Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet - för perioden 2008-2012
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 2008-03-06 Dnr: 455-4202-08 FÖRORD I projektet Riskbild Östergötland framkom förslaget att utarbeta en utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet för länets aktörer. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) tillsatte en arbetsgrupp för uppdraget bestående av representanter för länets kommuner (samt räddningstjänst), Landstinget, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Östergötland. Förhoppningen är att planen ska förbättra samverkan mellan olika aktörer före, under och efter en kris samt skapa en grundläggande krisberedskapsförmåga i länet. Förutom planen har en regional utbildnings- och övningskalender skapats där länets aktörer välkomnas att lägga in sina utbildningar och övningar. Kalendern har till avsikt att bidra till en god helhetsbild över planerade utbildningar och övningar i länet. Magnus Holgersson Ställföreträdande ordförande i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) Elina Ramsell Sekreterare i arbetsutskottet krisberedskap, RKS POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 19 60 00 013 14 51 25 lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se Rapport nr: 2008:4 ISBN: 978-91-7488-211-7
INNEHÅLL 1. BAKGRUND...1 2. SYFTE...1 3. TIDPLAN...1 TIDPLAN FÖR UTBILDNING OCH ÖVNING 2008-2010... 2 TIDPLAN FÖR UTBILDNING OCH ÖVNING 2011-2012... 3 4. BEHOVS- OCH MÅLGRUPPSANALYS...3 BEHOV... 3 MÅLGRUPP... 4 NÖDVÄNDIGA FÖRMÅGOR FÖR MÅLGRUPP... 4 5. ATT ÖVA...5 ÖVNINGSFORMER OCH ÖVNINGSTYPER... 5 6. UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSKALENDER...5 7. ÖVNINGSGRUPP FORTSATT ARBETE...6 8. LÄSTIPS...6 BILAGA...8
1. Bakgrund Arbetet inom projektet Riskbild Östergötland påbörjades 2004. Sammanlagt genomfördes sex workshops inom olika samverkansområden (enligt den centrala strukturen 1 ) där berörda aktörer inbjöds. Totalt deltog 51 olika myndigheter, kommuner och organisationer i arbetet under perioden 2004-2006. Arbetet är dokumenterat i sex delrapporter och i samtliga efterfrågas mer övning och utbildning i syfte att förbättra samverkan under en kris och för att öka den generella krisberedskapsförmågan. Vidare efterfrågas utbildning med avsikten att förtydliga ansvarsförhållandena mellan de myndigheter som verkar inom krishanteringsområdet. En slutrapport finns med förslag på fortsatt arbete den kommande treårsperioden. 2 I januari 2007 beslutade Regionala rådet för krishantering och skydd mot olyckor (RKS) att ställa sig bakom förslaget att fortsätta med arbetet Riskbild Östergötland II, perioden 2007-2009. Arbetet består av sex uppdrag som sammanlagt innehåller tolv åtgärder. En av åtgärderna, 4:1, är att en gemensam utbildnings- och övningsplan skall tas fram för länets aktörer och det är denna åtgärd som är bakgrunden till följande plan. En arbetsgrupp bestående av representanter för länets kommuner (samt räddningstjänst), Landstinget, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Östergötland har utarbetat den regionala planen. 3 2. Syfte Den regionala utbildnings- och övningsplanen syftar till att förbättra samverkan mellan olika aktörer före, under och efter en kris samt skapa en grundläggande krisberedskapsförmåga i länet. En del av arbetet innebär att skapa en regional utbildnings- och övningskalender som har till avsikt att bidra till en god helhetsbild över planerade utbildningar och övningar i länet. 3. Tidplan Länets aktörer har kommit olika långt i krisberedskapsarbetet och därför är det viktigt att ha en tidplan där samtliga involverade aktörer kan delta, oavsett kompetens inom krisberedskap. Den regionala utbildnings- och övningsplanen har delats upp i två perioder, en för 2008-2010 och en för 2011-2012. För att utbyta erfarenheter från varje organisation bör minst ett seminarium anordnas varje år. Värdskapet för detta ska cirkulera bland de berörda aktörerna (landstinget, polisen, länsstyrelsen och kommuner). 1 Krisberedskapsmyndigheten (KBM) betonar sex områden som är särskilt viktiga i krisberedskapsarbetet, så kallade samverkansområden. Läs mer på: http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/templates/page 561.aspx 2 För mer information se Riskbild Östergötlands delrapporter och helhetsrapporten på länsstyrelsens hemsida: http://www.e.lst.se/e/amnen/krishantering/risk_och_sarbarhetsanalys/riskbild_ostergotland.htm. 3 Projektplan Riskbild E-län 2007-2009. Länsstyrelsen (070601). 1
Tidplan för utbildning och övning 2008-2010 Den första perioden, 2008-2010, innehåller tre delar (2008, 2009 och 2010). Målet är att för varje genomförd del ska krisberedskapsförmågan öka ytterligare (se figur nedan). Under 2008 bör minst en enskild seminarieövning anordnas, under 2009 bör minst en enskild beslutsövning anordnas och under 2010 bör målet vara att genomföra en regional samverkansövning. Under samtliga tre delar bör start- och larmfunktioner övas. Svårighetsgrad Kompetens Regional simuleringsövning Enskild beslutsövning Enskild seminarieövning Tid 2008 2009 2010 Figur 1. Tidplan för utbildning och övning 2008-2010. Det finns alltid behov av att utbilda personal, därför är det viktigt att ordinarie utbildningar/grundutbildningar anordnas parallellt med den regionala tidplanen och om det till exempel finns behov av att även anordna enskild seminarieövning 2009 bör en sådan genomföras. Samverkan med andra aktörer ska eftersträvas, som till exempel med näringsliv, trossamfund, frivilliga resursgrupper (FRG), massmedia och andra myndigheter. Därutöver ska följande genomföras under de tre delarna: 2008 Den första delen syftar till att uppnå en grundläggande krisberedskapsförmåga där varje aktör enskilt utbildar och övar, men andra aktörer kan inbjudas vid behov. Här kan målet vara att öva staben i seminarieform där fokus är på kunskapsförmedling och diskussion av vissa frågeställningar. För de aktörer som redan har uppnått den grundläggande nivån bör naturligtvis fortsätta öva vidare utifrån sin nivå. 2009 Den andra delen syftar till att öva beslut och samverkan, antingen inom den egna organisationen eller med en eller flera andra aktörer. När den grundläggande krisberedskapsförmågan är uppnådd kan andra övningsformer användas. Ett exempel är simuleringsövning som innebär (seminarie)övning med motspel. 2
Områdena CBRN 4 eller Ekonomisk säkerhet kan förslagsvis användas som tema i övningen. Krisinformation och kriskommunikation är viktigt att öva, antingen enskilt eller tillsammans med något tema. 2010 Den tredje och sista delen syftar till att samtliga aktörer ha uppnått en sådan krisberedskapsförmåga att en regional samverkansövning kan genomföras med alla involverade aktörer (landsting, polis, länsstyrelse och kommuner). Intentionen är att även andra aktörer såsom näringsliv, trossamfund och FRG (frivillig resursgrupp) ska bjudas in för medverkan. Ett scenarioförslag för samverkansövningen är pandemi. Avsnittet behandlar översiktligt tänkbara utbildningar och övningar samt målgrupp, för mer ingående information se kapitel 4 och 5. Tidplan för utbildning och övning 2011-2012 Under 2011-2012 ska ett ökat fokus på klimatförändringar ges i form av utbildningar och övningar. Klimatförändringar påverkar redan Sverige och bedöms att öka under den närmaste tiden, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen 5. För att minska de negativa effekterna behöver den regionala och den kommunala nivån ta mer ansvar, enligt utredningen. Klimatförändringarna bedöms bidra till kraftigare nederbörd som ökar risken för ras och skred samt översvämning. Tidplanen ska ses som preliminär då den ligger en bit fram i tiden. Av denna anledning har den inte heller samma detaljeringsnivå som tidplanen för perioden 2008-2010. 4. Behovs- och målgruppsanalys Behov Samtliga aktörer anser att samverkansövningar samt stabs- och ledningsövningar är viktiga. Om arbetsgrupper används vid övning är kommunernas erfarenhet att det är bra med olika kompetenser i respektive grupp, till exempel att personal från olika förvaltningar i en kommun finns representerade i varje grupp. På så sätt kan olika förvaltningar lära av varandra och förbättra samverkan. Denna erfarenhet kan även användas vid sektorsövergripande samverkan. Behovet av utbildningar kan påverkas av förändringar i politiken, exempelvis om nya kommunpolitiker väljs behöver mer resurser läggas på utbildning och då främst på grundutbildning. 4 CBRN är en förkortning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. 5 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). 3
Målgrupp Planens målgrupp inriktar sig främst på mellanfunktionen. Undantaget är större övningar då det kan finnas behov av att inkludera även andra grupper, till exempel politiker. När det gäller planens främsta målgrupp, det vill säga mellanfunktionen, innebär det följande funktioner för respektive aktör: Organisation Kommuner Landstinget Länsstyrelsen Polis Räddningstjänst Mellanfunktion Enhetschefer och rektorer, vid större övningar krisledningsnämnd och krishanteringsråd. TiB (tjänsteman i beredskap). Regional sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. VB (vakthavande beslutsfattare) samt övrig personal inom krishanteringsfunktionen. Vakthavande befäl (stabschefer), vid större övningar polischef. Befälsnivå (inre och yttre), vid större övningar ledningsnivå. Nödvändiga förmågor för målgrupp För att målgruppen ska kunna klara av att hantera en kris på bästa möjliga sätt behöver den besitta vissa förmågor. Målgruppen ska före en kris ha kunskap om risker och sårbarhet samt kunskap om förebyggande åtgärder. Under en kris ska målgruppen ha god förmåga att genomföra verksamheten. Efter en kris ska målgruppen ha förmåga att analysera och utvärdera. Nedan följer exempel där förmågorna preciseras ytterligare: Leda, samordna och informera (Prioritera, fatta beslut, göra samlad lägesbild. Vilka mandat har krisledningsorganisationen? Vilka regler gäller för att kunna fatta rätt beslut? Samverkande aktörer? Tillgång av resurser?) Uthållighet och tillgänglighet (Snabbt ha förmågan att upptäcka, verifiera, larma och informera vid en kris) Breddat resursutnyttjande (Använda resurser från alla håll i samhället, från både myndigheter såväl som näringsliv och organisationer.) Krisinformation och kriskommunikation (Inhämta, bearbeta och förmedla information så att rätt mottagare nås av rätt information vid rätt tillfälle. Information ska vara tillgänglig, tillförlitlig och samordnad, annars kan förtroendekris uppstå.) Processmedvetande (Skilda fackspråk, värderingar, förväntningar och rutiner kan skapa kulturkrockar och behöver därför uppmärksammas.) Tekniska ledningsstödssystem (Hur dessa hanteras behöver övas både internt och externt. Om länet inrättar en gemensam ledningsplats kan det finnas behov av att öva denna). 4
Samverkan på och mellan olika nivåer i samhället (Både den horisontella och vertikala samverkan med andra aktörer måste fungera). 6 När förmågorna övas är det av stor vikt att mätbara mål finns definierade så att en utvärdering kan genomföras efter övningen. För mer information om utvärdering och mätbara mål, se lästips. 5. Att öva Utbildningar och övningar ska vara behovsstyrda och anpassade till deltagarnas förutsättningar. Varje utbildning/övning ska ha ett syfte (varför utbildar/övar man?) och mätbara mål 7. När det gäller övningar blir syftet och målet styrande för vilken övningsform samt övningstyp som bör väljas vid varje särskilt övningstillfälle. Övningsformer och övningstyper Behovsanalysen avgör vilken övningstyp som ska väljas för det aktuella övningstillfället. De olika övningstyperna beskriver vilken funktion som övningen i huvudsak berör. I samband med tidplanen (kapitel 4) nämns ett fåtal övningstyper, dessa samt flera exempel tas upp nedan: Larmövning förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in Startövning larmövningen byggs på genom att de övade snabbt påbörjar sina uppgifter i avsedda lokaler med för krishanteringen avsedd utrustning Stabsövning förmågan att arbeta med interna berednings-, stabs- och informationsrutiner övas Beslutsövning förmåga att under tidspress och osäkerhet fatta beslut Ledningsövning organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar 6. Utbildnings- och övningskalender Utbildnings- och övningskalendern informerar om planerade övningar och utbildningar i länet, och nås via länsstyrelsens hemsida 8. Alla aktörer som är involverade i krishanteringsarbetet i länet, både offentliga och privata aktörer, välkomnas att lägga in sina planerade övningar och utbildningar i kalendern genom att kontakta länsstyrelsen 9. För att kalendern ska uppdateras fortlöpande är det således viktigt att samtliga involverade aktörer håller länsstyrelsen informerad om inplanerade utbildningar och övningar. I kalendern eftersträvas stor bredd på utbildningar och övningar urvalet överlåts till läsaren. 6 Krisberedskapsmyndighetens övningshandbok Öva krishantering (KBM:s utbildningsserie 2007:1). 7 För mer information om mätbara mål, se artikeln av Rüter, A. et al under rubriken Lästips nedan. 8 Länsstyrelsens hemsida: www.e.lst.se. Välj verksamhet krishantering. 9 E-post: samhbygg@e.lst.se eller länsstyrelsens växel: 013-19 60 00. 5
För varje övning anges om möjligt datum, temat på utbildningen och/eller övningen, deltagande organisationer samt kontaktperson (obligatoriskt). Ange också om övningen är intern eller om externa aktörer välkomnas som observatörer/deltagare. 7. Övningsgrupp fortsatt arbete När arbetsgruppens arbete är klart, det vill säga när ett förslag till regional utbildnings- och övningsplan är utarbetad, övergår arbetsgruppen till en regional övningsgrupp. Vid behov kan andra aktörer adjungeras, som till exempel aktörer från näringsliv, FRG (frivillig resursgrupp), trossamfund eller andra myndigheter. Arbetsgruppens uppgift blir att stödja, planera och samordna utbildningar och övningar i länet enligt utbildnings- och övningsplanen. Arbetsgruppen ska ta fram en regional utvärderingsmetod som innehåller mätbara mål som kan användas vid övning. Intentionen med en gemensam utvärderingsmetod för länets aktörer är att underlätta en regional bedömning av krisberedskapsförmågan och att verka för ett bättre tillvaratagande av erfarenheter och lärdomar från övningar. Utvärderingsmetoden ska presenteras på den regionala krishanteringskonferensen i december 2008. Övningsgruppens arbete ska förankras dels i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS), dels hos respektive aktörs organisation. Det är av stor betydelse att övningsgruppen har nära kontakt med andra samverkansgrupper i länet, exempelvis CBRNE- gruppen. Varje aktör deltar i övningsgruppen utifrån eget ansvar och samtliga bör vara beredda på att eventuellt gemensamma kostnader kan uppkomma, till exempel vid regionala samverkansövningar. Samtliga aktörer besitter stor kompetens och denna bör tillvaratas vid utbildningar och övningar i länet. 8. Lästips Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 (Krisberedskapsmyndigheten, 0433/2007). Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamhet inom krisberedskapsområdet (Krisberedskapsmyndigheten, Dnr:1582/2006). Krisberedskapsmyndighetens handbok Öva krishantering (KBM:s utbildningsserie 2007:1). Krisberedskapsmyndighetens handbok Utvärdering av övningar. (KBM:s utbildningsserie 2007:2). Krisberedskapsmyndighetens övnings- och scenariobank, nås via www.krisberedskapsmyndigheten.se Rüter A, Nilsson H, Vikström T. Performance indicators as quality control for testing and evaluating hospital management groups: a pilot study. Prehospital Disaster Med. 2006 Nov-Dec; 21(6):423-6. 6
Utbildning inom katastrofmedicinsk beredskap, Rekommendation och planering (2007), Socialstyrelsen. 7
Bilaga Information om deltagarna i arbetsgruppen: Deltagare Organisation Kontaktuppgifter Elina Ramsell (sammankallande) Länsstyrelsen 013-19 63 52, 076-767 63 52 Eva Bengtsson Landstinget 013-22 74 14, 070-590 15 80 Lars Engström Polismyndigheten 013-24 68 48 Roland Carlsson Polismyndigheten 013-24 68 53 Siegfrid Schmidinger Försvarsmakten 013-28 31 49, 073-077 72 01 Pär Kronström Kinda kommun 0494-193 03, 070-625 90 40 Håkan Ponthan Finspångs kommun 070-270 07 02 Johan Forsgren Räddningstjänsten i Mjölby/Boxholm 0142-854 02, 073-060 28 48 8