parker och alléer. I Huddinges skogsmark är linden ett ovanligt trädslag. Linden kan bli mycket gammal som individ, upp till 2000 år. Sådana träd är inte kända från Sverige, dock finns det ett flertal gamla lindar i södra Sverige som passerar 500 års ålder. Linden är precis som eken ett lämpligt träd för biologisk mångfald beroende av stabila förhållanden, detta tack vare trädets möjlighet till hög ålder. Flera av de krävande lavar som växer på gamla ekar återfinns även på gamla lindar. De äldsta lindarna i Huddinge hittas i branter, exempelvis vid Gömsta äng och Trångsundsskogen. I Trångsundskogen finns en gammal lind i en rasbrant som säkerligen har en ålder överstigande 250 år. Denna individ hyser en lavflora med ovanliga arter som grynig örnlav Ochrolechia androgyna, rostfläck Arthonia vinosa och den mycket sällsynta rosa skärelaven Schismatomma pericleum. I omgivningarna runt Ågestasjön finns flera lövskogsområden med stort inslag av olika ädellövträd med bland annat lind. De största lindarna i Huddinge hittades på inägomark (parkmark) i Vårby gård, Glömsta (Sverkersväg) och vid Lissmasjön (f.d. parken vid Lissma gård). Den största individen var en dubbelstammad jätte i Vårby gård som mäter 5,67 m. i omkrets. Lönn: Biologiskt värdefulla gamla lönnar finns det på många platser i kommunen, de grövsta träden återfinns vid Vårby gård, Lissmasjön och mellan Orlångsjö och Nysättra. Vid Vårby gård växer en av Huddinges grövsta lönnar med en omkrets på 3,18 m. och på denna lönn växer också den enda kända epifytiska förekomsten i Huddinge kommun av signalarten vitskivlav Buellia alboatra. Även arter som kyrkogårdslav och den rödlistade skumtickan Spongipelli spumeus förekommer på grova lönnar vid Vårby gård. Gamla värdefulla lönnar med mindre omkrets hittades vid bland annat Ågesta, Björksättra och Trångsundskogen. Skogen vid Trångsund innehåller ett antal gamla lönnar med en mycket intressant och skyddsvärd lavflora. På dessa träd växer till exempel signalarterna lunglav, traslav Leptogium lichenoides, dvärgtufs L. terestiusculum och bårdlav Nephroma parile. 16

17 Hassel, rönn, oxel, vildapel, fågelbär och hägg: Grova träd av dessa fruktbärande arter har ej hittats under inventeringen. Några intressanta observationer har ändå gjorts av dessa lövträd. Exempel på detta är en hasselstam med en omkrets på 0,72 m i brösthöjd. (Denna hassel växer på privat tomt i Gladö kvarn.) En gammal rönn i Trångsundsskogen utgör en viktig häckningsplats för större hackspett vilket visar sig genom att spetten perforerat den gamla rönnen med ett flertal häckninghål. Gamla oxlar har hittats i varma och av skogsbruk förskonade bergbranter framför allt i de västra delarna av kommunen, som exempelvis vid Häggsta berget, Gömsta äng och Korpberget. Gran: Granar med en omkrets på över 3,14 meter hittar man nästan undantagslöst på marker med god bonitet (god bördighet). De två grövsta granarna som hittades under inventeringen växer i en slänt på södra sidan av Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning. De mäter 2,96 m. respektive 3,42 m. i omkrets vilket är nog så imponerande när man står intill en sådan bjässe. Dock ska man inte låta sig luras och tro att alla granar som inte har denna imponerande omkrets är unga granar utan ett särskilt högt biologiskt värde. Senvuxna klenare granar i sumpskogar, strandskogar och bergbranter kan vara mycket gamla. En gran med en diameter på 20 cm åldersbestämdes i Trångsundsskogen genom att provborra ut en kärna där årsringarna räknades, 227 år gammal var granen. Som exempel på biologiskt högt värde på klenare gran, kan nämnas en sumpskog i Flemingsbergsskogen, 300 meter söder om Fruängen (Visättra ängar), med en rik lav- och svampflora på senvuxna gamla granar. Fynd av signalarterna kattfotslav Arthonia leucopellaea, ärgspik Microcalicium disseminatum, kortskaftad ärgspik M. ahlneri, nästlav Bryoria furcellata och granticka Phellinus chrysoloma visar att dessa senvuxna klena granar har ett högt biologiskt värde. Tall: Några jättetallar gjordes det inte några fynd av under inventeringen. Gamla tallar finns det däremot mycket utav, framför allt växande på den magra tallhällmarken och i branter. Tallhällmark är den vanligaste skogstypen i Huddinge. För att tall ska uppnå en omkrets över 3,14 meter krävs det att trädet står på mark med god bördighet eller som solitär. Alla tallar med mått över 2,40 meter i omkrets har tagits med i inventeringen. Endast 3 stycken tallar med denna omkrets och däröver har hittats. Tallar av den storleken är i Huddinge mycket ovanliga. Detta kanske beror på att tallar har ett åtråvärt virke och att det använts som ved. Gamla tallar som står solexponerat kan ha en väldigt rik insektsfauna knuten till sig, med flera rödlistade arter. Rödlistade och sällsynta svampar som hittats under inventeringen på Huddinge kommuns gamla tallar är bland annat blodticka Gloeoporus taxicola, vintertagging 17

18 Irpicodon pendulus, laxticka Hapalopilus salmonicolor och tallticka Phellinus pini. Inga ovanliga lavar har hittats på tall under inventeringen. Asp: Aspar utgör precis som ekarna ett mycket värdefullt trädslag för biologisk mångfald med många olika organismgrupper. Det finns många hotade och sällsynta arter som är beroende av gamla aspar i skogslandskapet. Både som levande och död förser aspen många av skogens specialister med livsmiljöer. Exempel på några ovanliga och hotade arter som förekommer i Huddinge kommun är aspfjäril Limentis populi, asphättemossa Orthotrichum gymnostomum, asptagging Radulodon eriksonii, aspgelélav Collema subnigrescens och stor aspticka Phellinus populicola. För att aspar ska uppnå en omkrets på 3,14 meter måste de stå på marker med god bördighet eller som solitär träd. Under inventeringen hittades ingen asp som klarade jätteträds gränsen. Dock hittades några med en omkrets kring 2,40 meter. Dessa träd togs med i inventeringen därför att precis samma förhållande råder som med tallen. Grova aspar utgör ett mycket ovanligt inslag i naturen i Huddinge. Björk: Gamla björkar i Huddinge kommun saknas nästan helt. Vid Stensättra gamla bytomt finns ett litet antal spridda gamla björkar med en av de få signalarter bland lavarna som växer på björk och som indikerar kontinuitet av gammal björk, nämligen sotlav Cyphelium inquinans. Björken saknar nästan helt en rik lavflora, med ett för mig känt undantag. När jag inventerade skyddsvärda lavar, vid gården Stubbhult utanför Målilla i Småland, fann jag en mycket gammal hamlad björk på en betesmark intill gården. Denna björk hyste signalarter och rödlistade lavar som brun nållav phaeocephala, sotlav Cyphelium inquinans, liten peronella och blomskägglav Usnea florida. Det är dock känt att gamla björkar har en rik skalbaggsfauna på platser med kontinuitet av gamla björkar (Sven G. Nilsson muntligen). Klibbal: Strandskogen vid Lissmasjön (gamla herrgårdsparken) och Gömsta ängs naturreservat har ett fint bestånd med grova gamla klibbalar. Vid Lissmasjön finns de största exemplaren i Huddinge kommun med mått på 2,47 resp. 2,60 m. och 3,31 m. i omkrets. Den sista är idag tyvärr död. Denna klibbal uppmättes 1998 i slutet av oktober. Under 2003 utgjorde den ett förnämligt skafferi innehållande en mängd vedinsekter för spillkråka. Vid Lissmasjön kan man tydligt se vilka dimensioner träd får om de står glest utan alltför mycket konkurrens och på en bördig ståndort. Klibbalar med ett högt biologiskt värde finns i en sumpskog 300 meter söder om Fruängen i Flemingsbergsskogen. Fynd av de ovanliga arterna och signalarterna kattfotslav Arthonia leucopellaea, grynig örnlav Ochroleichia androgyna, liten vaxlav Dimerella pineti, grynig blåslav Hypogymnia farinacea och gammelgranslav Lecanactis abietina visar att dessa senvuxna klena klibbalar har ett högt biologiskt värde. Sälg: Även kommunens sälgar utgör ett mycket värdefullt trädslag för biologisk mångfald. Vid en första anblick kan man konstatera att insekter är de som idag mest påtagligt och synligt drar nytta av sälgen som livsmiljö. Exempelvis humlor, bin, skalbaggar, nattfjärilar och dagfjärilar drar nytta av de på året tidigt blommande sälgarna och vedlevande skalbaggar utnyttjar sälgen som livsmiljö. Detta medför att insektätande fåglar gärna födosöker vid sälgar. Bra exempel på detta är hackspettsarter, exempelvis spillkråka och mindre hackspett, som gärna mejslar fram feta skalbaggslarver ur sälgens bark och ved. Även de tidigt anländande flyttfåglarna lövsångare, gransångare och grönsångare drar nytta av insektstillgången vid de tidigt 18

19 blommande sälgarna. I början 1900-talet gjordes det fynd av flera, idag ovanliga, lavar på gamla sälgar. Idag hittar man i Huddinge endast i undantagsfall ovanliga lavar på gamla sälgar. Orsaken till detta är svår att avgöra, men det är lätt att inse att luftburna föroreningar har påverkat lavfloran i Stockholms regionen under minst hundra år sedan industrialismens epok startade. Trädslag med en icke buffrande barkkemi (lågt ph-värde), som till exempel sälg, utarmas på sin lavflora mycket snabbare än på så kallade rikbarksträd (högt ph-värde) som hos exempelvis ask och lönn. Norr om Dalälven har fortfarande sälgen en artrik lav- och svampflora knuten till sig. Under inventeringen hittades det endast en jättesälg. Sälgen växer vid kanalen i Flottsbro och mäter 4,58 m. i omkrets. Även om antalet jätteträd av sälg var få så var mängden fynd av gamla och biologiskt värdefulla sälgar ganska många. Främst hittades dessa sälgar i det gamla kulturlandskapet runt sjön Orlången. 4. Bilaga 1: Samtliga inventerade träd med koordinat, omkrets, status och arter: Område Träd X (RT-90) Y (RT-90) X (ST-74) Y (ST-74) Diam. (m) Kommentar Vårby gård Ek ,38 Mulmek, Gammelgranslav Lecanactis abietina, Grynig örnlav Ochrolechia androgyna, Ärgspik Microcalicium disseminatum Ek ,63 Mulmek, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Grynig örnlav Ochrolechia androgyna, Ärgspik Microcalicium disseminatum Ek ,10 Mulmek, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Ärgspik Microcalicium disseminatum Ek ,92 Mulmek, delvis bränd vid basen (Kratt)Ek ,72 Mulmek, Flera grova krattekar i branten Tall ,50 Tall ,90 Alm ,33 Lönn ,18 Mulmlönn, Vitskivlav Buellia alboatra Alm ,25 Alm ,30 Alm ,39 Ask ,37 Bok ,91 Lind ,67 Dubbelstam Lind ,49 Tysklönn ,84 Lönn ,95 Alm ,09 Alm ,14 Bok ,69 Bok ,09 19

20 Bok ,37 Klibbal ,43 Björk ,52 Björk ,75 Björk ,38 Vårby källa Ask ,77 Naturminne Masmovägen Ek ,10 Gömmarens Tall ,62 naturreservat Glömsta Lind ,00 Lind ,36 Lind ,14 Lind ,30 Gömsta äng Ek ,39 Mulmek-Krattek, Slanklav Collema flaccidum, Traslav Leptogium lichenoides, Bårdlav Nephroma parile, Fjällig filtlav Peltigera praetextata, Ärgspik Microcalicium disseminatum, Guldlockmossa Homalothecium sericeum Flottsbro Sälg ,58 Platåvägen (väg 259) Ek ,80 Hagstaeken, Naturminne Blekticka Pachykytospora tuberculosa Myrvägen Ek ,52 Fredriksdal Ek ,46 Mulmek, Brandskad vid basen, Gul porlav Pertusaria flavida, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea Ek ,65 Mulmek, Gul porlav Pertusaria flavida, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Guldlockmossa Homalothecium sericeum Källvik Ek ,05 Mulmek, Vrakek, Rödbrun coniophaea, Brun nållav phaeocephala 20

21 Segeltorp Tall ,97 Juringe Ek ,30 Jakobslund Ek ,00 Ek ,60 Ek ,45 Ek ,64 Sjöstigen (Kråkvik) Al Ingen uppgift om diam. Lilla Högmora Ek ,40 (Högmorav.) Ek ,20 Mulmek, Saffransticka (fridlyst), Brun nållav phaeocephala, Rödbrun coniophaea, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga Ek ,90 Mulmek Ek ,52 Mulmek Ek ,01 Mulmek, Sotlav Cyphelium inquinans Lind ,40 Lind ,72 Ågestavägen Ek ,35 Ek ,92 Mulmek Mellansjö Ek ,59 Mulmek, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum (Esbyvägen) Mellansjö Ek ,21 Mulmek, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Gul porlav Pertusaria flavida (Skuggvägen) Ek ,70 Mulmek, Kattugglehäckning, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Ek ,07 Mulmek, Savflöde, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Gul porlav Pertusaria flavida Mellansjö Ek ,00 Mulmek (Peder Smedhsväg) Ek ,00 Mulmek Ek ,50 Mulmek Ek ,10 Ågestasjön Ek ,23 Ek ,42 Ek ,07 21

22 Ek ,32 Mulmek, Lusthusudden, Brosklav Ramalina fraxinea, Spatelbrosklav R. pollinaria, Brun nållav phaeocephala, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga (rikligt) Scl. peronella (liten blekspik) Scl. coniophaea (rödbrun blekspik) Caloplaca lucifuga (skuggoran gelav) Calicium adspersum (Gulpudrad spiklav) Calicium adspersum (Gulpudrad spiklav) Balingsholm Tall ,42 Gran ,40 Ek ,41 Kärnticka? Ek ,11 Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Kornig nållav chlorella Ek ,86 Ek ,44 Brun nållav phaeocephala Gran ,36 Ek ,40 Asp ,40 Ek ,03 Mulmek, Brun nållav phaeocephala Ek ,50 Ek ,80 Mulmek Ek Grov Ek Grov Ek ,65 Mulmek, Brun nållav phaeocephala, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Ek ,56 Ek ,41 Ek ,45 Ek ,54 22

23 Brun nållav På ekhögstubbe Ek ,16 Ek ,00 Sälg ,36 Flemingsbergsviken Ek ,65 Mulmek, Brun nållav phaeocephala Ek ,64 Galgeken, Kornig nållav Chaenothea chlorella, Grynig örnlav Ochroleichia androgyna Ek ,89 Mulmek, Rödbrun coniophaea Ek ,57 Mulmek, Kattugglehäckning, Oxtungsvamp Fistulina hepatica, Brun nållav phaeocephala Sälg ,01 Ek ,27 Mulmek, Kattugglehäckning, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Brun nållav phaeocephala, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Bårdlav Nephroma parile Sälg ,60 Gran ,42 Gran ,96 Döende (2005) Ek ,74 Mulmek, Brun nållav phaeocephala Sundby-Gladö Ek ,57 Ek ,50 Ek ,34 Mulmek, Brun nållav phaeocephala Ek ,75 Ek ,44 Mulmek Ek ,86 Mulmek, Vrakek Ek ,68 Mulmek, Vrakek Ek ,60 Vrakek Ek ,88 Mulmek, delvis vrakek, Gul dropplav Cliostomum corrugatum, Ekspik Calicium quercinum, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Tungticka Piptoporus quercinus, Oxtungsvamp Fistulina hepatica 23

24 Ek ,71 Ek ,09 Ek ,28 Mulmek, Rödbrun coniophaea, Kornig nållav chlorella, Brun nållav Ch. phaeocephala, Gul porlav Pertusaria flavida, Fjällig filtlav Peltigera praetextata, Oxtungsvamp Fistulina hepatica Ek ,22 Mulmek, Sotlav Cyphelium inquinans, Gul porlav Pertusaria flavida, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Grynig örnlav Ochroleichia androgyna Ek ,00 Mulmek, Rödbrun coniophaea, Gul porlav Pertusaria flavida Ek ,28 Mulmek, Sotlav Cyphelium inquinans, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Ärgspik Microcalicium disseminatum, Gul porlav Pertusaria flavida, Blekticka Pachykytospora tuberculosa Ek ,56 Ek ,29 Tall ,46 Ek ,20 Mulmek, Brun nållav phaeocephala Ek ,25 Dubbelstam - Jättesockel Gladökvarn Ek ,00 Ek ,98 Ek ,90 Ek ,98 Ek ,87 Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, Kornig nållav chlorella, Gul nållav Ch. furfuracea, Svavelticka Laetiporus sulphureus, Oxtungsvamp Fistulina hepatica Lunglav Små exemplar på Krattek Ek ,10 Mulmek Ek ,83 Mulmek 24

25 Ek ,30 Mulmek strax öster om Kvarnruinen Ask ,13 Vårdträd(Mellanberg), Kyrkogårdslav Pleurostica acetalbum, Lönnlav Bacidia rubella, Blekspik Sclerophora nivea och Dvärgtufs Leptogium teretiusculum Alm ,25 Mulmalm, Klosterlav Biatoridium monasteriense, Gulnål brachypoda Alm ,53 Mulmalm, Klosterlav Biatoridium monasteriense, Gulnål brachypoda och Kornig nållav chlorella Ek ,68 Dubbelstam Asp ,57 Ek ,45 Mulmek, Rödbrun coniophaea Björksättra Ek ,19 Ek ,81 Ek ,62 Mulmek, Vrakek, Rödbrun coniophaea, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Brun nållav phaeocephala, Fjällig filtlav Peltigera paetextata Ek ,78 Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Ek ,55 Ek ,48 Ek ,83 Ek ,00 Ek ,17 Ek ,00 Mulmek, Rödbrun coniophaea, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga Ek ,00 Mulmek, Ekspik Calicium quercinum Ek ,37 Mulmek, Gul porlav Pertusaria flavida, Fjällig filtlav Peltigera paetextata Ek ,40 Ekspik Calicium quercinum, Sotlav Cyphelium inquinans, Gul porlav Pertusaria flavida Ek ,18 Brun nållav phaeocephala, Dvärgtufs Leptogium terestiusculum 25

26 Ek ,03 Ek ,87 Ek ,47 Tall ,73 Tall ,76 Fräkenbotten Lunglav Lunglav Ek ,30 Brun nållav phaeocephala Ek ,55 Mulmek - Savflöde, Brun nållav phaeocephala, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Ek ,51 Brun nållav phaeocephala, Rödbrun coniophaea, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Skuggorangelav Caloplaca lucifuga, Kornig nållav chlorella Ek ,49 Brun nållav phaeocephala Ek ,13 Gul porlav Pertusaria flavida Ek ,30 Mulmek, Brun nållav phaeocephala, Gul dropplav Cliostomum corrugatum, Gul porlav Pertusaria flavida Ek ,00 Vrakek Ek ,65 Ek ,59 Mulmek, Brun nållav phaeocephala, Rödbrun coniophaea, Gulpudrad spiklav Calicium adspersum, Gul porlav Pertusaria flavida Lissma Ek ,20 Ek ,60 Ek ,37 Ek ,21 Naturminne, Mulmek, Kyrkogårdslav Pleurostica acetalbum (4 st. bålar 10 cm/st.), Ärgspik Microcalicium disseminatum, Brun nållav phaeocephala (rikligt) Korallticka Grifola frondosa 26