Dnr Lingfil 2015/11 Verksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan för 2016 Institutionsstyrelsen för har vid sammanträde 2015-11-27 beslutat fastställa verksamhetsplanen för budgetåret 2016. Beáta Megyesi prefekt
Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 4 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 5 FORSKNING 11 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 13 INTERNATIONALISERING 17 SAMVERKAN 18 ARBETSMILJÖ 18 LIKABEHANDLING 18 Bilaga 1. Budget 2016 20 Bilaga 2. Personalbudget 2016 21 3
ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER Denna verksamhetsplan bygger på Verksamhetsplan för språkvetenskapliga fakulteten budgetåret 2016, fastställd 2015-11-12 av språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Vidare utgår institutionen från de lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet samt de regler och förordningar som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. Uppsala universitets övergripande mål och regler finns uttryckta i gemensamma styrdokument Mål och regler: http://regler.uu.se. Centrala dokument är bland annat Arbetsordning för Uppsala universitet UFV 2011/1724 och Anställningsordning för Uppsala universitet UFV 2010/1842. Institutionen har 72 personer anställda varav 32 har lärartjänster: 9 programprofessorer (varav en i semitiska språk och en i turkiska språk är under tillsättning), 7 befordrade professorer, 1 seniorprofessor, 11 lektorer varav 3 med docentkompetens (och två under utredning), 4 adjunkter (en på 50%, en på 60% och två på 100%), 1 forskarassistent (och två under tillsättning), 1 biträdande lektor (under tillsättning), 2 postdocar, 10 forskare och 2 forskningsassistenter. Inom forskarutbildningen finns 27 aktiva forskarstuderande med individuell studieplan varav 20 med doktorandtjänst. Inom stödverksamheten finns, förutom ledningsgruppen bestående av prefekt, stf. prefekt, studierektor på forskarnivå, studierektor på grund- och avancerad nivå, en administrativ samordnare, en ekonomiadministratör, tre kursadministratörer (motsvarande 2 heltider) och en halv personal- och kursadministratör med särskilt ansvar för internationalisering och forskarutbildningsadministration, samt två första forskningsingenjörer. Institutionen har av språkvetenskapliga fakulteten fått i uppdrag att utbilda 379 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå som motsvarar ca. 1500 studenter, vilket är ofärändrat jämfört med föregående år, 21 hst färre jämfört med 2013, 41 hst jämfört med 2012 och 76 hst jämfört med 2011. Prestationskravet ligger på 68%, alltså 258 hpr. Verksamhetens kostnader ligger på 68,9 miljoner kronor (mkr) varav ca. 21,8 mkr utgör kostnader för grundutbildningen, 37,9 mkr till forskning och forskarutbildning och 9,1 mkr till bidragsforskning och 0 till uppdragsforskning. Utgående balanserat kapital för grundutbildningen beräknas ligga på 1,7 mkr och ligger inom tillåtna gränsen. Forskningens och forskarutbildningens utgående balanserade kapital har ett överskott på 5,6 mkr som ligger ca 1,8 mkr över 10% gränsen. I procent är forskningens överskott 14,9%. Budgetarbetets långsiktiga mål är att det balanserade resultatet inte överstiger 10% av årets omsättning (kostnader). I budgetarbetet tas hänsyn till att i) begränsa negativt verksamhetsutfall inom grundutbildningen genom att se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och anpassa grundutbildningens kostnader till minskat uppdrag, ii) även i fortsättningen stödja ämnen som vi har nationellt ansvar för och har få studenter, iii) fortsätta ansöka om externa medel, iv) behålla överskottet inom forskningen inom tillåten gräns, v) det överskott som ev. överstiger 10% av kostnaderna 4
inom prestation 210 ska gå till forskarutbildning genom nyanställningar och stöd till redan inskrivna doktorander samt postdoctjänster och höjning av lärarnas kompetens. Institutionen har ekonomiskt ansvar och ansvarar sålunda för sitt eget ekonomiska utfall. Bokslut och budget upprättas och resultatinformation lämnas till fakultetskansliet och ekonomiavdelningen enligt anvisningar. Prefekt informerar institutionsstyrelse och fakultetsnämnd om institutionens egna verksamhet och ekonomisk uppföljning. UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ bedriver utbildning på grundnivå inom nio huvudområden: grekiska, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi, turkiska språk och elva biområden: arabiska, arameiska/syriska, assyriologi, hebreiska, jämförande indoeuropeisk språkforskning, kurdiska, mellanösternstudier, persiska, swahili, tidiga språk och kulturer och turkiska. På avancerad nivå bedrivs undervisningen inom nio huvudområden: grekiska och bysantinologi, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi samt turkiska språk. Institutionen är också ansvarig för fyra program: Orientalistikprogrammet med fyra inriktningar (arabiska, hindi, persiska och turkiska) på kandidatnivå Språkteknologiprogrammet på kandidatnivå Tidiga språk och kulturer på kandidatnivå Masterprogram i språkteknologi Institutionen medverkar även i Logopedprogrammet, Kandidatprogrammet i klassiska studier, Kandidatprogrammet i arkeologi och antik historia, Lärarutbildning, Masterprogram i språk samt Språkvetarprogrammet. Institutionen har nationellt ansvar för 5 ämnen: assyriologi, hindi, kurdiska, persiska och turkiska. Ambitionen har varit att kunna erbjuda utbildning från nybörjarnivå till forskarnivå men eftersom studentantalet inte är tillräckligt stort i flera av dessa språk, framför allt assyriologi och hindi, ges i vissa fall enbart grundläggande undervisning periodvis i begränsad omfattning. Institutionens mål har dock varit att upprätthålla kompetens för att kunna bedriva forskning och utbildning i dessa ämnen. Sedan 2013 är särskilda medel avsatta av fakultetsnämnden för dessa ämnen. Institutionen avser att prioritera framför allt de ämnen där antalet studenter är förhållandevis litet (dvs som har färre än 30hst per år) genom finansiering av lärartjänster. Uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten för 2016 uppgår till 379 hst varav 19 hst inom ämnet språkteknologi som klassificeras som teknikplatser. Därutöver överförs av fakulteten 7 hst till Statvetenskapliga institutionen för medverkan i undervisning i kurser inom Orientalistikprogrammet. 5
Den totala ersättningen för 2016 för grundutbildningen (grund- och avancerad nivå) uppgår till 20 021 577 (en minskning med 295 793 kr jämfört med 2015). Grundanslaget är 19 846 577 kr som inkluderar 3 625 000 kr för nationellt ansvar och 1 564 325 för NTplatser. Därutöver anvisas 100 000 kr för utbildningskommittén, 25 000 för lärarnas pedagogiska utbildning och 50 000 för masterstudenters konferensdeltagande. Ersättningen per helårsstudieplats motsvarar i snitt 50 784 kr och 82 333 kr per teknikplats. Programprislappen som tilldelats tidigare år (2010-2012) ges inte längre. Överproduktion utöver internt takbelopp ersätts inte, medan underproduktion i förhållande till takbeloppet innebär att medel ska återbetalas. Finansiering av gemensamma ändamål (UGA): 5 129 447 varav universitetsgemensamt: 2 916 227 varav universitetsbiblioteket: 1 589 385 varav områdesgemensamt: 54 712 varav fakultetsgemensamt: 231 299 varav områdeskansliet: 337 825 I tillägg till uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten har institutionen även ett uppdrag från Medicinska fakulteten om 30 helårsstudieplatser inom Logopedprogrammet som motsvarar en intäkt på ca 42 664 kr per hst, en minskning med 6 265 kr jämfört med år 2014 på 48 929 kr per hst (och en total minskning då samarbetet påbörjades 2004 på 44 000 per hst). Ersättning för överintag till programmet har utretts under 2015 och enligt överenskommelse betalar medicinska fakulteten överproduktion till institutionen. Samarbetet inom programmet har minskats p.g.a. omstruktureringar, initierat av programrådet. Institutionen kommer i fortsättningen för de nyantagna studenter fr.o.m. 2016 att ge enbart 3 kurser motsvarande 22,5 hp istället för de 60 hp som man kommit överens om tidigare. För de studenter som antagits före 2016 ger kurser enligt tidigare modell. Enligt ramavtal med Tolkskolan ger institutionen utbildning i arabiska för Tolkskolans studenter enligt särskilt avtal. (Det tidigare avtalet med iranska språk förlängs inte.) Genom avtalet får studenterna vid Tolkskolan högskolepoäng för sina språkstudier. Lärarkompetensen är hög i de flesta huvudområden med minst en programprofessor och en universitetslektor som aktivt deltar i undervisningen på grund- och avancerad nivå. Ett flertal lärartjänster är under tillsättning: Professor i semitiska språk Professor i turkiska språk Biträdande lektor i lingvistik Lektor i kinesiska på 50% Forskarassistent i lingvistik Forskarassistent i semitiska språk Den lärarledda undervisningen på institutionens kurser varierar beroende på nivå och ämne mellan två till tolv timmars undervisning i veckan. A-kurserna i nybörjarspråk har 6
ca 10-12 timmars undervisning per vecka medan C- och D-kurserna oftast har två till fyra timmars schemalagd undervisning i veckan samt handledning och seminarier. De administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg genom bl.a. utarbetande av bemanningsplaner för lärare, planering av arvoderade lärare, framtagande av kostnadsberäkning för ämnen utifrån aktuellt kursutbud och bemanningsplan, samt fördelning av antal helårsstudenter över ämnesområden baserat på tidigare års resultat. Volymen och genomströmningen på kurserna följs upp genom universitetets statistikdatabas GLIS och kvaliteten på utbildningen genom systematiska kursvärderingar. Utfallet av kvantitativa och kvalitativa mått följs upp regelbundet av kollegier, programråd samt institutionsledning och institutionsstyrelse. Prioriteringar och satsningar På grund av det kraftigt minskade uppdraget för utbildning på grund- och avancerad nivå sedan 2012, vilket för institutionens del innebär en minskning med totalt 76 hst ska institutionen även i fortsätttningen se över dimensioneringen av utbildningen på fristående kurser och program i samband med utarbetande av kursutbudet för 2017-2018. Balansen mellan å ena sidan en tydlig grundstruktur och å andra sidan samläsningar över områdesgränser och breddning är föremål för kontinuerlig diskussion. Prioritet ges i första hand till program- och kampuskurser för att öka retention till högre nivåer. Begränsning av antagning på distans- och kvällskurser sker i samråd med ämneskollegier och studierektor för grund- och avancerad nivå. Institutionens strävan efter att koncentrera utbildningsutbudet i syfte att på längre sikt säkerställa kvalitetsbärande volymer ska också fortskrida. Huvudområden med färre än 30 hst (grekiska, latin och indologi) ska även i fortsättningen se över sitt kursutbud och undersöka möjligheten att öka antalet studenter genom att exempelvis införa nätoch/eller distanskurser, utöka samarbete med andra ämnen (t.ex. retorik, teologi, medicin) och lägga undervisningen på sen eftermiddag och/eller kväll. Till systematiskt kvalitetsarbete hör förnyelse av kurser och program samt kursutveckling som sker en gång per år i samband med utarbetande av underlaget till universitetskatalogen. Kursernas innehåll ses över årligen och kursplaner revideras då vid behov. I samband med revideringar av kursplaner ska särskilt beaktas relationen mellan lärandemål och examinationsformer. I samband med schemaläggning ska respektive huvudområdes ämneskollegium utse en examinator till varje kurs, som ska anges på kursens hemsida tillsammans med den information som nu finns tillgänglig (t.ex. uppgifter om kursansvarig lärare, schema, examinationskrav, kursplan, kurslitteratur) enligt institutionens PM för lärare. Prestationsgraden i språkvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan anges till 68%. Institutionens prestationsgrad har varit betydligt lägre under en längre tid, ca 55% som under de senaste åren ökat till 63-67%. Målet är att höja prestationsgraden ytterligare. Det kan uppnås genom att anta alla behöriga sökande och registrera fler studenter än hstuppdraget ger. Man kan öka prestationer ytterligare genom att exempelvis i) kursansvariga lärare aktivt söker upp frånvarande studenter, ii) införa löpande 7
examination på kurser där det passar, iii) införa IT-baserade metoder i utbildningen samt iv) fortsatt diskussion i pedagogisk ledningsgrupp och ämneskollegier om hur man kan höja prestationsgraden utan att sänka kvalitén inom utbildningen. Institutionen ser också över rutinerna för registrering. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå bedrivs fortlöpande under ledning av studierektor för grund- och avancerad nivå. Pedagogiska ledningsgruppen är en stödgrupp till studierektor bestående av en pedagogiskt erfaren lärare per huvudområde samt en studentrepresentant som sammanträder minst en gång per termin. Huvuduppgiften för gruppen är implementeringen av fakultetens pedagogiska program, att arbeta med pedagogiska frågor kvalitativt och vara ett pedagogiskt stöd för institutionens undervisande personal. Under kommande år kommer gruppen att fortsätta arbetet med pedagogiska frågor och utveckling av kurser, och diskutera strategier för hur vi på bästa sätt kan implementera aktiv studentmedverkan i våra utbildningar. Vi väntar på sammanställningen av inventeringen av projektet Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan som inleddes i början av 2014 för att genom de goda exempel som kommer fram där utveckla arbetet med detta på institutionen. Institutionen anordnar lärarkonferenser för all undervisande personal inför varje terminsstart där kollegiet diskuterar och utbildas i t.ex. pedagogiska frågor, utvecklingsarbete, juridiska frågor, mm. Vårterminens konferens kommer att handla om aktiv studentmedverkan och kvalitetsarbete inom grundutbildning och avancerad nivå. Pilotprojektet Kritiska vänner vars syfte är att besöka varandras lektion och ge synpunkter ur ett pedagogiskt perspektiv testas av intresserade. Samordning av redan etablerade, befintliga program är mycket viktig för bättre arbetslivsanknytning och ökad retention. Ämnesöverskridande, fakultetsgemensamma och områdesöverskridande program ställer högre krav på samordning varför en särskild programsamordnare/programföreståndare även i fortsättningen ska finnas för varje program trots att programsamordning inte finansieras sedan 2013 genom en särskild prislapp. Det ändrade programupplägget inom Orientalistikprogrammet fortsätter att implementeras under 2015. Tidiga språk och kulturer samt Klassiska studier har omstrukturerats i samband med att arkeologi och antik historia omarbetat sina kurser efter samgåendet med Gotlands högskola. Under 2016 kommer institutionen att utvärdera Tidiga språk och kulturer på kandidatnivå och utreda huruvida programmet skulle passa bättre på avancerad nivå. Under 2016 är progression inom programmen en fortsatt prioriterad fråga. Arbete med att utforma rutiner för programråd har pågått också där rutiner har implementerats inom institutionens ämnesöverskridande program och i någon form också inom ämneskollegierna för de olika huvudområdena. Enskilda ämnens relation till programmen måste vara tydliga för effektiv samverkan mellan programkurser å ena sidan och fristående kurser inom de olika ämnena å andra sidan. Detta arbete är långsiktigt i syfte att säkerställa förutsägbarheten och transparensen i beredningar och beslut som rör utbildningen. Alla ämnen ska ha ett ämneskollegium bestående av undervisande lärare med regelbundna möten för att diskutera kvalitétsaspekter, bland annat pedagogiska och administrativa frågor rörande grund- och avancerad nivå gällande uppföljning av 8
kursvärderingar, diskussion om bemanning och schemaläggning, utarbetande och revidering av kursplaner, uppföljning av registreringar, genomströmning och retention, utveckling av pedagogik, nya kurser och andra aktuella saker. Frågor gällande forskarutbildning och andra forskningsrelaterade frågor, t.ex. kurser inom forskarutbildning, ansökan om externa medel, publiceringsstrategier och seminarier tas också upp i ämneskollegier. Vidareutveckling av distanskurser är ett annat prioriterat område för institutionen samt att öka genomströmningen på dessa och få högre retention till fortsatt nivå. En särskild satsning för att fortsätta att bygga upp distansundervisning i swahili som saknar motsvarighet i Sverige genomförs vidare. En satsning fortsätter även på Hindi A1, 30 hp som ges med start VT16 på halvfart IT-distans. Det stora problemet kvarstår med avsaknaden av en bra, användarvänlig plattform som ersätter tidigare plattformar (t.ex. Ping-Pong). Utbyggnaden av den avancerade nivån fortsätter med målet att varje huvudområde på avancerad nivå minst ska kunna erbjuda kurser som leder fram till masterexamen, i vissa fall med någon möjlighet till profilering. Extra insatser fortsätter att läggas på införandet av kurser, framför allt inom ramen av Masterprogram i språk och Masterprogrammet i språkteknologi. För konferensdeltagande för studenter på avancerad nivå avsätts totalt 50 000 kr. Medlen fördelas till ämnen på avancerad nivå proportionellt till andel studenter på den nivån. Berörda kursansvariga lärare ansvarar för att studenter informeras och att fördelningen sker utifrån ämnets prioriteringar. I takt med att den avancerade nivån byggs ut aktualiseras också frågan om studenternas möjlighet att delta i institutionens forskningsprojekt. Ämnena strävar efter att utveckla former för studenters deltagande i forskningsprojekt. En diskussion om detta och om forskningsanknytning i undervisningen generellt kommer även i fortsättningen att föras inom respektive ämneskollegium. Institutionen strävar efter att den aktuella forskningen ska avspeglas i kursutbudet på avancerad nivå, där kurser kan utformas t.ex. med inbjudna gästföreläsare, i anslutning till workshops eller i form av samläsningar med doktorander. Studenternas självständiga arbeten är också en viktig länk mellan utbildning och forskning. Möjligheten till ökad studentaktivitet i undervisningen och att studenter på högre nivåer mer systematiskt kan medverka i undervisningen (t.ex. supplemental instruction) kommer även i fortsättningen att ges. Att öka graden av studier utanför den reguljära undervisningen genom att också inom kampuskurserna använda IT-baserat material för distansundervisning som komplement sker redan inom vissa men inte alla av institutionens kurser. Vissa ämnen (t.ex. kinesiska) schemalägger studenter för icke lärarledda seminarier/övningar då de ska jobba med övningsuppgifter, översättningar, mm. Meningen är att de ska lära av och med varandra för att vidga både perspektiv och kunskap på djup och bredd. De är också inbokade på icke lärarledda pass i språklabbet där de spelar in av läraren anvisade övningar. Flera ämnen kommer att testa detta upplägg som ska utvärderas. Internationalisering är en viktig del av institutionens verksamhet. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar redan 9
emot utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. För att förbättra och effektivisera administrationen kring internationella studenter utsågs en tillsvidareanställd administratör för samordning av internationalisering. Kontrakt med utländska lärosäten ses över vid behov och möjligheten till utbytesstudier i Indien, Iran och länder där arabiska är huvudspråk ska erbjudas (i samråd med det internationella kansliet). Flertalet ämnen vid institutionen är också intresserade av att utreda möjligheten till att internationalisera Masterprogram i språk. Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom datorlingvistik, grekiska, hindi, kinesiska, semitiska språk och turkiska språk. Institutionen bedriver studievägledning på ämnesnivå huvudsakligen av ämneslärare eller inom program av programsamordnaren medan allmänna studierelaterade frågor besvaras av studerandeexpeditionen eller av centrala studie- och karriärvägledningen. Institutionens webbplats med avseende på studierelaterad information ska ytterligare förbättras, särskilt med avseende på programinformation och kurser på avancerad nivå. Information om utbildning kommer att ses över i samband med övergången till ett nytt webbsystem som universitetet inför. Lärarna uppmanas också att använda Studentportalen som erbjuder en sammanhållen plattform för kursinformation. ULL erbjuder kurser i verktyget som alla lärare kan gå. Vidare ges alla anställda information om kurser som erbjuds av KUUP och ULL och möjlighet att planera in en kurs i sin årsarbetstid i samband med att bemanningen planeras. Examensarbeten arkiveras digitalt som pdf-filer från och med VT 2010 i alla ämnen och är tillgängliga på institutionens webbplats. Arbetet med tidigare uppsatsers digitala arkivering har inletts under 2010 och kommer att fortsätta fortlöpande. Institutionens samtliga ämnen kommer under 2016 att övergå till arkivering av alla uppsatser i Diva. Universitetets studenter erbjuds redan möjligheten att registrera, arkivera och publicera godkända examensarbeten DiVA. Vid kursstart ska samtliga studenter informeras om möjligheten och uppmuntras att göra så. I samband med uppsatsventilering ska denna information upprepas. 1. Examensarbeten på grundnivå publiceras med titel, författare och handledare. 2. Examensarbeten på avancerad nivå publiceras även med abstract. 3. Studenterna ska även informeras om möjligheten och för- och nackdelarna med att publicera i fulltext. Studentmedverkan är avgörande för institutionens kvalitetsarbete varför institutionen tillsammans med studiebevakarna arbetar för att det ska finnas ett studieråd genom att 10
institutionens lärare vid första lektionstillfället informerar studenterna om studentrepresentation och delar ut information enligt studiebevakarnas önskemål. Utsedda kursrepresentanter informerar studierektor om att de blivit valda som i sin tur meddelar studiebevakare och prefekt. Ledningen träffar också studiebevakaren/studiebevakarna vid behov för att diskutera aktuella frågor. I varje programråd finns också studentrepresentanter. I enlighet med fakultetens policy utgår 300 kr per institutionsstyrelsemöte i arvode till närvarande studentrepresentant (gäller ej doktorander). Kursvärdering genomförs efter halva kursen samt vid kursens slut. Slutkursvärderingen är skriftlig och görs på nätet antingen genom Studentportalen eller genom institutionens egna webbformulär med automatisk sammanställning. Detta utesluter naturligtvis inte löpande diskussioner med läraren, ämneskollegium, programråd eller studierektor om kursernas innehåll och uppläggning. Föreskrifter för kursvärderingar finns tillgängliga för både lärare och studenter. Under 2013 har kursvärderingsarbetet vid institutionen inventerats och analyserats. Samtliga kurser från och med våren 2014 utvärderas digitalt. Pappersblankett för mittkursvärdering finns på institutionen. FORSKNING År 2010 infördes en ny resursfördelningsmodell för områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Viktiga faktorer i fördelningen är fakultetsnämndens beslut om i) strategiska planer inklusive professorsprogrammet, ii) inrättande av forskarutbildningsämnen tillsammans med dimensionering av utbildningen på forskarnivå och kravet på handledarresurser, samt iii) beslut om strategisk forskning, lärarnas utrymme för forskning samt postdoktorala anställningar. Anslaget fördelas på en professorsresurs, en forskningsresurs och en forskarutbildningsresurs samt särskilda och strategiska satsningar och ersättning för hyra och el. Modellen i sin helhet återfinns i fakultetens verksamhetsplan. För institutionen innebär modellen särskilt följande. Institutionen erhåller medel för närvarande för nio programprofessorer (datorlingvistik, grekiska särskilt bysantinsk grekiska, indologi med inriktning mot det moderna Sydasiens språk och kulturer, iranistik, latin, lingvistik, semitiska språk, språk och social interaktion, turkiska språk) som finansieras till 50 % av medel från professorsresursen. Professorer i semitiska språk och turkiska språk håller på att rekryteras och beräknas bli tillsatta under 2016. Forskningsresursen finansierar forskningsutrymmen bl.a. för 7 befordrade professorer (1 arabiska, 1 latin, 1 semitiska språk, 2 lingvistik, 2 kinesiska), 11 universitetslektorer, en forskarassistent i lingvistik (2016-2019), en i grekiska (2015-2018), och 1 i semitiska språk (2016-2019), 1 postdoktor i iranistik (2014-2015) och 1 postdoktor i grekiska (2015-2017). I institutionens forskningsresurs ingår även forskningsutrymme för 4 adjunkter (indologi, kinesiska, kurdiska och lingvistik) motsvarande högst 10 % av årsarbetstiden, samt övriga kostnader inklusive forskningsadministration. Förutom forskningsresursen ges även forskarutbildningsresurs som ska täcka bl.a. 11
finansiering av doktorandanställningar, såväl som finansiering av handledning, doktorandkurser, doktoranders expenser, samt administration av utbildningen. Basresursen per forskarutbildningsämne (som f.n. är 650 tkr/ämne + 480 tkr/prof.) garanterar resurser för minst en doktorand per forskarutbildningsämne och handledningsresurser motsvarande 40 % av en anställning för en professor. För forskning och forskarutbildning anvisas totalt 35 669 942 kr, vilket är 137 897 kr mindre än föregående år. Av dessa medel anvisas 100 000 kr för forskningskommittén och 75 000 kr för Agora-projektet. Medel för professurer i semitiska och turkiska språk ges för 6 månader med anledning av att tjänstetillsättningarna inte beräknas vara klara förrän vid halvårsskiftet. Medel för disputationskostnader ingår i forskarutbildningsresursen from 1/1 2015. Intäkterna fördelas enligt följande: Professorsresurs: 5 540 003 Forskningsresurs: 7 947 902 Forskarutbildningsresurs: 22 007 037 Forskningens omfattning och andelen externa medel för 2016 redovisas i bilaga 2 och 3. Finansiering av gemensamma ändamål (FUF): 7 969 693 varav universitetsgemensamt: 3 280 502 varav universitetsbiblioteket: 3 659 364 varav områdesgemensamt: 44 904 varav fakultetsgemensamt: 377 189 varav områdeskansliet: 607 734 Prioriteringar och satsningar Institutionens överskott inom forskning och forskarutbildning förväntas överstiga 10 % av kostnaderna. Institutionsstyrelsen utreder huruvida det är lämpligt att genomföra en strategisk satsning på forskning och forskarutbildning efter bokslutet 2015. Prioriterade områden är satsningar på forskarutbildning, på doktorand- och postdoktorala anställningar och höjning av lärarnas kompetens. Fakulteten avser att vidareutveckla tematiska forskningsmiljöer i samverkan inom och utanför fakulteten. Under 2016 ska institutionen tillsammans med fakulteten fortsätta satsa på tematiska forskningsmiljöer för att stödja samverkan mellan ämnen och mellan forskare med liknande forskningsinriktning. Sedan tidigare är institutionens forskare verksamma inom två sådana aktiva miljöer, nämligen litteraturvetenskap (LILAe) och tidiga språk och kulturer (ELAC), båda med förgreningar inom och utom fakulteten. Under 2016 ska utredas huruvida det finns intresse att inrätta miljön om empirisk språkvetenskap. De existerande grupper ska fortsätta att förstärkas så att samtliga anställda får möjlighet att delta, inklusive doktorander. Inom miljöerna ska man diskutera och utveckla gemensamma inriktningar och intresseområden. Samverkan med forskare vid andra institutioner och fakulteter ska i detta sammanhang utvecklas, liksom former för att upprätthålla kontakter mellan forskare med samma inriktning och för att presentera 12
den forskning som bedrivs, t.ex. genom utveckling av en hemsida. Minst en tematisk workshop per forskningsmiljö ska genomföras under 2016. Möjligheten att söka externa medel för gemensamma projekt eller forskarutbildning bör undersökas. Eftersom medel för forskning och utbildning på forskarnivå baseras delvis på publiceringsstatistik skall alla anställda lägga in sina publikationer i DiVA minst en gång per år. Information har gått ut till alla vid ett flertal tillfällen. Kontroll av antalet inlagda publikationer sker en gång per termin genom GLIS (https://glis.uu.se/diveport#page=a0017) av prefekt. Varje anställd ska följa publiceringsstrategin för sitt eget ämne som utarbetades under 2012. 19 % av institutionens intäkter för forskning utgörs av externa medel framför allt från VR. Ett tiotal forskare och lärare medverkar i dessa projekt. Institutionens oförbrukade bidrag för forskning uppgår till ca 7,0 miljoner kronor. Alla projekt är aktiverade enligt tidigare plan och de oförbrukade bidragen beräknas minska med ca 14 % till ca 6,0 miljoner kronor under 2016. Institutionen uppmuntrar alla anställda lärare att söka forskningsbidrag från forskningsfinansiärer och uppmuntrar till samverkan med andra lärosäten. Eftersom forskningsanslaget från fakulteten delvis baseras på andelen externa forskningsmedel ska alla lärare i den mån det är möjligt avsätta arbetstid inom sin forskning för att söka externa medel till egen forskning och om det är lämpligt även söka medel för att kunna anställa doktorander och/eller postdocar inom projektet. Varje ämne inom institutionen ska ta fram strategier för att stödja och underlätta framför allt de yngre forskarna att skriva projektansökan t.ex. i form av seminarier eller mentorskap. Institutionen strävar efter att underlätta för anställda att söka bidrag och hjälper till att upprätta projektbudgetar. Ekonomisk kalkyl och anställningsform ska undersökas i god tid innan ansökan ska lämnas in och ska alltid ske i samråd med prefekt. Ekonomiadministratör och administrativ samordnare vid institutionen, samt forskningssekreterarna och EUprojektkoordinatorn för området hjälper till i beredningen av dessa ärenden. Institutionen ser även i fortsättningen över institutionens webbsidor för forskning och utbildning så att allmänheten får en adekvat och uppdaterad bild av institutionens forskningsämnen. Ett nytt webbsystem införs vid Uppsala universitet under 2015 och institutionens samtliga hemsidor ska ses över i samband med övergången till det nya systemet. En grupp koordinerar det arbetet bestående av webbmaster tillsammans med ämnesföreträdare för respektive forskningsområde. Alla anställda ska regelbundet se över och uppdatera sin hemsida (både på svenska och engelska) med aktuell information. Institutionens grundutbildningssidor ska också anpassas till våra internationella studenter och relevanta delar ska översättas även till engelska. Under 2016 anordnar institutionen konferenser/workshops som finns i institutionens kalendarium: http://www.lingfil.uu.se/calendar/konf/ UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskarutbildningen inom institutionen bedrivs i datorlingvistik, grekiska, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk och turkiska språk. Doktorander finns 13
även antagna till forskarutbildningen i assyriologi och bysantinologi. Institutionen har under 2013 anhållit hos fakultetsnämnden om att inrätta kinesiska som forskarutbildningsämne. Fakulteten ser över detta under 2015-2016. Institutionen utreder möjligheten till att ansöka om strategiska medel hos rektor och område för uppbyggnad av forskarutbildning i kinesiska. Totalt finns 27 aktiva doktorander med individuell studieplan, varav 20 med doktorandtjänst. Det planeras ca 5 disputationer under 2016. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildning vilket utövas genom beslut om och uppföljning av riktlinjer och procedurer för antagning, uppföljning av studieplaner, mm. Forskarutbildningsresursen uppgår till 22 007 037 kr vilket är en ökning med 486 611 kr jämfört med föregående år. Medlen ska användas till finansiering av doktoranders löner, handledning, för kurser inom utbildning på forskarnivå, och övriga kostnader som doktoranders arkiv- och konferensresor samt för administration av utbildningen. Utlysning av befattning som doktorand har tidigare skett en gång om året och har i allmänhet omfattat alla forskarutbildningsämnen. Sedan 2012 sker antagning till de skilda forskarutbildningsämnena efter råd och lägenhet, d.v.s. i förhållande till institutionens och ämnenas ekonomi och handledningsutrymme. Kostnaderna för doktoranders lön beräknas bli 14-15 mkr per år under de kommande tre åren. Under 2011 har ett intag på fem doktorander varav två med delvis extern finansiering genomförts. Under 2012 antogs en doktorand i indologi och en i lingvistik. Under 2013 tillsattes en doktorandtjänst i grekiska och en i datorlingvistik. Under 2014 tillsattes tre fakultetsfinansierade tjänster i datorlingvistik, iranska språk och semitiska språk samt en externfinansierad tjänst i datorlingvistik och en i lingvistik. Under 2015 tillsattes två doktorandtjänster i grekiska, en i datorlingvistik, en i indologi och en i latin. En utlysning annonserades i lingvistik. Under 2016 utlyses följande fakultetsfinansierade doktorandplatser: en i iranska, en i latin och en i lingvistik med inriktning mot språk och social interaktion, samt två i semitiska och två i turkiska språk när tillsättning av professurerna är klara. I enlighet med gällande delegationsordning inrättas befattning som doktorand av institutionsstyrelse och befattningen som doktorand tillsätts av prefekt. Fakultetsnämnden har delegerat antagningen av doktorander till prefekterna. Antagning av doktorand vars studiestöd är externt finansierad är inte delegerad. Den 1 januari 2015 försvann utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. tillämpar inte längre utbildningsbidrag som finansieringsform utan doktorander anställs och finansieras genom doktorandtjänst i fyra år heltid nettostudietid. I fakultetens VP framhålls att en anställning som doktorand ska avse arbete på heltid och doktorander har inte automatiskt rätt till att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet, förutom sjukdom, är tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för 14
den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen är mycket restriktiv med att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ansökan om prolongation med anledning av förtroendeuppdrag ska lämnas till den nivå där uppdraget är utfört (universitetets centrala nivå, områdesnämnden, fakultetsnämnden eller institutionen). Fr.o.m. 2011 ges fakultetsnämndsfinansierad och institutionsfinansierad prolongation i form av förlängning av doktorandanställning. Ansökningar om prolongation för förtroendeuppdrag ska lämnas in årsvis och uppgift om prolongationsbeslut ska införas i den individuella studieplanen. För institutionens uppdrag medges ersättning som anges i prolongationsregler (http://www.lingfil.uu.se/utb/fu/prolregler/) för doktorander. Handledningssituationen är generellt god. Huvudhandledare har docentkompetens med undantag för ett fall där denna formellt högre kompetens finns hos biträdande handledare. Varje doktorand har en huvudhandledare vid institutionen och minst en bihandledare, ofta vid andra lärosäten i Sverige eller i utlandet. Kontrakt (enligt institutionens mall) skrivs med bihandledare, vid behov och efter önskemål, i samband med att individuella studieplaner upprättas. Studierektor för forskarutbildningen tillsammans med huvudhandledare ansvarar för att kontrakt finns. Handledningens omfattning och frekvens följs upp i den individuella studieplanen. Behovet av handledningen kan skifta beroende på vilken del av utbildningen - kursläsning eller avhandlingsarbete - som doktoranden främst ägnar sig åt. Det är dock av största vikt att handledning sker regelbundet vid avtalade tider ända från början av doktorandutbildningen. Varje studerande på forskarutbildningsnivå med en aktivitetsgrad på 100 % har rätt till totalt 108 timmar handledning, som motsvarar 27 lektorstimmar, årligen. I normalfallet tilldelas huvudhandledaren 88 arbetstimmar (22 lektorstimmar) och bihandledaren 20 arbetstimmar (5 lektorstimmar). Fördelningen av handledningstiden mellan huvud- och bihandledare skall diskuteras årligen och skall framgå av den individuella studieplanen. Under året kommer studierektor för forskarutbildningen att i handledarkollegiet fortsätta sträva efter gemensamma principer för handledning och examination inom forskarutbildningen vid institutionen. Institutionens arbete inom utbildning på forskarnivå ska präglas av mål återgivna i konsistoriets verksamhetsplan: i) utbildningen och avhandlingar ska hålla internationellt hög kvalité, ii) utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av ämnet, iii) utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet, iv) utbildningen ska vara attraktivt karriärval. Kvalitetsarbetet genomförs i fakultetens forskningskommitté samt utbildningskommitté och i institutionens handledarkollegium. Institutionens handledarkollegium består av alla anställda handledare och bereder frågor rörande de allmänna studieplanerna för utbildning på forskarnivå, biträder med synpunkter vid antagning till forskarutbildningen samt granskar vid behov doktoranders individuella studieplan och diskuterar angelägna frågor. Sammankallande till handledarkollegiet är studierektor för forskarutbildningen. Prefekt tillsammans med studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Studierektor för forskarutbildningen bereder ärenden rörande forskarutbildningen på institutionen. 15
Institutionen strävar efter att skapa och stödja större doktorandgrupper genom de tematiska miljöerna. Under 2016 planeras utvärdering av samtliga forskarutbildningsämnen på institutionen. Ämnesföreträdare tillsammans med studierektor för forskarutbildningen och handledarkollegiet ska sammanställa underlag enligt anvisningar från fakulteten och se över de allmänna studieplanerna för samtliga forskarutbildningsämnen och revidera dessa vid behov. Drygt hälften av institutionens handledare har genomgått högskolepedagogisk utbildning för handledning på forskarnivå. Målet är att alla nya handledare och andra som så önskar ska beredas möjlighet att genomgå utbildningen inom sin tjänst under de närmaste åren. Samtliga doktorander bör ha minst en handledare som genomgått handledarutbildning. Nya doktorander får av administrativ samordnare en introduktion om institutionen, om gällande regler och riktlinjer och får träffa representanter från institutionens ledning. Institutionen avser ordna en doktorandträff årligen för att diskutera ev. problem och aktuella frågor med institutionens ledning. Alla aktiva studerande på forskarnivå oavsett finansiering ska ha en årligen inrättad individuell studieplan. Utan fastställd individuell studieplan har den studerande inte rätt till vare sig handledning, arbetsplats eller expensmedel inom ramen av sin utbildning. Prefekt och studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Prefekt fattar beslut om individuell studieplan efter föredragning av studierektor som sedan fastställs av utbildningsledare. Institutionen kommer även i fortsättningen att erbjuda doktorander möjlighet till individuellt utvecklingssamtal med studierektor för forskarutbildningen. Institutionen strävar efter att kunna erbjuda doktorander möjlighet till undervisning om ekonomiskt utrymme finns. Doktoranders expensmedel fr.o.m. 2010 är på 50 000 kronor per doktorand under utbildningsperioden på fyra år. För redan antagna doktorander avsätts medel i relation till kvarvarande studietid. Fakultetsnämnden beslutade att avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander skall fr.o.m. 2011-01-01 leverera avhandlingen som en digital fil i PDFformat för arkivering i DiVA utan att avhandlingen görs fritt tillgängligt. Doktoranden beslutar själv om och i så fall när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgängligt i DiVA. Fr.o.m. 2015 betalas disputationskostnader av forskningsresursen. För en disputation betalar institutionen motsvarande 60 000 kronor som ska finansiera alla kostnader inkl. tryckning av doktorsavhandlingen, digital arkivering, arvoden, reseersättningar och språkgranskning. Under 2016 ska riktlinjer för disputation ses över av studierektor för forskarutbildningen och handledarkollegiet med utgångspunkt av fakultetens nyligen inrättade riktlinjer vari ingår slutseminarium, arvodeskostnader för föropponent och disputationskostnader. Antalet avlagda doktorsexamina är förhållandevis låg på fakulteten. Under 2014 har 16
genomströmningen på forskarutbildningen på institutionen utretts ämnesvis. Särskild satsning på doktorander som inte haft 4 års finansiering har initierats och fortsätter även under 2016. För institutionen är det angeläget att skapa förutsättningar för interdisciplinärt samarbete mellan institutionens ämnen och seminarierna är öppna och annonserade i god tid i institutionens kalender. Nationellt och internationellt samarbete inom de olika ämnesområdena uppmuntras och är självklara inslag i verksamheten. Samverkan mellan universitet i Sverige och med utländska lärosäten finns i alla forskarutbildningsämnen och institutionens ledning uppmuntrar aktivt dessa samarbeten och samverkan. INTERNATIONALISERING Internationalisering är en viktig del av och självklart inslag i institutionens utbildningar och forskning. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar emot ett flertal utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. Institutionen har infört internationell antagning till Masterprogrammet i språkteknologi HT 2012. Ett flertal av institutionens kurser ges också på engelska. Ämnet Kinesiska har inom ramen för ett universitetsgemensamt utbytesprogram sedan 2008 utbyte med universitet i Kina (Communication University of China och Minzu University). Detta samarbete ska nu utvidgas på avancerad nivå. Institutionen har också ansvar för och samordnar Forum för Kinastudier som invigdes under 2013 och som området finansierar med 400 000 kr årligen. Institutionen är också värd för Forum för Sydasienstudier och vill utvidga och fördjupa samarbetet inom indologin tillsammans med andra institutioner inom universitet och lärosäten i Indien. Området finansierar forumet med 400 000 kr årligen. Under 2013 invigdes även Forum för Turkietstudier med syfte att möjliggöra ämnesöverskridande samarbete inom forskning och utbildning. Institutionen är värd och verksamheten finansieras av området med 400 000 kr per år. Institutionen är också värd för AGORA, det tvärvetenskapliga forumet för antiken och antikreception vid Uppsala Universitet, för studenter, forskare och andra med intresse för antiken. AGORA ordnar föreläsningar och seminarier för att med moderna metoder kasta ljus över antiken och dess bäring inom en rad vetenskapliga områden, såsom historia, arkeologi, filosofi, teologi, konst, filologi, litteratur och retorik. Verksamheten är samfinansierad av hist-fil, teologi och språkvetenskapliga fakulteten. Att initiera uppbyggnad av samarbete med universitet i Afrika är också ett prioriterat område för institutionen för att möjliggöra utbyte inom forskning och utbildning i arabiska och swahili. Beträffande internationalisering på forskarnivå har institutionens alla ämnen regelbundna besök av gästföreläsare och gästforskare. Flera av doktoranderna fullgör en del av sin utbildning vid utländskt lärosäte. De individuella studieplanerna för 17
forskarstuderande stipulerar i flertalet fall att doktoranden skall delta med eget bidrag i internationella kongresser och konferenser. Institutionens lärare och forskare deltar i internationella konferenser, workshop och andra evenemang och fungerar ofta som sakkunniga till olika förlag, tidskrifter och programkommittéer. Många gäster visas också på kortare och längre tid vid institutionen årligen. Det internationella samarbetet inom alla ämnen är mycket synligt och uppmuntras. Många lärare och forskare vistas också kortare eller längre tid vid andra lärosäten. Utbyten är viktiga och uppmuntras men för att möjliggöra detta krävs noggrann och långsiktig planering i samband med planering av kursutbud och schemaläggning. SAMVERKAN Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. En annan viktig del av samverkan med det omgivande samhället är presentationer av institutionens forskning för allmänheten. Institutionens forskare ägnar sig i många fall åt frågor som rör stort allmänt intresse och de framträder ofta i radio, TV och andra massmedia, se institutionens huvudsida där massmediala inslag om institutionens forskning läggs upp. ARBETSMILJÖ Arbetet med arbetsmiljö beskrivs i närmare detalj i institutionens arbetsmiljöplan som revideras årligen. Institutionen har utsett ett nytt skyddsombud som tillsammans med prefekt ska genomföra en skyddsrond under 2016. Satsning på den psykosociala arbetsmiljön fortsätter med tonvikt på stresshantering genom förebyggande arbete och information från Feelgood. De årliga utvecklingssamtalen genomförs för alla anställda. Befattningsbeskrivningar som tillkom under 2009 och reviderades 2010 följs upp vid behov. Institutionen ska, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Institutionens datorer och teknisk utrustning ersätts när behovet uppstår efter intendenturens rekommendationer. Ergonom för Feelgood anlitas en gång per år och erbjuds för alla anställda för att se över och anpassa den fysiska arbetsmiljön utifrån behov. LIKABEHANDLING Institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan har uppdaterats under 2011 och gäller 2011-2013. En ny plan ska utarbetas under 2016 så fort fakulteten fastställer en ny 18
likabehandlingsplan. Information om uppföljning och planering av jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsarbetet finns på http://www.lingfil.uu.se/digitalassets/54/54488_jamstalldhets-likaplan-2011-2013.pdf. En målsättning för 2016 är att utarbeta jämställdhets- och likabehandlingsplanen för 2016-2017. Att förtydliga sökvägar på institutionens webbplats om vart man vänder sig när man känner sig negativt särbehandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna samt att öka medvetenheten om likabehandlingsfrågor genom diskussion i lärarkollegiet står i fokus även under 2016. 19
Bilaga 1. Budget 2016 INTÄKTER Grundutb Fo/Fu Bidr- fo Totalt Statsanslag 20 902 37 348 0 58 250 Avgifter o andra ersättningar 0 0 0 0 Intäkter av bidrag 0 0 9 082 9 082 Finansiella intäkter 40 60 70 170 Gemensamma intäkter 0 0 0 0 S:a Intäkter 20 942 37 408 9 152 67 503 KOSTNADER Personalkostnader - 13 286-27 010-5 821-46 117 Lokalkostnader - 2 253-2 608-306 - 5 167 Driftskostnader - 1 126-2 932-333 - 4 391 Finansiella kostnader - 7 0 0-7 Avskrivningar - 41-36 0-77 Fördeln indirekta kostnader - 5 129-5 347-2 622-13 099 S:a Kostnader - 21 843-37 933-9 082-68 858 Verksamhetsutfall - 901-525 70-1 356 IB Balanserat kapital 2 562 6 161 0 8 723 Omfördelat kapital 0 0 0 0 Årets kapitalförändring - 901-525 70-1 356 UB Balanserat kapital 1 661 5 636 70 7 367 20
Bilaga 2. Personalbudget 2016 Grundutb FO/FU Bidr-fo Totalt 4011 Lön professorer 3 242 10 553 572 14 367 4012 Lön adjunkter 1 454 394 0 1 848 4013 Lön lektorer, kliniska lärare 4 105 2 629 819 7 553 4014 Lön biträdande lektorer 194 194 0 388 4015 Lön forskare, forskarass, postdoc 532 1 823 3 927 6 282 4017 Lön forskningsassistenter 0 20 243 263 4018 Lön doktorandtjänst 0 8 842 236 9 078 4019 Lön dokt tjänst, tjänstg del 751 0 0 751 4023 Lön teknisk personal 156 1 032 24 1 212 4024 Lön administrativ personal 1 522 1 092 0 2 614 4062 Uppdragstillägg prefekt 162 162 0 324 4063 Uppdragstillägg studierektor 90 0 0 90 Arvodeskostnader 1 078 269 0 1 347 Summa Personalkostnader 13 286 27 010 5 821 46 117 21