INNEHÅLL Inledning 11 Syfte och problemformulering 13 Bokhistoriska perspektiv - teori och metod 14 Vad är en vetenskaplig illustration? 18 Bilden som vetenskap 21 Hur förhåller sig bilderna till texten? 23 Forskningsöversikt 24 Material och avgränsningar 31 Bildjämförelser 33 Avhandlingens disposition 3 6 I. BOTANIKENS BILDER 39 Den illustrerade flor ans historia 1400-1900 41 Reproduktion av exakta kopior 42 Banbrytande översiktsverk 43 Upptäcktsresor i världen och i mikroskopet 46 De första nordiska illustrerade flororna 51 Rudbecks Campus Elysii 54 Linné och systematiseringen av växtvärlden 56 Handkolorerade och färgtryckta 1700-talsverk 61 I skuggan av Linné - botaniken i 1700-talets Sverige 64 Botaniken blir en självständig vetenskap 66 De naturalhistoriska planschverkens storhetstid i Sverige Trägravyr och litografi 72 Fotografin och fotografiska trycktekniker 76 Svensk botanik och kopiering som vetenskaplig praxis 81 Efter naturen 82 Bokinlärning vs naturstudier 83 http://d-nb.info/103474254x
Att citera och referera bilder 85 Om utgivningen av Palmstruch m.fl., Svensk botanik (1802-43) 86 Palmstruchs namngivna förebilder 90 Palmstruchs originalakvareller 92 Oeder m.fl., FloraDanica (1761-1883) 94 Plenck m.fl., IconesPlantarumMedicinalium (1788-1812) 96 Woodville, MedicalBotany (1790-95) 97 Sowerby & Smith, English Botany (1790-1814) 97 Palmstruchs övriga förebilder 99»Stundom lånte«- exemplet tibast 100»Med eller utan förbättringar«- exemplet harsyra - 105 Svensk botanik i jämförelse med förebilderna 110 II. UTGIVNINGEN AV BILDER UR NORDENS FLORA 115 Huvudaktörerna kring utgivningen 116 Utgivningens bakgrund 116 Förläggarna Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand 118 Förlaget Wahlström & Widstrand - skönlitteratur och påkostade praktverk -120 Illustratörerna Axel och Thérése Ekblom 122 Om utbildningen till vetenskaplig illustratör 124 Botanisten Carl Lindman 126 Lektor och prinslärare -128 Som Regnellsk stipendiat i Sydamerika 131 Arbetet vid Naturhistoriska riksmuseet 132 Lindmans produktion 134 Botanisten som illustratör 138 Marknaden och målgruppen -141 Den svenska bokmarknaden vid 1900-talets början 141 Att fylla ett tomrum - florans syfte 144 Naturvetenskaplig kanon - urval och innehåll 146 Floran som genre och formatets betydelse 147 En nordisk flora 149 Naturskildring och artbestämning - om texten i Bilder ur Nordens flora -152
Växtnamnens betydelse 154 Målgruppen - frågan om allmänheten och folkbildningen 157 Florans plats i skolan 161 Lindman som vetenskapsman och popularisator 162 Vetenskap och/eller populärvetenskap? 165 Bilder som pedagogiskt hjälpmedel eller pedagogisk risk 167 Skolplanscher och utvecklingen av elevernas seendekompetens 170 Floran som herbarium och museum 171 Produktionen av floran 175 Arvodering för text och bilder 176 Arbetets planering och strukturering 177 Urvalet av växter och florans disposition 180 En komplicerad produktionsprocess 182 Planschtryckeriet - Generalstabens litografiska anstalt/börtzells tryckeriaktiebolag 186 Litograferingen och överföringen av förlagorna till tryckning 188 Tryckningen -190 Det tyska tryckeriet 193 Bedömning av upplagestorlek 197 Andra/tredje upplagan (1917-26) 198 Häftesutgivningen 204 Inbindningen av häftena till ett praktverk i tre volymer 206 Försäljning och distribution 208 Marknadsföringen -211 Flor ans mottagande och fortlevnad 217 Studier av läsning och användning 217 Mottagarnas roll 219 Skolan och amatörerna 220 Mottagandet i dagspressen 222 Fackpressens och kollegernas mottagande 230 Andringar på grund av recensionskommentarer 234 Florans plats i Lindmans eftermäle 235 Florans fortlevnad - nyutgåvor och översättningar 236 Om bildernas fortlevnad och symboliska värde 239 Florans efterföljare 241 Livscykeln fullbordad 242
III. BILDERNA I NORDENS FLORA 245 Övergripande frågeställningar 247 Om originalförlagorna 249 Lindmans förhållande till Palmstruch 250 Lindmans förebilder 262 Nygjorda och kompletterade bilder 264 Ändringar mellan första och andra/tredje upplagan 267 Avbildning efter naturen 271 Om jakten på levande växter 272 Botaniska bildkonventioner -komposition och formspråk 279 En enskild art mot en neutral bakgrund 280 Den ideala typen -286 Att avbilda i naturlig storlek 292 Om detaljbilderna 300 Text och siffror på planscherna 304 Gestaltning av växtens utvecklingsfaser 306 Ljus, skugga och andra formskapande element 310 Är botaniska illustrationer realistiska? 316 Skönhet, symmetri och harmoni 317 Upphovsman och stil -321 Om färg på växtbilder - val och tekniska begränsningar 329 Botanistens/illustratörens tolkning av färgen 330 System för färgkodning 334 Palmstruchs krutbrännare 336 Lindmans krutbrännare 340 Svårigheter att reproducera färg 344 Krutbrännaren förlorar sin färg 345 Från kopparstick till litografi - om tryckteknikens betydelse 349 Palmstruchs originalakvarell av stäkra 350 Från akvarell till linjeetsning 352 Stäkra i Svensk botanik -352 Spegelvändning 354 Originalförlagan till stäkra i Bilder ur Nordens flora 358
Om växtbilders konturer -358 Gravyrskuggning 360 Jämförelser med Palmstruchs förebilder 363 Den litograferade planschen av stäkra i Bilder ur Nordens flora 368 Botaniska bilder till allmänheten - sammanfattande diskussion 373 Huvudaktörerna - förläggarna, illustratörerna och författaren 374 Förändringar på bokmarknaden 377 Ekonomiska förutsättningar 378 Den botaniska vetenskapen -380 Pedagogiska idéer 381 Bildkonventioner 382 Trycktekniska premisser 383 Mot en större förståelse av fackbokens form och innehåll 383 SUMMARY 387 EFTERORD 399 NOTER 403 KÄLLOR OCH LITTERATUR 455 BILDFÖRTECKNING 473 REGISTER 481