Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 2 (63) Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde...4 1.1 Beskrivning av länet...4 1.2 Länsstyrelsens roll...5 2 Arbetsprocess och metod...7 2.1 Uppdrag och avgränsningar...7 2.2 Mål och syfte...8 2.3 Målgrupp...8 2.4 Arbetsprocess...8 2.5 Metod...10 2.6 Genomfört RSA-arbete under 2011...15 3 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde...15 3.1 Samhällsviktig verksamhet inom länet...16 3.2 Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen...17 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde...18 4.1 Inträffade händelser 2011...18 4.2 Identifierade risker...19 4.3 Översiktlig riskvärdering...20 4.4 Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet...21 4.5 Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden på länsstyrelsen...41 5 Viktiga resurser...42 5.1 Personella resurser...42 5.2 Materiella resurser...43 6 Förmågebedömning...43 6.1 Generell förmågebedömning...43 6.2 Förmågebedömning risker i länet...46 6.3 Förmågebedömning risker som kan påverka länsstyrelsen...60 7 Särskild förmågebedömning...61 8 Åtgärder...62 8.1 Tidigare identifierade åtgärder...62 8.2 Nya identifierade och planerade åtgärder...63
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 3 (63) Sammanfattning Länsstyrelsen har under 2011 fortsatt arbetet med att utveckla den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. En omfattande arbetsuppgift har varit att anpassa redovisningen av RSA:n till Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps nya föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser, de föreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2011. Mycket tid har också lagts ner på processen för att prioritera samhällsviktiga elanvändare vid el, Styrel. Det arbetet har nära anknytning till RSAarbetet genom att det handlar om att identifiera samhällsviktiga verksamheter och deras elberoende samt att det ger kunskaper om elnätet och dess sårbarheter. I länet har vi gemensamt med kommunerna sett över riskinventeringen, då identifierade vi en ny risk, social oro. Den har bara analyserats på en övergripande nivå, vi planerar att fördjupa den analysen framöver. De händelser som vi bedömer har högst risk (hög sannolikhet eller stora konsekvenser) i länet är störningar i olika tekniska infrastrukturer (elförsörjning, elektroniska kommunikationer om drickvattenförsörjning), väderrelaterade händelser, naturolyckor, händelser med farliga ämnen, stora olyckor och kärnteknisk olycka. För flertalet av dessa händelser bedömer vi att förmågan är hantera dem åtminstone är på en godtagbar nivå i förhållande till sannolikheten för att de ska inträffa. Förmågan att hantera omfattande utsläpp av farliga ämnen behöver dock utvecklas. Förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå störningar i den tekniska infrastrukturen behöver även stärkas.
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 4 (63) 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 1.1 Beskrivning av länet Västernorrland består av sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Folkmängden den 31 december 2010 var 242 625 personer på en yta av 21 684 kvadratkilometer. 1 Det motsvarar 11,2 invånare per kvadratkilometer. Sedan 1991 har befolkningen minskat med ca 18 600 personer vilket motsvarar ca 7 %. Vi har en relativt ålderstigen befolkning i länet. Andelen invånare i åldrarna under 45 år är mindre än riksgenomsnittet, medan andelen över 45 år är fler än riksgenomsnittet. 2 Befolkningen är till största delen koncentrerad till tätorterna. Det är mest tätbefolkat i kustområdet. De fem största tätorterna efter invånarantal är: 3 Sundsvall 49 000 Örnsköldsvik 28 000 Härnösand 18 000 Timrå 10 000 Sollefteå 8 500 Figur 1: Karta över Västernorrlands län med kommungränser och större vägar 1 SCB: Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter län och kön 2 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 10 3 SCB: Folkmängd per tätort och småort per kommun
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 5 (63) Länet är till ytan det femte största i landet och ett av de skogrikaste. Av länets yta utgörs 74 % av skogsmark, 3 % av jordbruksmark och 2 % bebyggd mark. Detta ska jämföras med riket som helhet där motsvarande siffror är 54 % skogsmark, 8 % jordbruksmark och 3 % bebyggd mark. 4 Tre stora älvar rinner genom vårt län, Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan. Utöver det finns flera mindre älvar och åar. Samtliga älvar är utbyggda med vattenkraft. Sammanlagt står vattenkraften i länet för ca 9 % av landets totala elproduktion och 16 % av landets vattenkraftproduktion. Normalproduktionen uppgår till ca 12,2 TWh/år. 5 Det finns goda kommunikationsmöjligheter till och från länet med tre flygplatser, järnväg söderut och västerut och de stora vägarna E4 och E14. När Ådalsbanan och Botniabanan invigs i sin helhet under 2012 får vi även tågförbindelse norrut. Basnäringarna är skog, massa/papper och vattenkraft. Industriverksamheten är till största delen koncentrerad till Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. I länet finns det 42 anläggningar som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som är klassade som farliga verksamheter 6. Av dessa omfattas 27 stycken även av Sevesolagstiftningen 7, varav 21 på den högre kravnivån. 8 Det rör sig om anläggningar som hanterar farliga ämnen, flygplatser och stora vattenkraftsdammar. 1.2 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn tagen till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt hålla regeringen underrättad om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsens verksamhet är bred och innefattar uppgifter inom bland annat naturvård, djurskydd, lantbruksfrågor, samhällsplanering, jämställdhet, fredstida krishantering och räddningstjänst. Länsstyrelsen har för fredstida krishantering två roller. Dels är vi geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå, dels har vi i vissa fall direkt verksamhetsansvar. 4 SCB: Markanvändningen i Sverige efter län och markanvändningsklass. 5 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 26 6 Enligt 2 kap 4 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 7 Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 8 Länsstyrelsen Västernorrland: Lista farliga verksamheter i länet (Arbetsdokument 2010-08-11)
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 6 (63) 1.2.1 Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret regleras dels i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, dels i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Ansvaret innebär att Länsstyrelsen inom sitt geografiska område (länet) ska se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av resurser vid en kris. Detta ansvar innebär att Länsstyrelsen har en samordningsroll när det gäller förberedelser inför en kris och insatser under och efter en kris 9. I krisberedskapsförordningen regleras att länsstyrelsen inom sitt geografiska område under en kris ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, samt verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under en kris samordnas och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. 10 I länsstyrelseinstruktionen anges när det gäller vår roll som geografiskt områdesansvarig myndighet att vi: ska ha en tjänsteman i beredskap och omgående vid en allvarlig kris kunna upprätta en ledningsfunktion för bl. a. samordning och information. före, under och efter en kris ska verka för samordning. ansvarar för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. 11 1.2.2 Eget verksamhetsansvar Länsstyrelsen direkta verksamhetsansvar gällande fredstida krishantering är att: leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). vid behov överta ansvaret för kommunal räddningstjänst enligt LSO. medverka i bekämpning av smittsamma djursjukdomar enligt epizootilagen (1999:657). 9 Länsstyrelserna, november 2007: Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap 10 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7 11 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 52-54
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 7 (63) 1.2.3 Tolkning av länsstyrelsens roll Länsstyrelsens bedömning är att det är mest sannolikt att vi ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under kris, medan sannolikheten för att vi ska leda räddningstjänst eller medverka i hanteringen av en storskalig epizooti är mindre. Det går dock inte att med säkerhet avgöra vilka händelser som kommer att vara vanligast. Detta innebär att Länsstyrelsen måste ha en god generell krisberedskapsförmåga för att kunna hantera olika typer av allvarliga händelser. Det ställer krav på att vi har en organisation som snabbt kan börja lösa våra viktigaste uppgifter samordning av verksamhet, samordning av information och sammanställning av en regional lägesbild. 2 Arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag och avgränsningar Länsstyrelsen ska som alla statliga myndigheter analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska myndigheten särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 12 I länsstyrelseinstruktionen 13 anges att länsstyrelsen ska upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Utifrån vår tidigare beskrivning av länsstyrelsens ansvar tolkar vi det som att vi ska analysera vilka risker och sårbarheter som kan påverka vår egen förmåga att samordna och informera vid allvarliga händelser utifrån vårt geografiska områdesansvar och vår förmåga att leda när vi har verksamhetsansvar. Vi ska dessutom analysera vilka risker och sårbarheter som kan leda till allvarliga händelser sett ur ett länsperspektiv. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfärdat föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. I föreskrifterna regleras att resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen ska redovisas till Regeringskansliet och MSB senast den 15 november varje år, även redovisningens disposition är reglerad. 14 12 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 13 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 4 14 MSBFS 2010:7 4-5
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 8 (63) 2.2 Mål och syfte Målet med vårt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen är att få en samlad bild av de risker för allvarliga händelser som finns i vårt län samt av förmågan att hantera dessa händelser. Risk- och sårbarhetsanalyser ger viktig kunskap om hur vi förebygger, förbereder oss och hanterar kriser, syftet med analyserna är att: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten, ge underlag för samhällsplanering, samt bidra till att ge en riskbild för hela samhället. 15 2.3 Målgrupp Målgruppen för denna analys är: den nationella nivån företrädd av Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regionala aktörer kommunerna i vårt län Regeringskansliet och MSB använder analysen för att få en nationell bild av samhällets risker och sårbarheter och med det som underlag ta fram nationella inriktningar för krisberedskapsarbetet. De regionala aktörerna kan använda analysen för sin egen beredskapsplanering. Kommunerna får genom analysen underlag till sina egna risk- och sårbarhetsanalyser och sin egen beredskapsplanering som de ska utföra enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2.4 Arbetsprocess Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har skett både internt på länsstyrelsen och i samverkan med andra aktörer i länet. Det interna arbetet har fokuserat på att analysera risker och sårbarheter som kan påverka vår förmåga att agera som geografiskt områdesansvarig myndighet eller att leda utifrån vårt eget verksamhetsansvar. Det arbetet har integrerats med den riskanalys som skall göras enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering och med en analys av internt skydd. Det interna arbetet har även bestått i att studera kommunernas och andra relevanta aktörers risk- och sårbarhetsanalyser samt andra relevanta studier och rapporter. 15 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 16
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 9 (63) I samverkan med andra berörda aktörer i länet har vi analyserat risker och sårbarheter och gjort förmågebedömningar för sådana händelser som kan orsaka en kris i länet. De aktörer som medverkat i arbetet är: Länets kommuner Landstinget Västernorrland Polismyndigheten i Västernorrlands län Räddningstjänstförbunden i länet SOS Alarm i Sundsvall Trafikverket Försvarsmakten Kustbevakningen Tullverket Migrationsverket Vattenfall E.ON Härnösands Energi och Miljö Sundsvall Energi Övik Energi Teracom Vattenregleringsföretagen I arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi i princip följt den riskhanteringsprocess som finns beskriven i MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 16 Figur 2: Riskhanteringsprocessen 16 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 14-15
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 10 (63) 2.5 Metod Under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi använt olika metoder för de olika stegen i riskhanteringsprocessen, metoderna har heller inte använts renodlat utan de har anpassats efter våra behov. I det följande beskrivs hur vi arbetat i de olika processtegen. 2.5.1 Riskbedömning Riskbedömningen består av tre delar: riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering. Riskidentifieringen går ut på att identifiera vilka risker i form av händelser eller scenarier som kan tänkas medföra att en allvarlig händelse uppstår. Vid identifieringsarbetet har vi utgått från den metodik som beskrivs i ROSA-metoden som tagits fram av Länsstyrelsen i Kronobergs län i samverkan med Växjö kommun och dåvarande Krisberedskapsmyndigheten. 17 Vi har i olika grupper diskuterat vilka risker som finns, grupperna har sedan fått redovisa de risker de kommit fram till. När alla grupper redovisat sina risker har vi sedan försökt gruppera ihop olika risker till typhändelser. Dessa typhändelser har vi sedan gått vidare med i riskanalysen. Vi har valt detta arbetssätt för att få en stor delaktighet bland aktörerna i länet och för att vi tror att de olika aktörerna själva har en god uppfattning om riskerna som finns inom deras ansvarsområden I riskanalysen har vi först beskrivit respektive risk lite mer utförligt. Det har gjorts genom att vi för varje risk beskrivit riskbilden i vårt län och eventuella liknande händelser som inträffat tidigare. Sedan har vi för varje risk gjort en bedömning av sannolikhet och konsekvens samt sårbarhet och kritiska beroenden. Sannolikheten har bedömts kvantitativt med hjälp av en rankingskala och intervaller 18 enligt nedan. 1 Mycket låg Återkomsttid > 100 år 2 Låg Återkomsttid 50 100 år 3 Medelhög Återkomsttid 25 50 år 4 Hög Återkomsttid 10 25 år 5 Mycket hög Återkomsttid < 10 år Vid bedömningen av sannolikhet har vi tittat historiskt tillbaka i tiden för att se om liknande händelser har inträffat i vårt län eller på andra håll i landet. Eftersom det rör sig om händelser som inträffar väldigt sällan så är det i många fall svårt att göra en säker bedömning, detta bör man vara medveten om när man tar del av riskanalysen. 17 Länsstyrelsen Kronoberg: ROSA - en metod för risk- och sårbarhetsanalyser, rapport 2003-10-27, s 16-17 18 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 44-46
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 11 (63) I konsekvensbedömningen har vi försökt beskriva konsekvenserna i ord. Vi beskriver dels hur riskerna påverkar olika samhällsviktiga verksamheter, dels hur det påverkar samhället i stort. Vi har även graderat konsekvenserna i en kvalitativ bedömning med hjälp av en rankingskala 19 enligt nedan. 1 Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhället och allmän instabilitet. Vi har funnit det svårt att göra en kvantitativ bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna vid den typ av allvarliga händelser som är analyserade är mycket beroende på händelsens omfattning samt var och när den inträffar. Därför anser vi att en kvalitativ bedömning är att föredra, det ger ändå en tillräckligt god uppfattning om händelsernas allvarlighet. 2.5.2 Sårbarhetsbedömning Enligt MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser så består sårbarhetsbedömningen av två steg, förmågebedömning och sårbarhetsanalys. 20 Vi har genomfört en bedömning av krisberedskapsförmågan för de identifierade riskerna och för de särskilda scenarier som MSB:s angett i sin årliga begäran om förmågebedömning 21. En bedömning har gjort dels av länsstyrelsens krisberedskapsförmåga, dels av krisberedskapsförmågan för länet som helhet. Vid bedömningen av länets förmåga har vi fokuserat på förmågan hos kommunerna, räddningstjänsterna, polisen och landstinget., men även tagit del av sektorsmyndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser i den mån de beskriver förmågan inom respektive sektor. 19 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 47-49 20 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 53 21 MSB: Beslut om inlämning av risk- och sårbarhetsanalys inklusive särskild förmågebedömning 2011 (MSB dnr 2011-1187)
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 12 (63) Krisberedskapsförmågan består av två delar: krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig. Dessa förmågor är definierade på följande sätt 22 : Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig innebär att det ska finnas en förmåga att motstå så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Vid bedömningen har vi använt oss av indikatorer och bedömningsnivåer enligt nedan, de följer bilagan till MSB:s föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser. 23 Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. 22 Regeringsbeslut 6, FÖ2010/314/SSK 23 MSBFS 2010:7 Bilaga Förmågebedömning
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 13 (63) Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 14 (63) Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Bedömningsnivåer Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa er 3 Det finns en viss förmåga, men den är fällig 4 Det finns ingen eller mycket fällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa er innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket fällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda.
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 15 (63) 2.6 Genomfört RSA-arbete under 2011 Under 2011 har mycket tid lagts ner på processen för att prioritera samhällsviktiga elanvändare vid el, Styrel. Det arbetet har nära anknytning till RSA-arbetet genom att det handlar om att identifiera samhällsviktiga verksamheter och deras elberoende samt att det ger kunskaper om elnätet och dess sårbarheter. Styrel har därför gett mycket bra kunskaper som kommer att vara till nytta i det fortsatta RSA-arbetet. En omfattande arbetsuppgift har även varit att anpassa redovisningen av RSA:n till MSB:s nya föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser 24, de föreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2011. Vidare har vi gemensamt i Nordsam-länen 25 jobbat med att utveckla våra kunskaper kring hur GIS kan användas i RSA-arbetet, det har skett genom gemensam utbildning och workshops där vi praktisk tillämpat det vi lärt oss. I Nordsam har vi även genomfört en kunskapshöjande aktivitet för att lära oss mer om risker och sårbarheter inom elektroniska kommunikationer. I länet har vi gemensamt med kommunerna arbetat med den särskilda förmågebedömningen för scenarierna störning i elförsörjningen och kärnteknisk olycka som MSB begärt in. 26 Vi har även sett över riskinventeringen, då framkom en ny risk, Social oro. Den har bara analyserats väldigt övergripande, vi planerar att fördjupa den analysen framöver. 3 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde Ur ett krisberedskapsperspektiv är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Det är dels de verksamheter som måste fungera för att vi inte ska hamna i en krissituation och dels de verksamheter som måste fungera för att vi ska kunna hantera en kris när den väl inträffar. Vilka verksamheter som är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv kan variera i olika situationer och över tid. MSB definierar samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv enligt följande villkor, där det ena eller båda ska vara uppfyllt: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 27 24 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) 25 Ett samverkansprojekt inom krisberedskap och skydd mot olyckor för länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. 26 MSB: Beslut om inlämning av risk- och sårbarhetsanalys inklusive särskild förmågebedömning 2011 (MSB dnr 2011-1187) 27 MSB, Fakta augusti 2009. Samhällsviktig verksamhet - Definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 16 (63) 3.1 Samhällsviktig verksamhet inom länet Samtliga länsstyrelser hade i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att inom sina respektive geografiska områden identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet i samhället vid en extraordinär händelse. Arbetet bedrevs i samverkan med länets kommuner, landstinget och polismyndigheten. Resultatet redovisades till Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen.28 I samband med utbrottet av den nya influensan 2009 och under arbetet med prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel) under 2011 har uppdateringar skett. Nedan redovisas de verksamheter som vi bedömer är samhällsviktiga ur ett generellt krisberedskapsperspektiv: Energiförsörjning - Elproduktion och eldistribution - Fjärrvärmeproduktion - Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer Information/kommunikation - Infrastruktur för elektroniska kommunikationer - TV och radio - Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) - Post- och paketförmedling - Tidningsproduktion och distribution Finansiella tjänster - Betalningssystem - Värdedepåer och värdetransporter - Kontantautomater Socialförsäkringar - Besluts- och utbetalningssystem Hälso-/sjukvård och omsorg - Akutsjukvård och primärvård - Ambulanstransporter - Kommunal vård och omsorg av äldre och andra med särskilda behov - Barnomsorg och skolbarnomsorg Skydd och säkerhet - Polis - Kriminalvård - Räddningstjänst - SOS Alarm - Bevakningsföretag - Försvarsmakten - Kustbevakningen Transporter - Transporter för övriga samhällssviktiga verksamheters behov - Kollektivtrafik 28 Länsstyrelsens skrivelse Redovisning av uppdrag avseende samhällsviktig verksamhet (Dnr 450-9494-07)
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 17 (63) Kommunalteknisk försörjning - Dricksvattenförsörjning - Avloppshantering - Avfallshantering - Väghållning, främst vintertid Livsmedel - Livsmedelsproduktion - Livsmedelsdistribution - Storköksverksamhet - Livsmedelskontroll - Livsmedelsbutiker Offentlig förvaltning - Krisledning och krisinformation med stödfunktioner - POSOM-verksamhet - Själavård Det finns verksamheter i vårt län som även är samhällsviktiga för riket som helhet, de är: Vattenkraftproduktion, driftcentraler och infrastruktur för eldistribution. Driftcentral för en av de stora mobiltelefonoperatörerna. Drift av IT-system för hantering/utbetalning av socialförsäkringar samt privata och offentliga pensioner. Signalskyddsverksamhet. Nationella materielresurser för skogsbrandbekämpning, storskalig brandsläckning och nödvattenförsörjning 3.2 Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen Följande verksamheter/funktioner inom länsstyrelsens egen verksamhet bedöms vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv: Länsledning Krisledningsorganisationen inklusive informationsfunktionen Elektroniska kommunikationer IT-infrastruktur, e-post, GIS, webbpublicering Fastighetsdrift Veterinär verksamhet
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 18 (63) 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde 4.1 Inträffade händelser 2011 Under 2011 har det inträffat ett antal händelser som inneburit att länsstyrelsen har behövt agera på något sätt. Varningar för snöoväder Under januari och februari kom det flera klass 2-varningar från SMHI gällande stora snömängder. Inga av dessa ledde till några i länet. Vid samtliga dessa tillfällen följde vår TIB läget, några behov av samordningsmöten fanns inte. Utsläpp i Husum I juni skedde ett utsläpp i Husums hamn. Inledningsvis var det oklart vilket ämne det rörde sig om, men det visade sig vara tallolja som läckt ut vid rengöringsarbete. TIB kontaktade VB på Kustbevakningens regionledning och fick information om deras åtgärder, kontakt togs även med länsstyrelsens miljötillsyn. Telestörningar i Örnsköldsvik I slutet av augusti blev stora delar av Örnsköldsviks kommuns norra delar utan fungerande telefoni, ca 3000 abonnenter var drabbade. Även Rakel var ur funktion i samma område. Trolig orsak var en avgrävd kabel. TIB tog kontakt med kommunen för att få information om läget, kommunen bedömde att de inte hade behov av något stöd från länsstyrelsen. Höga flöden Under hösten så var det vid flera tillfällen varningar för höga flöden på grund av det kraftiga regnandet. I vårt län var det främst Ångermanälven som var drabbad. Länsstyrelsen följde läget och deltog i flera samverkansmöten med Samordningsgruppen för information vid höga flöden m.m. och i nationella samverkanskonferenser. På regional nivå togs kontakter med berörda räddningstjänster för att stämma av läget. Vattenavbrott i Örnsköldsvik I september drabbades centrala Örnsköldsvik av störningar i vattenförsörjningen. Det var en vattenledning som skadades i samband med arbeten på en avloppsledning. Man misstänkte att avloppsvatten kunde ha kommit in i vattenledningarna. Kommunen beslutade därför om en rekommendation om kokning av vattnet i avvaktan på provresultat. Efter några dagar kunde man häva kokningsrekommendationen efter det att provresultaten inte visat på några föroreningar. TIB följde händelseutvecklingen.
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 19 (63) 4.2 Identifierade risker Nedan finns en sammanställning över de risker vi identifierat enligt tidigare beskriven metod och arbetssätt. De är uppdelade i händelser som kan anses vara allvarliga sett ur ett länsperspektiv och händelser som kan påverka vår egen förmåga. Händelser som kan ansens vara allvarliga ur ett länsperspektiv 1. Störningar i elförsörjningen 2. Störningar i elektroniska kommunikationer 3. Störningar i vattenförsörjningen 4. Störningar i fjärrvärmeförsörjningen 5. Störningar i transportsystemen 6. Kärnteknisk olycka 7. Utsläpp av farliga ämnen 8. Pandemi 9. Epizooti/Zoonos 10. Översvämningar/höga flöden 11. Storm/snöoväder 12. Ras/skred 13. Dammbrott 14. Terrorism/sabotage 15. Stor skogsbrand 16. Stor olycka 17. Social oro Händelser som kan påverka vår egen förmåga A. Strömavbrott B. Brand C. Avbrott i data- och telekommunikationer D. Avbrott i IT-system för ledning och information
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 20 (63) 4.3 Översiktlig riskvärdering I riskmatrisen nedan visas vår övergripande värdering av sannolikhet och konsekvens för de identifierade riskerna. Numreringen följer indelningen av händelserna enligt avsnitt 4.2 ovan. I avsnitt 4.4 utvecklas värderingen ytterligare. Låg Medelhög Hög Mycket hög 2 3 4 5 S A N N O L I K H E T 2 15 3 11 17 10 16 8 9 4 12 1 C D 7 5 A 14 13 B Mycket hög Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket låg 1 6 KONSEKVENS 1 2 3 4 5 Mycket begränsad Begränsad Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 3: Riskmatris
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 21 (63) 4.4 Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet 4.4.1 Störningar i elförsörjningen Länet med dess basnäring inom skog, massa/papper och vattenkraft är både en stor elförbrukare och en stor elproducent. Vi är den fjärde största elförbrukaren som län räknat med en förbrukning på drygt 10 TWh/år (avser 2007). Industrin står för 76 % av länets elförbrukning, motsvarande förbrukning för riket som helhet är 43 %. Inom länet produceras årligen i genomsnitt 12,2 TWh el i vattenkraftverken, vilket motsvarar cirka 9 % av landets totala elproduktion 29. Genom länet går också ledningar i stamnätet som distribuerar el som produceras i norra Sverige till förbrukare i södra och mellersta Sverige. Svåra störningar i elförsörjningen kan orsakas av: Ledningsbrott orsakade av storm, snöoväder eller kraftig nedisning. Fel eller haverier i anläggningar i nätet. Kapacitets- eller effekter i elsystemet. Störningar i elektronsiska kommunikationssystem Stora naturolyckor eller dammbrott Sabotage eller terrorhandlingar Enligt Svensk energis driftstatistik så är det väderrelaterade händelser som är den vanligaste orsaken till störningar i elförsörjningen, under de senaste åren har åska och andra väderorsaker stått för mellan 30 och 50 % av störningarna. 30 I vår riskvärdering har vi utgått från ett avbrott i elförsörjningen på mer än 12 timmar som drabbar en större tätort eller ett stort geografiskt område i länet. Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten för ett avbrott enligt ovan bedöms vara Medelhög. Svenska kraftnät anger i sin risk- och sårbarhetsanalys 2010 31 att det trots elnätets inbyggda tålighet och driftsäkerhet inte går att utesluta riskerna för ett omfattande elavbrott. Senast ett större och långvarigt avbrott inträffade i länet var i januari 1998 då ett stort område längs kusten mellan Örnsköldsvik och Timrå drabbades efter flera dagars kraftigt snöfall. Det var många som var berörda och stora områden var utan ström i flera dagar. Innan dess var det januari 1973 då stora delar av Härnösands tätort var utan ström i flera dagar efter en brand i en transformatorstation. 29 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s 26 30 Svensk energi: Driftstatistik DARWin 2009 31 Svenska kraftnät: Redovisning av 2010 års risk- och sårbarhetsanalys inkl. förmågebedömning från Affärsverket svenska kraftnät
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 22 (63) Vi bedömer att konsekvenserna vid ett långvarigt elavbrott kan bli Mycket allvarliga. Det gäller särskilt om det inträffar vintertid vid mycket kall väderlek. De konsekvenser vi ser är bland annat: Datorbaserade journalsystem går inte att komma åt i lokaler som saknar reservkraft. Trygghetslarm slutar att fungera. Problem med vatten- och avloppssystem när pumpar slutar fungera. Utkylning av bostäder och andra lokaler, på sikt kan vattenledningar m.m. frysa sönder med stora skador som följd. Telefonväxlar och IT-system slutar i många fall att fungera. Mobiltelefonmaster och vissa telestationer slutar att fungera när batteribackupen tar slut efter 4-24 timmar. Inom lantbruket uppstår problem med djurhållningen. Många livsmedelsbutiker, bensinstationer, banker och uttagsautomater tvingas stänga. Driftstopp vid våra stora processindustrier med stora ekonomiska konsekvenser för företagen som följd. Sårbarhet Samhället i stort är väldigt sårbart för störningar i elförsörjningen, det allra mesta av det vi gör och det vi är beroende av i vardagen kräver tillgång till el. Som enskilda medborgare är vi också sämre rustade för att hantera strömavbrott än tidigare, det beror dels på att bostäderna i större utsträckning än tidigare saknar möjligheter till eloberoende uppvärmning och matlagning, dels på att kunskaperna om hur man klarar sig utan el har minskat. Många viktiga samhällsfunktioner saknar också möjligheter till inkoppling av reservkraft, vilket gör dem än mer såbara för störningar i elförsörjningen. Ledningsnätet är fortfarande sårbart för extremt väder, men omfattande åtgärder för att vädersäkra nätet har skett under de senaste åren och förväntas ge resultat i form av färre väderrelaterade störningar. Elförsörjningen är även sårbar för störningar i de elektroniska kommunikationerna, styrning och övervakning av elproduktion och ledningsnät sker idag på distans från driftcentraler. Kritiska beroenden Enligt KBM:s redovisning av samhällskritiska beroenden 32 är den samhällsviktiga verksamheten inom avlopp, transporter, livsmedel, äldreomsorg, kontantförsörjning, korthantering, tidningar, Internetpublicering och drivmedelsförsörjning kritiskt beroende av el. Elförsörjningen i sig är beroende av fungerande elektroniska kommunikationer för styrning och övervakning av elsystemet. Fungerande elektroniska kommunikationer är också en förutsättning för att kunna skapa en lägesbild och informera allmänhet och media vid ett avbrott i elförsörjningen. Vid ett avbrott är man dessutom särskilt beroende av fungerande telekommunikationssystem för att kunna kommunicera med fältpersonalen som ska arbeta med felavhjälpning ute i ledningsnätet. 32 MSB: Faller en faller då alla? En slutredovisning av KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden (MSB 0001-09)
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 23 (63) 4.4.2 Störningar i elektroniska kommunikationer Precis som samhället är beroende av elförsörjning så är fungerande elektroniska kommunikationer en förutsättning för att samhället ska fungera normalt. Till skillnad från elförsörjningen där nätföretagen har monopol inom sitt geografiska område kan det finnas många olika operatörer för elektroniska kommunikationer inom samma område. Infrastrukturen är också komplex. Dessa förhållanden beskrivs närmare i Post- och telestyrelsens risk- och sårbarhetsanalys för 2006 33. Händelser som kan orsaka störningar eller avbrott i de elektroniska kommunikationerna eller samhällsviktiga IT-system är: Ledningsbrott orsakat av storm, snöoväder, nedisning eller avgrävning. Haveri i viktiga anläggningar/noder orsakat av exempelvis översvämning eller brand. Längre strömavbrott. Sabotage mot viktiga anläggningar/noder. Masspridning av skadlig kod. Problem med dominerande leverantörers utrustning/system. Riktade attacker mot samhällsviktiga IT-system, t ex överbelastningsattacker. Mänskliga fel. Informationsförluster, t.ex. vid outsourcing av datatjänster och nyttjande av s.k. molntjänster för datalagring En utförligare bild av hot och risker finns i MSB:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning 2009. 34 Vi har analyserat risken för ett avbrott i telefoni, TV-/radiosändningar eller datakommunikationsnät i ett större område som pågår mer än 12 timmar. Sannolikhet och konsekvens Enligt vår bedömning så är sannolikheten Mycket hög. Vi grundar det på inträffade händelser där vi kan konstatera att det med jämna mellanrum att det blir avbrott i ett större område. Senast inträffade ett större avbrott i Örnsköldsviks kommun under sensommaren 2011 då en kabel grävdes av, det fick till följa att telefoni, Internet och även Rakel slutade att fungera. Konsekvenserna av ett längre avbrott är Allvarliga för många delar av samhället: Larmfunktioner, t.ex. trygghetslarm och automatiska brandlarm slutar i många fall att fungera. Problem med att kunna ringa larmnumret 112. Det blir svårt att nå ut med information till allmänhet och media Drift- och övervakningssystem för el-, vatten- och fjärrvärmeförsörjningen slutar fungera. Betalningssystem och bankomater slutar fungera. 33 Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer (PTS 07-256) 34 MSB 0023-09
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 24 (63) Sårbarhet Samhällets beroende av fungerande elektroniska kommunikationer blir större och större, det gör oss allt mer sårbara för störningar, både ur den enskildes och ur samhällets synvinkel. Alla delar av samhället drabbas i någon utsträckning om de elektroniska kommunikationerna faller bort. Tillsammans med elförsörjningen är de direkt avgörande för att upprätthålla normal funktion i vårt samhälle. Många gånger drivs verksamheter av el, medan de styrs och kontrolleras genom elektroniska kommunikationer. Det är komplicerat att skapa redundans för elektroniska kommunikationer eftersom operatörerna ofta hyr kapacitet av varandra. 35 Stora delar av kommunikationsnäten för elektroniska kommunikationer, t.ex. Internet, bygger på utrustning och system från några få dominerande leverantörer. Om allvarliga problem uppstår i dessa kan det få till följd att stora delar av kommunikationsnäten slutar att fungera. Inom många samhällsviktiga verksamheter behöver man jobba med att öka robusthet och redundans i sina kommunikationssystem. 36 Då minskar man sårbarheten för störningar. En utförligare beskrivning av sårbarheter finns i MSB:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning 2009. 37 Kritiska beroenden Elektroniska kommunikationer är starkt beroende av fungerande elförsörjning, utan tillgång på el så slutar många system att fungera omedelbart eller inom några timmar. Operatörerna inom sektorn elektroniska kommunikationer är beroende av tillgång på reservdelar samt drift- och reparationspersonal. De är också beroende av varandra sinsemellan eftersom de ofta utnyttjar varandras infrastruktur och köper tjänster av varandra. 4.4.3 Störningar i vattenförsörjningen Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna och ett stort antal mindre vattentäkter som försörjer landsbygden. Det totala antalet vattentäkter i länet är omkring 150 stycken, varav de flesta är grundvattentäkter i berg. I några fall finns ytvattentäkter som försörjer större tätorter. I flera fall löper större vägar eller järnväg i närheten av vattentäkter. Det innebär risker för förorening i händelse av olyckor, framförallt vid transport av farligt gods. Det har förekommit ett flertal incidenter med farligt gods inom vattenskyddsområden de senaste åren. Dessa har dock inte lett till någon förorening av dricksvatten. Diskussioner förekommer med jämna mellanrum mellan företrädare för vattenförsörjningsintresset och skogsbruket, där risk för olyckor såväl som själva skogsbruket exempelvis avverkning kan förändra vattenkvaliteten både på kort och på lång sikt. 35 PTS: funktion och teknisk säkerhet i elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2008:13) 36 MSB: Uppföljning av samhällets krisberedskapsförmåga 2010 37 MSB 0023-09
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 25 (63) Problem med dricksvattenförsörjningen kan orsakas av: Längre strömavbrott. Tekniska fel. Ledningsbrott. Förorening eller smitta. Skadegörelse/Sabotage. Det scenario vi analyserat är att en kommunhuvudort drabbas av ett totalt avbrott i vattenförsörjningen eller av smittat/förorenat vatten. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Hög. Det har skett flera gånger under de senaste decennierna, senast i Örnsköldsvik 2008 då huvudvattenledning till tätorten brast. Problem med dricksvatten är normalt av lokal karaktär eftersom dricksvattensystemen är uppbyggda som lokala försörjningssystem. Konsekvenserna kan trots det bli Allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer, det gäller särskilt om det blir ett totalt avbrott i vattenförsörjning. Konsekvenserna börjar bli stora efter ca ett dygn, de är: Problem med matlagning. Hygieniska problem, t.ex. genom att toaletter och duschar inte fungerar. Problem inom sjukvården, främst hygien och tvätt. Problem inom djurhållningen när djuren inte kan få vatten. Vårdhem, skolor m.m. kan behöva stängas. Om vattnet kan användas för hygien och till dryck efter kokning mildras konsekvenserna. Sårbarhet Tillgång till vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, det gör oss sårbara för störningar i vattenförsörjningen. Många samhällsviktiga verksamheter är också såbara för störningar, t.ex. inom hälso- och sjukvården och livsmedelsproduktionen. Dessutom är vissa industrier sårbara för störningar i vattenförsörjningen, vatten behövs i många tillverkningsprocesser. I många fall är man dåligt förberedda för att hantera störningar i vattenförsörjningen. Dricksvattenförsörjningen är sårbar såtillvida att den är beroende av elförsörjning och att ledningsnäten i många fall börjar bli åldersstigna. Kritiska beroenden Vattenförsörjningen är till stor del beroende av elförsörjning. Dock finns det i många fall fast installerad reservkraft eller förberedelser för inkoppling av mobila reservkraftaggregat på de viktigaste dricksvattenanläggningarna.
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 26 (63) 4.4.4 Störningar i fjärrvärmeförsörjningen I de flesta av de större tätorterna finns ett utbyggt fjärrvärmenät som försörjer många offentliga byggnader, kontorshus, flerfamiljshus och villor. 2006 var fjärrvärmen den dominerande uppvärmningskällan i centralorten i 234 av landets 290 kommuner, 80 % av lägenheter i flerbostadshus var då anslutna till fjärrvärme. 38 Det gör att många är beroende av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten. Problem med fjärrvärmeförsörjningen kan bero på: Elavbrott. Tekniskt fel eller ledningsbrott. Sabotage. Analys har gjorts på ett scenario där en kommunhuvudort drabbas av ett avbrott i fjärrvärmeförsörjningen som pågår mer än 12 timmar samtidigt som det är minusgrader utomhus. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Medelhög. I vårt län har inga liknande störningar förekommit, men det har skett på andra håll i landet, senast i Kiruna i början av 2011 då stora delar av tätorten drabbades av ett längre avbrott. Konsekvenserna av ett avbrott kan bli Allvarliga. Fastigheter blir utkylda, för större fastigheter kan det ta något dygn innan det blir för kallt, för småhus ännu snabbare. I lokaler med vårdbehövande kan det ganska snabbt uppstå behov av evakuering. Eftersom varmvattnet också slås ut i de fastigheter som har fjärrvärme så kan det även uppstå problem med hygienen. Vid långvariga avbrott kan det bli stora egendomsskador om vattenledningar fryser sönder. Sårbarhet Nyttjare av fjärrvärme är generellt sätt sårbara för avbrott i värmeförsörjningen, alternativa värmekällor saknas i de flesta fall. Fjärrvärmesystemen är även sårbara för avbrott i elförsörjningen, särskilt på mottagarsidan där el krävs för att cirkulera runt värmen i fastigheten. 39 Kritiska beroenden Fjärrvärmeförsörjningen är till stor del beroende av fungerande elförsörjning. Fjärrvärmeverkan har ofta möjlighet till inkoppling av reservkraft men det krävs även el i fjärrvärmekundernas fastigheter för att kunna driva cirkulationspumpar. 38 Energimyndigheten: Hur trygg är vår energiförsörjning? (ER 2007:06) 39 Energimyndigheten: Hur trygg är vår energiförsörjning? (ER 2007:06)
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 27 (63) 4.4.5 Störningar i transportsystemen Bil är det dominerande transportmedlet i vårt län. I länet finns ca 1 900 mil vägar, varav 500 mil är statliga, 130 mil kommunala och ca 1 300 mil enskilda 40. De stora vägarna är: E4 som går längs kusten, E14 västerut från Sundsvall mot Östersund och Trondheim, riksväg 83 från Ånge söderut mot Gävleborgs län, riksväg 86 och 87 från Sundsvall respektive Sollefteå mot Östersund och riksväg 90 från Härnösand norrut längs Ångermanälven och vidare mot Västerbottens inland. E4 och E14 står för ca 48 % av trafikarbetet på de statliga vägarna i länet 41. Figur 4: Trafikflödet på de större vägarna i länet. 40 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s 20 41 Ibid.