Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas sådana substantiv som vi kan uppfatta med våra sinnen och ta på. Exempel: dator, flicka, pojke, bord. Abstrakta substantiv kan endast uppfattas med tanken eller känslan. Exempel: sanning, frihet, vänskap. Numerus Substantiv är uppdelat i singular (=ental) och plural (=flertal). Exempel: en blomma, flera blommor. Obestämd och bestämd form Substantiven kan stå i obestämd eller bestämd form. Exempel: blomma blomman, blommor blommorna. Obestämd form (en, ett) Singular Plural Bestämd form (den, det) Obestämd form (flera) Bestämd form (de) stol stolen stolar stolarna bord bordet bord borden dotter dottern döttrar döttrarna Kasus Substantiven står i grundform eller i genitiv. Genitiv betecknar ägande och bildas genom ändelsen s t.ex. Marias bok, kattens halsband. Genus Substantiv har i svenskan fyra olika genus (=kön). Reale/utrum en/den Exempel: stol, blomma, dator Neutrum ett/det
Exempel: bord, träd, hus Maskulinum han Exempel: pojke, hingst, tjur Femininum hon Exempel: flicka, sto, ko Man kan även förenkla det hela och dela in substantiven i n-ord och t-ord. N-ord är alla substantiv som man sätter en eller den framför och som slutar på n i bestämd form singular t.ex. en stol, blomman. T-ord är alla substantiv som man sätter ett eller det framför och som slutar på t i bestämd form singular t.ex. ett bord, trädet. Egennamn En speciell typ av substantiv är egennamnen. De är namn på enskilda människor, djur, geografiska orter m.m. De skrivs alltid med stor bokstav. Exempel: Maria, Karo, Värmdö. Adjektiv Adjektiv betecknar egenskaper. De beskriver hur man är eller hur någonting ser ut. Komparation (böjer) Adjektiven kan kompareras, dvs. jämföras. De tre komparationsformerna är: positiv (grundform) komparativ superlativ snäll snällare snällast förvånad mer förvånad mest förvånad gammal äldre äldst få färre (gammal form, färst) Kongruens Adjektiven böjs i kongruens (=överensstämmelse) med de substantiv som det bestämmer. (om det är en, ett, eller flera) Ex. En gul stol, ett gult bord, flera gula bord
Verb Verb talar om vad någon eller något gör eller vad av händer. Infinitiv Verbets grundform kallas infinitiv Att är infinitivmärke. Genom att sätta infinitivmärket att framför ett ord kan du se om det är ett verb. (Vi är duktiga på att bilda nya verb, ex. att printa, att tipexa) Tempus (=tidsformer) Verbet har olika tempus Presens= (nutid, just nu) ex. läser, skriver Preteritum, förut imperfekt= (dåtid, igår) ex. läste, skrev Perfekt= (dåtid, har...) ex. har läst, har skrivit Pluskvamperfekt= (dåtid, hade...) ex. hade läst, hade skrivit Futurum= (framtid, ska..., kommer att...) ex. ska läsa, ska skriva Imperativ Imperativ är den verbform som anger en befallning eller en uppmaning. Ex. Sitt ned! Var tyst! Ät upp! Huvudverb och hjälpverb Huvudverb är det verb som har den egentliga betydelsen i satsen. Hjälpverben hjälper till att böja huvudordet d.v.s. de finns i sammansatta verbformer. Vanliga hjälpverb är: ha, har, hade, ska, kommer att, är, var, blir och blev. Ex. Jag har sovit gott i natt. s h Jenny ska läsa noveller i helgen. s h Räkneord: Ord som kan ersättas med siffror kallas räkneord. Det finns två typer av räkneord; grundtal och ordningstal Grundtal anger ett bestämt antal och svarar på frågan: Hur många? Ex. en, två, tolv. 1-12 = bokstäver 13-> = siffror Ordningstal anger ordningsföljd och svarar på frågan: Vilken i ordningen? Ex. första, andra, tolfte, hundrade...1:a, 2:a, 12:e, 100:e...
Romerska siffror: (aldrig fler än tre likadana) 1 I 2 II 3 III 4 IV 5 V 6 VI 7 VII 8 VIII 9 IX 10 X 11 XI 12 XII 15 XV 20 XX 50 L 90 XC 100 C 333 CCCXXXIII 500 D 1000 M 1997 MCMXCVII 2012 MMXII 567 DLXVII 3459 MMMCDLIX Pronomen: Pronomen är ett latinskt ord som betyder i stället för substantiv. Pronomenet ersätter alltså substantivet. Personliga pronomen: Ersätter namn och andra substantiv. Subjektsformen används när pronomenet står som subjekt i en sats. Objektsformen används när pronomenet är objekt eller när det står efter en preposition. Exempel: Jag vill bada. (subjektsform) Vi går hem till honom / henne. (objektsform)
subjektsform objektsform 1. jag 1. mig 2. du 2. dig singular 3. han 3. honom hon henne den/det den/det 1. vi oss plural 2. ni er 3. de dem (dom) (testa med jag och mig) Possessiva pronomen: Possessiva betyder ägande. Varje personligt pronomen har ett motsvarande possessivt pronomen. Possessiva pronomen kongruensböjs. Personliga pronomen jag du han hon den/det vi ni de Possessiva pronomen min, mitt, mina din, ditt, dina hans hennes dess vår, vårt, våra er, ert, era deras Adverb: Adverb är bestämning till verb, adjektiv, andra adverb och hela satser. Adverb kan kompareras som adjektiv, t.ex. fort, fortare, fortast. Tidsadverb: Svara på frågan När? Ex. ofta, sällan alltid, aldrig, då, igår, nyss, genast, redan, tidigt, sent. Ex. Igår träffade jag Maria. tids.adv
Rumsadverb: Svarar på frågan, Var? Vart? Varifrån? Ex. där, någonstans, hit, dit, inne, ute, hemma, överallt. Ex. Kalle är ute. rums.adv. Sättsadverb: Svarar på frågan Hur? Ex. bra, gärna, sakta, illa, väl, fort, noga, långsamt. Ex. Läraren undersökte insekten noga. sätts.adv. Till sättsadverben hör också de adverb som bildas av adjektiv + -t, t.ex. högt, snabbt. Skilj mellan adjektiv och adverb! Ibland kan det vara svårt att se skillnad mellan adjektiv och adverb eftersom båda kan sluta på -t. Adjektiv är bestämningar till substantiv och böjs i kongruens med dessa, (Ett gult bord. Flera gula bord.)medan adverb är bestämningar till verb och är oböjliga. Ex. Jägaren sköt ett ilsket lejon. (adjektiv) Lejonet röt ilsket. (adverb) Lejonet är farligt. Lejonen är farliga. Lejonet röt ilsket. Lejonen röt ilsket. (kongruensböjt, alltså adjektiv) (adverb) Prepositioner: Prepositioner är korta, objöliga ord som bland annat talar om var personer och föremål befinner sig. De anger ofta läge eller tid. Ordet preposition betyder ställning framför. De förekommer bl.a. framför: - substantiv, ex: Geparden springer efter antilopen. - pronomen, ex: Vi gick bakom dem. De vanligaste prepositionerna: av från med till bakom för mellan under bland före mot ur bredvid genom om vid efter hos omkring åt framför i på över