Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2015 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se
FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2015, men även en del jämförelser för perioden 1990-2015. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2015. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Tomas Jacobsson och Bilal Ata, Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistik.stockholm.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 9 Befolkningsstruktur... 12 Arbetslösa och biståndstagare... 14 STADSDELSOMRÅDEN... 16 Befolkningsförändringar... 16 Befolkningstäthet... 17 Flyttningar... 19 Födda och avlidna... 23 Befolkningsstruktur... 26 Invånare med utländsk bakgrund... 27 Arbetslösa och biståndstagare... 29 TABELLER... 31 2
SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning 810 000 invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med 21 000 invånare. Befolkningstillväxten år 2015 var inte lika stor som år 1973 men ökade med 11 527 invånare. Den 31 december 2015 uppgick Stockholms stads befolkning till 923 516 invånare. Att Stockholms stad har en fortsatt stark tillväxt år 2015 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2015 flyttade 4 207 fler personer in till Stockholms stad än ut och 7 239 personer fler föddes än avled. År 2015 flyttade 69 738 personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var 6 930 personer jämfört med 7 220 personer året innan. Flyttningsöverskottet mot övriga riket på 4 822 personer sjönk till 3 987 personer. Flyttningsunderskottet på 6 710 personer gentemot Stockholms län har ökat under år 2015, jämfört med 5 398 år 2014. Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men från och med år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2015 till 7 239 personer, vilket var något lägre än föregående år då överskottet var 7 481 personer. År 2015 föddes 13 900 barn i Stockholms stad, något färre än 2013 och 2014 års rekordnoteringar. 3 personer färre avled år 2015 jämfört med år 2014, 6 661 avlidna år 2015 jämfört med 6 664 avlidna år 2014. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2015 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2005 fram till idag. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2015 till 923 516 invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till 2 231 439 invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,4 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 33 395 personer varav 11 527 i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. År 2015 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,3 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst för tredje året i rad. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2015 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2015 Kommun 2014 2015 Folkökning Stockholms län 2 198 044 2 231 439 33 395 Botkyrka 88 901 89 425 524 Danderyd 32 295 32 421 126 Ekerö 26 698 26 984 286 Haninge 82 407 83 866 1 459 Huddinge 104 185 105 311 1 126 Järfälla 70 701 72 429 1 728 Lidingö 45 465 46 302 837 Nacka 96 217 97 986 1 769 Norrtälje 57 568 58 669 1 101 Nykvarn 9 815 10 192 377 Nynäshamn 27 041 27 500 459 Salem 16 140 16 426 286 Sigtuna 44 085 44 786 701 Sollentuna 69 325 70 251 926 Solna 74 041 76 158 2 117 Stockholm 911 989 923 516 11 527 Sundbyberg 44 090 46 110 2 020 Södertälje 92 235 93 202 967 Tyresö 45 390 46 177 787 Täby 67 334 68 281 947 Upplands Väsby 41 816 42 661 845 Upplands-Bro 25 287 25 789 502 Vallentuna 31 969 32 380 411 Vaxholm 11 329 11 380 51 Värmdö 40 541 41 107 566 Österåker 41 180 42 130 950 Sundbyberg Nykvarn Solna Järfälla Österåker Upplands Väsby Upplands-Bro Norrtälje Lidingö Nacka Salem Haninge Tyresö Nynäshamn Sigtuna Stockholms län Täby Värmdö Sollentuna Vallentuna Stockholm Huddinge Ekerö Södertälje Botkyrka Vaxholm Danderyd 0% 1% 2% 3% 4% 5% 4
Flyttningar Totalt flyttade 69 738 personer till Stockholms stad under år 2015, vilket är 1 373 fler inflyttade personer än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med 3 810 personer, från 61 721 personer till 65 531. Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 4 207 personer är lägre än föregående års flyttningsnetto på 6 644. Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 7 220 år 2014 till 6 930 år 2015. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med 1 312 personer, från 5 398 utflyttare år 2014 till 6 710 utflyttare år 2015. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var 3 987 personer och därmed något lägre än 2014 års överskott på 4 822 personer. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (594), Göteborg (526), och Linköping (284). Överskottet mot Uppsala ökade med ca 100 nettoinflyttade jämfört med år 2014. Störst flyttningsunderskott hade staden mot Nacka och Järfälla, 1 074, respektive 772 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen år 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de senaste åren vilket främst beror på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000-2015 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5
Liksom föregående år var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, 20-29 år (Diagram 3). I åldern 23-26 år var flyttningsöverskottet mer än 1 000 i varje åldersklass. Överskottet för denna grupp var nästan 5 600 personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledningen till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, drygt 2 800 vilket är på samma nivå som år 2014. Även i de vuxna åldrarna mellan 33 och 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. Åldersspannet med flyttningsunderskott för gruppen över 30 år har blivit större och i åldrarna 33-42 år är underskottet drygt 3 100. Flyttningsunderskottet i åldrarna 60-70 år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till strax under 400 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2015 efter ålder 4 500 4 000 3 500 inflyttningar utflyttningar Antal flyttar 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15-19 år, unga vuxna 20-24 år och 25-29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna 50-54 år var flyttningsnettot positivt gentemot de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6
Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2015 efter ålder och geografiskt område 6 000 5 000 4 000 3 000 Netto utland Netto riket Netto länet Antal flyttare 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 Flyttningsnettot från utlandet minskade något under år 2015, från 7 220 personer år 2014 till 6 930 personer år 2015. Detta innebar att 6 930 fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan 6 000-9 000 sedan år 2008, sedan år 2011 har antalet utrikes födda sjunkit, från 8 553 personer år 2011 till 6 210 år 2015. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren 2009-2012 för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 (218 personer), år 2014 (126 personer) och år 2015 då underskottet uppgick till 531 personer. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot legat relativt konstant en bit under 2 000 personer mellan åren 2011-2013. År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och år 2015 sjönk flyttningsnettot ytterligare och underskottet var 1 472 personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat och att utflyttningen har ökat jämfört år 2014. Främst är det utflyttningen till övriga länet som har ökat med 673 personer jämfört med år 2014, från 20 896 år 2014 till 21 569 år 2015. 7
Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008-2015 efter utländsk bakgrund 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga 8
Födda och avlidna Under år 2015 föddes 13 900 barn i Stockholms stad, vilket var 245 färre barn än under år 2014. År 2015 sjönk den summerade fruktsamheten för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2015, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor i 30-årsåldern, där barnafödandet är som högst, som fruktsamheten sjönk jämfört med förra året i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den tredje högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år 1945. Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år 1990-2015 15 000 Antal födda 10 000 5 000 0 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på något hundratal till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något p.g.a. färre födda barn, men ökade återigen år 2012-2014. Under år 2015 sjönk födelsenettot något från 7 481 år 2014 till 7 239 år 2015. I Stockholms stad föddes 1 505 barn per 100 000 invånare år 2015, vilket är 46 färre barn per 100 000 invånare än år 2014. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 317 barn per 100 000 invånare. En förklaring till att Stockholms stad har ett stort antal födda per 100 000 invånare är att det bor en hög andel unga i Stockholms stad. Ser man till åldersspecifika fruktsamhetstal ligger Stockholms stad lägre än genomsnittet i länet. I Diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda (vilket de även hade föregående år) med 1 679 respektive 1 631 barn och Danderyd har lägst antal födda med 771 barn. Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2015 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 9
Diagram 8 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2014 till år 2015 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 14 av länets kommuner 26 kommuner. År 2014 tillhörde Danderyd och Österåker de kommuner som hade den största procentuella ökningen, år 2015 har de bland den största procentuella minskningen i länet med en minskning med 11 respektive 8 procent. I Upplands-Bro och Nykvarn föddes det 13 respektive 17 procent fler barn år 2015 jämfört med år 2014. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan år 2014 och 2015 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2015 avled 6 661 personer, vilket är 3 personer färre än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av Diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trots att vi har en ökande livslängd. År 2014 ökade dock antalet döda något jämfört med år 2013 för att sedan minska med 3 döda år 2015. Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990-2015 10 000 8 000 Antal döda 6 000 4 000 2 000 0 I Stockholm avled 721 personer per 100 000 invånare år 2015, vilket är en minskning med 10 personer från föregående års nivå på 731 personer. För hela länet var motsvarande antal 709 personer och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. 10
Diagram 10: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2015 1200 1000 800 600 400 200 0 11
Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 11. Stockholms stad hade år 2015 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna 25-39. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år 2015. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2015 jämfört med år 2014 var att andelen personer i åldersklassen 70-74 ökade från 3,5 procent till 3,8 procent. Detta var även den åldersklassen där antalet ökade mest, 2 773 personer, från 31 924 personer år 2014 till 34 697 personer år 2015. Folkmängden i Stockholms stad ökade i de flesta åldersklasser men för åldersklassen 20-24 minskade folkmängden med 1 229 personer, anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2015 (%) Åldersklass 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 6,9 6,45,7 6,5 0,2 1,9 1,20,6 5,2 4,7 3,0 4,8 5,6 7,46,8 7,6 6,8 6,3 6,4 6,2 0,2 0,7 1,3 1,7 2,3 Övriga länet 2015, % Sthlm 2015, % 3,8 4,6 5,0 5,6 6,4 6,4 7,3 8,0 6,3 4,3 4,7 5,7 6,7 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 % 9,4 9,5 Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 20-29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har minskat från 14,6 till 14,5 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,9 till 21,5 procent. Andelen 20-64 -åringar var något högre år 2005, 64,5 procent, jämfört med 64,0 procent år 2015. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram 12. 12
Diagram 12: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2005 och 2015 20000 År 2005 18000 År 2015 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2015 fanns drygt 291 007 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 31,9 procent av stadens invånare, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med år 2014. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 26,2 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2015 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,1 procent. Betydligt färre, 6,6 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 13. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2015 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13
Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005-2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan år 2012 och år 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholms stad. År 2014 ökade andelen arbetslösa till 5,6 procent för att under år 2015 sjunka till 5,4 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det har siffran ökat. År 2015 var arbetslösheten som andel av befolkningen 5,3 procent i övriga länet. År 2015 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 38 400 respektive 50 000 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2014 sjönk antalet öppet arbetslösa med ca 600 personer i Stockholms stad och ökade med ca 1 200 personer i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 2005-2015* 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 *Beräknat som en andel av befolkningen 15-74 år 14
År 2015 fick 24 591 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,7 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2014 då antalet var 26 588 personer eller 2,9 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2015 fick 7,1 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 2,2 procent (se Diagram 15 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2015 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,6 procent. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 respektive 0,3 procent. Även antalet biståndstagare sjönk år 2015 för respektive grupp, från 19 874 biståndstagare år 2014 till 18 266 biståndstagare bland svenska medborgare år 2015, från 451 biståndstagare år 2014 till 402 biståndstagare bland nordiska medborgare år 2015 och från 6 263 biståndstagare år 2014 till 5 923 biståndstagare med utomnordisk bakgrund år 2015. Diagram 15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-2015 i Stockholm 60 50 40 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 30 20 10 0 1 Tidigare kallat socialbidrag 15
STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2015 hade det högsta invånarantalet med 127 323 invånare var nästan fem gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde 27 710 personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede-Årsta-Vantör det näst största stadsdelsområdet med 97 587 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har 84 914 invånare. År 2015 minskade befolkningen i två stadsdelsområden Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta med 224 respektive 723 invånare. I resterande stadsdelsområden ökade antalet invånare under år 2015. Största ökningen i antal invånare var det i Bromma med 2 094 invånare. Bromma var också det stadsdelsområde som ökade mest under år 2014. Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde 2014 2015 Ökning Hela staden 911 989 923 516 11 527 Rinkeby-Kista 48 828 48 604-224 Spånga-Tensta 38 591 37 868-723 Hässelby-Vällingby 70 819 72 561 1 742 Bromma 73 974 76 068 2 094 Kungsholmen 67 893 69 363 1 470 Norrmalm 69 319 69 536 217 Östermalm 70 488 71 802 1 314 Södermalm 126 316 127 323 1 007 Enskede-Årsta-Vantör 96 470 97 587 1 117 Skarpnäck 45 150 45 716 566 Farsta 55 058 55 693 635 Älvsjö 27 159 27 710 551 Hägersten-Liljeholmen 83 100 84 914 1 814 Skärholmen 35 585 35 863 278 Restförda 3 239 2 908-331 16
Bromma var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2015 var som störst, med 2,8 procent. Befolkningen i Hässelby-Vällingby ökade med 2,5 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2015 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2014 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 1 område där det inte finns några invånare folkbokförda, Farstanäset. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgröna områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17
Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år 2015 18
Flyttningar År 2014 hade Stockholms stad 6 644 fler inflyttade än utflyttade. År 2015 har Stockholms stad 4 207 fler inflyttade än utflyttade. År 2015 är det 3 stadsdelsområden som har en högre utflyttning än inflyttning, Rinkeby-Kista (-787), Spånga-Tensta (-1 007) och Norrmalm (- 560). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Bromma (1 401) och Hässelby-Vällingby (1 378). Som framgår av Diagram 17 nedan så är inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare för alla stadsdelsområden förutom Skärholmen, där antalet inflyttade från övriga länet är något fler. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad. Östermalm är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2015 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 19
Figur 2, kartan över inflyttning till Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden förutom för Skärholmen där andelen var 48 procent. I Rinkeby-Kista var 37 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholms stad var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive 41 procent av all inflyttning år 2015. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista (16 %), Spånga-Tensta (14 %) och Skärholmen (18 %) i förhållande till de övriga stadsdelsområdena. Bromma, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 7 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar år 2015 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 20
Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholms stad förklarade mellan 54 och 68 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholms stad sticker Älvsjö (42 %), Kungsholmen (38 %) och Skarpnäck (40 %) ut. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 18 och 32 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 32 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 7 procent (Rinkeby- Kista) och 12 procent (Bromma) för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 4 till 8 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar år 2015 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 21
Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. 104 665 flyttningar skedde inom staden under år 2015. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där nästan 60 procent av de som flyttade i Rinkeby-Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 28 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholms stad varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden. 7 430 personer flyttade dit medan 8 205 personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2015 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 99 Totalt Rinkeby - Kista (1) 4 231 688 440 144 65 58 99 103 206 70 102 38 74 141 85 6 544 Spånga - Tensta (3) 564 1 895 357 206 86 79 55 88 125 61 55 19 67 81 30 3 768 Hässelby - Vällingby (4) 729 683 3 479 868 226 138 124 202 328 136 179 32 197 148 59 7 528 Bromma (6) 192 294 896 3 507 880 651 346 519 317 124 151 59 371 86 28 8 421 Kungsholmen (8) 133 81 242 623 3 679 1 225 654 994 339 157 172 79 454 50 22 8 904 Norrmalm (9) 71 57 107 357 960 3 541 1 149 1 053 242 115 114 70 336 37 12 8 221 Östermalm (10) 114 79 120 323 620 1 159 4 399 813 272 113 122 39 274 65 46 8 558 Södermalm (12) 145 115 242 444 1 006 1 149 886 7 190 1 032 521 391 192 1 052 168 87 14 620 Enskede - Årsta - Vantör (14) 231 175 277 305 371 297 317 1 260 4 453 696 776 290 822 331 57 10 658 Skarpnäck (15) 112 56 117 144 204 204 149 699 687 1 729 325 44 335 94 29 4 928 Farsta (18) 114 61 146 104 125 99 101 525 1 034 468 2 216 104 375 156 33 5 661 Älvsjö (21) 40 11 45 69 99 68 45 206 349 88 141 554 485 83 24 2 307 Hägersten - Liljeholmen (22) 139 116 202 286 591 436 407 1 481 863 287 284 356 4 343 431 48 10 270 Skärholmen (24) 127 67 133 71 59 40 58 145 250 86 133 74 323 1 589 19 3 174 Restförda (99) 130 102 91 52 30 45 55 117 123 59 75 19 54 82 69 1 103 Totalt 7 072 4 480 6 894 7 503 9 001 9 189 8 844 15 395 10 620 4 710 5 236 1 969 9 562 3 542 648 104 665 22
Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot var 7 239 och flyttningsnettot var 4 207 år 2015. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år 2015 13 900 barn i Stockholms stad, 245 barn färre jämfört med år 2014. Diagram 18 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2014 och år 2015. I 9 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2015 jämfört med år 2014. I Spånga-Tensta föddes det nära 11 procent färre barn år 2015 jämfört med år 2014 medan det i Bromma föddes drygt 16 procent fler barn år 2015 jämfört med föregående år. Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2014 och 2015 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00-10,00-15,00 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats, Diagram 19. Liksom under år 2013 och år 2014 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år 2015. I Kungsholmen och Norrmalm förklaras det höga antalet födda barn främst av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. År 2015 föddes på Kungsholmen 1 785 barn per 100 000 invånare vilket var 175 barn färre än föregående år medan det i Hägersten-Liljeholmen föddes 1 947 barn per 100 000 invånare. Minst barn per 100 000 invånare föddes det i Hässelby-Vällingby, 1 249 barn per 100 000 invånare. 23
Diagram 19: Födda per 100 000 invånare år 2015 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Bromma med en ökning med 2 091 invånare och minst förändring skedde i Spånga-Tensta med en minskning av 724 invånare under år 2015. Det största födelsenettot hade Hägersten- Liljeholmen med 1 092 fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 140 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Bromma med 1 401 fler inflyttningar. Även Hässelby-Vällingby hade ett flyttnetto som översteg 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2015, antal personer Födelsenetto Befolkningsföränding totalt 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 24
Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 invånare sjunkit de senaste åren, under år 2015 sjönk antalet döda per 100 000 invånare från 731 till 721. Att antalet döda per 100 000 sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Som tidigare år så hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta det lägsta antalet avlidna per 100 000 invånare under året, 488 respektive 539 avlidna per 100 000 invånare, Diagram 21. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 970 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 1044 per 100 000 invånare år 2014. Diagram 21: Avlidna per 100 000 invånare år 2015 1 200 1 000 800 600 400 200 0 25
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 22 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 procent under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, 20-39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare är 60 år eller äldre. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2015 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år 26
Diagram 23 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år 2015. I Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen 20-39 åringar (32 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna 40-59 åringar (29 procent). Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2015 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga- Tensta hade 81, 69 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2015, Diagram 24. Lägst var andelen på Södermalm där andelen invånare med utländsk bakgrund var 19 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 26 procent år 2005 till 32 procent år 2015. Av dessa 32 procent år 2015 var 24 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 27
Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år 2015 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 25. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2015 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28
Arbetslösa och biståndstagare Under år 2015 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 3,1 procent till 3,0 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden förutom Farsta där andelen 3,6 procent var oförändrad under år 2015. Mest sjönk andelen i Rinkeby-Kista med 0,7 procent från 7,3 procent år 2014 till 6,6 procent år 2015. Lägst andel öppen arbetslöshet hade Norrmalm med 1,6 procent, Diagram 26. Diagram 26: Andel öppet arbetslösa 18-64 år 2015 (oktober) 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Under år 2015 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd minskat, från 3,0 procent till 2,7 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2015 en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2014. Stadsdelsområdet Spånga-Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare, från 8,1 procent år 2014 till 7,3 procent år 2015. Rinkeby-Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2015, en andel på 8,5 procent jämfört med 9,2 procent år 2014. Norrmalm och Östermalm är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2015, med en andel på 0,5 procent, Diagram 27. 29
Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år 2015 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 30
TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 2014 2015 2015 2015 Botkyrka 88 901 89 425 524 1 200 558 Danderyd 32 295 32 421 126 250 292 Ekerö 26 698 26 984 286 274 149 Haninge 82 407 83 866 1 459 1 013 542 Huddinge 104 185 105 311 1 126 1 299 629 Järfälla 70 701 72 429 1 728 914 505 Lidingö 45 465 46 302 837 449 387 Nacka 96 217 97 986 1 769 1 175 603 Norrtälje 57 568 58 669 1 101 519 640 Nykvarn 9 815 10 192 377 103 64 Nynäshamn 27 041 27 500 459 287 246 Salem 16 140 16 426 286 168 110 Sigtuna 44 085 44 786 701 607 315 Sollentuna 69 325 70 251 926 759 441 Solna 74 041 76 158 2 117 1 242 569 Stockholm 911 989 923 516 11 527 13 900 6 661 Sundbyberg 44 090 46 110 2 020 774 308 Södertälje 92 235 93 202 967 1191 714 Tyresö 45 390 46 177 787 449 317 Täby 67 334 68 281 947 648 501 Upplands Väsby 41 816 42 661 845 518 287 Upplands-Bro 25 287 25 789 502 347 153 Vallentuna 31 969 32 380 411 360 196 Vaxholm 11 329 11 380 51 98 84 Värmdö 40 541 41 107 566 439 270 Österåker 41 180 42 130 950 398 289 31
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2015 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0-4 1 682 554 1 169 4 162 1 246 511 5-9 1 066 320 858 1 843 492 609 10-14 880 281 711 1 040 264 366 15-19 1 507 653 978 1 246 505 208 20-24 5 532 5 218 2 059 4 206 3 444 596 25-29 7 328 6 497 3 231 7 194 3 313 1 685 30-34 4 537 2 797 2 615 6 601 2 435 1 804 35-39 2 637 1 135 1 795 4 616 1 390 1 283 40-44 1 720 626 1 119 2 712 771 805 45-49 1 564 520 714 1 663 554 554 50-54 1 436 545 460 1 260 461 375 55-59 991 397 313 971 412 244 60-64 614 318 193 686 432 199 65-69 493 335 107 537 429 147 70-74 336 161 77 299 233 74 75-79 155 106 47 125 95 41 80-84 95 73 26 76 43 27 85-89 64 30 8 65 45 11 90-94 21 14 2 53 29 8 95-10 7 1 23 7 6 32
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2015 Ålder Stockholms stad Övriga länet 0-4 62 188 84 501 5-9 52 965 90 711 10-14 43 293 83 975 15-19 40 070 74 251 20-24 57 920 81 349 25-29 87 848 83 721 30-34 87 164 81 918 35-39 74 057 88 570 40-44 67 214 99 381 45-49 59 454 96 726 50-54 59 366 89 162 55-59 51 540 72 609 60-64 46 356 62 767 65-69 42 507 67 475 70-74 34 697 61 821 75-79 21 170 39 118 80-84 15 292 24 962 85-89 11 568 15 368 90-94 6 659 7 494 95-W 2 188 2 044 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2015 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda 22 429 67 020 42 276 15 097 30 795 40 707 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 945 15 334 20 166 4 154 16 402 8 682 Totalt 30 374 82 354 62 442 19 251 47 197 49 389 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 33
Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 2014 2015 2015 2015 2015 2015 Rinkeby-Kista 48828 48604-224 788 237 7 320 8 107 Spånga-Tensta 38591 37868-723 487 204 4 671 5 678 Hässelby-Vällingby 70819 72561 1 742 906 549 9 337 7 959 Bromma 73974 76068 2 094 1 161 471 10 243 8 842 Kungsholmen 67893 69363 1 470 1 238 460 10 872 10 181 Norrmalm 69319 69536 217 1 212 447 10 244 10 804 Östermalm 70488 71802 1 314 953 567 11 154 10 239 Södermalm 126316 127323 1 007 1 773 911 15 592 15 459 Enskede-Årsta-Vantör 96470 97587 1 117 1 472 817 13 719 13 278 Skarpnäck 45150 45716 566 668 332 6 002 5 776 Farsta 55058 55693 635 738 540 7 282 6 854 Älvsjö 27159 27710 551 365 225 3 203 2 787 Hägersten-Liljeholmen 83100 84914 1 814 1 653 561 11 715 10 981 Skärholmen 35585 35863 278 476 296 4 992 4 911 Restförda 3239 2908-331 10 44 1 183 1 466 Hela staden 911989 923516 11 527 13 900 6 664 69 738 65 531 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Ålder Stadsdelsområde 0-19 20-39 40-59 60-79 80-w Rinkeby-Kista 13 134 16 297 11 517 6 631 1 025 Spånga-Tensta 11 245 10 349 10 102 5 074 1 098 Hässelby-Vällingby 18 921 20 886 18 899 10 697 3 158 Bromma 18 855 22 767 20 516 11 025 2 905 Kungsholmen 10 903 26 939 17 335 11 561 2 625 Norrmalm 11 715 25 943 17 388 12 178 2 312 Östermalm 11 621 25 587 16 063 14 736 3 795 Södermalm 22 139 41 154 35 047 24 219 4 764 Enskede-Årsta-Vantör 21 682 34 315 25 031 12 636 3 923 Skarpnäck 10 411 15 057 12 475 6 295 1 478 Farsta 12 649 16 864 14 385 8 654 3 141 Älvsjö 7 614 6 789 7 972 4 176 1 159 Hägersten-Liljeholmen 18 161 31 858 20 796 11 347 2 752 Skärholmen 9 238 11 170 8 870 5 070 1 515 Restförda 228 1 014 1 178 431 57 Hela staden 198 516 306 989 237 574 144 730 35 707 34
Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2015* Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak/ Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet/ Utrikes födda Nord- Libanon/ Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista 27 690 11 765 1 396 5 438 12 928 1 600 12 223 5 870 Spånga-Tensta 15 033 6 846 1 056 3 413 7 414 817 6 574 2 605 Hässelby-Vällingby 21 786 8 070 2 384 6 531 8 973 1 572 5 574 4 822 Bromma 11 904 3 179 2 538 5 380 2 221 1 045 1 296 2 603 Kungsholmen 11 393 2 914 2 440 5 633 2 012 950 714 2 558 Norrmalm 11 646 2 930 2 286 6 388 1 773 795 651 2 683 Östermalm 12 564 2 448 2 323 6 631 1 562 742 611 3 143 Södermalm 18 716 4 914 4 596 9 529 2 404 1 764 1 380 3 957 Enskede-Årsta-Vantör 25 972 8 517 3 100 9 884 5 922 3 291 5 744 6 548 Skarpnäck 9 603 2 942 1 491 4 010 1 702 1 167 2 026 2 149 Farsta 13 397 4 522 1 879 4 736 3 051 1 797 3 051 3 405 Älvsjö 4 575 1 583 916 1 942 963 545 708 1 084 Hägersten-Liljeholmen 14 884 4 768 2 952 6 939 2 994 1 634 1 799 3 334 Skärholmen 17 819 7 052 848 5 438 8 231 1 401 4 499 4 454 Restförda 1 342 233 169 462 292 131 347 174 Hela staden 218 324 72 683 30 374 82 354 62 442 19 251 47 197 49 389 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 8.5 6.6 Spånga-Tensta 7.3 5.8 Hässelby-Vällingby 4.2 4.0 Bromma 1.3 2.0 Kungsholmen 0.6 1.7 Norrmalm 0.5 1.6 Östermalm 0.5 1.7 Södermalm 1.0 2.1 Enskede-Årsta-Vantör 3.7 3.5 Skarpnäck 3.0 3.1 Farsta 3.3 3.6 Älvsjö 1.6 2.4 Hägersten-Liljeholmen 1.5 2.2 Skärholmen 6.2 5.9 *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 35