VÄRMDÖ KOMMUN Kommunledningen Förslag till yttrande 2008-11-14 Lars Fladvad Patrik Stenberg Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Värmdö kommun är positiv till att det görs en plan till grund för ett gemensamt synsätt på regionens utveckling. Men för att nå samsyn måste hela regionens förutsättningar och företräden fångas in. Ostsektorns värden, betydelse och snabba utveckling har en för svag framtoning i rapporten. I t.ex. principiella regionala strukturbilder som redovisas saknas näst intill genomgående Nacka och Värmdö. Ostsektorn och särskilt Värmdö tillhör en av landets mest expansiva delar. Sektorn bestående av Nacka och Värmdö har en befolkning på över 120 000 invånare (Nacka 84 303 och Värmdö 36 870 årsskiftet 2007-08). Sommartid ökar Värmdö kommuns befolkning till över 100 000. Under hela året märks kapacitetsbristerna i alla trafikslag genom bilköer, överfulla bussar samt på en väl utnyttjad skärgårdstrafik. Stockholms skärgård som till stora delar ingår i Värmdö kommun är en betydligt attraktivare del av regionen än vad som framgår i RUFS. Värmdö kommun kräver att ostsektorn får en tydligare belysning i RUFS i nåvå med nordsydaxeln och östra Mälardalen. Mjuka frågor Värmdö kommun anser det anmärkningsvärt att barn och ungdomar, den generation vi planerar för med tidshorisont 2030, knappast alls berörs i rapporten. Endast på ett femtontal platser i rapporten nämns ordet barn. Vi föreslår att barn och ungdomars situation belyses i samtliga avsnitt i rapporten. Värmdö kommun noterar att rapporten har ett svagt genusperspektiv när det gäller de pendlingsmönster som kan förväntas som en följd av den föreslagna utvecklingen mot få regionala kärnor. Det saknas en diskussion om hur medborgare med lägre inkomster kommer att ha råd att bo i regionen och pendla till och från arbetsplatser. Rapporten bör belysa problem som kan förväntas uppstå vid bemanningen av välfärdstjänster och service om utvecklingen leder till att människor måste pendla längre sträckor och längre tid utan att kunna arbeta mer hemifrån. Värmdö kommun anser att framtida satsningar inom kollektivtrafiken måste utjämna skillnaderna i resförhållanden för kvinnor och män. Befolkningsutveckling RUFS redogör för två alternativ, tät och fördelad befolkningsutveckling. Från hållbarhetssynpunkt är en tät utveckling att föredra. Värmdö kommun anser att man i RUFS prognoser bör beakta den snabba permanentning av fritidshus som sker oberoende av kommunal eller regionala planeringsinsatser. Värmdö
kommun räknar med att ca 10 000 fritidshus kommer att permanentas under programperioden. Det leder enligt våra prognoser till en befolkning på mer än 63 000 personer år 2030. Tillsammans med den kraftiga utbyggnad som skett och väntas ske i kommunen leder till en kraftigare befolkningsutveckling än den som redovisas för Värmdö i RUFS. Grönstruktur Värmdö kommun anser att skärgården som är ett av regionens större sammanhängande och unika områden fått en närmast marginell belysning. Skärgården som glesbygd och riksintressant naturmiljö måste belysas bättre. Det saknas bl.a. gröna sambandspilar inom ostsektorn på kartorna. En viktig faktor för utvecklingen av en hållbar livsstil i Stockholmsregionen är tillgången till bra fritids- och rekreationsmiljöer. Eftersom Värmdös skärgårdsavsnitt utgör en viktig resursbas för utveckling av ett rikt friluftsliv för regionens medborgare anser Värmdö kommun att avsnitten natur och skärgård måste kompletteras med en beskrivning av friluftslivets och besöksnäringens utvecklingspotential. RUFS knapphändiga beskrivning av transportstrukturen med leder mellan replipunkter och kärnöar kan rentav motverka utvecklingen. Även Björkvik är en viktig replipunkt, som inte redovisas på RUFS kartor. Kustvattensituationen bör med tanke på kraven på långsiktigt hållbar utveckling belysas bättre. Det behövs ett regionalt grepp. Konsekvenserna av den successiva implementeringen av EU:s vattendirektiv måste belysas tydligare. Enlig Värmdö kommun har den en stor och direkt påverkan på utvecklingsmöjligheter inom kust- och skärgårdsområdet. Införs bindande miljökvalitetsnormer för vatten fokuseras problem genererade av utsläppsförhållanden i hela regionen till kustkommunerna. Värmdö kommun är oroad över att det kommer att vara möjligt att bromsa all utveckling i kommunen för att god vattenstatus inte nås i våra kustvatten. Stadsmässiga miljöer Värmdö kommun anser att begreppet övrig regional stadsbygd på planbilderna inte stämmer in på den bebyggelse som finns i Värmdö utanför tätorterna och även i andra delar av regionen med mera landsbygdsbetonade förhållanden. Värmdö har en spridd men områdesvis tät bebyggelse som aldrig kommer att få stadslika förhållanden. Värmdö kommun föreslår att begreppet byts mot t.ex. övrigt tätbebyggt område. Vi motsätter oss begreppet stadsbygd på landsbygd. Infrastruktur Ostsektorns tillgänglighet måste förbättras! Värmdös invånare måste garanteras bra kollektiv och direkt access till Stockholm. Kortsiktigt med fler bussfiler och fler alternativa angöringar under tiden Slussen byggs om. Värmdö kommun saknar utredningar med konsekvensbeskrivningar för en ostlig förbindelse, Slussen, Danvikslösen och Skurubron i RUFS. Frågan om ytterligare förlängning av den spårbundna trafiken måste också belysas. RUFS föreslår spår till Nacka, men inte till Värmdö! För en långsiktigt hållbar framtid måste RUFS innehålla ett spårreservat till Värmdö, som kan bli en första del i en regional spårbilsring (SIKA 2008:4-6).Värmdö kommun vill påskynda introduktionen av spårbilar i regionen och föreslår att befintliga spårbilsutredningar kompletteras med en utredning om spårbilar i Gustavsbergsområdet exempelvis till konsthallen på Hålludden. Vi saknar en diskussion om hur investeringarna i vägnät och annan infrastruktur ska finansieras. Värmdö kommun anser att utgångspunkten ska vara att staten via skatter och avgifter finansierar det statliga vägarna samt att landsting och kommuner finansierar de frågor som de är huvudman för. Värmdö kommun är positiv till att lagstiftningen ändras så att marknaden som tjänar på en snabb samhällsutveckling kan delta i finansiering av mera allmän mjuk och 2 (6)
hård infrastruktur. Vi är även öppna för mer avgiftsfinansierad infrastruktur som ökar tillgängligheten för medborgaren. Därtill anser Värmdö kommun att också båttrafikfrågorna borde belysas. Den finns inte överhuvudtaget nämnd i förslaget. Projektet Sjöbussen med kollektivtrafik på Stockholms vatten var aktuellt för några år sedan. Konceptet var snabba och säkra tilläggningar och snabba och enkla byten av passagerare. De flytande bryggorna är anpassade för skiftande vattennivåer och till stadens olika kajer. Ett trafiksystem med så liten miljöpåverkan som möjligt för att börja skapa det framtida uthålliga samhället. Om projektet sjösätts kommer Stockholm att vara först i världen med biogasdriven personbåtstrafik. Transportformen skulle också generera positiva möjligheter för näringslivet i regionen. Fler cykelvägar bör byggas i kommunen och mellan kommuner, till t.ex. skolor och förskolor. Näringsliv och turism Värmdö kommun anser att företagarnas och speciellt de många små företagens betydelse för samhällets utveckling bör synliggöras. Det är de som förväntas skapa en stor del av tillskottet av arbetstillfällen såväl i lokalsamhället som i regionen. Bra belägna områden för verksamhetsutveckling måste säkerställas. Turist och besöksnäringen är den snabbast växande näringen i regionen. Den skapar tillväxt, arbetstillfällen och den kan inte exporteras. Värmdö kommun anser att analysen av turismens roll som motor i utvecklingen bör belysas bättre. Värmdö kommun föreslår att ytterliggare insatser görs för ett kollektivt och resurssmart resande eftersom flertalet besökande kommer från och rör sig inom den egna regionen. Värmdö kommun är bl.a. därför emot en utbyggnad av Horstenssleden den bidrar mest till en ökad internationell kryssningstrafik med marginell betydelse för näringens utveckling. Ledens betydelse för säker insegling till Stockholm är starkt överdriven. Enligt Värmdö kommun äventyras omistliga vattenmiljöer i Stockholms skärgård om leden byggs. VA Värmdö kommun anser att det är av största vikt att vatten- och avloppsfrågan belyses ur ett hållbarhetsperspektiv. Värmdö kommun är omgivet av vatten, men det råder ändå brist på färskvatten och kustvattnet är övergött. Utan kraftfulla insatser på enskilda avlopp kommer inte regionens miljökvalitetsmål att klaras på grund av merparten av regionens ca 80 000 enskilda avlopp har bristfällig funktion. Värmdö kommer att anslutas till Käppala reningsverk och försörjas med dricksvatten från Mälaren. Detta är kommunens största samlade satsning för en hållbar utveckling. Trots det kommer många av kommunens invånare även i framtiden att bo på fastigheter med egna brunnar, som kan ha saltvatteninträngning och grundvattenbrist. Fastigheternas avloppslösningar är ofta undermåliga. Det är därför bra att RUFS nämner att ett ökat medvetande och ansvarstagande hos allmänheten är av stor betydelse för hushållning med vatten. Hållbar utveckling/energi Värmdö kommun anser att RUFS inte tar ett samlat grepp om den framtida hushållningen med energi och ökningen av förnybar energi (bioenergi, sol, vind). Det är bra att det talas om energieffektivisering och småskaliga lösningar. Men i det regionala perspektivet saknas planer för var bl.a. vindkraft ska prioriteras. Ska man t.ex. inom skärgårdsområdet ta ett samlat grepp 3 (6)
för lokalisering av vindkraft i länet måste en väntad intressekonflikt med riksintressen för rörligt friluftsliv lösas! VÄRMDÖ KOMMUN Monica Pettersson Kommunstyrelsens vice ordförande Magnus Hedenfalk Kommundirektör 4 (6)
5 (6)
6 (6)