1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Den 5 november 2014 INTRODUKTION Foto: P-O Wikberg Workshopen är en del av arbetet med översynen av det statliga ledsystemet i fjällen. Nyligen publicerades en nulägesbeskrivning av ledsystemet och dess resursbehov och nu handlar det om att forma framtidens ledsystem i fjällen. Syftet Syftet med workshopen är att ta ett avstamp inför nästa steg, vilket är att forma framtidens ledsystem. Vi vill under dagen ta till oss kunskap och erfarenhet som finns hos er som verkar i fjällen. Resultatet från workshopen utgör underlag för Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus vidare arbete. För att nå syftet diskuterar vi följande ämnen under workshopen: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll kan anpassas till dagens friluftsliv? Hur ska vi prioritera om resurserna förblir oförändrade (scenario 1) samt vad ska prioriteras om resurserna ökar (scenario 2)? Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att exempelvis öka finansieringen, växla upp insatser och skapa synergieffekter? Nulägesbeskrivningen är ett viktigt underlag för workshopen, och vi hoppas att ni har hunnit läst igenom den innan. Workshopen bygger på aktivitet och inspel från er som deltagare. Målgrupp Målgrupp för workshopen är aktörer i fjällen som använder leder; turistorganisationer, ideella organisationer, kommuner, samebyar, länsstyrelser, fjäll säkerhetskommittéer, myndigheter m fl. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(12) Intervjuer Genom tre olika intervjuer fick vi höra lite mer om ungdomars syn på fjällen (genom STF:s projekt Get real), Naturvårdsvekets nulägesbeskrivning samt en besökarundersökning som gjorts längs de statliga lederna i sommar. 1) STF har genomfört ett spännande projekt för att hitta reseupplevelser för unga vuxna i den svenska fjällvärlden. (Niklas Pärnerstedt, STF) Berätta om projektet Niklas: Get Real utmanar de etablerade verksamheter som finns i väglöst land idag. Tanken är att direkt från ungdomar på plats få vägledning för att förändra information, utveckla aktiviteter, leder, stugor och aktörer. Get Real söker svaret på hur fjällområden kan dukas för att attrahera en ung generation. I projektet låter vi ungdomar (17-25 år) på plats under sin fjällvandring, samt efter sin fjällvandring delge oss sina synpunkter och idéer om hur det kan skapas bättre reseanledningar för att få fler unga vuxna till sommarfjällen i framtiden. Idag ser vi att det saknas ett målgruppstänk i väglöst land och att utbudet ser likadant ut i alla fjällområden. De statliga lederna (ca 550 mil) går oftast kortaste vägen mellan övernattningsställen och fjällstugorna har inte förändrats särskilt mycket sen 60-talet. Vi upplever också att skyltning och markering är statisk och att rastskydden ligger där de alltid legat. Allt detta vill vi genom Get Real utmana och låta ungdomar peka på alternativa lösningar och informera oss om nya sätt att tänka för att få fler ungdomar till sommarfjället. Undersökningen har följande frågeställningar. För det första, hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Och, hur ska fjällaktörers produkter och tjänster i sommarfjällen se ut i framtiden? För att få reda på detta lät vi 300 försökspersoner i åldern 17-25 år under sommaren 2014 genomföra fjällvandringar på totalt 1521 dagar i väglöst land. Ungdomarna kom från olika delar av landet, vandrade i 5-6 dagar med olika startdatum. Vandringarna gick mellan STFs fjällanläggningar i Lappland- och Jämtlandsfjällen. Projektet kallades Get Real Summer 2014. Vad tycker ungdomarna om leder och ledsystemet? Niklas: Ungdomarna anser att leder, broar och spänger generellt är i gott skick, dock brister sommarledsmarkering och skyltning. Man efterfrågar tydligare och tätare skyltning och avståndsmarkeringar till naturliga etappmål, man vill veta hur långt man har kvar. Ungdomar efterfrågar därtill mer spännande sträckningar och vill att det vid någon dagsetapp under en vandring skall finnas ett mer högalpint alternativ. Man vill alltså kunna välja sträckning beroende på väder och erfarenhet. Vidare efterfrågas markerade stickleder till närliggande toppar. Man vill utmed vandringsleden mötas av skyltar som pekar mot toppar och upplyser om namn, höjd, avstånd och beräknad tid fram och tillbaka, t ex Storkläppen 1 340möh, 5 km, 2 timmar fram och åter. Utmed leden uppskattas rastskydden och man vill gärna se fler sådana. En annan typ av skydd efterfrågas också där det bara finns tak för att laga mat och byta om under när det regnar. Till detta vill man även ha informationstavlor som uppmärksammar fjälltoppars namn, vattenfall och andra sevärdheter. Man efterfrågar skyltar som beskriver naturen, djurlivet och det fjällområde de besöker eller passerar.
NATURVÅRDSVERKET 3(12) Topp tre anledningar till att resa till fjällen? Niklas: 1) De vill uppleva äventyret! att resa till fjällen är förknippat med äventyr för ungdomar 17-25 år. 2) Ungdomar gillar utmaningar och de tycker att åka till fjällen och att fjällvandra är en spännande utmaning. 3) De vill ha det enkelt till fjällen, men svårt i fjällen. De vill "klara sig själva", ta sig från A till B och ta del av friheten i väglöst land och se det storslagna och fina med fjällen. En fjällvandring ger detta, dock är det dyrt, krångligt och svårt idag att resa till sommarfjällen enligt ungdomarna. När kan man läsa mer och vad kommer rapporten innehålla? Niklas: Rapporten släpps inom två veckor och är en analys och sammanställning av en deltagande ungdomsundersökning under pågående sommarsäsong för STF 2014. Den talar om vad ungdomar 17-25 år idag efterfrågar ute på fjället och vad de anser är problemet för ungdomar idag när det handlar om att resa till sommarfjällen och fjällvandra. Rapporten ger svar på frågeställningarna, Hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Hur ska fjällaktörers produkter och tjänster se ut i framtiden? 2) Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus har gjort en nulägesbeskrivning av vilket skick det statliga ledsystemet i fjällen har. (Erik Hellberg) Vilka resultat kom ni fram till? Erik: I nulägesbeskrivningen har vi kommit fram till det måste till resurser om vi ska ha kvar ledsystemet i nuvarande omfattning. Det finns ett upprustningsbehov av statliga ledsystemet som motsvarar ca 100 miljoner kr. Att vidare förvalta detta upprustande ledsystem kostar ca 25 miljoner kr/år. Hur mycket pengar går till lederna idag? Erik: De totala årliga kostnaderna för att förvalta det statliga ledsystemet har de senaste åren legat på ca 18-19,5 miljoner kr. Naturvårdsverket ger ca 15 miljoner kr i riktade bidrag till lederna varje år, sedan kan länen och Laponia göra omfördelningar från det så kallade schablonbidraget för skötseln av skyddade områden. Sedan kan Naturvårdsverket även lämna bidrag till länsstyrelserna för särskilt kostsamma åtgärder eller finansierat investeringar på Naturvårdsverkets fastigheter. Exempel på sådana insatser är upprustning av broar, uppbyggnad av nya broar eller grusning längs ledsträckor med stort slitage. I genomsnitt har kostnaderna för de riktade insatserna för statliga leder legat på ca 1-1,5 mkr årligen. Varför gjorde ni nulägesbeskrivningen? Erik: Helt enkelt för att få en bra uppfattning om skicket på lederna och behov av resurser för upprustning och underhåll av ledsystem i nuvarande omfattning. Detta är mycket viktigt för att kunna ta ett avstamp inför framtiden och för att kunna tydligt peka på behovet av resurser till vår uppdragsgivare. Mycket har hänt sedan Naturvårdsverket fick ansvaret för ledsystemet på 70-talet, både avseende hur mycket pengar det finns att sköta ledsystemet och hur friluftlivet i fjällen ser ut. Nulägesbeskrivningen är en del av en pågående översyn av ledsystemet och görs för att möta ett förändrat friluftliv och för att hantera resurserna på ett bra sätt.
NATURVÅRDSVERKET 4(12) Vad menar Naturvårdsverket med förändrat friluftliv? Erik: Vi ser en förändring i hur lederna nyttjas för vandring och skidåkning med dels fler som efterfrågar kortare turer och att koncentrationen av besökare till vissa områden blivit påtaglig. Aktiviteter som mountainbike, terränglöpning, skärmflygning, toppturåkning, hundspann med flera har tillkommit eller ökat sedan 70-talet när vi fick uppdraget att håla det statliga ledsystemet. För skoteråkningen ser vi att en mycket stor ökning har skett. Detta påverkar förvaltningen av lederna, inklusive dess kostnader för underhåll. Sedan är lederna idag inte bara viktiga för friluftlivet och folkhälsan utan även den framväxande näringsgrenen naturturismen, och näringslivutvecklingen i områdena kring lederna. 3) Under sommaren och hösten har Naturvårdsverkets tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs de statliga fjällederna. (Jenny Lindman) Berätta om undersökningen Jenny: I sommar har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs lederna där vi bland annat frågat besökarna hur de besökare leden (hur många nätter, hur de övernattar, aktiviteter) varför de har valt att besöka just den leden de vandrade om de har upplevt störningar längs leden hur de upplever ledens sträckning, ledens skick och vägvisning Dels så placerades enkäten ut vid ett antal ställen längs leden från norr till söder och dels så fanns även möjligheten för besökaren att svara på dessa frågor via en enkät som STF delar ut till besökare på deras boendeanläggningar. Enkäten gavs ut på svenska, engelska och tyska. Vad säger besökarna? Jenny: Alla svar har tyvärr inte registerarts i databasen än varför inga resultat egentligen kan ges idag men jag har tjuvtittat lite bland de svar vi fått in hittills (vilket är 1100 av ca 1500 svar). Och här har jag endast tittat på medelvärden av alla svar, vilket kan vara intressant för vissa frågor men för de flesta frågor är det de lokala upplevelserna vi vill åt för att kunna förbättra ledsystemet ur besökarperspektiv. Och dessa lokala upplevelser kommer vi att analysera närmare när alla svaren har registrerats i databasen. Besökarna fick bland annat svara på frågan om varför de har du valt att besöka leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala. Om man ser på vad besökarna har angett som mycket viktigt har följande alternativ fått höga poäng: Intressant natur, uppleva tysthet, bra boendemöjligheter, bra kommunikationer till/från start, välmarkerad led och bra vatten (dricka, fiske). De alternativ som fick lägre poäng var alternativen: Bra möjlighet till aktivitet/er (ex. cykling, jakt) samt intressant kultur (ex. fornlämningar, samisk kultur). Besökarna fick även svara på hur de upplever störning i samband med sin vistelse längs leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala (där 5 är hög grad och 1 är inte alls ). Och om man ser på hur många av besökarna som har upplevt någon form av störning av lederna (alltså att de har angett svarsalternativen 2,3,4 eller 5) ser vi att ca 40 % av besökarna har upplevt någon form av störning av slitage längs lederna, 18 % av vandrarna upplever störning från (andra) vandrare och 16 % upplever störning från buller.
NATURVÅRDSVERKET 5(12) Hur ser de på ledsträckningen? Jenny: Majoriteten av besökarna har svarat att de leder som finns motsvarar ens behov. Men samtidigt så har många kryssat för att de önskar fler rundturer och familjeanpassade leder, kortare leder. Vill du skicka med något till diskussionerna idag utifrån era resultat? Jenny: En intressant sak är att majoriteten av besökarna som svarat på enkäten upplever att själva leden och dess vägvisning är i bra skick. Något som var lite oväntat med tanke på nulägesbeskrivningens resultat kring skick och upprustningsbehov. Både broar och rastskydd fick generellt sett höga betyg. Skicket på spängerna, ledmarkeringarna och vägvisningen fick också generellt sett höga betyg men att här finns större spridning på svaren vilket kan tolkas att utvecklingspotential finns, något som även kunde skönjas i kommenarsfältet (många förslag på bättre skyltning, km-anvisningar, fler rastskydd, problem med nedskräpning). Sedan är det så att dessa problem kan upplevas väldigt olika lokalt, och som jag sa innan så kommer de lokala skillnaderna och upplevelserna att analyseras närmare efter alla svaren har registerats i databasen. Uppdraget Innan vi gick in på diskussionspunkterna för dagen påmindes om ramarna för Naturvårdsverkets uppdrag eftersom dessa utgör en viktig avgränsning. Därmed utgör de även ramarna för diskussionspunkterna för dagen. Ramarna för uppdraget: Enligt regeringsbeslutet från 1976 ska Naturvårdverket ansvara för planering och samordning av leder i fjällen. Lederna i det statliga ledsystemet består av vandring- och skidleder av huvudsakligen turistiskt intresse och av sådan längd att de kräver övernattning längs leden (långfärdsleder). Broar spänger, raststugor, roddbåtar och båthus samt viss räddningsmaterial ingår. Fjällstationer, övernattningsstugor och anordningar som kräver driftpersonal ingår inte. Närleder/lokalleder ingår heller inte. Med leder menas i detta sammanhang sommar-, vinter-, och skoterleder. De skoterleder som ingår är främst de som sammanfaller med vinterleder och ibland även sommarleder. Samtidigt står det i uppdraget att ledsystemet inte ska ses som något statiskt (till sin utformning eller omfattning) utan möjligheter ska finnas att vid behov justera ledsystemets omfattning, vilket även måste anpassas till tillgängliga resurser. Så se ramarna som huvudsakliga förhållningspunkter. Finns det synpunkter som ligger långt utanför dessa ramar så är de varmt välkomna men vi önskar att fokus inte landar på dessa under denna dag. Men vi tar som sagt tacksamt emot dessa (noterar dem, parkerar dem och tar med oss dem för senare diskussion).
NATURVÅRDSVERKET 6(12) DISKUSSIONSPUNKTERNA FÖR DAGEN Diskussionspunkt 1: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll anpassas till dagens friluftliv? Alla 6 grupper diskuterade först frågan inom varje grupp. Sedan fick varje grupp välja ut 3 förslag som alla grupper redovisade i ett gemensamt PICK-diagram (se nedan). RESULTAT Övrigt: Oerfarna besökare, okunskap. Hjälpa besökarna genom naturvägledning. Information förväntningar. Tydliggöra skillnaden mellan allmän skoterled och annan. Handikapp, tillgänglighet. Differentiering av leder baserad på aktiviteter (cykling, vandring, ridning etc.).
NATURVÅRDSVERKET 7(12) Kanalisera för olika slags behov: turister/näringar/friluftlivets behov/naturhänsyn. Separera aktiviteter som krockar. Satsa där flest besökare finns. Inventering av pågående näringsverksamhet Styra upp skoterkörningen skoterförbud fri skoteråkning. Se över dragning av regleringsområden som är i kommunens regi. Justera/placera leder efter terrängens förutsättningar och efter upplevelser för att undvika slitage. Enhetligt system besökaren bryr sig inte om det är statligt eller privat. Helheten viktig inga avbrott, enhetlig (även över sjöar och privat mark). Långa sammanhängande leder/transitleder ; viktigt utan avbrott som sjöar mm. FKT (Fastes Known Trace). Idrotturism, snabbturism. etc. Ökad vinterturism, skidalpinism, skoteråkning. Viktigt att rusta även sommarleder på ett bra sätt. Ska kunna finnas omärkta leder men som har en bra beskrivning på en app tex. Kanalisering av skoteråkare, vi ser en ökning av friåkning - varför inte skapa lekområden för skoter, för att kanalisera bort dem från lederna? Sladdning av skoterleder. Ledkort för skoterkort bidrar till enhetlig information oavsett huvudman för led. Ledpeng för underhåll. Materialval, tryckvirke? Bygga hållbara leder och viktigt att planera för underhåll. Oförändrat; prio på vissa områden, vissa leder som används mycket. Samverkansråd med berörda aktörer inom ex kommunen eller länsstyrelsen. Diskussionspunkt 2 Hur ska vi prioritera om resurserna blir oförändrade (scenario 1) och vad ska vi prioritera om resurserna ökar (scenario 2)? Frågan diskuterades gruppvis (i 6 nya grupper). Två från varje grupp valdes sedan ut som talare som diskuterade och lyfte det gruppen pratade om i så kallade reflekterande team. Dessa reflekterande team fungerar så att 1:a talaren i alla grupper först satte sig vid ett bord och diskutera frågan i helgrupp. Efter ett tag byttes så att 2:a talaren i alla grupper istället satte sig vid bordet för att i helgrupp tömma ut frågan ytterligare en gång i syfte att komma lite längre. RESULTAT 1:a reflekterande teamet: Det prioriteringar vi kom fram till under förra diskussionspunkten ska ligga till grund för denna, alltså: se över ledsystemet omfattning genom en klassificering/kategorisering av leder. Differentierade och kvalitetssäkrade leder viktigt oavsett vilket scenario vi hamnar i. Men vad är lägsta nivån/klassificeringen? Och för vilka leder? Hur väljer vi leder? Vilka leder ska bort? Vi ska inte ha för bråttom att lägga ner leder. Frågan är också om lederna blir nyttjade för att de är välmarkerade - vad är hönan och vad är ägget? Kan man acceptera att en led är osäker/inte har samma nivå på ledmarkering, rastskydd etc. som idag? Fjällsäkerheten och ansvaret? Otroligt viktigt med tydlig och korrekt information så att besökaren vet vad som förväntas. Varför inte satsa på leder i närområden? Så att näringen kan dra nytta av dessa och kan vara med? Kanske införa en turistskatt? Varför inte ett betalsystem för dessa leder? Ja! Nej,
NATURVÅRDSVERKET 8(12) infrastrukturen ska staten stå för. Men det ena utesluter inte det andra. Näringen måste också ta sitt ansvar. Vi får inte ha för defensiv inställning till ledernas utveckling när hela Europa satsar på friluftsliv och vandring för att locka turister. Naturvårdsverket saknar vision att våga satsa satsningar kan ge så mycket mindre kostnader för samhället i slutändan (med tanke på hälsoeffekter, sjukvård etc.). Vi måste jobba med att förbättra informationen kring och längs lederna. Det är jätteviktigt att se över vägvisning, skyltning och information (utifrån ledens karaktär så att besökaren vet vad som förväntas av hen). Finns stora brister här idag. Gemensam standard för information och skyltar viktigt. Viktigt att prioritering sker genom samverkan mellan alla aktörer. 2:a reflekterande teamet: Visionerna viktigt! Angående att ta bort leder från ledsystemet ta inte bort för mycket och för fort. Vet vi tillräckligt idag om vilka som ska bort? Samtidigt kostar det mycket att ta tillbaka leder. Vi måste våga prioritera bort. Inte helt fel heller att skapa friområden eller vildmarksområden som kan erbjuda vildmark Angående graderingen/klassificeringen - vet vi tillräckligt idag för att göra denna gradering/klassificering? Kanske behöver satsa mer på att undersöka först? Bättre att ha ett fåtal men helt säkra leder. Vi pratar mycket om säkerhet vi har enorm övertro att vi ska bygga bort riskerna. Men se till Norge de har inte alls samma tänk och uppenbarligen inte alls enorma problem med riskerna. Vi måste satsa mer på åtgärder som gör att besökaren tar ett större ansvar (exempelvis mer med information). Tänk på att sommarleder kräver lite mindre underhåll än vinerleder (ofta naturligt markerade terrängen och gulmålningen inte så stor insats jämfört med vinterleder). Enhetlig information viktig för skyltning och vägvisning! Men även information om hur man beter sig på fjället. Någon slags uppförandekod bör tas fram eller fjällvett. Allemansrättens Code of conduct en bra satsning som enormt många har skrivit under. Varför inte göra lika här på fjäll? Det är också viktigt att vi inte förbygger oss hur bygger man så att man över tiden får en vettig underhållskostand? Varför inte ta större hjälp av ex turistskatt (CUR-TAX)? Varför inte testa på en kommun? Det är inte bra om enbart turisten ska behöva betala Näringen behöver ta ansvar. Dock verkar detta inte ha märkts i ex Finland där man har testat detta system. Varför inte satsa mer på liknande projekt som STF? Det finns stor betalningsvilja hos privata aktörer! Vilken är den grundläggande infrastrukturservice som staten ska tillhandahålla egentligen?
NATURVÅRDSVERKET 9(12) Vi får inte glömma teknikutvecklingen här finns stora förbättringsmöjligheter kan vi bara samordna oss mer kanske vi kan hitta många smarta lösningar som gör att kostnaderna minskar till stor del. Viktigt med möjlighet till upphandling. Det är inget alternativ att förvalta oss ur en knepig situation (alltså att tänka i två alternativ). Vi måste enas om hur vi ska ta oss ur denna situation helt enkelt. Övrig diskussionspunkt 2 Gradering av leder viktigt med prioriteringsgrunderna. Viktigt med säkerhetsaspekterna (hellre få men säkra och viktigare med säkra vinterleder, på sommaren kan det finnas mer variation). Graderingen bör inkludera exempelvis svårighetsgrad, användning av x antal besökare och för att styra/kanalisera besökare på mål/upplevelsevärden eller utifrån aktiviteter. Märkning av leder ska göras med antal km samt tid. Öka antalet besökare som mål för lederna? Visionen? Alla leder ska vara fjällsäkra, miniminivån. Information även viktig längs leden (inte bara i början). Ta hänsyn till rennäringsområden. Räkna besökarna basera lederna på vad som verkligen efterfrågas. Jobbar ffa med prioriterade leder. Prioritera vinterleder. Satsa på närområden kanske kan näringen bidra? Diskussion 3 - Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att öka finansiering/växla upp insatser och skapa synergieffekter? Frågan diskuterades i gruppvis (ytterligare 6 nya gruppkonstellationer), där varje grupp slutligen valde ut 3 förslag som sedan redovisades i helgrupp genom att förslagen placerades en i cirkeln. Förslag som är viktigast/är av högsta prioritet placeras i mitten av cirkeln. RESULTAT Cirkel 1 Reklamplatser, annonser. EU-medel. Staten står för ett grundsystem av leder. Skapa kändisleder för att dra in pengar, exempelvis Kungens led, Zlatans led, Angelina Jolies led Lokala samrådsgrupper inte bara om leder utan ska inkludera aktörer från andra områden med olika kompetens. Naturvårdsverket skapar/initierar namn på alla typer av leder (klass 1-4). Sedan kan man börja göra upphandlingar på vad som ska göras. Ger möjlighet till upphandling. Gör man en upphandling kan man sedan börja sammarbeta med skoterklubbar, kommuner etc.
NATURVÅRDSVERKET 10(12) Naturvårdsverket och länsstyrelserna tar fram grundsystem för ledsystemet med ledmanual för hur skyltning, förvaltning och att skapa leder ska se ut. Utifrån detta kan sedan andra aktörer komplettera med specialleder (kanotleder, cykelleder) beroende på efterfrågan. Kommuner och lokala grupper måste dock vara duktiga på att identifiera väl grundande målgrupper, så att man satsar rätt från början Cirkel 2 Vision; förutsättning för näringslivet, rennäringen, utvecklingen Samverkan för att säkerställa hela leden. Crowdfunding satsa på att privatpersoner får vara med och finansiera projekt. Annonser på kartor. Sponsring: Polarisleden, vattenfalleden. Finansiering genom exemplet STF Kungsleden. Finansieringsmöjligheter via tex LONA, EU-medel, olika projekt etc. Upphandlingar kan ske hos skoterklubbar, företag, företagarföreningar, Cirkel 3 Samverkan (Naturvårdsverket är huvudman och står för en lägsta nivå, växla upp lokalt och regionalt). Näringsliv och kommun står för russinen som skoterleder, cykelleder, kanotleder, ridleder, Koppla ihop nationell, regional och lokal infrastruktur. Identifiera målgrupperna regionalt och lokalt och satsa på leder utifrån detta. Pilgrimsleder (skötsel och markering) och får ta betalt av gästerna. Växla upp med arbetskraft: volontärarbete i nationalparkerna/lågkostandssemester (besökaren får bo gratis om hen målar tre timmar). Välgörenhetsarrangemang. Välgörenhetsarrangemang som exempelvis Crowdfunding (gräsrotsfinansiering där man vänder sig till ett stort antal finansiärer) när det finns nog mycket pengar bygger vi bron. Bra leder mindre skador i alla led. Tex friskvårdsaspekter, fjällräddningsaspekter. pengar tillbaka. Gemensam standard, skyltning och information. Cirkel 4 Avgifter. Turistskatt, inträdesavgifter, ledavgifter? Vad tar vi betalt för och för vem och när? Berör värderingsgrunder, behöver debatteras och frågan behöver tid. Därför hamnar den långt ut. Inträdesavgifter i Nationalpark vad betalar vi för. Föreståndaren. Turistskatt EU medel (Horizon 2020) Sambebyn bygdemedel tillsammans Regionala utvecklingspengar? Vid sidan av (svåra att placera/blev över) Näringsdepartementet och miljödepartementet bör dela på ansvaret för detta. Vem ansvarar för slitaget på marken där leden går? Dra nytta av andra existerande projekt. Ex Laponia. Kortsiktigt skapa/bestäm en grundläggande service. Långsiktigt: vision och innehåll. Koppla ihop alla leder enhetligt. Varumärkesperspektivet Systematisera och formalisera enhetlighet samt få ner priserna.
NATURVÅRDSVERKET 11(12) Strukturerat sätt att samverka mellan staten (NV och tillväxtverket) och turistaktörer (med tydlighet om vad som statens ansvar). Samverkan med samebyarna vid exempelvis upprustning av broar etc. Samarbetsoch betalningviljan finns. Sälj exempelvis Ammarnäspasset där man får x% rabatt på olika produkter. Delar av intäkterna går till subventionerat projekt ex transport. PARKERADE FRÅGOR Preparering av skoterleder. Tydliga ansvarsgränser; Staten Länsstyrelsen. Kommun Privata. Justera uppdraget mot 2030. Vad säger renskötseln? Varför är de inte här? Problem med friåkning av skoter. Att få samebyarna positiva till lederna är viktigt, annars större motstånd. Tillsynen enormt viktigt! AVSLUT Tycker du att NV har fått ett tydligt underlag att jobba vidare med? (Alla räcker upp handen och ger ett betyg genom att visa upp mellan 1-5 fingrar, där 5=instämmer helt, 1=instämmer inte alls). Generellt sett många 4:or och 5:or, men spridda skurar av lägre betyg fanns också. Vad behövs ytterligare? Naturvårdsverket är facilitator för en omfattande verksamhet i och med statliga ledsystemet. I detta sammanhang är det oerhört viktigt att bygga infrastruktur för näringslivsutvecklingen, folkhälsan och tillväxten. Naturvårdsverket har fått ett bra verktyg att jobba vidare med. Nu är det intressant och viktigt att hitta en prioriteringsordning. Nu måste det bli verkstad! Visionen viktigt Sverige är ett fantastiskt vandringsland! Det blir mycket tankar och visisoner i sådana här sammanhang, men tyvärr ofta lite verkstad till följd och risk finns för att verkstaden är långt borta även i detta fall. Tidsperspektivet!? Gästundersökning/besöksundersökning vad tycker gästen? Framtidganalys profession. Naturvårdsverket behöver mer inspel. Låta näringen komma med fler synpunkter! Uppmuntra och initiera. Egenreflektion hur kan jag ta med detta till min egen organisation?
NATURVÅRDSVERKET 12(12) Hur går vi vidare?(ingela Hiltula och Erik Hellberg) Detta var vårt första möte i den nya fasen i översynen som handlar om hur vi ska forma och förvalta framtidens ledsystem. Vi tycker att detta var en mycket intressant dag och vill tacka alla er som deltog. Resultatet av detta möte hjälper oss att bygga en plan framöver och vi ser er som viktiga aktörer i denna plan. Exempelvis har vi nu sett att många anser att det är av stor vikt att vi jobbar med kategorisering av lederna, vi har haft det uppe för diskussion tidigare men nu ser att det är angeläget att fördjupa oss ännu mer i detta. Vi börjar redan i morgon bitti med att jobba vidare med hur vi ska ta oss an utformningen av ledsystemet genom ett arbetsmöte med länen och Laponiatjuottjudus. Vi har även snappat upp att vision är viktigt! Naturvårdverket har dock ett uppdrag att förhålla oss till men inom uppdraget kan visionen förtydligas. Vad vill vi egentligen och vad är vårt uppdrag? Vi kanske måste formulera ett uppdrag och en vision kring lederna som är anpassat till 2000-talets förutsättningar genom dialog departementet/departementen? Sedan ser vi att det finns många viktigta förslag om hur vi bör satsa framöver och mycket handlar självklart om vilken budget som ges framöver. Men i och med nulägesbeskrivningen har vi ett bra underlag så att vi kan göra verkstad rätt så snabbt i alla fall. Stort tack för er medverkan!