Ett tillgängligt Luleå

Ett tillgängligt Luleå Rapport om Luleå kommuns arbete med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 2012-2014 1

Den här rapporten avser att öka kunskapen om tillgängligheten i Luleå och att ge en överblick över Luleå Kommuns pågående arbete inom tillgänglighetsområdet. Rapporten är riktad till beslutsfattare och medarbetare inom Luleå Kommun. Den har sammansställts av Ullacarin Palm på Stadsbyggnadskontoret i samarbete med representanter från det kommunala tillgänglighetsnätverket. E-post: ullacarin.palm@sbk.lulea.se. Tfn 0920-45 41 34. 2013-03-18 2

Innehåll Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Vad styr oss? Tillgänglighet handlar inte bara om trösklar 4 Funktionshinderspolitiken 4 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4 Lagar som berör tillgänglighet 5 Vad säger Luleå kommun? Programmen 7 Styrkortsarbetet 7 Kommunikationspolicy 7 Varför har vi tillgänglighet på agendan? 7 Alla ska kunna delta! Alla ska kunna... 8 Att fundera vidare på 8 Kommunens sociala ansvar 8 Nya perspektiv och ändrade attityder Se film och diskutera 9 Tre tillgänglighetsområden 9 Hur ser tillgängligheten ut i Luleå? SKL:s förstudie - Framgångsfaktorer för tillgänglighet i fysisk planering och fastigheter 10 Humanas tillgänglighetsbarometer 2012 11 Kommunal kartläggning 13 Övergripande resultat 13 Detta gör vi i Luleå kommun Struktur för uppdrag och samordning 14 Tillgänglighetsnätverkets sammansättning 14 Detaljerad kommunal kartläggning Arbetsmarknadsförvaltningen 15 Barn- och utbildningsförvaltningen 15 Fritidsförvaltningen 16 Kommunledningsförvaltningen 17 Kulturförvaltningen 19 Miljökontoret 19 Räddningstjänsten 19 Socialförvaltningen 20 Stadsbyggnadskontoret 20 Tekniska förvaltningen 21 Lulebo 22 Luleå Hamn AB 22 Luleå Energi AB 23 Luleå lokaltrafik AB 23 Tankar inför framtiden 24 3

Vad styr oss? Tillgänglighet handlar inte bara om trösklar Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken för åren 2011-2016, påverkar kommunens samtliga verksamhetsområden. Strategin innebär att identifiera och åtgärda hinder för delaktighet samt att integrera perspektivet i kommunens verksamhetsplanering så att inte nya hinder uppstår. Det kommer att innebära ett generellt ökat kunskapsbehov, nya arbetssätt och samordning. Funktionshinderspolitiken Regeringen har utarbetat en strategi för hur genomförandet av funktionshinderspolitiken ska ske i Sverige under 2011-2016. Strategins syfte är att fastställa konkreta mål och hur dessa ska uppnås och följas upp under perioden. Nationella mål I den sista och gällande nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2009/19:166) fastställde man de övergripande målen och inriktningen för funktionshinderspolitiken. De nationella målen uttrycker att man ska skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att människor med funktionsnedsättning ska bli fullt delaktiga i samhället och det ska inte finnas några skillnader i levnadsförhållandena mellan flickor och pojkar, kvinnor eller män med funktionsnedsättning. Hur ska de nationella målen uppnås? För att uppnå dessa mål ska arbetet framförallt inriktas på att: 1. Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet. 2. Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. 3. Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Tio politikområden Politiken har identifierat tio politikområden där tillgänglighetfrågorna diskuteras: Arbetsmarknadspolitiken Socialpolitiken Utbildningspolitiken Transportpolitiken IT-politiken Ökad fysisk tillgänglighet Rättsväsendet Folkhälsopolitiken Kultur, medier och idrott Strategin för funktionshinderspolitiken kan hämtas hem här: www.regeringen.se/sb/d/14025/a/171269 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Sedan 2009 är konventionen gällande i Sverige. Regler om mänskliga rättigheter Konventionen är skapad för att alla personer med funktionsnedsättning ska visas respekt och omfattas av de mänskliga rättigheterna. Konventionen består av 50 artiklar. Varje artikel handlar om ett ämne och beskriver vilka rättigheter som personer med funktionsnedsättningar ska ha inom det ämnet. Konventionens grundprinciper Konventionen bygger på följande åtta grundprinciper: Respekt för att alla har ett eget värde, för att var och en ska kunna bestämma om sig själv och kunna välja och klara sig så bra som möjligt. Ingen ska bli diskriminerad. Alla ska kunna vara med i samhället. 4

Respekt för att alla personer med funktionsnedsättning är olika precis som alla andra. Alla ska ha samma möjligheter. Samhället ska vara tillgängligt. Kvinnor och män ska behandlas lika. Respekt för att barn med funktionsnedsättning kan utvecklas och för deras rätt att vara en person med eget namn. Vad räknas som funktionsnedsättning? En person med funktionsnedsättning kan ha svårigheter att kontrollera eller använda kroppen optimalt, psykiska funktionsnedsättningar eller ha svårigheter att minnas och förstå. Dessa funktionsnedsättningar i samspel med hinder i samhället kan skapa barriärer och försvåra för personer att medverka och leva i samhället fullt ut. Hela konventionen kan hämtas hem här: www.regeringen.se/sb/d/12235 FN - Förenta nationerna. Konvention - En konvention är regler som alla deltagande länder i FN kommer överrens om att de ska följa. Lagar som berör tillgänglighet Arbetsmiljölagen Betonar bland annat att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Lagen betonar bland annat att arbetsgivaren måste anpassa arbetsförhållandena till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Diskrimineringslagen Man får inte diskriminera personer med funktionsnedsättning (och andra) när man: Rekryterar. Beslutar om befordran eller utbildning för befordran. Tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor. Leder och fördelar arbetet. Avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot arbetstagare. Förvaltningslagen Förvaltningslagen uppmanar alla offentligt anställda att sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Kommunallagen Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Förtroendevalda med funktionsnedsättning ska kunna delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lagen om offentlig upphandling Tekniska specifikationer bör göras med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov. Plan- och bygglagen, PBL Inom områden med sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området. Enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet ska undanröjas. Det gäller i byggnader som har allmänna lokaler och på allmänna platser. 5

Regeringsformen Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska också verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet samt motverka diskriminering. Skollagen Utbildningen ska ta hänsyn till elever med behov av särskilt stöd. Socialtjänstlagen Socialnämnden ska arbeta för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sina liv får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Språklagen Som säger att alla myndigheter ska i sina kontakter med allmänheten uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Samma språklag fastställer nu för första gången att svenska språket är huvudspråk i Sverige. I språklagen finns också skyddet för de nationella minoritetsspråken meänkieli, finska, samiska, romani och jiddisch uttryckt. Vallagen En kommun måste använda en vallokal som är tillgänglig för väljare med fysiskt funktionsnedsättning. Undantag får bara ske om kommunen inte kan använda en lokal som är tillgänglig. Om kommunen planerar att använda en otillgänglig lokal måste det ske i samråd med länsstyrelsen innan beslut tas. Fler lagar Det finns fler lagar (t ex om brand, utrymning etc.), som tydligt säger att den som lagen ger ansvaret också har ansvar för att det fungerar för alla således finns det en mängd skäl till varför vi ska arbeta med tillgänglighet. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011-2016 Den grundläggande principen för funktionshinderspolitiken är att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter som andra att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Personer med funktionsnedsättning har samma rätt till självständighet och självbestämmande som andra. Det kan handla om möjligheten till arbete och utbildning samt rätten till ekonomisk och social trygghet och välbefinnande. I strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen satt upp konkreta mål för samhällets insatser och beskrivit hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. En viktig utgångspunkt är de mänskliga rättigheter som slås fast i bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter Symbolerna visar olika typer av stöd som kan erbjudas personer med funktionsnedsättning. På bilden ovan från vänster: symboler för lättläst, översättningstjänst, uppläsning, förstorad text, teckenspråk. 6

Vad säger Luleå kommun? I Luleå kommun ska alla behandlas lika. För att nå dit krävs det att man har ett utarbetat material och att alla arbetar i samma riktning i hela kommunen. Här redovisas vilka dokument som används för att uppnå det målet. Programmen (del av Vision Luleå 2050) De nationella målen överensstämmer väl med kommunens antagna riktningar för att uppnå Vision Luleå 2050. I alla riktningar finns intentioner att underlätta för alla att vara med och forma Luleå, ett öppet samhälle med mångfald i alla dess former, ett attraktivt centrum och attraktiva boendealternativ. En bredd i kultur och fritidsliv som ger möjlighet till ett aktivt liv. I den nya översiktsplanen konkretiseras detta ytterligare. Här beskrivs vad kommunen ska göra för att nå ökad tillgänglighet på övergripande nivå till år 2020. Varför har vi tillgänglighet på agendan? Alla ska kunna delta! Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga i samhället oavsett funktionsförmåga. För att alla människor ska kunna ta del av kommunens tjänster krävs det att lokaler, byggnader, utemiljö, information och de olika verksamheterna är tillgängliga. Det är också viktigt att alla kan ha Luleå kommun som arbetsgivare och du som anställd i ditt arbete tar hänsyn till människors olika förutsättningar i ditt arbete. Styrkortsarbetet Ett av kommunstyrelsens mål för 2012 2014 var åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Tillgänglighet i kommunal service är ett stort begrepp som omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Det ger ett stort utrymme att tolka begreppen utifrån sin verksamhet och sätta mål därefter. I kommunstyrelsens mål för 2013-2015 förtydligas begreppet på följande sätt; Förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan. Kommunikationspolicy Tillgänglighet finns med som en av tre huvudpunkter i kommunens kommunikationspolicy. De två övriga är öppenhet och saklighet. 7

Alla ska kunna delta! Alla ska kunna... besöka kommunens olika verksamheter. arbeta inom Luleå kommun. ta del av informationen om Luleå kommun. kommunicera med kommunen. delta i de konferenser/utbildningar/samråd som Luleå kommun erbjuder. Att fundera vidare på Hur påverkar det här oss? Kan man besöka våra lokaler? Hur bemöter vi dem som kommer hit? Hur ska vi göra om någon som har talsvårigheter behöver tala med en tjänsteman hos oss? Kommunens sociala ansvar Kommunen och socialtjänsten är också ytterst ansvariga för de svagaste i samhället. Personer med funktionsnedsättning skiljer ut sig på ett negativt sätt i statistiken: Högre arbetslöshet Sämre hälsa Mer utsatt för våld i nära relationer Sämre ekonomiska marginaler Lägre social delaktighet Lägre tillgänglighet till samhället 8

Nya perspektiv och ändrade attityder 20 procent av alla som lever i Luleå har någon form av funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning behöver inte vara livslång, men kan vara det. En person med ADHD kan ha svårt att orientera sig, läsa längre texter och behöver information på lättläst svenska för att kunna vara delaktig i samhället. En person som hör dåligt eller har nedsatt talfunktion hur är det för dem att ha kontakt med kommunen eller delta i våra samråd och möten? Om vi vill få in synpunkter kan alla läsa dokumentet eller få det uppläst via webben? För att alla ska kunna ta del av kommunens tjänster krävs att lokaler, byggnader, utemiljö, information och våra olika verksamheter är tillgängliga. Alla vinner på att tänka mer ur tillgänglighetsperspektiv. Vi måste skaffa oss ett funktionshindersperspektiv och se vilka hinder som måste bort för att alla ska kunna arbeta hos oss, besöka oss, leva och vistas i vår kommun. Se film och diskutera Handisam har tagit fram ett antal filmer som tar upp kunskap och väcker nya tankar kring tillgänglighet. Dessa kan ses på: www.handisam.se/publikationer-och-press/ Informationsmaterial/Oka-tillganglighetennu1/Tillganglighetsfilmer/ Läs mer om respektive tillgänglighetsområde på: www.handisam.se Tre tillgänglighetsområden Fysisk tillgänglighet Alla personer ska kunna vara delaktiga i samhället. Genom att förenkla den fysiska tillgängligheten och riva bort hinder kan fler människor vara delaktiga. För att alla ska kunna ta del av viktig information och komma i kontakt med organisationer bör informationen och kommunikationen vara tillgänglig. Tillgänglig verksamhet Kommunen som arbetsgivare ska skapa en arbetsplats där alla ska kunna delta på lika villkor. För att skapa detta är det viktigt att verksamheten ses över. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige. Handisams verksamhetsidé är att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. 9

Hur ser tillgängligheten ut i Luleå? I Sverige finns det flertalet organisationer och myndigheter som bevakar och uppmärksammar tillgänglighetsfrågorna. 2010 deltog Luleå i en granskning av tillgängligheten i kommunen. Granskningen genomfördes av bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKLs granskning visade att Luleå får 60,8 poäng av totalt 100 när det gäller tillgänglighet på offentliga platser. Ett antal olika platser och byggnader har varit med i undersökningen. Läs hela resultatet på: www.lulea.se/ boende--miljo/boendemiljo-och-trygghet/ enkeltavhjalpta-hinder-.html Luleå kommun genomförde en enkätundersökning för att ta reda på hur långt arbetet har kommit med att få bort alla enkelt avhjälpta hinder, som enligt lagen skulle vara borta vid utgången av 2010. Enkäten följde upp resultat från 2009. Kommunens enkätundersökning om arbetet med enkelt avhjälpta hinder visar att 80 procent av fastighetsägarna i Luleå har åtgärdat åtminstone 75 procent av hindren. Läs hela resultatet på: www.lulea.se/ boende--miljo/boendemiljo-och-trygghet/ enkeltavhjalpta-hinder-.html En kartläggning av Luleå kommuns pågående arbete med tillgänglighet har under 2012 genomförts. På detta sätt har en god överblick skapats över Luleå kommuns tillgänglighetsarbete både med utomstående och med egna ögon. SKL:s förstudie Framgångsfaktorer för tillgänglighet i fysisk planering och fastigheter SKL har under 2012 haft ett uppdrag att stödja medlemmarna i arbetet med förbättrad tillgänglighet i deras ansvar för fysisk planering och fastigheter. För att ge vägledning i vilka frågor som bör prioriteras har SKL genomfört en förstudie. Syftet med förstudien var att identifiera de viktigaste framgångsfaktorerna som kommuner och landsting upplever i sitt tillgänglighetsarbete. Förstudien är författad av Anna Rogberg och Rikard Berg von Linde på Evidens. Till sin hjälp har författarna haft en referensgrupp som medverkat i arbetet, bistått med information och gett värdefulla synpunkter. Referensgruppen har bestått av Ann Bjellert, Botkyrka kommun; Pelle Kölhed, Personskadeförbundet RTP och HSO; Lena Mellbladh, Borås Stad; Ullacarin Palm, Luleå kommun och Marianne Salén, Västra Götalandsregionen. Sonja Pagrotsky, Emilie Gullberg och Martin Englund från Sveriges Kommuner och Landsting var projektledare. Fyra tydliga framgångsfaktorer (utan inbördes ordning) Organisation. Tydlig, centralt placerad organisation som har rätt mandat och kompetens. Mål, styrning och uppföljning. Lämpliga mål finns och frågorna är en del av befintliga styrsystem. Motivation och engagemang. Genuin övertygelse på alla nivåer om frågornas betydelse. Verktyg. Effektiva verktyg som underlättar internt och hjälper leverantörer att göra rätt från början. Att det finns en politisk förankring är grundläggande för att tillgänglighetsarbetet ska bli framgångsrikt. Med god politisk förankring följer ofta att tillräckliga resurser avsätts och att krav ställs på återrapportering och uppföljning. 10

Humanas tillgänglighetsbarometer 2012 Humanas tillgänglighetsbarometer ligger till grund för att granska och sammanställa hur Sveriges kommunala verksamheter utmärker sig gällande tillgänglighetsfrågor. Humanas tillgänglighetsbarometer genomförs i enkätform. Enkäten innehåller 15 olika frågor som både behandlar tillgänglighet på en övergripande policynivå samt inom mer specifika sakområden. Enkäten skickades ut till landets 290 kommuner. År 2012 besvarade 202 kommuner enkäten. Enkäten är utarbetad av Humana i samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, och Myndigheten för Handikappolitisk Samordning, Handisam. Resultat Luleå kommun 2011 Luleå kommun deltog även i undersökningen 2011 och var då rankade till 140:e placering i Sverige. Nu, 2012, var placeringen 13. En tydlig förstärkning av tillgängligheten i kommunen har skett. Resultat Luleå kommun 2012 Resultatet som gavs 2012 gällande Luleå kommun innehöll nästan enbart positiva aspekter. Av de 15 ställda frågorna svarade Luleå kommun att de genomfört eller arbetar med frågeställningen i 13 fall av dessa. Av de övriga 2 var en av frågorna irrelevant för resultatet då det var en fråga som inte berörde Luleå kommuns arbetssätt. Enbart en fråga visade på bristande tillgänglighetsarbete. Av de 15 frågorna som ställdes i enkäten var 10 stycken samma som år 2011. Fyra av frågorna gav bättre resultat år 2012 jämfört med 2011. En fråga visade på en försämring och resterande stannade på samma resultat. Positiva aspekter Förbättringar hade skett angående tillgänglighet och mätbara mål av tillgänglighet i översiktsplan. En kartläggning har skett angående tillgänglighet i butiker och andra offentliga lokaler. Kommunen har även genomfört flertalet insatser för att driva på de privata aktörernas arbete kring tillgänglighet. Detta genom att erbjuda checklistor och forum för att kunna diskutera kring tillgänglighetsfrågor. Andra positiva aspekter är även att kommunen erbjuder sommarjobb för unga med funktionsnedsättning samt att samråd med olika brukarorganisationer gällande tillgänglighet sker oftare nu än för tre år tillbaka, Bristande aspekter Den faktor som försämrats i år jämfört med 2011 var andelen badplatser som är tillgängliga för personer som använder rullstol. År 2011 redovisades andelen ligga mellan 25-49%. I år, 2012, redovisades ett resultat mellan 1-24%. I årets tillgänglighetsbarometer noterades enbart en enda fråga där ingen hänsyn togs kring tillgänglighet. Denna gällde att kommunen inte ställer några krav på tillgänglighet när de beviljar anslag till kulturverksamhet. Slutsats är att krav bör ställas. Vissa av frågorna visade på påbörjade åtgärder för att förenkla tillgängligheten inom kommunen. En sådan aspekt är andelen tillgänglighetsanpassade övergångsställen som kommunen ansvarar för. Andelen anpassade övergångsställ är noterat mellan 25-49%. 11

Kartläggning av tillgänglighet i kommunen Har kommunen under de senaste fyra åren kartlagt tillgänglighet och användbarhet i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen? Enkelt avhjälpta hinder Hur stor del av de övergångsställen som kommunen ansvarar för är tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning? Tillgänglighet på skolor Har kommunen under de senaste fyra åren genomfört inventeringar av grundskolorna i kommunen i avseende tillgänglighet för personer med funktiosnedsättning? Tillgängliga uteserveringar Innehåller kommunens lokala ordningsföreskrifter kring uteserveringar krav på att dessa, och tillhörande toalett, ska vara tillgängliga och användbara för personer som använder rullstol? Tillgängliga lekplatser Har kommunen beslut på eller skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa lekplatser som kommunen ansvarar för? Tillgänglighet till badplatser Hur stor del av de badplatser som kommunen ansvarar för är tillgängliga och användbara, inkluderande möjlighet att ta sig i och ur vattnet, för personer som använder rullstol? Tillgänglighet till idrottsanläggningar och simhallar Hur stor del av kommunens idrottsanläggningar och simhallar är tillgängliga och användbara för såväl utövare som publik och funktionärer som använder rullstol? Privata aktörer Genomför kommunen insatser för att driva på privata aktörers arbete med att förbättra tillgängligheten och användbarhet? Privata aktörer Vilka av följande insatser genomför kommunen för att driva på privata aktörers arbete med förbättrad tillgänglighet och användbarhet? Samråd med brukarorganisationer Sker samråd med brukarorganisationer kring tillgänglighet och funktionshindersfrågor oftare eller mer sällan idag jämfört med för tre år sedan? Tillgänglighet i översiktsplaner Innehåller kommunens översiktsplan mätbara mål och/eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning? Rapporteringsansvar i tilllgänglighets- och användbarhetsfrågor Har er kommun en tjänsteman eller en förtroendevald som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt raporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen? Funktionsnedsättning och sysselsättning Erbjuder kommunen sommarjobb för unga med funktionsnedsättning? Kultur och tillgänglighet Ställer kommunen krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet? Ja, både privata och kommunala lokaler. 25-49 % Ja, men enbart på de kommunala skolorna Ja Ja 1-24 % 100 % Ja Checklistor Forum Andra insatser Samråd sker oftare idag än för tre år sedan Ja Ja Ja Nej 12

Kommunal kartläggning 2012 genomfördes en kartläggning där respektive förvaltning/bolag redovisat hur deras tillgänglighetsarbete bedrivits. Redovisningsmetod För att enkelt skapa sig en övergripande bild över hur tillgänglighetsarbetet ser ut i kommunen har kartläggningen sammanställts till en matris. Matrisen visar vilket/vilka tillgänglighetsområden som respektive förvaltning arbetar med. En prick indikerar på att arbete utförs, men inte hur pass omfattande arbetet är. Har ingen prick erhållits betyder detta att inget arbete gällande tillgänglighet har redovisats. Vilka uppgifter som vardera förvaltningen/bolag arbetar med kan läsas om närmare i kapitel 12. Övergripande resultat Den totala sammanställningen visar tydligt att Luleå kommun arbetar aktivt med att implementera tillgänglighetsaspekter i sitt arbete. Svaren visar på att det finns ett engagemang och att medvetenhet kring ämnesområdet finns. Därav är det inte sagt att förbättringar inte kan/bör ske. Kvot tillgänglig- Fysisk Tillgänglig Tillgänglig hetsarbete tillgänglighet kommunikation verksamhet per förvaltning Arbetsmarknadsförvaltningen 3/3 Barn- & utbildningsförvaltningen 3/3 Fritidsförvaltningen 3/3 Hamnförvaltningen 1/3 Kulturförvaltningen 3/3 Kommunledningsförvaltningen 3/3 Lulebo 3/3 Luleå Energi AB 3/3 Luleå Lokaltrafik AB 3/3 Miljökontoret 2/3 Räddningstjänsten 2/3 Socialförvaltningen 3/3 Stadsbyggnadskontoret 3/3 Tekniska förvaltningen 3/3 Kvot tillgänglighetsarbete per område 11/14 14/14 13/14 13

Detta gör vi i Luleå kommun Struktur för uppdrag och samordning Under perioden 2011-2012 har en struktur för samordningen av kommunens tillgänglighetsarbete arbetats fram. Ett kommunalt tillgänglighetsnätverk har skapats för att ge överblick, öka engagemang och medvetenhet kring tillgänglighetsområdet. Nätverkets uppdrag är att: Sammanställa och rapportera det tillgänglighetsarbete som görs på den egna förvaltningen/bolaget. Gemensamt identifiera det vi behöver förbättra och ge förbättringsförslag. Identifiera övergripande fortbildningsbehov inom tillgänglighetsområdet och återge informationen till egna förvaltningen/bolaget. Under perioden har en kartläggning genomförts där respektive förvaltning/bolag i detalj redovisat hur de arbetar med tillgänglighet. Det förstärker medvetenheten och identifierar förbättringsområden för det framtida tillgänglighetsarbetet. Tillgänglighetsnätverkets sammansättning I flera av kommunens förvaltningar/bolag finns ansvarig utsedd för genomförandet av tillgänglighetsarbetet. I nätverket ingår även representanter från det kommunala tillgänglighetsrådet. Förvaltningar/bolag har en ordinarie representant i nätverket men beroende på innehållet i nätverksträffen har ytterligare ett flertal nyckelpersoner deltagit. Luleås kommuns tillgänglighetsnätverk har väckt uppmärksamhet och intresse från andra kommuner i Sverige. Luleås kommuns tillgänglighetsnätverk Stadsbyggnadskontoret: Ullacarin Palm, Robert Fredriksson Arbetsmarknadsförvaltningen: Magnus Johansson Barn och utbildningsförvaltningen: Carina Lundström Tekniska förvaltningen: Maria Nordgren Kommunledningsförvaltningen: Ulrica Öhman Fritidsförvaltningen: Per Johansson Kulturförvaltningen: Ingela Ögren Weinmar, Cecilia Kjellander Socialförvaltningen: Margareta Hederyd Luleå Lokaltrafik AB: Gun Söderberg Luleå Energi AB: Ann-Helene Willberg Lulebo: Katrina Wikström Kommunala tillgänglighetsrådet: Ordförande: Anita Geijer Vice ordförande: Kristina Hjorth Rådet består av 17 ledamöter. Tio är representanter för olika kommunala nämnder, fem representerar handikappförbundets samarbetsorgan (HSO), en representerar Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet (DHR) och en representerar Synskadades Riksförbund (SRF). 14

Detaljerad kommunal kartläggning Arbetsmarknadsförvaltningen Fysisk tillgänglighet Med hjälp av Handisams checklista Tillgängliga besökslokaler har en analys gjorts av hur tillgängliga förvaltningens olika verksamhetslokaler är för våra kunder. Förvaltningen har utifrån den genomförda tillgänglighetsinventeringen vidtagit åtgärder. Bland annat på vuxenutbilningen är receptionsdisken och disken i biblioteket ombyggda. Ny hiss, gul-svart tape på trappor för synskadade, trösklar till grupprum i lärcentrum är borttagna. Vi har även jobbat med ökad tillgänglighet i trädgården på Hertsö miljögård. En person på förvaltningen har utsetts att ingå i tillgänglighetsnätverket. Utbildningsinsatser till personal har hållits under en halv dag. Samtliga projekt vid arbetsmarknadsförvaltningen som finansieras av Europeiska socialfonden har tagit stöd av Handisam för att säkerställa tillgängligheten i projektet. Tillgängligheten utvärderas kontinuerligt både internt i projekten samt av extern utvärderare. Inom förvaltningen finns flera goda exempel på hur vi målgruppsanpassar information och kommunikation. Likabehandlingsplan finns på lättläst svenska. Informationsmaterial till olika målgrupper inom förvaltningen finns även som lättläst. Nyanlända har möjlighet att ringa eller besöka flyktingmottagningen spontant för att få hjälp och stöd, de bokar tid med flyktingsekreteraren som håller samtal med tolk. Luleå kommun har tagit fram en broschyr på 9 olika språk som handlar om familjelivet i Sverige, den heter Att umgås med barn, den använder flyktingsekreterarna i arbetet med nyanlända barnfamiljer. Inom pilotprojektet Romsk inkludering har en brobyggare anställts för att öka den ömsesidiga förståelsen mellan olika kulturer, och förbättra Luleå kommuns bemötande av romer. I ungdomsprojektet VÅGA används nya angreppssätt för att skapa bättre förutsättningar för unga att få jobb. I projektet utgår man från de ungas önskmål, och arbetar med alternativa mötesplatser. Tillgänglig verksamhet Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att anpassa insatser till olika individers och målgruppers särskilda behov. Målet är att all personal ska inneha kompetens om rätt bemötande av kund/elev från start till mål. Vuxenutbildningen har utarbetat en handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Det finns lärare med specialkompetens för att möta elever med funktionshinder. Dessa lärare stöttar både personal och elever. Tillgänglighet utifrån behov, till exempel liten studiegrupp, hjälp med struktur och lugn och ro för elever med koncentrationssvårigheter. Vuxenutbildningen utgår från elevens behov och förutsättningar och anordnar kvällskurser och distansstudier för de som inte har möjlighet att delta dagtid. Vägvalet använder motiverande samtal för att möta ungdomar som inte fullföljt sina gymnasiestudier samt små studiegrupper för att ge eleven mer individuell tid. En specialpedagog är kopplad till gruppen som stöd för lärandet. Under våren 2013 startas en försöksverksamhet upp Nästa steg med syfte att underlätta och förbättra matchningen för personer i behov av att hitta en lämlig sysselsättningsplats. Personalen på flyktingmottagningen gör hembesök och verkar för att anpassa lägenheter och boendet för de med funktionsnedsättning. Mottagningshandläggaren genomför tillsammans med tolk en bo skola för alla nyanlända som tillhör etableringsreformen. Eftersom delar av våra målgrupper har någon form av funktionsnedsättning inbegrips tillgänglighetsaspekten vid planering av nya verksamheter. 15

Barn- och utbildningsförvaltningen Fysisk tillgänglighet Inventering påbörjad för alla skolr och förskolor. (Genomförs av TF) Påbörjat ett utvecklingsarbete under våren 2012 för mer tillgänglig information för alla medborgare på förvaltningens hemsidor. Tillgänglig verksamhet Arbetar kontinuerligt med tillgänglighetsfrågor i verksamheten utifrån arbetsmiljö och enskilda personers funktionsnedsättning. Avsatt särskilda investeringsmedel för detta. Har organiserat upp ett internt nätverk för tillgänglighet för att kunna täcka upp kompetensen inom alla tre TG-områden. Startades hösten 2011. Deltagit i samtliga möten med det kommunala tillgänglighetsnätverket Enkelt avhjälpta hinder Inventering av kommunala skol- och förskolelokaler pågår på uppdrag av BUF av Tekniska förvaltningen. Uppfyllnadsgad: 80 % inventerade Enkelt avhjälpta hinder. Inventering av publika lokaler. Fritidsförvaltningen Fysisk tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder Alla badhus och bassänger är tillgängliga för personer som sitter i rullstol. Alla sporthallar är tillgängliga för personer i rullstol. Alla idrottsplatser är tillgängliga för personer i rullstol. Tillgänglighet per telefon följs upp månadsvis. Ska ej överskrida 10 % i obesvarade samtal. Tillgänglig verksamhet Ingår i tillgänglighetsnätverk. Ansvarig för tillgänglighetsfrågor är utsedd. Samtliga chefer och personal har fått information av samordnaren. Påbörjat framtagning av plan för arbete med tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder Alla badhus och bassänger, sporthallar och idrottsplatser är tillgängliga för personer som är rullstolsburna. Det betyder att tillgängligheten och uppfyllnaden av enkelt avhjälpta hinder är väl uppfylld för vissa funktionsnedsättningar. Det finns dock några få lokaler som inte uppfyller kravet. 80 % 20 % Inventerade 80 % Kvarstående 20 % 16

Kommunledningsförvaltningen Fysisk tillgänglighet Med hjälp av Handisams checklista Tillgängliga besökslokaler har en analys har gjorts av hur tillgängligt stadshuset entré är för besökare. Vid kartläggningen av tillgänglig kommunikation/information har en analys gjorts med utgångspunkt från Handisams checklista för /information. Skrivspråket inom förvaltningen är ganska enkelt och begripligt. Däremot är rubriker inte alltid så informativa och längre dokument inleds inte med en kort sammanfattning. Kommunikationskontoret arbetar för att språket ska vara enkelt och begripligt. Kontoret har tidigare ordnat: Lättlästa texter med basinformation om Luleå kommun på lulea.se Radioutsändningar av fullmäktigesammanträden sänds via närradion idag. Från och med 2013 sänds dessa även via webbradio med länk från lulea.se. Hushållstidningen Vårt Luleå läses in av Taltidningen Föreläsningar i ämnet för fövaltningsredaktörer Språkhandbok med riktlinjer finns men behöver uppdateras Språktips och länkar på intranätet Utvecklingen på området följs, bl a via statliga språkrådet. Webbplatser För lulea.nu, platsen för Luleås platsmarknadsföring, har en tillgänglighetsanalys gjorts som visat på ett dåligt resultat. Någon handlingsplan har inte fastställts. Intranätet - Luleå kommun strävar efter att följa de riktlinjer och rekommendationer som lämnas av e-delegationen för utveckling av webbplatser i offentlig sektor. Vägledande har varit Statskontorets 24-timmarswebben. En tillgänglighetsanalys är beställd. Målet är att de brister som konstaterats ska åtgärdas. lulea.se - Luleå kommuns webbplats lulea.se görs om helt och hållet under 2012. Lansering mars 2013. Rådande standarder, och e-riktlinjer för webbutveckling ska följas. Tillgänglighetsrådet har representerats i referensgrupp. En tillgänglighetsanlys har beställts. Målet är att de brister som konstaterats på nuvarande webbplats ska åtgärdas. Alternativa format Uppläsningstjänst finns på lulea.se (ReadSpeaker) Telesvar har ordnats Undersökning pågår om inköp av punktskriftsskrivare Tillgänglig pdf programvaror och utbildning saknas och efterfrågas E-tjänster arbete för att utveckla e-tjänster pågår. Dessa kommer på sikt att ersätta en hel del behov ur tillgänglighetsaspekter. Film, tv och dvd Allt tal i filmer och tv-program textas inte - en fråga om resurser. Telefonsamtal Texttelefon med manual finns i receptionen sedan många år, men har aldrig efterfrågats. Möjligen behöver nyare variant införskaffas. Alla i Kundtjänsten har kunskap om texttelefonen. Talsvarssystemet har max fyra val. Ett av valen är personlig kontakt. Om inget val görs inom 15 sekunder vidarekopplas samtalet till telefonist. Tillgängliga konferenser Handisams folder om tillgängliga konferenser har delats ut till kontorschefer eller personer som bokar konferenslokaler. forts. 17

Tillgänglig verksamhet Styrdokument - Kommunikationspolicy och grafisk profil Att Luleå kommun ska uppfattas som tillgänglig i sin kommunikation finns inskrivet i kommunens nya kommunikationspolicy. Den nya grafiska profilen för Luleå kommun uppfyller Handisams krav på tillgänglig layout. För särskilda behov, exempelvis starkt nedsatt syn, krävs särskilda produkter och alternativa trycksaker som beställs vid behov. Gemensamma rutiner saknas för detta. Ett tillgängligt typsnitt Helvetica har köpts in och installerats på alla kommunens datorer. Varumärket Luleå kommun - Den nya plattformen för varumärket Luleå kommun poängterar att kommunen ska vara en tillgänglig kommun. Det ska vara lätt att komma i kontakt med Luleå kommun. Halv inspirations-/kunskapsdag har hållits där tillgänglighetsområdet har introducerats för alla medarbetare. Grupparbeten ingick där hinder för tillgänglighet och förslag på åtgärder diskuterades. Listan handläggs nu av kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp för vidare åtgärder. Listan har vidarebefordrats till en arbetsgrupp med representanter från alla kontor som ska lyfta fram fem fokusområden att arbeta vidare med under 2013. PPT-material för chefer att arbeta med frågan har tagits fram. Huvudtankarna i detta material åskådliggjordes under KLF-dagen. Materialet introducerar tillgänglighetsfrågan, pekar ut ansvarsfördelning och innehåller diskussionsuppgifter. Förvaltningen har utsedd tillgänglighetssamordnare som deltar i tillgänglighetsnätverkets arbete. Upphandling av översättningstjänster och tillgängliga konferenser pågår. Standardiserad text finns med i alla kommunens rekryteringsannonser Vi värdesätter de kvaliteter som en jämn ålders- och könsfördelning samt kulturell mångfald tillför verksamheten. Tillgänglighetsperspektivet är en del i skautbildningen om rekrytering. Denna utbildning vänder sig till chefer och hr-funktioner. Förbättringsförslag Öka antalet praktikanter med funktionshinder inom förvaltningen Utveckla klarspråksarbetet Se över rutiner för alternativa format Fler interaktiva guider Genomgång av certifierad person av hur tillgängligt stadshuset är att besöka, undersöka om enkelt avhjälpta hinder finns. 18

Kulturförvaltningen Miljökontoret Fysisk tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder Fler platser tillgängliga för funktionsnedsatta i stora salen, Kulturens Hus Arbete pågår med förbättrade hemsidor Arbete pågår med sociala medier Synliggör servicedeklarationerna Omfattande information på hemsidan Annonsering om aktuella miljöfrågor Servicetelefon för inkommande frågor Arbete med förbättrad telefonstatistik Bemötande Språkgranskare Tillgänglig verksamhet Ingår i tillgänglighetsnätverk Ser över sina öppettider Verkar för olika utställningar som ska ge tillgänglighet till konsten och det offentliga rummet Planerar en internutbildning under 2012 med fokus på allmän information om talboksverksamhet Förbättrade bokningsrutiner på Lillan Arbete pågår gällande bokbussens turtider Verkar för olika utställningar som ska öka tillgänglighet till konsten och det offentliga rummet. Flertalet utställningar har uppmärksammat tillgänglighet och de rättigheter som människor med funktionsnedsättningar innehar. Genom utställningen Sinnligt fick man med hjälp av alla sina sinnen utforska konsten. Hör ni mig var en utställning som anordnades 2010 där symbolspråket Bliss uppmärksammades. Under hösten 2012 kommer en utställning, Ta plats, som utnyttjar samtidskonstens möjligheter att nå alla och att vara en mötesplats oberoende av faktorer som ålder, kön, etnicitet och funktionsförmåga. Räddningstjänsten Informerat om skydd och säkerhet vid olika publika arrangemang under året. Hemsidan underlättar informationsspridningen Tillgänglig verksamhet Kursverksamheten utökas ständigt Schemaplanering för de dagstidsanställda, för att skapa god tillgänglighet 19

Socialförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Fysisk tillgänglighet Alla nyproducerade vård och omsorgsboenden samt gruppbostäder är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Eftersträvar att alltid ha uppdaterad information på webben Tillgänglig verksamhet Tillgänglighet per telefon följs upp kontinuerligt Ingår i tillgänglighetsnätverk Arbetar löpande med tillgänglighetsaspekterna som en del av det dagliga arbetet. Arbetar löpande med tillgänglighetsaspekterna som en del av planeringsarbetet Fysisk tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder Bostadsanpassning Tillsyn i enlighet med PBL (Plan- & bygglagen) Inventering av offentliga lokaler på Storgatan är påbörjad. Högtalaranläggning inköpt för offentliga möten och samråd, likväl som vid interna möten. Utbildning/information kring inre och yttre tillgänglighet samt enkelt avhjälpta hinder för flertalet förvaltningar och politiska nämnder. Tillgänglig verksamhet Övergripande samordningsansvar för kommunkoncernens tillgänglighetsfrågor riktade till personer med funktionsnedsättning. Implementerar plan-och bygglagen i det dagliga arbetet. Under 2012 arbetat med att inom förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete även implementera tillgänglighetsperspektivet. Stödjande och kompetenshöjande aktiviteter, till förvaltningar, bolag och nämnder, har genomförts och pågår kontinuerligt. Insiktsvecka i samarbete med HSO för att öka kunskaper och insikter om funktionshindersperspektivet för att förbättra tillgängligheten inom stadsbyggnadskontoret och för att bli bättre stadsplanerare. 20