Neuromuskulära sjukdomar i Sverige, NKR14-169 Neuromuskulära sjukdomar i Sverige Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund Neuromuskulära sjukdomar (NMS) är ovanliga. Registret Neuromuskulära Sjukdomar i Sverige (NMiS) är tänkt att fungera som ett nationellt kvalitetsregister för personer med ärftliga NMS, såväl för barn, ungdomar som vuxna. I en första etapp har registrering av patienter med Dystrofinopatier (t ex Duchenne och Beckers muskeldystrofi) genomförts, men under 2013 har ytterligare moduler utvecklats för registrering av patienter med andra NMS. Strävan är att successivt utveckla registret till att omfatta samtliga ärftliga NMS. Vår förväntan är att framtiden kommer att medföra nya behandlingsmetoder för patienter med NMS med bekräftad genetisk bakgrund och registret kommer då ha betydelse för att kunna erbjuda specifika behandlingar. I Skandinavien finns ett mångårigt samarbete kring vårdprogram för diagnoserna Duchennes muskeldystrofi, Dystrofia myotonica typ 1 och Spinal muskelatrofi. Vårdprogrammen uppdateras kontinuerligt och riktlinjerna ligger till grund för registret. Syfte Registrets primära syfte är att utvärdera om diagnostik och uppföljning av NMS sker enligt vårdprogram/nationella riktlinjer. Vidare ges möjlighet till jämförelse av tillgänglighet och vård- och livskvalitet för patienter med NMS i olika delar av Sverige. Ett annat syfte är att öka kunskap en om NMS och effekter av olika behandlingsinsatser. Registrets syfte är också att: - genom kontinuerlig och långsiktig uppföljning av patienter, försöka förhindra uppkomst av komplikationer och därigenom optimera funktion och livskvalitet för barn, ungdomar och vuxna med dessa sjukdomar, - förbättra kommunikationen och samarbetet mellan olika yrkeskategorier kring dessa patienter, - genom länkning till internationella register ge möjlighet för patienter i Sverige att kunna inkluderas i internationella behandlingsstudier, - erhålla information om patienernas egen uppfattning om livskvalitet och hälsa genom självskattning, samt om de uppfattar, att de får den vård för sin sjukdom/funktionsnedsättning de önskar och som kan krävas. - identifiera personer med genetiskt bekräftad NMS som skulle kunna vara aktuella för nya behandlingsmetoder, - genom insamlade data få ett underlag för framtida vårdprogram för de sjukdomar som idag saknar sådana. Process- och resultatmått Registret innehåller data om diagnostik, behandling, uppföljning, samt patientupplevd livskvalitet. Uppföljningsmåtten är kopplade till riktlinjer i aktuella vårdprogram. Täckningsgrad Under 2012-13 har landsting representerande 86% av landets befolkning anslutit sig. Täckningsgraden för Dystrofinopatier är ca 90%. Analys/återkoppling
Styrgruppen återkopplar årligen resultat i rapporter, samt vid årliga nätverksmöten. Förväntade effekter Vi förväntar oss en successivt förbättrad efterlevnad till rekommendationer och riktlinjer. Registret är relativt nytt, varför detta ännu ej går att bedöma. Vi får också möjlighet att identifiera personer som kan komma ifråga för framtida behandlingar Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad För närvarande är NMiS kategoriserat som Registerkandidat. Registret har sedan juni 2011 möjlighet för datainsamling och registrering och möjlighet att ta ut statistik centralt. Under 2013 har registret utvecklats till att omfatta fler diagnoser, ändrat design, och utökat styrgupp till att geografiskt täcka hela Sverige. Registret är utformat i syfte att kunna bedöma följsamhet enligt nationella riktlinjer och standarder och vi kan nu ge statistik och utdata till deltagande enheter. Vår bedömning är därför att registret, NMiS, just nu uppfyller kraven för register av kategori nivå 3. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) NMiS var fram till 2012 ett register främst avsett att registrera Dystrofinopatier. Under 2012-13 har registret omarbetats helt, fått ny design och kan nu hantera alla ärftliga muskelsjukdomar. Det tidigare registrets innehåll har överförts til den nya versionen under augusti-september 2013. Förändringarna innebär: 1. Helt ny design. 2. Moduler för Patient-ID, Diagnostik, Anamnes, Uppföljning, Läkemedel, Livskvalitet har tillfogats. 3. Registret är webb-baserat och registrering sker on-line. 4. Omfattningen av registrerbara diagnoser har ökat. 5. Registrering av såväl barn som vuxna kan ske. 6.Täckningsgraden avseende neuromuskulära sjukdomar har ökats. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) I november 2013 planeras en workshop för behöriga och potentiellt behöriga användare, där den nya versionen av NMiS ska presenteras. Ytterligare behöriga användare ska rekryteras bland fr a vuxenneurologer och andra sjukvårdinstanser som handhar patienter med neuromuskulära sjukdomar. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter
Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Neuromuskulära sjukdomar i Sverige Registrets kortnamn NMiS Nummer 169 Startår 2010 Webbadress till registrets webbplats www.nmis.se Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret bjorn.lindvall@orebroll.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Örebro Läns Landsting Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Mikael Ericsson Certifieringsnivå K Kategori Sjukdomar i nervsystemet Kontaktperson Marie Lokander Telefon till extra kontaktperson 019-6021000 Epost till extra kontaktperson marie.lokander@orebroll.se Kontaktuppgifter Förnamn Björn Efternamn Lindvall Telefonnummer (inklusive riktnummer) 019-6021000 E-post bjorn.lindvall@orebroll.se Sjukhus/Vårdcentral Universitetssjukhuset Arbetsplats Muskelcentrum, Neurokliniken Adress Södra Grev Rosengatan Postnummer 70185 Stad Örebro Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Förekomsten av ärftliga neuromuskulära sjukdomar (NMS) i Sverige är inte känd. En studie från Örebro läns landsting (Ahlström 1993, ref se bil),visar att den sammanlagda föekomsten av NMS (inklusive ärftliga neuropatier och förvärvade sjukdomar som t ex myastenia gravis) är ungefär 80/100.000 invånare. Förekomsten hos barn i Västoch Sydsverige har kartlagts (Darin 2000). En studie från England (Norwood 2009) anger förekomsten till 37/100.000 invånare. Om samma siffra är aktuell för Sverige, betyder det ca 3.300 fall - varav ca 900 med Dystrofia myotonica typ 1, 400 med olika former av dystrofinopatier (varav ca 200 med Duchennes muskeldystrofi), 360 fall med Facioscapulohumeral muskeldystrofi (FSH), 200 med olika former av Limb Girdle musksledystrofi och 170 med Spinal muskelatrofi. Antalet patienter förväntas öka över tid då barn med svåra medfödda sjukdomar överlever till vuxen ålder. Ambitionen är att skapa ett register omfattande alla ärftliga neuromuskulära sjukdomar. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning).
Patienter med NMS har mycket olika funktionshinder och därmed också olika assistansbehov. Den totala kostnaden är svårberäknad. För personer med svår funktionsnedsättning, ligger kostnaden i första hand inte på sjukvården, utan på kommunerna. För en person med behov av assistans dygnet runt, vilket inte är ovanligt, kan den årliga kostnaden beräknas övergå 1 miljon kronor. Kostnaden för en person med Facioscapulohumeral muskeldystrofi anges i en rapport 2009, vara i genomsnitt 26.240 euro (Schepelmann et al, se bilaga). Samtidigt finns personer med obetydlig eller ingen funktionsnedsättning, där kostnaden uppgår till kanske under 1.000 kr per år. Idag finns mycket liten möjlighet till kurativ behandling av ärftliga NMS. Unika fall av surt maltasbrist (Pompes sjukdom) kan idag behandlas till en kostnad kring 3 mljoner kr per år. Liknande kostnadsnivåer är troliga för ett flertal neuromuskulära sjukdomar i framtiden. Vikten av att utvärdera effekterna är då stora. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Såväl barn som vuxna är aktuella för registret. Diagnostik sker företrädesvis på Barn- och Ungdomsklinik, respektive Vuxen-neurologisk klinik. Eventuell behandling och uppföljning sker även på dessa kliniker, i många fall i samarbete med Barn- respektive Vuxenhabiliteringskliniker. Vårdkedjan ser olika ut i olika landsting. I och med att diagnoserna är så ovanliga, behövs stöd och råd till de inom professionen som handhar patienterna.som en hjälp för detta finns vårdprogrammen och registret, som även kan ses som en checklista för de åtgärder och kontroller som regelbundet behöver utföras. Styrgruppens medlemmar har stor erfarenhet av rådgivning till andra vårdaktörer. Flera av styrgruppens medlemmar anges som resurspersoner i Socialstyrelsens register för små och ovanliga sjukdomar. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Många av de neuromuskulära sjukdomarna är allvarliga och kroniska med förkortad livslängd som följd. Kunskapen är i regel stor hos de personer som regelmässigt arbetar med patientkategorin, men sannolikt relativt låg hos andra läkare, sjukvårdspersonal och även assistanspersonal som dagligen kommer i kontakt med enstaka patienter. I syfte att förbättra kunskapsläget och sprida information till allmänhet och profession, har vårdprogram tagits fram. Skandinaviska vårdprogram finns idag utarbetade för DMD, DM1 och SMA (www.länkar, se bilaga). Nya diagnostiska metoder och framför allt nya behandlinsgmetoder utvecklas ständigt. Från att ha inneburit en näst intill enbart diagnostisk utmaning, betyder det att aktiva behandlingar, såväl vad gäller åtgärder riktade mot komplikationer, träningsinsatser, som rena medicinska behandlingar nu är det primära i allt omhändertagande. Ett kvalitetsregister är av största betydelse för att tillförsäkra patienter och anhöriga att insatserna kommer alla drabbade till del, oavsett var i Sverige man är bosatt. Patientkategorin sköts i första hand inom neurologi och habilitering, såväl barn- som vuxen, där många olika yrkeskategorier är inblandade, men också av många andra specialiteter: kardiologi. lungmedicin, ortopedi, öron-näsa-hals mfl. Antalet patienter med samma diagnos är litet. Därför krävs ett internationellt samarbete för att rekytera patienter till olika behandligsstudier. Sverige ligger långt framme i den internationella "muskelvärlden" och det är viktigt att våra patienter också får ta del av nya internationella landvinningar. Evidensbaserade metoder för behandling saknas inom gruppen, även därför är det viktigt med uppföljning och utvärdering av de behandlingar som praktiseras. Patientvolymerna gör det viktigt med internationellt samarbete. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Registrets primära syfte är att utvärdera om diagnostik och uppföljning av NMS sker enligt vedertagna vårdprogram/nationella riktlinjer. Vidare ges möjlighet till jämförelse av tillgänglighet och vård- och livskvalitet för
patienter med NMS i olika delar av Sverige. Ett annat syfte är att öka kunskapen om NMS och effekter av olika behandlingsinsatser. Registrets syfte är också att: - genom kontinuerlig och långsiktig uppföljning av patienter, försöka förhindra uppkomst av komplikationer och därigenom optimera funktion och livskvalitet för barn, ungdomar och vuxna med dessa sjukdomar, - förbättra kommunikationen och samarbetet mellan olika yrkeskategorier kring dessa patienter, - genom länkning till internationella register ge möjlighet för patienter i Sverige att kunna inkluderas i internationella behandlingsstudier, - erhålla information om patienernas egen uppfattning om livskvalitet och hälsa genom självskattning, samt om de uppfattar att de får den vård för sin sjukdom/funktionsnedsättning de önskar, - identifiera personer med genetiskt bekräftad NMS som skulle kunna vara aktuella för nya behandlingsmetoder, - genom insamlade data få ett underlag för framtida vårdprogram för de sjukdomar som idag saknar sådana. Beskriv avgränsning till närliggande register Ett existerande register över inflammatoriska muskelsjukdomar finns sedan 2008 (Swemyonet.myositregister). Detta register omfattar enbart inflammatoriska muskelsjukdomar till skillnad från NMiS som enbart kommer att omfatta ärftliga neuromuskulära sjukdomar. Svenska MS-registret, numera Svenska Neurologiregistret omfattar fr a MS, men utvecklas successivt till att omfatta traditionella neurologiska sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, narkolepsi etc. Det finns tveksamheter att inordna alla patienter i ett och samma register. Det har inte varit aktuellt att inkorporera ärftliga neuromuskulära sjukdomar i Svenska neurologiregistret. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Patienter med neuromuskulära sjukdomar kan förekomma även i andra register, t ex hemrespiratorregistret och scoliosregistret. Därmed kan samverkan bli aktuell, men i detta registers linda, har vi inte några sådana upparbetade rutiner. Samverkan sker i form av gemensamma diskussioner med registerrepresentanter för andra register, företrädesvis hittills på barnsidan. En samarbetsgrupp för Barn- och habiliteringsregistren har bildats med målet att skapa en gemensam registerportal, men än så länge synes detta mål vara avlägset. NMiS är dessutom ett register för såväl barn som vuxna, varför diagnosmoduler kommer att ställa andra krav på innehåll och registrerade data. Ett samarbete är dock initierat. Beskriv även annan relevant samverkan Samverkan sker med det internationella registret TREAT-NMD i syfte att identifiera patienter som kan vara lämpliga för specifika behandlingar eller behandlingsstudier. Denna samverkan sker genom att medlemmar i styrgruppen också är delegater i TREAT-NMD. I övrigt finns professionella kontakter nationellt och internationellt. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center Värde Faktisk anslutning/samverkan
UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC RCSyd är samarbetspartner vid utformning av registret samt ansvarar för den service avseende statistik och rapportering som blir aktuell, samt serverfunktion. RCSyd utformade den första versionen av NMiS, och har nu också utarbetat den nya, mer omfattande och utvecklade versionen av NMiS. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Björn Lindvall Med Dr öl Neurokliniken USÖ Örebro Läkare Marie Lokander Neurokliniken, USÖ, Örebro Samordnare Tomas Börsbo öl Hab, Stockholm Läkare Olof Danielsson öl Neurokliniken, Linköping Läkare Ulrika Edofsson Neuromusk Cent Göteborg Arbetsterapeut Anne-Berit Ekström Med Dr Drottning Silvias Sj Göteborg Läkare Inger Johanne Thuestad öl Barn-Ungdoms Cent, Malmö Läkare Anna-Karin Kroksmark Med Dr Drottning Silvias Sj, Göteborg Sjukgymnast Christopher Lindberg Docent Sahlgrenska US, Göteborg Läkare Lars Palmér NUS, Umeå Läkare Thomas Sejersen Professor Astrid Lindgren Sj, Stockholm Läkare Mar Tulinius Professor Drottning Silvias Sj, Göteborg Läkare Fredrik Rundquist Ystad Patient/anhörigrepresentant Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Styrgruppen har en bred multidisciplinär kompetens. I gruppen ingår läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut med specialkomeptens rörande neuromuskulära sjukdomar, såväl vad gäller diagnostik, omhändertagande, uppföljning
och genetik. Här ingår också registeradministratör med stor erfarenhet av registerarbete samt en patient/anhörigrepresentant. Gruppen har ett stort nätverk med potential att sprida information och kunskap kring registret, såväl på barn- som vuxensidan. Förbättringsmetodik Styrgruppen har bakom sig ett stort nätverk med professionella medarbetare inom alla kategorier, medmöjlighet att påverka och komma med förbättringsförslag. Regelbundna diskussioner förs om förbättringar och utveckling av registret. Vi bedömer därför att styrgruppen tillsammans med nätverken, har för registret en adekvat förbättringsförmåga. För att få bättre geografisk spridning har styrgruppen utökats med medlemmar från Norrland, Skåne och Östergötland, såväl från barn- som vuxensidan. Biostatisk och epidemiologi RCSyd har ett stort inflytande i utformning och layout av registret. Därtill finns kompetens i gruppen för såväl biostatistiska överväganden som epidemiologiska studier. RC Syd svarar också för central statistik och utrapporter. Relevanta kliniska ämnen Gruppen har stor kompetens inom det neuromuskulära området. Kompetensen omfattar såväl barn- som vuxenpatienter. Kompetens inom områdena klinisk diagnostik, muskelbiopsianalys, genetisk analys finns väl tillgodosett. I styrgruppen ingår redaktörer och författare av de vårdprogram som ligger till grund för registret. Här finns också personer med direkt anknytning till TREAT-NMD (EU) och CYNERGY (USA). Sjukgymnastik- och arbetsterapikompetens är väl tillgodosett i gruppen. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Med den bredd som styrgruppen idag uppvisar, finns idag inte något direkt behov av ytterligare kompetenser. Frågor kring registrets uppbyggnad stöds av RCSyd och bakom styrgruppen finns också nationella nätverk med för ämnet, Sveriges bästa kompetenser. Kvalitetsregisterbedömare har önskat en breddning av den geografiska spridningen, varför styrgruppen utökats. Styrgruppen omfattar nu medlemmar från alla sjukvårdsregioner och representerar både barn och vuxenområdena. Nuvarande styrguppsmedlemmar har en viktig funktion i spridning av registret bland kollegor inom sina respektive regioner. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Uppbyggnad av ett register för neuromuskulära sjukdomar har länge varit ett önskemål och diskuterats i det Nationella nätverket för Neuromuskulära Sjukdomar hos Barn. Nätverkets medlemmar har varit direkt inblandade i registrets utformning, vilket vi räknar med kommer att betyda ett större engagemang i användandet av registret. Registret har också förankrats i Swedish Neuromuscular Association (SNEMA), som representerar fr a vuxenneurologer med sepciellt intresse i neuromuskulära sjukdomar. Med registrets utveckling, vilket betyder att fler diagnoser blir aktuella för registrering, kommer en satsning ske i syfte att sprida information och knyta alla landsting till registret. Av Sveriges 21 landsting är idag 16 ankuntna till registret och representerar på så sätt 86% av landets befolkning. En eventuell utökning av styrguppen kan bli aktuell för att stimulera medverkan i registret, då fler barn- och vuxenneurologer utanför universitetssjukhusen blir engagerade. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare
Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Registrets start finansierades av Stiftelsen för Muskeldystrofiforskning (SMDF) och våren 2012 presenterade hittillsvarande aktivitet i samband med ett av SMDF arrangerat nationellt möte. En patient- och anhörigrepresentant finns också med i styrgruppen. Övriga aktuella patientföreningar, NHR och RTP, är också väl informerade och har lämnat sin bekräftelse till registrets betydelse. Representanter för dessa förbud har också medverkat vid utformningen av kvalitetsvariabler. Regelbunden information om registrets utveckling sker i samband med de regelbundet återkommande möten dessa patientföreningar anordnar. Under senare år har registret intagit en återkommande plats i mötenas program. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 0 0 107 152 191 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Ärftliga neuromuskulära sjukdomar med bekräftad genetiskt diagnos. Bekräftat samtycke. Fram t o m 2012 i huvudsak Dystrofinopatier (Duchennes muskeldystrofi, Beckers muskeldystrofi etc), fr o m 2013 utökat antal diagnoser: LimbGirdlemuskeldystrofi, Spinal muskelatrofi, Kongenital myopati/muskeldystrofi, Metabola myopatier. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? De absoluta antalen för respektive diagnos är idag okända. Jämfört med antalet Duchenne enligt SKL har registret idag en täckningsgrad motsvarande ca 140%, vilket visar på problemen även för denna väl definierade grupp. Principen för beräkning av täckningsgrad är antalet registrerade patienter i förhållande till antalet kända patienter på respektive enhet. Täckningsgrad nedan avser Duchenne. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 90% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 21 st Hur många enheter deltar i registret? 16 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 90% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar.
I registret deltar alla Sveriges landsting utom Dalarna, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Gotland. I övriga landsting är deltagandet främst fokuserat på Barn-och ungdomskliniker samt barnhabiliteringskliniker. I och med att registret hittills varit fokuserat på Duchennes muskeldystrofi är detta naturligt, då flertalet patienter tillhör dessa kliniker. Registrets utveckling gör dock att även vuxenneurologiska kliniker sak engageras och deltagandet därmed breddas. 2013 pågår arbete med målet att samtliga Sveriges landsting ska vara anslutna. Det sker bl a genom arrangerandet av en workshop i Örebro i november 2013 (se nedan). Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Täckningsgarden är låg för vuxenneurologiska kliniker. I syfte att stimulera deltagandet ska i november 2013 en workshop hållas i Örebro, med medverkan av Styrgruppens medlemmar, representanter från RCSyd och dessutom en representant från TREAT-NMD. I övrigt sker personliga kontakter med kliniker som omhändertar patienter med neuromuskulära sjukdomar och som därmed är angelägna att inkludera. Styrgruppens kontaktnät ger goda förutsättningar för att detta ska bli framgångsrikt. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? I första hand har måtten baserats på undersökningar som också ligger till grund för de vårdprogram som avses att följas. I dessa vårdprogram har undersökningsmetoder valts ut som är valida och reliabla. Evidensbaserade metoder och behandlingar saknas till största delen för detta ämnesområde, men omfattande klinisk forskning pågår såväl inom som utanför landets gränser. Registret har nära kontakter med pågående forskningsprojekt. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Delar av registret är gemensamt med internationella register, administrerade av TREAT-NMD. Ett syfte med registret är att genom datautbyte med TREAT-NMD kunna erbjuda patienter med bl a DMD att medverka i behandlingsstudier. Dessa kontakter, som initieras av forskningsföretag, går via TREAT-NMD och vidare till styrgruppen som i möjliga fall kan medverka till att patienter kan få delta i forskningsprojekt. Information om detta ges i patientinformationen. Än så länge har något sådant utbyte ej skett. Kommentar till ovanstående frågor Registret är alltför nystartat för att utbyte ska ha varit relevant. Propåer har dock börjat komma avseende lämpliga patienter för olika behandlingsstudier. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter?
Demografiska data avseende bostadsort och omhändertagande samlas in. I övrigt anges landsting, sjukhus och klinik enhet. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Diagnostiska procedurer Diagnos för de enskilda sjukdomarna ska ställas på grunder som är vetenskapligt underbyggda. I referensprogrammen finns särskilda kapitel för diagnostik. De omfattar kliniska bedömningar, eventuella blodprover, muskelbiopsiresultat samt genetisk analys. Anamnes Bakgrundsdata avseende hereditet, ev annan affekterad familjemedlem, debutsymtom, aktuella progressionsdata, samt social situation. Medicinsk behandling I dagens läge behandlas t ex Duchennes muskeldystrofi med corticosteroider. Dosering och indikation är under debatt och det är därför angeläget att följa och utvärdera effekter och bieffekter av behandlingen. Övrig medicinsk behandling av sjukdomsassocierade komplikationer följs kontinuerligt. Grunderna för denna behandling anges också i vårdprogrammen. Övriga läkemedel registreras även om de inte har samband med den aktuella sjukdomen. Uppföljningsprogram Respektive vårdprogram ger rekommendationer om uppföljning och regelbundna kontroller. Ett urval av uppföljningsparametrarna ingår i registret. Registret ger möjlighet att se skillnader i uppföljningsrutiner inom landet. Registret ger också möjlighet att se de enskilda patienternas utveckling. Följsamhet till vårdprogram Rekommendationer som ges i vårdprogrammen syftar till ett förbättrat omhändertagande av patient och anhörig. Registret syftar till att sprida kunskap, men också att följa upp i vad utsträckning rekommendationerna får genomslag inom sjukvården och omhändertagandet. Patientens egenskattning Patienternas livskvalitet är en viktig parameter, då all behandling syftar till att optimera livskvalitet för patient och anhöriga. Patienterna kommer att följas med egenskattning enligt EQ-5D. Registrets utveckling och täckningsgrad får i framtiden styra processmåtten. Registret har under 2013 genomgått en omfattande revision då ett större antal diagnoser blivit aktuella att registrera. Registreringsmodulerna har anpassats för de diagnoser som nu är aktuella och nya moduler har därför skapats: Patient-ID, Diagnostik, Anamnes, Besök, Läkemedel och Livskvalitet. Vi räknar med att de nu aktuella modulerna årligen kommer att revideras men i huvudsak behålla strukturen som nu är aktiverad. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Resultatmåtten är gemensamma för de olika diagnosmodulerna, även om dessa inriktats på specifika komplikationer, behandlingar och praktiska variationer (se bilaga 4). Symtomutveckling Debutsymtom, de olika symtom som beror på aktuell diagnos, funktionsutveckling med inriktning på framför allt motorisk funktion.
Komplikationsutveckling Ett av syftena med registret är att motverka uppkomst av komplikationer genom noggrann uppföljning, kontroll och tidig behandling vid risk för komplikationer. Särskilt följ hjärt- andnings- och ortopediska komplikationer. Överlevnad Naturalförloppet liksom effekterna av olika insatta behandlingar i syfte att motverka komplikationer eller försämring, är i dagens läge, oklart för flera av sjukdomarna i registret. Nya behandlingsindikationer vid hjärtsvikt, andningsinsufficiens etc, har inneburit en påtaglig förändring av överlevnadsmöjligheterna vid olika sjukdomar, inte minst vid Duchennes muskeldystrofi. ADL-funktion ADL-funktioner är av betydelse för livskvalitet. Kunskap om behov av olika hjälpmedel kan innebära ny kunskap i omhändertagandet av NMS. Livskvalitet Patientens egen skattning enligt EQ-5D är av stor betydelse för att veta om de givna behandlingarna och åtgärderna har en positiv inverkan på patientens egenupplevda situation och livskvaltet. Följsamhet till vårdprogram Skillnader mellan olika landsdelar kan indikera behov av utbildning och information för att optimera omhändertagandet. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Patientens motoriska funktion ska anges vid varje uppföljningsbesök. Motorisk funktion delas upp i grovmotorisk funktion, finmotorisk funktion, förflyttning. EQ-5D innebär frågor kring patientens funktionsförmåga och ska besvaras vid varje uppföljningsbesök. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag Infört i den reviderade registerversionen fr o m september 2013. SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras Möjligheten för patientrapporterade utfall utreds och kan bli aktuellt i kommande version. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Redovisas f n i enlighet med EQ-5D. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig)
Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Enligt EQ-5D. Patientens förmåga att självständigt klara sin vardag, upplevd smärta eller värk, depression, hygien och allmänt välbefinnande. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Data insamlas från de olika ingående klinikerna. Tanken är att samtliga kliniker i Sverige som ansvara för patienter med NMS ska delta. Varje patient representeras av sin ansvarige läkare, som efter information och medgivande av patient eller dennes målsman, redovisar de efterfrågade uppgifterna. I första hand sker detta i ett on-line baserat register. Som stöd för datainsamlingen finns frågeformulär att användas som stöd om direkt on-lineregistrering inte är möjligt. I den mån ansvarig läkare eller annan behörig vårdgivare ej själv vill registrera uppgifterna på nätet, kan frågeformuläret skickas till registrets adminstratör vid Muskelcentrum Örebro (Marie Lokander) för inmatning. Hittills har detta skett endast en gång, dvs i mindre är en procent. En del av de uppgifter som registreras är gemensamma med de som rimligen bör noteras i en patientjournal, men sannolikt är önskemålen för registret mer omfattande än vad som kan anses behövligt för fullgod vård. En orsak till detta är möjligheten att kunna följa utvecklingen hos enskilda patienter. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 50% Inom en vecka : 25% Inom en månad : 25% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Patientregistrering sker efter information om registret och skriftligt medgivande från patient eller målsman. Patient-ID, Diagnostik och Anamnes kompletteras i samband med första besök efter anmälan. Uppföljningsuppgifter, dvs uppgifter som kan variera mellan varje besök, som t ex aktuell funktionsnivå, behandling, andning- och hjärtfunktion,
registreras i samband med årliga kontrollbesök hos vårdgivaren, i enlighet med vårdprogrammen. Om patienten uppnår funktionsnivåer som kan anses bli statiska, dvs ej ytterligare kommer att förändras, överförs dessa uppgifter till olika basmodulerna (Diagnostik och Anamnes) Kommentar till ovanstående frågor Modern neuromuskulär sjukvård innebär mycket sällan inneliggande vård. De flesta kontakter sker i öppen vård. Vi registrerar också antal vårdtillfällen, vilket kan anses vara ett mått på allmänt omhändertagande, fr a av andningsvård. De flesta registreringar kommer därför att ske i öppen vård, vilket innebär att öveföring till registret av olika data inte alltid kan ske i direkt anslutning till besöket. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Ett samarbete har inletts med vissa andra register för olika barnsjukdomar (bl a CPUP). Det framkommer i dessa diskussioner att terminologin är likartad även om det i dagens läge även finns skiljaktigheter. Något oöverstigligt hinder tycks inte föreligga. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Analys av data kommer att göras för att kartlägga eventuella regionala skillnader i omhändertagande, diagnostik och behandling. Vidare kommer följsamhet till vårdprogram, överlevnad, komplikationsfrekvens och behandlingsinsatser vara områden för analys. F n har enbart diagnosen Dystrofinopatier en tillräckligt hög täckningsgrad för att motivera statistisk bearbetning, varför sådan första gången kommer att utföras i årsrapporten för år 2013. Antalet återbesök ett år efter inklusionen är begränsad och statistisk analys avseende besöksresultat kommer att göras först när antalet registrerade patienter är högre. Den statistiska analysen sker i samarbete med RCSyd. För övriga diagnoser eftersträvas i första hand en högre täckningsgrad innan statistisk analys är aktuell. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Under registrets första år, är det av största betydelse att så många enheter som möjligt ansluts och anmäler deltagande, samt registrerar patienter. I den första fasen (2011-13) kommer patienter med dystrofinopatier (Duchenne och Becker muskeldystrofi) att registreras, därefter utvecklas registret successivt till att omfatta patienter med även andra specifika neuromuskulära sjukdomstillstånd. Under 2012 har arbetet med diagnosmoduler för Dystrofia myotonica typ 1, Facioscapulohumeral muskeldystrofi, Limb Girdle muskeldystrofi samt Spinal muskelatrofi fortsatt och dessa moduler kommer att vara färdiga för användning i september 2013. Den statistiska bearbetningen är beroende av täckningsgraden, vilken förhoppningsvis blir hög. De hittills anslutna enheterna representerar 90% (2013) av alla patienter med DMD och vi räknar med att fler enheter ansluter sig nu när registret är i full funktion och information har spritt sig nationellt. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns
Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Ja Mellan landsting och region Svar: Ja Med bästa enheter Svar: Ja Kommentarer till ovanstående fråga Den nya versionen av NMiS introduceras i september 2013. Meningen är då att samtliga enheter ska kunna få ut sina egna data och dessutom jämföra dem i enlighet med ovanstående. I den äldre versionen var detta inte möjligt. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Dystrofinopati är en X-bundet ärftlig sjukdom som darbbar pojkar. I registret kommer också kvinnliga anlagsbärare att registreras, dessa redovisas för sig. När övriga diagnoser blir aktuella att registrera kommer patienterna redovisas könsuppdelat. Den nya registerversionen kommer att innebära utökade möjligheter till utdatajämförelser och redovisning. Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Registret är nytt och därför finns inte uppföljningsdata att redovisa. Varje deltagande enhet kan idag se sina egna data, däremot ej riksdata. Under 2013 kommer det bli aktuellt med redovisning av riksdata till samtliga delatagande enheter. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja
Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Ja Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Diskussion om registrets fortsatta utveckling samt kring erhållna resultat sker i samband med de årliga möten som "Nätverket för neuromuskulära sjukdomar hos barn" arrangerar. Representanter för deltagande enheter ingår i detta nätverk. Därtill kommer registret och resultat regelbundet diskuteras i SNEMA (Swedish Neuromuscaular Association). Resultat kommer också att diskuteras i samband med de Skandinaviska möten som Muskelsvindfonden anordnar i Danmark (sk Brickless-möten). Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Rapportering av registrets resultat och innehåll sker via hemsida med regelbundna uppdateringar. När uppföljningsdata blir aktuella, först andra eller tredje året kommer rapporter om enskilda enheters resultat och riksdata, utan identifikationsmöjlighet, att skickas ut till berörda parter. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Registret kan användas som en checklista för vårdgivare för att genomföra de kontroller som anses erforderliga för ett bra omhändertagande. Registret kan användas för att se om dessa kontroller har utförts på det sätt som rekommenderats. Observeras en avvikelse i omhändertagandet, dvs ett sämre omhändertagande, kan registret utnyttjas för att skärpa upp dessa avvikelser. Registret är nytt och data har därför ännu ej använts i detta syfte. Med hänsyn till att neuromuskulära sjukdomar är ovanliga centreras ofta omhändertagandet till specialistkliniker. Registret och fr a bakomliggande vårdprogram används redan idag som kunskapskälla av enskilda vårdgivare. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Ej aktuellt. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Vårdprogram finns för Dystrofinopatier, Dystrofia myotonica typ 1 och Spinal muskelatrofi (se bilaga 3) Dessa vårdprogram har tagits fram av Skandinaviska experter. I stryrguppen ingår tre av redaktörerna för vårdprogrammen och dessutom flera författare av enskilda kapitel.
Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja. Registret är baserat på vårdriktlinjerna och uppbyggt för att kartlägga att rekommendationerna följs. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Regelbunden uppföljning av hjärta- och andningsfunktion ska genomföras på alla patienter i hela landet. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Lista de viktigaste Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Med hänsyn till att registret fortfarande är nytt, en ny version har introducerats, är utnyttjandet inom förbättringsarbetet sannolikt ringa. Deltagande i registret är dock för den enskilde vårdgivaren ett incitament att uppfylla de vårdriktlinjer som ligger till grund för registret. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st
Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. - Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 725 000:- 0:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Styrgruppsmöten 50 000:- 0:- Administration 40 000:- 0:- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registernära extern administration av stygruppsmedlemmar eller arbetsgrupper 50 000:- 0:- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Statistisk bearbetning 50 000:- 0:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Fortsatt registerutveckling 300 000:- 0:- Ja Driftkostnad 90 000:- 0:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC
Arbete och produktion av rapport 30 000:- 0:- Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Möten för registerdiskussion, Workshops, Externa informationsmöten 75 000:- 0:- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC resor för styrgruppsmedlemmar (utrikes) 40 000:- 0:- Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 725 000:- 0:- Varav kostnader mot RC 440 000:- 0:- Varav IT-relaterade kostnader 390 000:- 0:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Stiftelsen för Muskeldystrofiforskning (SMDF) gav 2009 ett anslag för utveckling av ett "Muskelregister" i syfte att registrera patienter med Duchennes Muskeldystrofi. RCSyd (tidigare NKO) har under åren 2009-2011 arbetat med att ta fram ett register för detta ändamål. Inmatnig till detta register startade i juni 2011 och utvecklingen har därefter gått snabbt. Ambitionen från professionen har hela tiden varit att utveckla registret till att omfatta alla ärftliga neuromuskulära sjukdomar och därför har arbetet sedan 2011 inriktats på att ta fram diagnosmoduler för andra diagnoser, som ett komplement till Duchennes MD. Av olika skäl har detta arbete dragit ut på tiden och anslaget som erhölls inför 2012 liksom 2013 har används till detta. Under 2012, och hittills under 2013 har inga medel från bidraget tagits för att ersätta nedlagt arbete av registerhållare eller registersamordnare. Det kommer dock ske senare under 2013, då den totala arbetsinsatsen beräknats. I och med att det nya registerformatet, innehållande fler diagnoser, har det ursprungliga registret byggts om på ett omfattande sätt. Kostnaden för detta har angivits till 350.000 kr (Totalt, inklusisve registerkonstruktion, validering, acceptanstest etc). En del av denna summa har erhållits tidigare, men den fortsatta utvecklingen av registret kräver ytterligare anpassningar och förändringar. Driftkostnader för det färdiga registret har tidigare anges till 60.000kr, men kostnaden har aviserats komma att öka Registeradministration innebär i princip ett intrång i kliniken arbete och förutsätter resurser varför en mindre kostnad
har lagts på detta. I övrigt har kostnaderna beräknats utifrån informationskampanjer, deltagande i nationella möten och arrangerandet av möten för att informera och sprida kunskap kring registret och sjukdomarna som hittills är inkluderade. Ambitionen har varit att under 2013 inkludera ytterliagre diagnoser, något som i och med den nya versionen, nu har skett. Vi räknar dock med att ytterligare justeringar kommer att behöva göras, och dessutom kommer nya diagnoser successivt tillföras. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Arbetsinsats för administration 15 500:- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Utvecklingskostnad (100000) och årlig driftskostnad (30000) 148 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Styrgruppsmöten (3 x 10000) (fr a resekostander för deltagande styrgruppsmedlemmar) 14 800:- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Summa kostnader 178 300:- Varav kostnader mot RC 148 000:- Varav IT-relaterade kostnader 148 000:-