Inspiration Herrljunga. kulturarv som resurs

Inspiration Herrljunga kulturarv som resurs 1

Innehåll Inledning 5 Herrljunga kommun 6 Trollabo Kvarn 8 Gäsene Mejeri 10 Crea Diem Bokcafé 12 Galtholmen 14 Storegården Country Living 16 Eriksbergs kyrkomiljö 18 Gate Lantbruk 20 Är det verkligen möjligt? 22 Kulturarv och varumärke 26 Att driva utvecklingsarbete med kulturarvet som bas 28 3

Inledning Västarvet och Hushållningssällskapet Väst samverkar sedan flera år för att lyfta fram kulturarvet som en viktig resurs inom landsbygdsutvecklingen. I nära kontakt med entreprenörer, föreningar och kommuner har vi försökt att arbeta både med metodutveckling och med praktisk rådgivning med kulturarvet som bas. Från olika håll görs insatser där kulturarvet medvetet lyfts fram, inte minst för en turistisk verksamhet, men alltför ofta är det en resurs som glöms bort eller i värsta fall mer betraktas som ett problem än som en tillgång. I det pågående projektet inom Sjuhäradsbygden vill vi i dialog med aktörerna lyfta fram de värden som finns i kulturarvet och se dem som en resurs i utvecklingen av landsbygden. Begreppet kulturarv innefattar såväl materiella som immateriella företeelser. Här finns bland annat traditioner, historiska lämningar, arkiv och föremålssamlingar men också kulturlandskap som överförts från generation till generation. Kulturarv förändras över tid och vi lägger alla olika innebörd i begreppet. På landsbygden utgör landskapet en stor del av kulturarvet och den byggda miljön speglar såväl tidsmässiga som sociala dimensioner. Ofta finns det berättelser knutna till olika miljöer. Kulturmiljön är en del av kulturarvet och avser den fysiska miljön som människor påverkat. Det kan gälla allt från ett enstaka objekt till stora landskapsavsnitt. I vårt projekt inom Sjuhäradsbygden har vi valt att, tillsammans med näringslivs- och kulturområdets företrädare på kommunal nivå, studera hur kulturarvet använts av ett antal företagare inom Herrljunga kommun. tid, men man saknar de stora och omtalade objekten och miljöerna. Kommunen för en aktiv landsbygdspolitik och blev 2009 utsedd till Årets landsbygdskommun. När man lanserar sin kommun via hemsidan och i foldrar så har man lyft fram kulturlandskapet och historien som viktiga delar, vilket också speglas i turismen som till stor del inriktas på besök på hembygdsgårdar, naturmiljöer och besöksmål på landsbygden. I Herrljunga har man även genomfört ett lyckat Leaderprojekt, Kulturarv Herrljunga, med stort engagemang från föreningsrörelsen där man lyft upp den lokala historien, byggnader och fornlämningar. Det finns ett aktivt och väl fungerande nätverk, där även små landsbygdsföretag finns med, mellan företag inom kommunen och man genomför regelbundet träffar och studiebesök. Målet för oss med att ta fram ett inspirationshäfte för kulturarvsentreprenörer i Herrljunga är att det skall utgöra ett underlag och en form av idékatalog för framtida inspiration och ge möjligheter till än mer kontakt och utbyte mellan aktörerna. Vår förhoppning är att häftet sprids i Sjuhäradsbygden och att det kan stimulera kommande entreprenörer genom intressanta och goda exempel på att kulturarvet är en resurs som går att utveckla och förnya i framtiden. Rolf Danielsson, Kristina Wallman och Sara Roland Västarvet och Hushållningssällskapet Väst Herrljunga kommun har ett rikt odlingslandskap med gott om kulturlämningar från såväl förhistorisk som historisk 5

Herrljunga kommun Mitt i det västsvenska landskapet ligger Herrljunga tätort som mest kanske är känd som en knutpunkt för järnvägstrafiken. Ett annat välkänt begrepp är Herrljunga Cider, som 2011 firade sitt 100-årsjubileum. Kommunen har vuxit fram genom sammanslagningar av gamla socknar och förvaltningar. 1974 slogs Herrljunga och Gäsene kommuner samman till nuvarande kommun. Runt centralorten med dess järnvägsstation utbreder sig ett spännande och intressant kulturlandskap där spår efter odling och verksamhet under tusentals år går att avläsa. Otaliga är de gravfält som ligger i anslutning till senare bebyggelselämningar. Socknarna i kommunen är små och det finns flera medeltida kyrkor, varav den kanske mest omtalade är Eriksbergs kyrka som lyfts fram i samband med litteratur och film kring Arn. Herrljunga är en rik kulturbygd med ett levande landskap där man lyft fram tre olika miljöer som riksintresse för kul- turmiljövården. Runt Hovs kyrka finns ett äldre odlingslandskap med ett stort inslag av gravfält, rösen och bebyggelse runt kyrkbyn. Föleneområdet innehåller Västergötlands största gravfält, runstenar och en medeltida kyrka. Träkyrkan i Jällby, som ligger omgiven av ett landskap rikt på fornlämningar, är märklig med sin medeltida karaktär. I det av kommunen framtagna kulturmiljöprogrammet redovisas både odlingslandskapets värde, kyrkplatser, mindre herrgårdsmiljöer och miljöer för samfärdsel och kommunikationer som kulturhistoriskt intressanta. Gäsene tingshus i Ljung är byggnadsminne och drivs idag av stiftelsen Gäsene Tingshus som bedriver en omfattande verksamhet. Genom kommunen rinner Nossan, en å som skapat förutsättningar för hantverk och industri genom århundraden. Här finns flera lämningar från såg- och kvarnrörelser. Idag finns ett brett näringsliv i Herrljungabygden, med allt från små gårdsbutiker till större marknadsledande företag och man ligger högt i Svenskt Näringslivs ranking. 6

Under 2006 arbetade kommunen fram ett program med en nulägesbeskrivning och förslag till åtgärder inom natur-, kulturmiljö och friluftsliv. I kommunen finns över 200 aktiva föreningar, ofta med stark lokal förankring, vilket ofta framhålls som en viktig grund i utvecklingsarbetet för landsbygden. Lokala föreningar och entreprenörer har varit duktiga på samverkan och under 2005-2007 genomförde man inom hembygdsrörelsen ett stort Leaderprojekt som hade namnet Kulturarv Herrljunga. Avsikten var att skapa samverkan mellan alla ideella krafter som fanns i kommunens 22 socknar och att lyfta fram de lokala miljöerna i form av förhistoriska lämningar, bebyggelse och hembygdsgårdar. Kulturarvet skulle bli mer tillgängligt och ge ökad tillväxt inom besöksnäringen. En intressant hemsida liksom mängder av aktivteter genomfördes under perioden och som avslutning restes en sten utanför kommunhuset för att minna om alla de insatser som genomförts. Samverkan mellan föreningarna har fortsatt alltsedan dess och man har ordnat såväl resor som seminarier. Från 2009 och fram till sommaren 2012 genomför en ideell förening ett projekt med utgångspunkt från Nossan där man avser att utveckla turism, sevärdheter, fiske med mera. Man har fått stöd från Leader Sjuhärad och tanken är att föreningen skall driva detta vidare i egen regi efter projekttidens slut. Projektet går under namnet Nossansmycket. Idag pågår ett intressant projekt inom Herrljunga kommun med benämningen Destination Herrljungabygden. Syftet är att skapa förutsättningar för företag och föreningar att på ett långsiktigt hållbart sätt utveckla turismen i bygden. Detta genomförs genom en satsning på nätverksträffar, kompetenshöjning och marknadsföring. Projektet pågår fram till sommaren 2012. Kommunen har en ambition att nå ett invånarantal på 10 000 och har skapat ett visionsdokument ( Växtkraft 10 000 våga - vilja - växa ) som man arbetar utifrån för att nå dit 2020. Idag har man cirka 9 300 invånare och av dessa bor hälften i tätorterna Herrljunga, Ljung och Annelund. Landsbygdsfrågorna i kommunen ligger formellt under kommunledningskontoret men handläggs både från kulturoch näringslivssidan. Tidigare fanns det en tjänst avsatt för detta, men nu har uppgifterna delats upp. För näringslivsutvecklingen finns ett bolag, Fokus Herrljunga AB, som ägs av företagarföreningen. Till verksamheten hör nätverksluncher, studiebesök, utbildningar, seminarier och initiering av projekt. Dessutom stöder Fokus Herrljunga Ung Företagsamhet samt ger ut ett nyhetsbrev cirka tio gånger per år. Det finns även ett starkt intresse för frågorna från kommunledningens sida. Inom ramen för det projekt vi bedriver, Kulturarv och Landsbygdsutveckling, har vi valt att fördjupa vår studie i just Herrljunga för att vi tror att de erfarenheter man har här kan vara möjliga att generalisera och användas av andra kommuner i deras arbete med att utveckla kulturarvet som en resurs i landsbygdsutvecklingen. Kommunen har inga stora publikdragande miljöer eller besöksmål som lockar besökare i enorma skaror. Däremot har kommunen en levande landsbygd med många utflytksmål inom natur och kultur och landsbygdsshopping. Dessutom blev man 2009 utsedd till årets landsbygdskommun, något som kommunalrådet Kurt Hårsmar tolkar som att man uppmärksammats för att man driver ett långsiktigt och medvetet arbete som bygger på att det finns ett rikt och engagerat föreningsliv runt om i kommunen. Man har även valt att bevara de mindre skolorna som grund för boende och verksamhet på landsbygden. 7

Trollabo Kvarn Kulturarvet handlar om att bevara det gamla men att inte låsa in det utan att använda det. Kvarnen ligger i en fantastisk kulturmiljö utmed Nossans fall i Hudene. Här möts olika kommunikationsleder. I närheten av kvarnen står kyrkan. Vid mitten av 1800-talet raserades den gamla medeltida kyrkan och ersattes av en ny, som i sin tur eldhärjades 1927. Två år senare uppfördes den kyrka som står här idag. På kyrkogården står den välbevarade gravvården efter familjen Anjou, som länge bedrev verksamhet här. Verksamheten i kvarnen, som är en intressant stenbyggnad, kan spåras tillbaka till 1500-talet. Den nuvarande byggnadens äldsta delar härrör troligen från 1700-talet, och hela kvarnen är ett gott exempel på hur en byggnad kan bevaras även när funktionen ändras. Invid kvarnen ligger flera ekonomibyggnader som, tillsammans med kvarnen och den tidigare mjölnarbostaden tvärs över vägen, berättar om den tidigare verksamheten. Kvarnen lades ned under 1970-talet och kom att förfalla. Allt innehåll och alla föremål försvann. Johan och Anna Falk, som driver verksamheten idag, tog över anläggningen 2007. Det hade då funnits restaurangverksamhet i kvarnen sedan mitten av 1990-talet och innan dess var den föreningslokal under en tid. Man satsar stort på mat och försöker att använda närproducerade råvaror. 8

Miljön och kvarnen har en rik historia som ägarna gärna vill lyfta fram, men saknar djupgående arkiv- och källforskning, något som man gärna vill ha hjälp med. Idag är Trollabo kvarn med i nätverket Destination Herrljunga där man får kontakter med andra entreprenörer och kan utbyta erfarenheter. Marknadsföringen sker aktivt via hemsidan och en facebookgrupp där man har ett stort antal intressenter. Kvarnen ligger bra till för bussentreprenörer som vill kombinera ett antal utflyktsmål. Det finns ett intresse av att låta personhistoria träda fram genom familjerna Trolle och Anjou som har en koppling till miljön. En renovering och målning planeras för att hålla kvarnen i bra skick. För att verksamheten skall kunna utvecklas ytterligare behövs fler övernattningsmöjligheter i området, så att besökarna har möjlighet att stanna längre. 9

Gäsene Mejeri I nordligaste delen av Sjuhäradsbygden ligger Gäsene härad, vars namn och tillkomst kan dateras ned till 1200-talet. Häradsvapnet visar en gås och syftar förmodligen på vildgäss som skall ha funnits på Hudene mader. Sveriges minsta mejeriförening ligger i Gäsene härad, i samhället Ljung söder om Herrljunga. Föreningen bildades i början av 1930-talet då många andra andelsmejerier växte upp runt om i landet. Gäsene har, till skillnad från många av dem, klarat ut alla kriser och vuxit sig starka på senare år. Medlemmarna, som utgörs av 43 bönder, har sin hemvist i häradet och de 31 leverantörerna av mjölk till mejeriet lämnar sammanlagt över 18 miljoner liter mjölk per år. Tillsammans med de 25 anställda i själva mejeriet så försörjer Gäsene Mejeri 108 heltidsanställda. en tur till Herrljunga Ciders nyöppnade butik. Såväl studiebesök som provsmakning kan bokas och man har producerat en film som visar hur osten skapas, från betesmark till färdig produkt. Mejeriet ligger utmed länsväg 182 i samhället Ljungs västra del. Vi har duktiga lantbrukare som ser ett helhetsperspektiv Sedan 1975 har man specialiserat sig på osttillverkning och lanserat sina produkter utifrån att man är en förening som vårdar kulturlandskapet, mulens marker. Man är en lokal producent och har en mycket stark förankring i bygden där man medverkar i många aktiviteter. För 5-6 år sedan stod man inför ett vägskäl och beslöt sig för att satsa på mejeriet. En heltidsarbetande VD tillsattes. Föreningens bönder har en stark vilja att utveckla företaget och att bygga varumärket som del av ett levande kulturarv där bonden är i fokus. Idag är det kö för att ansluta sig, men föreningen vill prioritera de nära leveranserna inom häradet. 2010 blev man utsedd till årets kooperativ i Sjuhärad. Leveranserna sker huvudsakligen till grossister inom landet, men man har även startat leveranser till Tyskland och England. I Ljung har man utvecklat den lilla mejeributiken till ett besöksmål och lyckats tredubbla omsättningen på ett par år. Idag lockar man både lokalbefolkningen och många tillresande bussturister som kombinerar besöket med att även ta 10

Crea Diem Bokcafé utläsa förändringar och utveckling under olika tidsepoker. Närheten till kulturmiljön är en stor tillgång för byns skola - nya generationer får därigenom en förståelse för lokalsamhällets historia. Crea Diem fick 2007 möjlighet att förvärva både mark och den byggnad i vilken man tidigare bedrivit sommarverksamhet under ett antal år. Denna förändring innebar att man kunde satsa på en om- och tillbyggnad så att verksamheten kunde bedrivas på årsbasis med en utökad servicenivå. Bokcaféet i Od är en skapelse av Gerd Ljungqvist Persson och Håkan Persson. Det ligger i sydöstra delen av kommunen, i nära anslutning till väg 182 mellan Herrljunga och Ulricehamn. Crea Diem ligger invid ett järnåldersgravfält strax intill Ods kyrka, som sannolikt en gång byggdes på en del av det gamla gravfältet. Bokcaféets faluröda byggnad smälter väl in i miljön men är flyttad hit i början av 1900-talet. Till anläggningen hör även den ålderdomliga ryggåsstugan som hembygdsföreningen äger samt en mindre stuga som inrymmer utställningar sommartid. Vid parkeringen ligger sockengården, uppförd på 1940-talet, som smälter väl in i miljön. Kyrkan i Od har medeltida ursprung och är troligen uppförd på 1140-talet. Delar av murverken är kvar från denna tid. Jämte kyrkan står en äldre klockstapel med faluröd träpanel, ursprungligen uppförd 1687. Hela kyrkomiljön i Od med omgivande landskap och lämningar är som en levande historiebok där man kan Basen i verksamheten är försäljning av böcker samt en integrerad cafédel där man erbjuder såväl bakverk som smårätter. Där har man skapat en helhetsmiljö som både ger hemkänsla och utgör grunden för ett intressant utställningskoncept. Här ligger även den turisminformationsverksamhet som man driver, med ett mindre kommunalt bidrag. Ryggåsstugan liksom stugan för sommarutställningar kompletterar utbudet. En 1300 m lång kulturstig har anlagts över gravfältet och runt området. 2011 inledde man även en satsning på cykeluthyrning och paket kopplade till detta, med utflykter på 3-4 timmar. Satsningen kommer att utökas med ytterligare cykelpaket. Crea Diems verksamhet omfattar även förmedling av boende med veckovis stuguthyrning året om av ett växande antal boendemöjligheter. Öppettiderna sträcker sig från mars till och med december med flera timanställda, framför allt under sommarsäsongen. En spännande aktivitet är den bokmässa som man kommer att anordna för tredje gången 2012. Detta sker genom samverkan med flera aktörer, men Crea Diem står själva för grundkonceptet och arrangerar det hela. Crea Diem har ett stort antal gäster varje år, vilket glädjande också ökar årligen. Efterfrågan på olika former av guidning ökar 12

också och man tar varje år emot många grupper Även bussentreprenörer visar ett allt större intresse för anläggningen. Crea Diem är med i många nätverk och både driver och deltar i olika besöksmålssamarbeten. Ständig utveckling och samverkan inom regionen ser man som lika viktigt, såväl i Sjuhärad som i Västsverige. Kulturarv på såväl lokal som regional nivå ingår som en del i Crea Diems berättelser och i olika utställningar. Research och presentation gällande också det alldeles nära, exempelvis om kulturlandskapet genom tiderna i kyrkbyn Od, vore en positiv del när det gäller att stärka kulturarvets och berättelsernas del i verksamheten. Vi tar ett år i taget och provar gärna nya idéer. 13

Galtholmen Gården, eller rättare sagt torpet, Galtholmen ligger i sydöstra delen av Herrljunga kommun, ganska nära sjön Sandsken. Ägarna till anläggningen, Ulrika och Morgan Tornare har inte forskat fram hela torpets historia men har varit med vid torpinventeringen. En tanke har varit att man vill ta vara på det som tidigare fanns på platsen, bland annat genom att ta fram det gamla odlingslandskapet genom röjning och betesdjur. Nu är det får som håller landskapet öppet. De får EU-bidrag för att sköta markerna. Får och lamm används även som lokalproducerad vara i den försäljningsverksamhet som bedrivs. Ulrika och Morgan deltar i ett leaderprojekt i Sjuhärad för att utveckla och skapa bättre marknadsföring av lammprodukter. De odlar också gamla växtsorter och drar upp plantor som funnits i torpmiljöer. Ett galleri startades under åren 2005-06. Bokcaféet Crea Diem började här, men det blev för mycket folk för den småskaliga miljön och kaféet flyttade sedan till Od. Ulrika och Morgan, som var med i uppstarten av bokcafeét, ville ha en annan inriktning och satsade i stället på Galtholmen. Galtholmen har även satsat på kursverksamhet med bland annat trädgårdsplanering. De arbetar mycket med det gröna kulturarvet, både vad gäller det omgivande landskapet och trädgården och har många grupper som vill komma hit för studier och visning. Drömmar och idéer växer och frodas. De har ett stort intresse för historien i skog och mark och arbetar kontinuerligt för att röja fram äldre lager. De har lyssnat på berättelser från andra i området, och har även varit på kurs i storytelling. Berättelserna är viktiga eftersom de utgör basen för hela verksamheten. Det är också mycket viktigt att föra dem vidare. Både galleriet och butiken lockar många besökare. För att möta fler besökare och utveckla anläggningen har man kontaktat Västsvenska Turistrådet och besöksmålet Galtholmen finns med på vastsverige.com. De samarbetar också med bokcaféet i Od med cykelturer i landskapet och besök på Galtholmen. 14

Storegården Country Living Sarah James Larsson driver sin verksamhet på Storegården i Alboga socken, en gård som ligger vackert på den långsträckta åsen utmed vägen ned mot sjön. När Sarah, som kommer från England, flyttade hit så tyckte hon att det fanns många fina ekonomibyggnader som gav många idéer. Flera av dem kändes dock inte särskilt utvecklingsbara. Den idé som slutligen vann var den om en heminredningsbutik. En konstrunda och ett Leaderprojekt, Kultur på landet, ledde till många besökare och insikten om att det går att locka folk till området. Det bor många människor inom tio mils radie, och det plus en positiv inställning samt goda parkeringsmöjligheter ledde till man vågade satsa på gården och på att utveckla butiksidén ytterligare. I butiken och verksamheten vill Sarah förmedla en känsla av vackra gamla hus på landet, med en förening av svenskt, engelskt och franskt. Siktet är inställt på kontinuitet i miljön och verksamheten. Det är viktigt att det är snyggt. Det är också viktigt med respekt för traditioner och regler först när man känner till dem så kan man bryta mot dem. Kulturhistoria är både en trygghet och en upptäcktsresa, som berikar upplevelsen av de miljöer man vistas i. Sarah ser shopping av noga utvalda föremål som en del av upplevelsen av gården. Storytelling är en viktig del i att bygga upp en framgångsrik verksamhet. Sarah vill vara med och ta ansvar för det gemensamma och för att förmedla berättelser och historien om trakten och gården. Man kan studsa mot historien, enligt henne, och det kan i det sammanhanget vara en fördel att komma från ett annat land. Företagande går framåt i små steg. För några år sedan började Storegården att servera mat som en service för kunder- na, men det tog för mycket tid och lades nyligen ned Sarah ville att allt skulle vara hembakat och fint serverat i en vacker och passande miljö, och det blev för arbetsamt. Nu finns i stället planer på en orangeri-utbyggnad på Storegården för att kunna ha en enklare servering. Sarah James Larsson anser att det är viktigt att ta vara på miljön runt om det skall vara fint. Hus har själ och de skall användas. Det finns idéer om ekonomibyggnaderna, om att kanske ha en annan form av försäljning där. Planer på nätförsäljning har nu utvecklats som komplement till butiken. Sarah har fått frågor från fastighetsägare i städer, och funderar på ett röd-stuga-koncept, där Storegården skulle vara själva själen. Sarah ser inga hinder; hon vill utveckla verksamhet och få saker att hända. Historien är som en stor kram. Kulturarv är att det finns en levande historia, med fotspår och mötesplatser 16

Eriksbergs kyrkomiljö Kyrkan i Eriksberg har under senare år mest kommit att kopplas samman med satsningarna i Arns rike och den utveckling av kulturturismen som skett utifrån både böckerna och filmatiseringen. Den medeltida kyrkan ligger uppe på en ås i det omgivande kulturlandskapet och i sydost kan man skymta den senare anlagda nygotiska sockenkyrkan i röd sten som invigdes 1885. Eriksbergs gamla kyrka anses vara en av Västergötlands bäst bevarade och mest intressanta medeltidskyrkor. Troligen är den uppförd på 1150-talet. Både de bevarade medeltida takstolarna, himmelstrappan i koret, de välbevarade kalkmålningarna liksom relikskrinet (kopia i kyrkan och i original på Historiska museet i Stockholm) från cirka 1175 utgör i sig fantastiska kulturhistoriska objekt som berättar om kyrkan och samhällslivet under århundraden. som man bedriver. Gården hyrs också ut för bröllop och andra sammankomster. Föreningen anordnar även aktiviteter under andra delar av året och 2011 hyrde man ut gården till kommunen i samband med ny- och ombyggnad av skolan i Eriksberg. Turismverksamhetens koppling till Arn har avtagit och man söker nya samverkansformer. I den satsning som Skaraborg genomför på tio medeltida besöksmål så ingår tyvärr inte Eriksberg. Ett annat bekymmer är nyrekryteringen av guider för besöksmålet, liksom uppvärmningen av prästgården som innebär stora kostnader. Idag finns Eriksberg med i Västsvenska turistrådets portal och har en egen blogg där man kan följa föreningens aktiviteter. En satsning som man skulle vilja genomföra är en vandringsstig genom området då det finns gott om Öster om kyrkan passerar Lidan i sitt lopp ut mot Vänern och landskapet runt om den är tillgång för att förstå olika epokers utnyttjande av odling och bete. Till miljön hör den äldre källan S:t Brigidas källa, som återinvigdes 2006, samt den välbevarade prästgården med magasin i sten och ekonomibyggnader som härstammar från 1880-talet. Prästgården fick Eriksbergs kulturoch intresseförening överta från kyrkan 2005 med avsikt att etablera en mötesplats för föreningar och grupper i området. Samtidigt fungerar den som sommarcafé och som bas för den guideverksamhet 18

fornlämningar och ett värdefullt landskap att upptäcka. Likaså är det önskvärt med en utställning om kyrkan, byn och landskapet. Denna skulle kunna komplettera och fördjupa ett besök i miljön. En unik medeltidsmiljö vid ett vägskäl 19

Gate Lantbruk Jorden är mitt kulturarv! Gården Gate ligger i Herrljunga kommun, mellan Ljung och Floby. Gården ligger i gammal odlingsbygd där man brukat jorden sedan stenåldern. Gate är en gård med gamla anor, enligt den muntliga traditionen har gården hört till den tidigmedeltida Erikska ätten. Gården var kung Knut Erikssons arvegods. Roland Pettersson, som idag brukar gården, ser sig som en viktig länk genom historien, där varje generation har gjort jorden lite bättre. Han är tredje generationen på gården som han driver tillsammans med sin familj. Gate lantbruk i Eriksberg är idag en gård som bedriver mjölkproduktion i aktiebolagsform med 160 kor. I skrivande stund bygger man ut med plats för fler djur. att bevara jordbruket och landskapet genom att bygga ut för fler djur och upprätthålla det öppna landskapet genom bete. Varför är det bara 1930-talets landskap som skall bevaras? Vid frågan om hur han ser på kulturarv och kulturlandskap är han splittrad. Roland Pettersson är kritisk till områden där värdefull jordbruksmark blir industritomter och motorvägar. Genom att värna om odlingslandskapet värnar han sitt kulturarv. Kulturarv för mig, det är jorden. Den odlingsbara jorden. Människor har i alla tider hela tiden gjort förbättringar för att öka produktionen, förbättra. Varje generation har försökt lämna över det lite bättre till nästa generation. Vi äger inte jorden utan lånar den av våra barn och barnbarn. Roland ser inte stenmurarna i landskapet som bevarandevärda i sig. Han ser dem som ett odlingshinder. Det är åkermarken, jorden som är ett kulturminne. Vid frågan om framtiden så säger han att han hoppas att det skall finnas bönder kvar här även i framtiden. Själva gör de sitt bästa för 20

Är det verkligen möjligt? I de tidigare delarna har vi skildrat olika former av entreprenörsaktivteter som har kulturarvet som en viktig ingång. Nedan vill vi peka på några spännande miljöer och aktiviteter som skulle kunna vara utvecklingsbara utifrån ett lokalt perspektiv. Hägna Gammelgård Gäsene Hembygd- och Fornminnesförening har skapat en intressant och levande friluftsmuseimiljö utmed den gamla färdvägen mellan Alingsås och Ulricehamn. På denna plats har det funnits gästgiveri åtminstone sedan 1600-talet. Redan på 1950-talet var frågan om gästgiveriets bevarande uppe till diskussion och 1965 fick föreningen tillgång till miljön. Sedan har man utökat sitt område och genomfört omfattande restaureringsarbeten samt uppfört nya, traditionellt utformade byggnader i traditionella material. Miljön har ett stort antal besökare och årligen arrangerar man hembygdsdagar, hemvändardagar och hantverksdagar. Den legendariske smeden Gustav Claessons lilla stuga har flyttats från Alboga till området och intill den har uppförts en traditionellt utformad smedja, vilken inrymmer alla hans verktyg. Fler ekonomibyggnader och ett större magasin kompletterar miljön. Under hösten 2010 och våren 2011 lånades smedjan ut till smideskurser i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Ett arrangemang som var väldigt lyckat. Föreningen har samverkat med hantverkare i bygden och smedjan används för att demonstrera och visa allmänheten hur ett traditionellt hantverkskunnande utvecklats. Hela 22

museimiljön är en utmärkt arena för att överföra hantverkskunnande och lokal kunskap i exempelvis studiecirkelform eller för kursverksamhet. Närheten till Ods skola ger också möjligheter till samverkan inom undervisning. Föreningen har varit aktiv i utvecklandet av Leaderprojektet Kulturarv Herrljunga och har som ideell förening bred erfarenhet av samverkan över traditionella gränser användes brännerigrunderna i Mollungen? Kan stenmurar och ägoindelning berätta för nutida besökare om livet under 1800-talet? Är det möjligt att genom utvecklade vårdinsatser och hävd skapa ett komplement till andra inkomster för en entreprenör? Kan pedagogiska visningar och guidningar med olika inriktningar lyfta fram både natur- och kulturarv för fler besökare? Finns här en potential för turismutveckling? Stora Mollungen naturreservat Mollungens reservat är en del av de bokskogar som redan under medeltiden präglade socknarna runt sjön. Ett flertal lämningar visar på spår av äldre brukande och bebyggelse. Totalt omfattar reservatet 171 hektar med både bokskog och hagmarker och det förvaltas av Västkuststiftelsen. I miljön finns flera vandringsleder och många besökare utnyttjar i dag området under alla årstider. Är det möjligt att utveckla denna underbara miljö på höjderna vid Stora Mollungens gård? Det är ett magnifikt läge för både den stora gården med dess ägor och bokskogen i reservatet ned mot sjön Sandsken. Kanske kan man bli inspirerad av vad Örjan Hill och föreningarna skapat i Fänneslunda med återställandet av ett landskap och dess historia i Olofstorp? Miljön kring Stora Mollungen ger upphov till flera frågor, som kanske skulle kunna leda vidare. Hur 23

Fåglavik Ett nedlagt glasbruk och en plats på andra sidan Västra stambanan möter idag besökaren. Den historiska miljön med industribebyggelsen revs 2010 efter lång vånda och problem med vem som skulle bekosta vad. Idag minner bara en nyligen restaurerad minnesvård i sten om den en gång så imponerande fabriksanläggningen. Glasbruket startade här 1874 och utvecklades till en stor industriell plats på landsbygden. Ett samhälle med alla dess funktioner växte upp och framtiden såg ljus ut, folk hade jobb, man handlade i affären och anslöt sig till arbetarrörelsen eller gick in i nykterhetsrörelsen. Folkets Park hade en central plats i miljön. Flera omvandlingar av ägarstrukturen och stor konkurrens ledde till att bruket lades ned i slutet av 1970-talet. Idag är fabriksområdet tömt på innehåll, men berättelserna och upplevelserna finns kvar hos människorna. I Fåglavik föddes 1870 Elisabeth Hesselblad som har blivit den mest internationellt kända av Herrljungas invånare. Hon verkade aktivt inom den katolska kyrkan och öppnade på 1920-talet det första klostret inom Birgitta-orden i Sverige. Hon saligförklarades av påven Johannes Paulus 2000. Kan man då i Fåglavik koppla samman en helgonförklaring med en övergiven industrihistorisk miljö? 2010 restes även en minnessten över Elisabeth Hesselblad i Fåglavik. Ett samhälle som besitter två minnesstenar, men ingen rök ur skorstenarna eller religiös verksamhet. Hur ser framtiden ut? Är Folkets Park en sista rest av en epok som startade under mellankrigstiden? Går den att utveckla, kan man genomföra en varsam renovering och ta fram en känsla från storhetstiden, eller blir den ett monument över bortglömda och övergivna platser? 25

Kulturarv och varumärke Det finns idag många sätt att använda kulturarvet som infrastruktur för utveckling. Många företag använder sig av denna kunskap, inte minst för att profilera och stärka sitt varumärke, men även kommuner har insett att det ligger ett värde i att använda sin historia i kommunikationen såväl för kommuninvånarna som för externa grupper och besökare. Både fysiska platser, immateriell kultur och historiemedvetenhet har stor betydelse för förändring, utveckling och sociala sammanhang. En tydlig trend idag är att använda sig av storytelling när man vill förstärka och förhöja upplevelsen av ett företag, organisation eller ett varumärke. Här lyfter man genom berättelser fram mjuka värden där dramaturgin byggs upp med ord, bilder, symboler och känslor. hantera trä och modellsnickeri. Formsnickare och smeder borgar för fortsatt hög kvalitet in i framtiden. Även Herrljunga kommun använder sitt kulturarv när man i visionsarbetet inför 2020 pekar på de positiva sidorna med engagerade människor och företag med stark lokal förankring - läge för det goda livet och höga natur- och kulturvärden. Landsbygden har en framträdande roll när kommunen presenterar sig i såväl tryckt material som via internet. Det finns ett otal framgångsrika exempel på storytelling eller berättande, exempelvis när Svensk Mjölk lyfter fram och berättar om ostarna Svecia - ett gastronomiskt kulturarv eller Prästost - hårdost som hårdvaluta. Här lyfts tradition och ursprung fram i berättelsen. SLU förvaltar varumärket Grönt Kulturarv, där man med logga och grafisk profil skapar en historia kring ansvaret och användandet av våra genetiska resurser inom odling. I Herrljunga finns flera exempel på att man vårdar och utvecklar sitt företags historia utifrån kulturarvet. Herrljunga Cider ( since 1911 ) är ett bra exempel genom sin berättelse från starten med frikyrkopastorns tillverkning av nattvardsvin fram till att man idag finns kvar på platsen där allt började. Den nyligen öppnade butiken, Äppelboden, ger en klar förankring till bygden i en tid då man både kan kommunicera och handla över internet och Facebook. Herrljungatrappan, en del inom Strängbetong, lyfter fram sitt ursprung från 1920-talet med tradition, yrkeskunnande och ett gediget hantverk sprunget ur kunskapen om att 26

Att driva utvecklingsarbete med kulturarvet som bas De olika exemplen visar att innehållet i landskapet kan användas som en bas för olika aktivteter antingen detta sker i företags- eller föreningsform. Kulturarvet är en tillgång som kan förädlas och där man kan hitta olika ingångar, allt ifrån förhistoriska lämningar till muntligt berättande, skrönor, personhistoria och sägner från både nutid och dåtid. Flera av de företag och föreningar som här presenteras har ett samarbete med Västsvenska turistrådet. De arbetar med verktyget Basetool för bokning och marknadsföring och finns med på Västsvenska turistrådets hemsida - www. vastsverige.com. En del av entreprenörerna använder även Facebook i kommunikation med både gamla och nya besökare. Det finns en hög medvetandegrad om möjligheten och potentialen i ny teknik hos många av våra entreprenörer, men det finns ett behov av kompetensutveckling. Ett problem som kan uppstå bland dessa entreprenörer är brister i landsbygdens infrastruktur. Flera efterfrågar konkret stöd i val av material och metod vid ombyggnad eller renovering. Hur får man ett bra samspel mellan bevarande och utveckling? Hur bevarar man byggnadens karaktär samtidigt som man utvecklar verksamheten? Samtidigt lyfts frågan kring begreppet lokalproducerat till att inte bara gälla mat utan även till exempel byggnadsmaterial. Slutligen vill både vi och entreprenörerna och lyfta fram vikten av personhistoria. Med det menar vi inte bara märkliga personer utan brukare av landskap och bebyggelse under historisk tid. Att detta utnyttjas i Eriksbergs kyrka med koppling till biskop Erik den gode är kanske inte så oväntat, men det finns också unika historier om vanliga människor. Varje släkt har sin speciella historia och varje plats har personporträtt knutet till sig. Även om man inte bott på platsen i tio generationer skapar man själv hela tiden sina historiska dokument, och en berättelse om ett vid första anblicken ordinärt liv kan ge en värdefull bild av och förståelse för en svunnen tid. Många av entreprenörerna medverkar i det pågående leaderprojektetet Destination Herrljungabygden. Nätverksträffar, studiecirklar och deltagande på mässor bidrar till ökad samverkan mellan aktörer på lokal nivå och upplevs som väldigt positivt. Det finns ett behov hos entreprenörer, anläggnings- och gårdsägare att sätta in den lokala historien i ett större perspektiv. Flera av de företagare som lyfts fram i denna skrift har deltagit i kurser eller seminarier om storytelling. Många efterfrågar stöd i att formulera sina egna unika berättelser, gärna i samverkan med dem som har regional erfarenhet. 28

Denna skrift är tillkommen inom ramen för ett utvecklingsprojekt som drivs av Västarvet och Hushållningssällskapet i samverkan med Tillväxtverket, Jordbruksverket och Västra Götalandsregionen. Arbetet pågår under 2011 och 2012 som ett pilotprojekt om kulturarv och landsbygdsutveckling nationellt inom Landsbygdsprogrammet. Utöver Sjuhärad studeras även Leaderområdena Ranrike, Mellansjölandet samt Linné. 30