Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav gentemot Sveriges Byggindustrier inför 2017 års avtalsrörelse gällande Byggavtalet

Relevanta dokument
Information till hängavtalsbundna företag på Byggavtalet

Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav för 2017 avseende Plåt- och Ventilationsavtalet

Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav för 2017 avseende Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Maskinentreprenörerna

4 avtal klara. Därmed inte sagt att det varit enkelt. Vi har inte tyckt lika och det har varit tuffa förhandlingar där vi fått ge och ta

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/14 Mål nr A 24/13

2016 års Avtalsrörelse. Måleriavtalet

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Överenskommelsen bygger på det förslag som en arbetsgrupp sammansatt av parterna BI, SEKO samt Byggnads lämnade i december 2004.

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet VVS Företagen

ARBETSMILJÖ- AVTAL. Grafiska Företagens Förbund. Grafiska Fackförbundet Mediafacket. Ledarna. Grafiska Medieförbundet. Sif

2013 års SUPPLEMENT till BYGGAVTALET 2010

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Plåtslageriernas Riksförbund

ORIGINAL. Avtaisrörelsen Maskinföraravtalet. Förhandlingsprotokoll. Närvarande. Avtaisperiod. Överenskommelsens omfattning

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Avtalsförhandlingar 2017 YRKANDEN. Järnvägsinfrastrukturavtalet mellan Seko och Almega Tjänsteförbunden

Avtaisrörelsen Entreprenadmaskinavtalet. Förhandlingsprotokoll. Närvarande. Avtaisperiodens längd. Överenskommelsens omfattning

Cirkulär 3/

Lönebestämmelserna ska utformas så att de leder till ökad reallön.

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

ARBETSMILJÖAVTAL. Detta avtal utgör ett komplement och förtydligande till gällande arbetsmiljölagstiftning.

Häng-info oktober 2010

HUVUDYRKANDE. Avtalsförhandlingarna Gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Glasbranschföreningen

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Larm- och säkerhetsavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Centrala protokollsanteckningar

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko EFA Branschavtal Energi

Entreprenadmaskinavtalet

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna Seko Arbetsgivarverket

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 WS-avtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBU N DET

Kontaktombud. inom privat sjukvård

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen

Redogörelsetext för Huvudöverenskommelse HÖK 19 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Väg- och Banavtalet - Sveriges Byggindustrier

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Information till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod

Preliminär avtalsuppgörelse 2017

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA

Bli medlem! byggnads.se/bli-medlem. Håll koll på. dina rättigheter på jobbet

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM

Samverkansavtal Utgångspunkter

MOTION angående ändringar och tillägg i kollektivavtal

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Regelverket. Lokalt kollektivavtal/ personalhandbok. Centralt kollektivavtal. Svensk lag. EU-regler. Enskilt anställnings- avtal

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Välkommen till Sveriges coolaste bransch! Åk 3 information BYN GävleDala 2019

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Hänginfo maj Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, VVS isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Kraftverksavtalet fr.o.m. 1 april 2016

ÖVERENSKOMMELSE Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar:

Nedan följer huvuddragen i uppgörelsen. Avtalsuppgörelsen i dess helhet går att finna på

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GRAFISKA CIVILFÖRETAG

Arbetsgivarnytt 3/2010. Nya Glasmästeriavtalet.

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare

Redogörelsetext för Huvudöverenskommelse HÖK 16 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid

Fredagen den 16 mars 2001 träffades överenskommelse om löner m m för perioden 1 april 2001 t o m 31 mars 2002 (bilaga).

Beslut vid regeringssammanträde: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Läs det här först: Ansökan om deltagande i utbildningar måste ske senast fyra veckor före kursstart

2016 års SUPPLEMENT till VÄG- OCH BANAVTALET

Anvisning till avtalets löneökningsbestämmelser

Information till hängavtalsbundna företag på Byggavtalet

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega Tjänsteförbunden Bransch Spårtrafik

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN. Cirkulärnr: 18:33 Diarienr: 18/04269 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord:

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO Löneavtal Version TEO

Kurser för dig som är. förtroendevald

LÖNER 1 april mars 2013

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Avtal 2016 Almega Tjänsteförbunden Järnvägsinfrastruktur Arbetsgivarpartens yrkanden

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx

Nr 10 Augusti Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal

Transkript:

Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav gentemot Sveriges Byggindustrier inför 2017 års avtalsrörelse gällande Byggavtalet Bakgrund En grundförutsättning för en positiv utveckling av branschen är enligt Byggnads att branschen kan erbjuda de anställda utveckling och trygghet i arbetslivet. Därför behövs flera förändringar av avtalet. Ekonomiska yrkande inför 2017 års avtalsförhandlingar Boverkets prognos för perioden fram till 2025 är att det behövs byggas över 700 000 nya bostäder. Under 2016 påbörjades byggandet av 64 000 bostäder och under 2017 beräknas 67 000 nya bostäder börja byggas. I dagsläget är det främst kapaciteten inom byggsektorn som bromsar ett ökat byggande. Genom en fortsatt god löneutveckling lockas fler unga att söka sig till byggbranschen. Behovet av ökat bostadsbyggande i kombination med snabbt stigande bygginvesteringar på bland annat infrastruktur innebär att lönsamheten för näringslivet, byggbranschen och byggföretagen generellt sett är god. Våra medlemmar är med och bidrar till företagens vinst genom sitt arbete och ska därför ha en berättigad andel av denna i form av löneökningar. Av denna anledning yrkar Byggnads att: en överenskommelse träffas om löneökningar med 2,8 % dock med ett lägsta utrymme om 672 kr per månad räknat per individ inom avtalsområdet, det sker en låglönesatsning för städpersonal, utgående löner och samtliga nivåer i avtalet höjs med minst 2,8 %, avtalets grundlön höjs med ett värde som motsvarar löneökningarna enligt första punkten ovan inom avtalsområdet. 3 Lönebestämmelser Allt fler företag ställer krav på att arbete ska utföras mot tidlön trots att prestationslön är huvudregel i Byggavtalet. Byggavtalets lönebestämmelser måste därför allt tydligare visa att prestationslön är huvudlöneform. Vi ser att företag i allt större utsträckning styckar upp arbetsplatser för att kringgå lönebestämmelserna i Byggavtalet samt att företagen medvetet drar ut på tiden i löneförhandlingarna genom att inte lämna över något förhandlingsunderlag eller att det förhandlingsunderlag som lämnas är bristfälligt. I anledning av Arbetsdomstolens dom står det nu klart att utländska arbetstagare riskerar att diskrimineras med nuvarande reglering gällande rätten till full lön.

Städpersonalens arbete måste värderas högre än i dag vilket innebär att deras löner ska öka med samma krontal som utgående lön för yrkesarbetare. Dessutom måste grundlönen öka i större takt än hittills. Kran- och maskinförare är en del av arbetslaget och ska därför ersättas på samma sätt som resten av arbetslaget. Vid undertaksmontering finns i dag två ackordstidlistor (vita respektive röda listan) att tillämpa. För att skapa ordning kring detta så måste det föreskrivas att den ena listan ska tillämpas framför den andra listan om parterna inte är överens om vilken av listorna som ska tillämpas. För att komma tillrätta med dessa frågor så yrkar Byggnads att: staketmodellen återinförs, arbetsgivaren ska tillhandahålla underlag inom fyra veckor från arbetets påbörjande, utstationerad arbetstagare ska ha fördelningstal 1,0 såvida arbetsgivaren inte kan bevisa att arbetstagaren har yrkeserfarenhet understigande 5 år och att arbetstagaren har erbjudits men tackat nej till att låta sig valideras av, av BYN godkänd validerare, lönen för städpersonal samt grundlön ska höjas med minst samma krontal som utgående lön före eventuella avräkningar, förare av tornkran och maskin hos underentreprenör som kör åt arbetslag ska ha samma lön som det arbetslag som arbetet utförs åt, beloppet får dock inte understiga arbetstagarens aktuella lön hos underentreprenören, den vita ackordstidlistan vid undertaksmontering ska användas för det fall parterna inte enas om att istället tillämpa den röda ackordstidlistan. 4 Viss frånvaro och ledighet Parterna har ett gemensamt intresse av att öka andelen kvinnor i branschen. Kvinnor som blir gravida får inte arbeta i ett fysiskt ansträngande arbete eller i en riskfylld arbetsmiljö. De arbetstagare som inte får arbeta på grund av graviditet går med nuvarande lydelse av bestämmelsen därför miste om möjlighet till ersättning för det fall graviditetspenning beviljas för en längre period än 2 månader. Arbetstidsförkortningen måste byggas ut för att uppnå visionen om En hel människa efter ett helt arbetsliv. Av denna anledning yrkar Byggnads att: tidsbegränsningen för rätten till havandeskapslön tas bort, arbetstidsförkortningen ska utökas med ytterligare 1 timme så att den kommer upp i totalt 40 timmar per år. 7 Utbetalning av lön m.m. Då företag går i konkurs är det vanligt att arbetstagare står utan möjlighet att komma åt sina lönespecifikationer då dessa i allt högre utsträckning numera endast 2

lämnas ut elektroniskt och systemen stängs ner i samband med att företag försätts i konkurs. Arbetstagaren står då utan möjlighet att få ut rätt ersättning ur den statliga lönegarantin. För att komma tillrätta med detta problem yrkar Byggnads att: arbetstagaren ska ha rätt att på begäran få ut lönespecifikationerna i fysisk form. Ett utvecklat huvudentreprenörsansvar ändringar i Bilaga D - Branschöverenskommelse om tillämpningsregler avseende 38-40 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) Huvudentreprenörsansvaret har nu varit i kraft i tre år. Under dessa år har vi kunnat se ett större ansvarstagande och ett första steg till en renare byggbransch med sund konkurrens. Vi har dock också sett ett flertal exempel på företag som försöker hitta vägar runt det ansvar som parterna avsåg genom införandet av huvudentreprenörsansvaret. Vi kan konstatera att det fortfarande förekommer ett flertal företag runtom på våra arbetsplatser som betalar löner som ligger långt under kollektivavtalets nivå, där arbetsmiljön för de anställda är under all kritik och där företagen tar till alla tillgängliga medel för att undvika att betala skatt. Under dessa år har ett antal tvister uppkommit på huvudentreprenörsansvaret och det har blivit tydligt att vi som parter tolkar ansvaret på olika sätt. Användandet av så kallade byggledningsföretag har också ökat vilket gjort att klyftan mellan parterna i synen kring huvudentreprenörsansvarets omfattning och syftet med Bilaga D har blivit än tydligare. Huvudentreprenörsansvaret måste därför både utökas och förtydligas så att det bättre återspeglar de intentioner som parterna hade med införandet av ansvaret. Det är dessutom dags att parterna gemensamt tar nästa steg och utökar ansvaret både ekonomiskt men också arbetsmiljömässigt. Parterna är överens om att arbetsplatserna ska vara säkra och att alla företag som agerar på byggarbetsplatsen ska ta ett större ansvar för den egna och den gemensamma arbetsmiljön. För att uppnå det behövs komplement till den redan befintliga arbetsmiljölagstiftningen. Byggavtalets Bilaga D är ett regelverk för att främja seriöst företagande och ett verktyg för att uppnå en rättvis och sund konkurrens i byggbranschen. Vi har i denna Bilaga tagit på oss ett ansvar för att gemensamt aktivt verka för att företag ska bedriva sin verksamhet så att det inte innebär ett åsidosättande av lag och kollektivavtal. På våra arbetsplatser ska det endast finnas seriösa företag som följer lag och avtal, som tar ansvar och som står upp för de gemensamma värderingarna. Byggnads yrkar därför att: Bilaga D och Huvudentreprenörsansvaret utvecklas, kompletteras och förtydligas så att de bättre återspeglar de gemensamma värderingarna och intentionerna såsom de är angivna i ingressen till Bilagan. Huvudentreprenörsansvaret ska bli allt tydligare och huvudentreprenören ska ta ett större ekonomiskt ansvar, ett större administrativt ansvar och ett större ansvar gällande arbetsmiljön på hela arbetsplatsen. 3

Bilaga K Arbetsmiljöavtal Det har aldrig varit vår tanke att Bilaga K exklusivt skulle reglera skyddsombudens utbildning på det sätt som Arbetsdomstolen kommit fram till. I samband med 2016 års avtalsrörelse så arbetade vi gemensamt fram en ny reglering gällande utbildningen för våra skyddsombud. I anledning av detta så yrkar Byggnads att: Bilaga K ändras i enlighet med bifogad text. Övriga yrkanden Ökad avsättning till avtalspension SAF/LO Enligt prognoser kommer dagens pensionsavsättning inte att räcka för att arbetstagarna ska kunna leva ett drägligt liv även efter pensionering. Av denna anledning yrkar Byggnads att: det sker en extra avsättning till avtalspension SAF/LO. Statistikberäkning för prestationslön och tidlön Byggnads och Sveriges Byggindustrier har sedan länge en praxis om att beräkna genomsnittsförtjänsten för samtliga yrkesgrupper i Byggavtalet gemensamt. Denna praxis har dock inte funnits nedtecknad i en skriftlig överenskommelse. Eftersom Sveriges Byggindustrier efter senaste avtalsrörelsen har velat frångå denna praxis så finns det behov av att teckna ned den i en överenskommelse. Av denna anledning yrkar vi att: parterna i en överenskommelse fastställer gällande praxis så att det blir tydligt att genomsnittsförtjänsten beräknas på hela TBMA-kollektivet gemensamt. Parterna är i övrigt överens om att nivåerna gäller för uthyrd yrkesarbetare inom yrkeskategorierna trä, betong, mur och anlägg. För övriga arbetstagare, städpersonal, maskinförare, bilförare, övriga förare, förrådsarbetare respektive för yrkeskunniga i företag med speciell verksamhetsinriktning, tillämpas aktuellt fördelningstal. ---------------------------------------------------------------------------------------------- Utöver ovan anförda yrkanden gäller LO-samordningens avtalsyrkanden. Utöver dessa framförda yrkanden förbehålles rätten att under förhandlingarnas gång framföra ytterligare yrkanden. Stockholm den 26 januari 2017 Mottages ------------------------------------- ------------------------------------------ Torbjörn Hagelin Mats Åkerlind Avtalssekreterare Förhandlingschef Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier 4

Bilaga K - Skyddsombudsutbildning Bakgrund I avtalsförhandlingarna 2010 träffade Sveriges Byggindustrier och Byggnads överenskommelse om utbildning av skyddsombud. Parterna var överens om att skyddsombud har en central roll i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen samt för att skapa engagerade och kunniga skyddsombud så krävs att dessa har kunskap och kompetens för att utföra sitt arbete. Mot denna bakgrund träffade parterna överenskommelse om en fyraårig utbildningsplan för skyddsombud samt därefter återkommande kompetensutveckling genom skyddsombudsdagar. Under åren har parterna blivit oense gällande om Byggnads har rätt att ensidigt genomföra annan skyddsombudsutbildning för skyddsombud. Parterna har inte kunnat enas i denna fråga. Arbetsdomstolen förkunnade i dom 2014 nr 64 att överenskommelsen innebär en exklusiv reglering av skyddsombudsutbildning som förhindrar Byggnads att genomföra annan ensidig utbildning av skyddsombud. Yrkande i Avtalsförhandlingarna 2016 Byggnads har yrkat bland annat att Byggnads exklusivt ska förfoga över fem (5) dagar under skyddsombudsutbildningen, samt att Byggnads helt ska förfoga över skyddsombuden under den årliga skyddsombudsdagen. Gemensamma värderingar Skyddsombudet har en central roll i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. I syfte att få engagerade och kunniga skyddsombud erfordras kunskap och kompetens för fullgörande av uppdraget. Härutöver är parternas målsättning att med stöd av denna överenskommelse aktivt verka för att skyddsombud kvarstår i sin befattning. Överenskommelse Sveriges Byggindustrier och Byggnads har enats om att revidera överenskommelsen om skyddsombudsutbildning enligt nedan framgående principer. Överenskommelsen ersätter Anteckningar till förhandlingsprotokollet i 2010 års avtalsrörelse, tillägg till Bilaga K punkten 5 gällande utbildning av skyddsombud. 1. Plan för kompetensutveckling av skyddsombud Parterna har träffat överenskommelse om kompetensutvecklingsplan för skyddsombud. 2. Skyddsombudsutbildning - Byggnads är utbildningsgivare och förfogar exklusivt över fyra (4) utbildningsdagar samt fem (5) timmar årlig facklig skyddsombudsträff. Denna del av utbildningen inkluderar bl.a: o Facklig introduktionsutbildning för nyutsedda skyddsombud. o Arbetsmiljöavtalet punkten 3.4, Överläggning i Arbetsmiljöfrågor - För de dagar Byggnads är utbildningsgivare ska arbetsgivaren endast utge ersättning för bibehållna anställningsförmåner enligt FML/FMÖ. Byggnads ska svara för alla övriga kostnader med anledning av utbildningen. - Övriga åtta (8) dagar av skyddsombudsutbildningen ska fortsatt vara partsgemensam. Utbildningens innehåll ska stimulera till en god samverkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen, med kompetenta och välutbildade skyddsombud. Arbetsgivaren ska svara för kostnader med anledning av denna del av utbildningen. 5

- BCA ska genomföra en revidering av övriga åtta (8) dagarna partsgemensam skyddsombudsutbildning så att dessa ger en relevant helhetskompetens för branschens skyddsombud. Revideringen ska genomföras skyndsamt och parterna ska aktivt medverka för att underlätta arbetet. - Om Byggnads och arbetsgivare träffar överenskommelse om att skyddsombudsutbildningen ska ske partsgemensamt i företaget ska arbetsgivaren och MB-gruppen på företagsnivå träffa överenskommelse om innehållet i de partsgemensamma åtta (8) dagarna skyddsombudsutbildning. Utbildningen ska i dessa fall tas fram och genomföras av parterna gemensamt med utbildningsledare som har adekvat kompetens. Sådan överenskommelse ska inte underkastas översyn och godkännande av BCA. 3. Huvudansvarig handläggare för arbetsmiljö Parterna är ense om att denna överenskommelse inte gäller den huvudansvariga handläggaren för arbetsmiljöfrågor i rikstäckande företag med fler än 1000 anställda. 4. Justering eller komplettering av överenskommelsen Om part anser att överenskommelsen bör justeras eller kompletteras ska överläggning ske härom mellan de centrala parterna. Överenskommelse ska eftersträvas. Ikraftträdande och övergångsregler De nya reglerna träder ikraft den 1 januari 2018 och gäller för skyddsombud som ännu inte har påbörjat sin utbildning. Skyddsombud som utsetts före detta datum har rätt att slutföra de delar av sin utbildning som kvarstår enligt tidigare utbildningsplan som ännu inte fullgjorts. Skyddsombud som utsetts efter den 1 januari 2014 har rätt att delta i de fyra (4) utbildningsdagar som disponeras av Byggnads även om de redan har påbörjat den befintliga utbildningen. Dessa dagar ingår i så fall i de tolv (12) dagar som ingår i den tidigare utbildningsplanen. Från avtalsförhandlingarnas avslutande fram till den 31 december 2017 har parterna i BCA att arbeta fram reviderad utbildningsplan för skyddsombud. 6

Skyddsombudsutbildning Justeringar i Byggavtalet, bilaga K 5.2.1 Målgrupp innehåll och omfattning Grundutbildningen är avsedd för skyddsombud, ledamöter i skyddskommittéer och arbetsledare. Skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer har rätt att genomgå grundutbildningen. Den partsgemensamma grundutbildningen omfattar åtta (8) dagar och ska genomföras som partsgemensam lokalt arrangerad utbildning. Innehållet och omfattning av denna utbildning fastställs av BCA, såvida inte Byggnads och arbetsgivare har träffat överenskommelse om att skyddsombudsutbildningens innehåll ska bestämmas och utbildningens genomförande ske partsgemensamt i företaget. Byggnads är utbildningsgivare och förfogar exklusivt över ytterligare fyra (4) grundutbildningsdagar för av Byggnads utsedda skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer. Av Byggnads utsedda skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer har också rätt att med bibehållna anställningsförmåner delta i årliga skyddsombudsträffar som anordnas av Byggnads region under fem (5) timmar per år. 5.2.2 Utbildningsplan Grundutbildningen ska genomföras enligt en fyraårig utbildningsplan. 5.2.3 Planering och genomförande av arbetsmiljöutbildning Den partsgemensamma grundutbildningen och annan arbetsmiljöutbildning ska genomföras som partsgemensam lokalt arrangerad utbildning. Utbildningen kan genomföras företagsinternt eller av särskild kursanordnare, t.ex. studieförbund eller företagshälsovård. Genomförandet av skyddsombudsutbildning enligt punkten 5.2.1 ska ske efter samråd mellan den lokala fackliga organisationen, MB-gruppen om sådan finns, och arbetsgivaren. Av BCA rekommenderat utbildningsmaterial och godkända utbildningsplaner ska användas i den partsgemensamma grundutbildningen. Arbetsgivaren svarar för utbildningskostnader för den partsgemensamma delen av utbildningen. För de fyra grundutbildningsdagar som Byggnads ansvarar för står Byggnads för utbildningskostnaderna. Arbetsgivaren ska utge ersättning för bibehållna anställningsförmåner enligt Bilaga E punkten 9 under såväl den partsgemensamma utbildningen som den utbildning som Byggnads svarar för. För att främja erfarenhetsutbyte mellan skyddsombud, ledamöter i skyddskommittéer och arbetsledare bör den partsgemensamma utbildningen genomföras gemensamt för dessa grupper. 7

Grundutbildningen bör genomföras snarast möjligt efter att berörda skyddsombud tillträtt sin befattning. Denna bilaga K inskränker inte de fackliga organisationernas rätt enligt förtroendemannalagen. 5.2.4 Utbildare (handledare) Utbildare ska ha genomgått adekvat handledarutbildning. Utbildare ska ha bred kompetens inom arbetsmiljöområdet och kunna leda utbildningen på det sätt som utbildningsplanen anger. 8