arbetsko 2.b ... forts. på planförslagets Geografisk del Inlandsbyarna Gärsnäs Borrby Hammenhög St Olof byarna och klungor av hus

arbetsko 2.b... forts. på planförslagets Geografisk del Inlandsbyarna Gärsnäs Borrby Hammenhög St Olof byarna och klungor av hus 73 74 8 86 92 99

Inlandsorterna Gärsnäs, Borrby, Hammenhög och SAnkt Olof Vi ska bevara och utveckla Simrishamn genom att vårda styrkan i vårt arv och utveckla det för framtiden. Vi ska arbeta för att göra kommunen ännu mer levande året runt. VART VI VIll Kontrasterna mellan Simrishamn och byarna och byarna emellan med sina starka identiteter gör oss unika. Tillsammans ska vi göra kommunen mer levande och tillgänglig. Vi ska ta tillvara befintliga mötesplatser och utveckla nya. Simrishamns kommun ska verka för att ytterligare utöka medborgarnas inflytande. Kommunen ska förstärka och utveckla medborgardialogen genom fler och förbättrade kommunikationskanaler, med särskilt fokus på ungdomars och äldres medverkan i den demokratiska processen. bakgrund Även en översiktsplan måste begränsas. Därför har de fyra största inlandsorterna valts ut för djupare analys. Förhoppningen är att föreslaget nytt Arkitektur- och kulturmiljöprogram ska ta upp och behandla de många mindre orter och kulturmiljöer som finns (se t.ex. ställningstagandet i kap. 3A Bostadsförsörjning/Strategisk planläggning, Arkitektur- och kulturmiljö). Två av Simrishamns fyra större inlandsorter är av riksintresse för särskilt värdefulla kulturmiljöer (Hammenhög och Sankt Olof). Alla dess orter har helt olika karaktär. De ligger i sina speciella landskap och har olika förutsättningar. Stämningen är också mycket olika. Men alla är mycket levande. Alla, förutom Gärsnäs, har vuxit vidare ovanpå gamla bytomter (fornminnesytor). I inlandsbyarna ser vi inflyttning, många hus är charmiga med fina uppvuxna trädgårdar. Det är aktiva byar, med många engagerade företagare och invånare i olika konstellationer för samverkan. Avstånden mellan byarna är relativt små och ger tillgång till en mångfald av naturupplevelser. Det som fattas är möjligheten att enkelt ta sig mellan inlandsbyarna på cykel eller med buss. På många håll saknas det också gröna och trygga kopplingar inom samhällena. Omsorgen om det offentliga rummet upplevs som viktigt för de som bor på orterna, men också för besökare. Simrishamn är en liten kommun, med en svagt vikande befolk- ningsutveckling. Fler borde ges tillfälle och förutsättningar att bo här året runt. Fler barn borde få chans att bo här. Kommunen och dess invånare måste tänka i nya banor, hitta nya vägar tillsammans, för att skapa förutsättningar för inflyttning och också ett gott liv för de som redan bor här. Byskolornas framtid är inte enkel i Simrishamns kommun (se vidare kap. 3A utbildning, s. 122). Osäkerheten underminerar lätt ett samhälles möjligheter att lita på framtiden och därmed utvecklas kraftfullt. Simrishamns kommun vill fortsätta utvecklas genom att ny bebyggelse lokaliseras till befintliga orter, så att dessa stärks och så att kontrasten mellan tätortsbebyggelsen och naturlandskapet blir tydlig och identitetsskapande. För inlandsbyarnas del handlar det om att göra dem ännu mer attraktiva. Generella, komplexa och högaktuella frågor om genomförande, om internationella och nationella överenskommelser, miljöfrågor, va-frågor, klimatanpassning och miljö- och riskfaktorer tas upp i kap. 1, 3C, och även i den s.k. Bebyggelsestrategin, s. 18. Upplägg för inlandsorterna Inlandsorterna analyseras enligt samma metod som kustorterna Skillinge och Kivik samt Centrum Simrishamn. Konfliktkartor mellan olika allmänna intressen i tätorterna är viktiga, med betoning på risk-, vatten-, klimat-, energi- och miljöfrågor. Viktigt är också att belysa hur orterna kan göras ännu mer attraktiva. Veta mera: Svensk författningssamling; PBL (Plan- och Bygglagen), MB (Miljöbalken). www.lansstyrelsen.se/skane Länsstyrelsens Skånes kustområden ett nationallandskap Det Skånska landsbygdsprogrammet. 72 / KAP.2 / samrådshandling INLANDSBYARNA / 73

inlandsorten gärsnäs gärsnäs IGÅR OCH idag Gärsnäs med omnejd är verkligen slätt. I orten finns en mindre höjd där den gamla möllan är belägen. I Stiby, som är en mycket gammal by i öster, skymtar också kyrkan på en höjd. Gärsnäs identitet är inte helt lätt att fånga. Gärsnäs var från början ett stationssamhälle. Den första bebyggelsen växte fram runt järnvägsstationen som anlades i slutet av 18-talet. Saftstationen var en viktig del av samhället, en filial till sockerbruket i Köpingebro. Orten delas av riksväg 11 och järnvägen. De tre delarna har olika karaktär och hänvändelse. Vid torget ligger det anrika Norrmans konditori, det gamla hotellet och det ur kulturmiljösynpunkt intressanta kommunhuset från 5-talet. De sistnämnda står utan utåtriktad verksamhet i dagsläget. ärnvägsstationen är privat bostad. Söder om järnvägen ligger skolan byggd i slutet av 6-talet och idrottsplatsen. Väster om skolan breder ett välskött område med 1½-planshus från samma tidsperiod ut sig, flera med tidstypiska återvändsgator. Simrishamnsbostäder äger både det särskilda boendet, Rosenborg, och ett antal flerbostadshus med marklägenheter, i detta område. Äldreboendet blockerar kopplingen mellan detta område och stationsområdet. Norr, och närmast söder om järnvägen ligger den äldsta bebyggelsen. Många hus har personlig karaktär och skönhet, det finns också en gammal mölla på en höjd som längtar efter sina nedtagna vingar. Längs riksväg 11 finns ett stråk av villor/småhus med tydlig hänvändelse mot riksvägen, det ger upplevelsen av en sammanhållen brokighet. I västra delen finns flera flervåningshus i tegel från 5-talet. I Gärsnäs finns skola, vårdcentral, matvarubutik, konditori, bensinstationer, bageri, gatukök med närlivs, möbelindustri, bilmekaniker, gallerier, järnaffär, elaffär, trädgårdsbutik, frisör, bilaffär, däckföretag, verkstad, suggcenter, med mera. Husen är relativt billiga i Gärsnäs och det är nära till skola och pendlingsmöjligheter, något som lockar många unga familjer. Den nyare vägdragningen förbi samhället i nordväst har säkert inneburit effektivare transporter, men samtidigt en förlust av liv och rörelse inne i byn. Söder om byn ligger Gärsnäs slott med anor från medeltiden. Det var här man bodde och arbetade, på slottets ägor. Till slottet hörde en by med kyrka. Gärsnäs har två byalag, ett antal klubbar och föreningar. Idrottsplatsen är välbesökt. Det finns en boulebana. Bibliotek finns i skolan. Utemiljön vid skolan och den s.k. ägarparken är populära mål för barnlek och rekreation. Gärsnäs har Pågatågstation med förbindelse Tomelilla-Ystad-Malmö. Regionbussen (2 ggr/ dag), Sk5, mellan Simrishamn och Lund genomkorsar byn (18 ggr/dag). Längs väg 11 finns cykelväg liksom längs järnvägsområdet. Pendlingsmöjligheterna är med andra ord goda i Gärsnäs. Stora delar av Gärsnäs är historisk våtmark. Dikningsföretagen är flera. Vid ändrade klimatförhållanden skulle detta kunna leda till periodvisa översvämningar. Förslagsvis kan ny våtmark/naturområde, tillskapas för att öka attraktiviteten i utemiljön i Gärsnäs och samtidigt jämna ut höga vattenflöden. Konflikter idag Splittrade bydelar utan naturlig koppling i form av väl utformade, upplysta och trygga stråk. Trafiksituationen längs Riksväg 11 och Pilegatan. Cykelvägar till grannbyarna saknas. Odefinierat centrum, med tomma byggnader på viktiga offentliga platser, t.ex. före detta Kommunalhuset och Hotellet vid torget. Riksväg 11 är transportväg för farligt gods. Omfattande grisuppfödning pågår på en gård sydväst om orten (lukt). Gärsnäs möbler (buller). Dikningsföretagen som berör Gärsnäs medför ökade risker för översvämning. Vad gärsnäsborna tyckte om sin by 213 Majoriteten är åretruntboende här. Gärsnäsborna trivs i sin by, den har bra service och kollektivtrafik, dessutom ligger orten mitt i kommunen! En lugn och trygg ort med natur och kultur inpå knuten. Fast orten känns odefinierad, den flyter liksom ut. Det största problemet är torget, med området mellan Ica och runt Pågatågsstationen, det är illa omhändertaget och känns blåsigt. Man borde förvandla detta ingenmansland till en naturlig välkomnande samlingspunkt med verksamheter och liv. Gärsnäs borde kunna profilera sig, men som vad? Trafiken längs väg 11 upplevs av många som hotfull. 74 / KAP.2 / samrådshandling INLANDSBYARNA / 75

Befolkningsmängd / Demografi by 1. redovisar risker Utdikad mark (båtnadsområde) Kulverterat vattendrag (dikningsföretag) Gärsnäs Verksamhetsområde. Hänsyn till eventuellt skydddsavstånd krävs vid nybyggnation. Förorenad mark. Hänsyn till eventuellt skydddsavstånd krävs vid byggnation. 2% 47% 33% -2 år 2-6 år 6 + 211 var 974 personer folkbokförda i Gärsnäs. Under en 1-årsperiod har antalet folkbokförda ökat med 44 i Gärsnäs. Våren 212 fanns det 15 elever i Gärsnäs F6-skola. 212 var 3 personer boende på Särskilt boende. 81 stycken hade behov av hemtjänst. Stiby 2. omgivningar ordbruksmark Område med höga naturvärden Gärsnäs Vindkraftsplan B-område 35 7 m Stiby 3. service & livsmiljö Samhällsfunktion Hyreshusenheter Grönområden, idrottsanläggning inom ortsavgränsning. Gärsnäs Den småskaliga unika kulturmiljön ökar ortens identitet Utredning bör göras avseende lämpligt skydd mot förvanskning av byggnader. Risk för elektromagnetiskt strålning. Konflikt djurhållning Befintlig cykelväg 35 7 m 76 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 77

Förslagskarta GÄRSNÄS Planreserv + Utredningsområden Planreserv 5 enbostadshus alternativt 85 mindre lägenheter + 4 ha för näringsverksamhet () Utredningsområden 5 enbostadshus alternativt 85 mindre lägenheter 2 1 A Teckenförklaringar B Mark avsätts för dubbelspårig tågtrafik med skyddsavstånd på 3-6 m B Kommunägd mark 2 B 1 A Planreserv Befintliga detaljplaner, bostadsändamål om inte annat anges Utredningsområde 1 1 1 2 Enkla, för omgivningen tilltalande mindre hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus år 215-225 Samma som 1, men utvecklas 22-23 Icke störande verksamhet samt handel, kontor och centrumsverksamhet. Ortsavgränsning Befintlig cykelväg Cykelväg - föreslås Prior. område Bymiljö Högprioriterade stråk som föreslås förtätas med blandad bebyggelse, bostäder och verksamheter. Förädla gaturummen. ärnväg Idrottsanläggning Ställningstaganden Gärsnäs Avvägningar mellan allmänna intressen Föreslagna utredningsområde A1, B1, B2, och markreserv för dubbelspår kan komma att stå i konflikt med de Skånska utmaningarna Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser och Skydd av Skånes natur-och kulturvärden. Trots detta bedöms ny bostadbebyggelse/näringsverksamhet/ dubbelspår efter en avvägning ändå vara lämpliga för sitt föreslagna ändamål, med hänvisning till vikten av att kunna bibehålla servicenivån och stärka orten som servicepunkt med mycket god kollektivtrafik. Detta anses vara av väsentligt allmänt intresse. Det anses inte medföra påtaglig skada. Är detta gärsnäs 22? I framtidens Gärsnäs är den besvärliga trafik- och risksituationen utredd, man har funnit lösningar på det som idag upplevs negativt och som en delning av byn. Torget och platsen runt järnvägen har definierats och upplevs som sammanhållna och välkomnande och lummiga. Utåtriktade verksamheter har etablerats runt torget som är en levande plats för möten. Den viktiga flyttkedjan har satts igång genom Simrishamnsbostäders byggande av trygghetsbostäder. Detta innebär att äldre kan flytta till ett mer ändamålsenligt boende, och lämna plats för barnfamiljers boendebehov, men också att yngre människor kan hitta ett prisvärt boende på orten. Gröna kopplingar har etablerats. ägarparken har en upplyst motionsslinga. Cykelväg mot Simrishamn och Hammenhög har etablerats. Parallellt med det gamla järnvägsspåret har en cykelväg, norrut mot Gyllebosjöns naturområde/s:t Olof etablerats. Orten upplevs som småskalig och väl bevarad men med inslag av modern arkitektur. Det är en levande by året om. Gärsnäs har egen mataffär, förskola och skola. Flera familjer flyttar hit varje år. Turismen har ökat. Bebyggelsen har inte tillåtits flyta ut utan bildar en tydlig och identitetsskapande gräns mot landskapet i alla väderstreck. Förtätning har skett på väl valda platser. Värdefull kulturbebyggelse har skyddats från förvanskning genom utökad lovplikt. Markreserv för dubbelspårig tågtrafik har avsatts väster om samhället. Laddningsstationer för elbilar finns på tre platser. Mark har avsatts för lokalt värmeverk. Producenter av kvalitativ lokalproducerad mat har sina självklara köpare på orten. MKN - Miljökvalitetsnormer V = Vattenkvalitet - Utredning pågår B = Buller - Kontrollmätning föreslås L = Luft - Kontrollmätning föreslås Verksamheter (med A,B,C och U tillstånd, se kap. 3C Risk s. 178) med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Förorenad mark med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Laddningsstation för elfordon. Mark föreslås att avsättas för lokalt värmeverk och ev. solcellpark. Busshållplats Återvinningsstation Grönstråk etableras Reningsverk har kapacitet för föreslagen exploatering (utpekas ej på kartan) Dricksvattenförsörjning är säkerställd för ytterligare explaotering, förutsätter koppling till Smedstorps vattenverk. (utpekas ej på kartan) Behov och förslag på lösning av konflikter Att definiera det unika med varje ort, att bibehålla och utveckla deras stora kulturhistoriska värden är ett av målen i kommunens vision. Arkitektur- och kulturmiljöprogram med fokus på medborgardialog och folkhälsa föreslås upprättas, se kap. 3A Människorna och samhället - Kultur, s. 128. Diskussion om Byahuset och Hjärtats stig bör föras, se kap. 3A Social hållbarhet, s. 124. Med hänvisning till förslagskartan bör de offentliga rummen kopplas samman så att fler mötesplatser och stråk uppstår, med ett centrum vid torget och tågstationsområdet. Pendlarparkering bör integreras. Nya tätortsnära gång- och cykelvägar bör ses över. Cykelvägar som sammankopplar inlandsbyarna med varandra, med naturområden, havet och med Centrum Simrishamn är önskvärda. Mark avsätts för järnvägsändamål/dubbelspår väster om orten. Trafiksituationen i Gärsnäs bör utredas i samarbete med Trafikverket. Kommunen ska i samarbete med Skånetrafiken utreda möjligheten för en busslinje mellan inlandsbyarna med koppling till Pågatåg. I Gärsnäs kan kommunen komma att ha markanspråk för utbyggnad av äldreomsorg vid befintligt boende. Tidigare ställningstaganden/riksintressen, hela eller delar av området: Vid Stiby kyrka finns ett utbrett fornminnesområde. Ri kulturmiljöstråk, Ri särskilt värdefulla kulturmiljöer, Ri järnväg, Ri farligt gods. Detaljplaner / Samlad bebyggelse. 78 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 79

inlandsorten IGÅR OCH idag Borrby byalag kallar sin by för Österlens hjärta. Det är en gammal by med medeltida anor. Man förnimmer att byn vänder sig mot och ligger nära havet. Själva stationssamhället utvecklades efter att Ystad-Gärsnäs järnväg (YG) invigts år 1894. ärnvägen, som förstatligades 1941, lades ned 197. Borrby är ett typiskt exempel på hur en centralort på landsbygden kunde se ut under 18-talets senare, och 19-talets första, hälft. Åkermarken sträcker sig långt in mot byn. Landsvägarna strålar samman i torget med kyrkan S:ta Maria. Denna byggdes 1841 på den plats där en 11-talskyrka tidigare legat. Borrby samhälle har i stora delar behållit sina gamla hus och gator. Några nyare områden med 5-8-talsbebyggelse finns. Detta bidrar till en upplevelse av sammanhållen brokig charm. Måns Nils torg och busstorget (tidigare tågstationen) utgör två tydliga platser. Bakom de många tätbebyggda och smala gatorna gömmer sig privata trädgårdar. Många hus är fritidshus. Flera äldre byggnader finns, t.ex. kyrkan, prästgården (församlingshemmet) och Sparbanken. I direkt anslutning till Borrby i norr ligger Borrby Backar, ett naturområde med stor potential för utveckling. Det utgör en oas för byborna. Åsryggarna i området används sedan länge som betesmarker och i sänkorna ligger fina våtmarker. Skogsdungarna består av blandlövskog. Området kan med rätt skötsel bli mycket värdefullt. På våren är här intensiv fågelsång. I direkt anslutning till byn ligger Sisselas källa, som enligt sägnen uppstod där S:ta Sissela föll död ner, genomborrad av Borres svärd. Området är till stor del lättillgänglig och välbesökt. Borrby är en mycket livaktig by. Byalaget är aktivt. Skolan ligger naturskönt på en höjd med utsikt mot havet och i anslutning till Borrby backars naturområde. I Borrby finns vårdcentral, apotek, matvarubutik, bensinstation, bio, frisör, butiker, bilmekaniker, antikvariat, gallerier, lampaffär, trädgårdsbutik, B&B, pizzeria, loppis, idrottsplats, ridskola med mera. Borrby har relativt goda bussförbindelser till Simrishamn, Hammenhög och Ystad (2+12 ggr/dag). Det går dock ingen buss mellan Hammenhög och Gärsnäs/Smedstorp, vilket försvårar pendlingsmöjligheterna för de som inte har bil att ta sig mot Lund. Möjlighet att cykla till havsstrandens finns längs en enskild väg, men den sista sträckan mot havet är mycket trafikerad. En arkeologisk gång och cykelled mellan Borrby och Östra Hoby, diskuteras bland lokalbefolkningen. Det är en sträcka med stora arkeologiska värden. Borrby har flera arbetsplatser med anställda och många egenföretagare. Borrby är omgiven av historiska våtmarker, och berörs av flera dikningsföretag vilket innebär att det finns problem med översvämningar i vissa delar. Småskaligheten i Borrby bör bevaras. De gemensamma platserna bör definieras. Gångar och cykelvägar bör ses över och bindas samman. Hjärtats stig, gärna kopplad till Borrby Backar, med plats för sittbänkar på lagom avstånd borde vara möjlig i Borrby. Det är viktigt att skapa läplatser i de offentliga rummen. Skolmiljön och dess kopplingar till det övriga samhället bör ses över. Det finns en relativt stor outnyttjad planreserv i Borrby. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är så få, finns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden. Konflikter idag Flera dikningsföretag berör Borrby och medför ökade risker för översvämning. Cykelvägar saknas till grannbyarna och havet. 8 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 81

1. redovisar risker Utdikad mark (båtnadsområde) Vattenskyddsområde Delvis kulverterat vattendrag (dikningsföretag) Risk för översvämning spill-/ dagvattenledning/ dikesföretag inom kommunens verksamhetsomr. Förorenad mark. Hänsyn till eventuellt skydddsavstånd krävs vid byggnation. 4 8 m 2. omgivningar Exploatering av området kan komma att stå i konflikt med de skånska utmaningarna Skydd av Skånes natur-och kulturvärden och Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser och riksintressen. ordbruksmark Vad borna tyckte om sin by 213 Område med höga naturvärden Borrby har bra service! Kommunikationerna är goda. Här är tryggt och trivsamt. Men det offentliga rummet behöver tas om hand. Trygga gångbanor behövs längs vägarna in till byn. Det bästa med Borrby är närheten till havet! Men det saknas cykelväg sista biten. En längre promenadväg/motionsstig behövs. Det skulle behövas fler barnfamiljer i byn. Samarbetet mellan byalag, föreningar och exempelvis skolan kan utvecklas. 4 8 m 3. service & livsmiljö Samhällsfunktion Hyreshusenhet Grönområden, idrottsanläggning inom ortsavgränsning Den småskaliga unika kulturmiljön ökar ortens identitet Utredning bör göras avseende lämpligt skydd mot förvanskning av byggnader och kulturmiljön. Risk för elektromagnetiskt strålning Konflikt närhet till djurhållning Befintlig förbindelse för cykelväg mot havet 82 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 83 4 8 m

Förslagskarta BORRBY Planreserv Befolkningsmängd / Demografi X X X Planreserv 5 enbostadshus alternativt 85 mindre lägenheter + 6 ha för näringsverksamhet () B V Teckenförklaringar Kommunägd mark Planreserv Befintliga detaljplaner, bostadsändamål om inte annat anges 18% 44% 38% -2 år 2-6 år 6 + B-L Enkla, för omgivningen tilltalande mindre hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus år 215-225 Samma som 1, men utvecklas 22-23 Icke störande verksamhet samt handel och kontor. Detaljplan utgår 211 var 92 personer folkbokförda i Borrby. Under en 1-årsperiod har antalet folkbokförda minskat med 32 i Borrby. Våren 212 fanns det 71 elever i Borrby F6-skola. 212 var 38 personer boende på Särskilt boende i Borrby. 64 stycken hade behov av hemtjänst. Ortsavgränsning Cykelväg - föreslås Högprioriterade stråk som Hjärtats stig samt ridstigar föreslås. Idrottsanläggning MKN - Miljökvalitetsnormer V = Vattenkvalitet - Utredning pågår B = Buller - Kontrollmätning föreslås L = Luft - Kontrollmätning föreslås Ställningstaganden Borrby Förorenad mark med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Laddningsstation för elfordon. Mark föreslås att avsättas för lokalt värmeverk och ev. solcellpark. Busshållplats Återvinningsstation Bevarande av våtmarker uppströms för att minska risken för översvämningar. I anslutning till befintligt naturvårdsområde. Avvägningar mellan allmänna intressen Samhället har en stor planreserv (obebyggda detaljplaner). Särskilt en detaljplan, X, står i konflikt med de Skånska utmaningarna Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser och skydd av Skånes natur- och kulturvärden, varför den föreslås utgå. Behov och förslag på lösning av konflikter Att definiera det unika med varje ort, att bibehålla och utveckla deras stora kulturhistoriska värden är ett av målen i kommunens vision. Arkitektur- och kulturmiljöprogram med fokus på medborgardialog och folkhälsa föreslås upprättas, se kap. 3A Människorna och samhället - Kultur, s. 128. Diskussion om Byahuset och Hjärtats stig bör föras, se kap. 3A Social hållbarhet, s. 124. är detta 22? Omsorgen om det offentliga rummet bör förbättras. Föreslagna nya cykelvägar bör kopplas genom orten på ett tryggt sätt. I Borrby har den viktiga flyttkedjan satts igång genom byggande av trygghetsbostäder. Detta innebär att äldre kan flytta till ett mer ändamålsenligt boende, och lämna plats för barnfamiljers boendebehov, men också att yngre människor kan hitta ett prisvärt boende på orten. Tillgängligheten till området vid Borrby Backar har genomförts. Orten upplevs som småskalig och väl bevarad men med inslag av modern arkitektur. Det är en levande by året om. Borrby har egen mataffär, förskola och skola. Flera barnfamiljer flyttar varje år hit. Turismen har också ökat. Bebyggelsen har inte tillåtits flyta ut utan bildar en tydlig och identitetsskapande gräns mot landskapet i alla väderstreck. Förtätning har skett på väl valda platser. Värdefull kulturbebyggelse har skyddats från förvanskning genom utökad lovplikt. Laddningsstationer för elbilar finns på tre platser. Mark har avsatts för lokalt värmeverk och biogasproduktion. Producenter av kvalitativ lokalproducerad mat har sina självklara köpare på orten. Reningsverk har ytterligare kapacitet för föreslagen exploatering (utpekas ej på kartan). Dricksvattenförsörjning är säkerställd för ytterligare explaotering. (utpekas ej på kartan) Kommunen ska i samarbete med Skånetrafiken utreda möjligheten för en busslinje mellan inlandsbyarna med koppling till Pågatåg. Nya tätortsnära gång- och cykelvägar bör ses över. Cykelvägar som sammankopplar inlandsbyarna med varandra, med naturområden, havet och med Centrum Simrishamn är önskvärda. Tidigare ställningstaganden/riksintressen, hela eller delar av området: Större delen av byn är ett fornminne. Detaljplaner. Simrishamns kommuns naturvårdsprogram. Skötselplan för Borrby backar. 84 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 85

inlandsorten hammenhög hammenhög IGÅR OCH idag Hammenhög är en sammanhållen ort med helt egen stämning och identitet. Byalag kallar sig för Nära himmel och jord. Det är en gammal by med medeltida anor. Hammenhög är ett typiskt exempel på hur en centralort på landsbygden kunde se ut under 18-talets senare hälft och första halvan av 19-talet. Åkermarken sträckte sig långt in mot bygatan, längs vilken byggnaderna strukturerades. Hammenhögs samhälle har i de västra delarna behållit sin äldre, långsträckta byform. Bebyggelsen domineras till stor del av sekelskiftets tegelarkitektur. Centrum försköts så småningom österut; ett nytt torg anlades på 195-talet, i fronten av detta placerades det stolta kommunalhuset i tidstypisk tegelarkitektur. Vissa äldre byggnader, som t.ex. tingshuset, gästgivaregården, kyrkan och prästgården, är liksom bebyggelsens struktur av speciellt kulturhistoriskt intresse. Verksamheter inom fröhandel och förädling utvecklades tidigt och både var och är av stor betydelse för området. N.H. Nilssons bilaffär är en mycket välbevarad miljö och ett värdefullt dokument över bilismens frammarsch och påverkan på samhället under 19-talet, både på och vid sidan av vägen. I Hammenhög finns flera riktigt stora byggnader (två silos och före detta Hammenhög frös byggnader/växthus). Dessa brukas fortfarande och utgör tydliga karaktärsskapande element från både insidan och utsidan. Hammenhög, med sin lätt slingrande bygata som samlande ele- 86 / KAP.2 / samrådshandling ment, ligger tydligt förankrat i ett vackert böljande odlingslandskap. I öster finns ett tydligt höjddrag i landskapet vid vilken den gamla folkhögskolan är placerad (numera B&B). Inom orten finns inte mycket naturmark, men däremot en slags rikedom på grönska: Allmänna grönytor och smitgångar, som förbinder gator och platser och förankrar det byggda som helhet så att det känns nära och mänskligt. Hammenhög är en mycket livaktig by med mycket kulturell verksamhet. Byalaget är aktivt. Det finns skola i Hammenhög. Här finns också bl.a. advokatbyrå, matvarubutik, bensinstation, frisör, gatukök, butiker, bilmekaniker, gallerier, lampaffär, blomsterbutik, bilaffär, gästgiveri, b&b, restauranger, loppisar, möbelbutik, friluftsbad och idrottsplats med mera. Hammenhög har relativt goda bussförbindelser till Simrishamn, och Ystad (2 ggr/dag). Men det går ingen buss mellan Hammenhög och Gärsnäs/Smedstorp vilket försvårar pendlingsmöjligheterna för de som inte har bil att ta sig mot Lund. Gång och cykelvägar behöver utvecklas både inom orten och mellan inlandsbyarna. Det finns en stor outnyttjad planreserv i Hammenhög på kommunalägd mark. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är så få, finns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden. Förtätning av orten kan också vara möjlig. Småskaligheten bör bevaras. Gångar och cykelvägar bör ses över och bindas samman. Hjärtats stig, med plats för sittbänkar på lagom avstånd borde kunna finna flera sträckningar i Hammen- hög. Det är viktigt att skapa läplatser i de offentliga rummen. Området vid Hammenhögs frö har en stor potential inför framtiden. Byggnaderna är stora och skulle på sikt kunna prövas för nya verksamheter. Skolmiljön och kopplingarna från den till det övriga samhället bör ses över. Pendlarparkering bör utredas. Befolkningsmängd / Demografi Konflikter idag Flera dikningsföretagen som berör Hammenhög medför ökade risker för översvämning inom byn. Cykelvägar till grannbyarna saknas. Vad hammenhögsborna tyckte om sin by 213 Hammenhögsborna älskar sin by, här är vänligt, kreativt och positivt. Många barnfamiljer flyttar in. Kommunikationer är viktigt! Och IT-infrastruktur. Man borde verka för busstrafik mellan Borrby-Hammenhög-Gärsnäs för underlättande av pendling mot västra Skåne. Och gröna promenadstråk så att människor kommer sig ut i byn. Det behövs cykelbanor mellan byarna. Det är trafikfarligt vid infarten från Smedstorp. Skapa ett kontorshotell för småföretagare! Gör byn ännu bättre! 22% 47% -2 år 2-6 år 31% 6 + 211 var 871 personer folkbokförda i Hammenhög. Under en 1-årsperiod har antalet folkbokförda ökat med 66 i Hammenhög. Våren 212 fanns det 11 elever i Hammenhög F6-skola. 212 var 35 personer boende på Särskilt boende. 55 stycken hade behov av hemtjänst. inlandsbyarna / 87

1. redovisar risker Utdikad mark (båtnadsområde) Vattenskyddsområde Kulverterat vattendrag (dikningsföretag) Risk för översvämning spill-/ dagvattenledning/ dikesföretag inom kommunens verksamhetsomr. Förorenad mark. Hänsyn till eventuellt skydddsavstånd krävs vid byggnation. 3 6 m 2. omgivningar ordbruksmark Exploatering av området kan komma att stå i konflikt med riksintressen. 3 6 m 3. service & livsmiljö Samhällsfunktion Hyreshusenhet Grönområden, idrottsanläggning inom ortsavgränsning Den småskaliga unika kulturmiljön ökar ortens identitet Utredning bör göras avseende lämpligt skydd mot förvanskning av byggnader och kulturmiljö. Risk för elektromagnetiskt strålning Konflikt djurhållning 88 / KAP.2 / samrådshandling 3 6 m inlandsbyarna / 89

Förslagskarta HAMMENHÖG Planreserv + Utredningsområden Planreserv 7 enbostadshus alternativt 14 mindre lägenheter +,7 ha för näringsverksamhet () Utredningsområden 1 ha för näringsverksamhet () B B Teckenförklaringar Kommunägd mark Ställningstaganden Hammenhög Planreserv Befintliga detaljplaner, bostadsändamål om inte annat anges Avvägningar mellan allmänna intressen Utredningsområde Samhället har en stor planreserv (obebyggda detaljplaner). Icke störande verksamhet samt handel och kontor. Ortsavgränsning Cykelväg - föreslås med alternativ dragning söderut på f.d banvall Inga utredningsområden för bostäder föreslås. Ett utredningsområde för näringsverksamhet föreslås. Detta kan komma att stå i konflikt med de Skånska utmaningarna Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser. Trots detta bedöms ny näringsverksamhet kunna stärka orten, så att servicen på orten och i Simrishamn kan upprätthållas, vilket anses vara av väsentligt allmänt intresse. Idrottsanläggning Behov och förslag på lösning av konflikter ÄR DETTA hammenhög 22? I framtidens Hammenhög är besvärliga punkter för trafik och risker utredda och åtgärdade. Den viktiga flyttkedjan har satts igång genom byggande av trygghetsbostäder. Detta innebär att äldre kan flytta till ett mer ändamålsenligt boende, och lämna plats för barnfamiljers boendebehov, men också att yngre människor kan hitta ett prisvärt boende på orten. Det gamla järnvägsspåret används som gång-och cykelväg norrut mot Gärsnäs/Gyllebosjöns naturområde och söderut mot Borrby och havet. Nya gångstigar planeras inom samhället. Orten upplevs som småskalig och väl bevarad men med inslag av modern arkitektur. Det är en levande by året om. Hammenhög har egen mataffär, förskola och skola. Flera barnfamiljer flyttar in varje år. Turismen har också ökat. Bebyggelsen har inte tillåtits flyta ut utan bildar en tydlig och identitetsskapande gräns mot landskapet i alla väderstreck. Förtätning har skett på väl valda platser. Värdefull kulturbebyggelse har skyddats mot förvanskning. Laddningsstationer för elbilar finns på tre platser. Mark har avsatts för lokalt värmeverk och biogasproduktion. Producenter av kvalitativ lokalproducerad mat har sina självklara köpare på orten. MKN - Miljökvalitetsnormer V = Vattenkvalitet - Utredning pågår B = Buller - Kontrollmätning föreslås L = Luft - Kontrollmätning föreslås Laddningsstation för elfordon. Mark föreslås att avsättas för lokalt värmeverk och ev. solcellpark. Busshållplats Återvinningsstation Verksamheter (med A,B,C och U tillstånd, se kap. 3C Risk, s. 178) med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Reningsverk som orten tillhör, har ytterligare kapacitet för föreslagen exploatering (utpekas ej på kartan). Dricksvattenförsörjning är säkerställd för ytterligare explaotering, förutsätter koppling till Smedstorps vattenverk samt en ytterligare borra norrut (utpekas ej på kartan). Att definiera det unika med varje ort, att bibehålla och utveckla deras stora kulturhistoriska värden är ett av målen i kommunens vision. Arkitektur- och kulturmiljöprogram med fokus på medborgardialog och folkhälsa föreslås upprättas, se kap. 3A Människorna och samhället - Kultur, s. 128. Diskussion om Byahuset och Hjärtats stig bör föras, se kap. 3A Social hållbarhet, s. 124. Omsorgen om det offentliga rummet bör förbättras. Föreslagna nya cykelvägar bör kopplas genom orten på ett tryggt sätt. Kommunen ska i samarbete med Skånetrafiken utreda möjligheten för en busslinje mellan inlandsbyarna med koppling till Pågatåg. Nya tätortsnära gång- och cykelvägar bör ses över. Cykelvägar som sammankopplar inlandsbyarna med varandra, med naturområden, havet och med Centrum Simrishamn är önskvärda. Trafiksituationen i Hammenhög ska utredas vidare i samarbete med Trafikverket. Pendlarparkering bör utredas. I Hammenhög har kommunen markanspråk för utbyggnad av äldreomsorg vid befintligt boende. Tidigare ställningstaganden/riksintressen, hela eller delar av området: Hela den historiska byn vid kyrkan är ett fornminne, Ri Kulturmiljöstråk, Ri Särskilt värdefulla kulturmiljöer, Detaljplaner/Samlad bebyggelse. Ri farligt gods. 9 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 91

inlandsorten sankt olof sankt olof IGÅR OCH idag Sankt Olof ligger i ett tämligen kuperat skogsrikt landskap med insprängda betes- och åkermarker. Vägen hit går genom lövskogssalar med stora bokbestånd. Detta ger Sankt Olof en tydlig plats i landskapet, en karaktär, av samspel mellan skogsbruk, betesmark och bebyggelse. Landskapet inne i byn har också fått en tydlig karaktär av backar med stenrösen, bok- och ekbestånd. Det är den by i Simrishamns kommun där grönstrukturen är mest framträdande. Trakten kring Sankt Olof har varit bebodd under förhistorisk tid. Sankt Olof har varit av stor betydelse sedan tidig medeltid och bebyggelsen visar en lång kontinuitet. Orten har fått sitt namn efter helgonet Sankt Olof. På en höjd i öster ligger vallfartskyrkan från 12-talet. Några hundra meter söder om kyrkan ligger Sankt Olofs källa, en offerkälla. I trakten runt kyrkan ligger den äldsta byn, med det bevarade fattighuset, folkskolan, bibliotek och poststation. När järnvägen drogs genom Sankt Olof 191 inleddes ett nytt skede. Den lilla bondbyn utvecklades till att bli ett stationssamhälle. Strax öster om byn uppfördes en stationsbyggnad med tillhörande lokstall och magasin, och ett järnvägshotell. Orten kom därefter att bestå av två delar, dels den gamla bykärnan kring kyrkan med mindre korsvirkeslängor och ett flertal gathus invid Byvägen, dels området kring järnvägen med tegelbyggnader. ärnvägen lades ner i slutet av 196-talet och drivs numera som museijärnväg mellan Brösarp och orten. Sankt Olof är också startpunkten för dressincyklingen till Gyllebosjö. Sankt Olof har ett eget torg. Bland andra viktiga platser kan nämnas skolan, matvaruaffären och det uppvärmda friluftsbadet. I Sankt Olof finns också särskilt boende, läkare, matvarubutik, bensinstation, hotell och krog, frisör, bilmekaniker, idrottsplats, tennisbana, boulebana med mera. Bebyggelsen är brokig och i många stilar, majoriteten är 1-1/1/2-våningshus. All bebyggelse är sammanbunden av en frodig grönstruktur i huvudsak bestående av stora bok- och ekträd. Byns kuperade läge ger upphov till en slags rikedom av rum/kvarter med olika karaktär, kvalitet och riktningar. Två busslinjer passerar Sankt Olof. Men det går ingen buss mellan orten och Gärsnäs/Smedstorp vilket försvårar pendlingsmöjligheterna för de som inte har bil att ta sig mot Lund och Malmö. Mycket aktiviteter och ideell verksamhet präglar orten. Byalag, scoutverksamhet och olika idrottsföreningar är några exempel på detta. Arbetsplatser finns i Sankt Olof bl.a. på skolan, inom äldreomsorgen, i lokala näringsverksamheter och i matvarubutiken. Skälbäcken/ Rörums södra å med sin källa i Getings mosse i Holmarna genomkorsar orten i norr, annars berörs orten inte direkt av några dikningsföretag. Korsningen Byavägen-Österlenvägen får under 213 ny rondell. Österlenvägen smalnas av och får cykelbana. Gång och cykelvägar behöver utvecklas både inom orten och mellan inlandsbyarna. Det finns outnyttjad planreserv i Sankt Olof. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är så få, finns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden. Småskaligheten bör bevaras. Hjärtats stig, med plats för sittbänkar på lagom avstånd borde kunna finna flera sträckningar i Sankt Olof. Skolmiljön och kopplingarna mellan den och det övriga samhället bör ses över. Konflikter IDAG Cykelvägar till grannbyarna saknas, men flera är planerade. 92 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 93

1. redovisar risker Utdikad mark (båtnadsområde) Vattenskyddsområde Skälbäcken Skälbäcken Delvis kulverterat vattendrag (dikningsföretag) Linje 3,2 m över havsnivån för framtida erosionsrisker för vägar/hamn och översvämningar. Risk för översvämning spill-/ dagvattenledning/ dikesföretag inom kommunens verksamhetsomr. Förorenad mark. Hänsyn till eventuellt skydddsavstånd krävs vid byggnation. Vad s:t olofborna tyckte om sin by 213 St Olof har underbara naturtillgångar. Det finns massor av energi och positiv anda i byn. Unga flyttar in! I St Olof har man råd att bo. 25 Det behövs en samlingsplats i byn, för alla åldrar. Gör om den nya skolan till ett allaktivitetshus! Cykelvägar fattas och marklägenheter till framförallt äldre. Man menar att skolan måste vara kvar, osäkerheten i denna fråga gör framtiden för orten oviss. 2. omgivningar Kommunikationerna måste förbättras! Det offentliga rummet behöver tas om hand. Varför inte öppna tågbanan mellan Gärsnäs och Kristianstad igen? ordbruksmark Exploatering av området kan komma att stå i konflikt med riksintressen. Skälbäcken Skälbäcken Områden med höga naturvärden Strandskydd 25 3. service & livsmiljö Samhällsfunktion Skälbäcken Skälbäcken Hyreshusenhet Grönområden, idrottsanläggning inom ortsavgränsning Den småskaliga unika kulturmiljön ökar ortens identitet Utredning bör göras avseende lämpligt skydd mot förvanskning av byggnader och kulturmiljö. Risk för elektromagnetiskt strålning Konflikt närhet till djurhållning 94 / KAP.2 / samrådshandling 25 inlandsbyarna / 95

Förslagskarta SANKT OLOF Befolkningsmängd / Demografi Planreserv Planreserv 4 enbostadshus alternativt 8 mindre lägenheter + 3 ha för näringsverksamhet () 19% 5% 31% -2 år 2-6 år 6 + B-L V Teckenförklaringar Kommunägd mark Planreserv Befintliga detaljplaner, bostadsändamål om inte annat anges Enkla, för omgivningen tilltalande mindre hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus år 215-225. Samma som 1, men utvecklas 22-23. 211 var 634 personer folkbokförda i St Olof. Under en 1-årsperiod har antalet folkbokförda ökat med 48 i St Olof. Våren 212 fanns det 58 elever i St Olof F6-skola. 212 var 29 personer boende på Särskilt boende i St Olof. 51 stycken hade behov av hemtjänst. Icke störande verksamhet samt handel och kontor. Ortsavgränsning Befintlig cykelväg Cykelväg - föreslås Högprioriterade stråk som Hjärtats stig föreslås. Museijärnväg Idrottsanläggning MKN - Miljökvalitetsnormer V = Vattenkvalitet - Utredning pågår B = Buller - Kontrollmätning föreslås L = Luft - Kontrollmätning föreslås Förorenad mark med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Ställningstaganden Sankt Olof Avvägningar mellan allmänna intressen Samhället har en relativt stor planreserv (obebyggda detaljplaner), varför inga utredningsområden föreslås. ÄR DETTA sankt olof 22? I framtidens Sankt Olof har den viktiga flyttkedjan satts igång genom byggande av trygghetsbostäder. Detta innebär att äldre kan flytta till ett mer ändamålsenligt boende, och lämna plats för barnfamiljers boendebehov, men också att yngre människor kan hitta ett prisvärt boende på orten. Parallellt med det gamla järnvägsspåret finns en gång- och cykelväg söderut mot Gärsnäs via Gyllebosjöns naturområde och norrut mot Vitaby och havet, och mot öst och väst. Orten upplevs som småskalig och väl bevarad men med inslag av modern arkitektur. Det är en levande by året om. Sankt Olof har egen mataffär, förskola och skola. Flera barnfamiljer flyttar varje år hit. Turismen har också ökat. Bebyggelsen har inte tillåtits flyta ut utan bildar en tydlig och identitetsskapande gräns mot landskapet i alla väderstreck. Förtätning har skett på väl valda platser. Värdefull kulturbebyggelse har skyddats från förvanskning genom utökad lovplikt. Laddningsstationer för elbilar finns på tre platser. Mark har avsatts för lokalt värmeverk och biogasproduktion. Producenter av kvalitativ lokalproducerad mat har sina självklara köpare på orten. Verksamheter (med A,B,C och U tillstånd, se kap. 3C Risk s. 178) med eventuella krav på skyddsavstånd mot omgivningen. Laddningsstation för elfordon. Mark föreslås att avsättas för lokalt värmeverk och ev. solcellpark. Busshållplats Återvinningsstation Grönstråk etableras Reningsverk har ytterligare kapacitet för föreslagen exploatering (utpekas ej på kartan). Dricksvattenförsörjning är säkerställd för ytterligare explaotering, förutsätter utbyggnad av ledning till Vitaby. (utpekas ej på kartan) Behov och förslag på lösning av konflikter Att definiera det unika med varje ort, att bibehålla och utveckla deras stora kulturhistoriska värden är ett av målen i kommunens vision. Arkitektur- och kulturmiljöprogram med fokus på medborgardialog och folkhälsa föreslås upprättas, se kapitlet Människorna och samhället - Kultur. Diskussion om Byahuset och Hjärtats stig bör föras, se kapitlet Social hållbarhet. Omsorgen om det offentliga rummet bör förbättras. Föreslagna nya cykelvägar bör kopplas genom orten på ett tryggt sätt. Kommunen ska i samarbete med Skånetrafiken utreda möjligheten för en busslinje mellan inlandsbyarna med koppling till Pågatåg. Nya tätortsnära gång- och cykelvägar bör ses över. Cykelvägar som sammankopplar inlandsbyarna med varandra, med naturområden, havet och med Centrum Simrishamn är önskvärda. Tidigare ställningstaganden/riksintressen, hela eller delar av området: Hela den historiska byn vid kyrkan är ett fornminne, Ri Kulturmiljöstråk, Ri Särskilt värdefulla kulturmiljöer, Detaljplaner/Samlad bebyggelse. Ri farligt gods. 96 / KAP.2 / samrådshandling inlandsbyarna / 97

byar na och klungor av hus I den geografiska delen av översiktsplanen har hela kustzonen med Centrum Simrishamn, samt flera större inlandsorter analyserats och beskrivits. Men det finns fler värdefulla mindre byar, klungor av hus och större mark- och naturområden, som alla bidrar till den speciella karaktär och levande bygd som Simrishamns kommun kännetecknar. Den för översiksplaner obligatoriska översiktskartan anger mark- och vattenanvändningen på övergripande nivå, men den återspeglar inte det unika vid t.ex. varje kyrkby, gamla spår i form av landsvägar, alléer och stengärden. Våra värdefulla naturvårdsområden finns beskrivna i ett naturvårdsprogram. Våra kulturhistoriskt värdefulla miljöer, som till stor del är oförstörda bör beskrivas de med, och möjligheten att utveckla dem bör lyftas. Ställningstagande Byarna och klungor av hus 1. I nytt Arkitektur- och kulturmiljöprogram för Simrishamns kommun ska alla värdefulla kulturmiljöer behandlas.