Undervisnings- och kulturministeriet

Relevanta dokument
Undervisnings- och kulturministeriet

Bildning vår framtid

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS-OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Undervisningsministeriet. Bildning vår framtid

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Statsbudgeten Studiestöd

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 11/2010 rd. i lagen om statsrådet ändras så att undervisningsministeriets. namn ändras till undervisnings- och kulturministeriet.

Statsrådets förordning

Statsbudgeten Studiestöd

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Lagens syfte och de allmänna bibliotekens uppgifter med samhällelig genomslagskraft i centrum

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Vad möjliggör lagen? Karolina Zilliacus, bibliotekschef, Pargas stadsbibliotek

40. Allmänbildande utbildning

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda

FÖR KUNSKAP OCH BILDNING

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

Aktuellt om KOSKItjänsten. planerare Kaarlo Öhman, UBS

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/75/531/2017 och Kvarnen samkommuns svaromål

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Internationalisering ända från unga år Erasmus+ för allmänbildande utbildning

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

BILAGA 1 BESLUTSMODELL Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Anita Lehikoinen Kanslichef

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/125/531/2017 och Folkhälsan Utbildning Ab:s svaromål 10.8.

Kulturrådets internationella strategi

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Examinas, lärokursers och övriga samlade kompetensers placering på kvalifikationsnivåerna

Statsunderstöd för allmänna bibliotek

RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

RP 45/2007 rd. för erhållande av statsandel för teatrar och orkestrar. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2008.

DIVISION Kultur och utbildning

Haninge kommuns internationella program

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

RP 179/2008 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Förslag till ny universitetslag

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Enligt sändlista 370/625/2015. Hänvisning: Statsunderstödslagen (688/2001) 9 och Avsikten med systemet med träningsstipendier

IDROTTSUTBILDNINGSCENTREN

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

kunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Studerande och examina vid läroanstalter 2012

Transkript:

Undervisnings- och

sam Finland tillhör världstoppen i fråga om kunskap, delaktighet och kreativitet.

sam Undervisnings- och ansvarar för grunden för framtida kunskap och kreativitet. Förvaltningssektorns nyckelområden är bildning, smässig och kulturell jämlikhet, kulturell och ekonomisk konkurrenskraft, befolkningens intellektuella och fysiska välfärd samt delaktighet och deltagande i samhället. De centrala värderingarna är sakkunskap, ansvar, öppenhet och sam samt inriktning på framtiden. I bildningsidealet ingår att skapa förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet samt för medborgarnas deltagande och välfärd.

sam Uppgifter och organisation Undervisnings- och svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samt när det gäller s-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Även upphovsrätts- och studiestödsfrågor samt kyrkliga ärenden tillhör ministeriets verksamhetsområde. Utbildnings- och forskningspolitiken leds av under visningsministern. Kultur-, idrotts- och ungdoms ärendena, upphovsrättsfrågorna och studiestödsfrågorna leds av kultur- och idrottsministern. De kyrkliga ärendena, som tillhör undervisnings- och, handläggs av inrikesministern. Ministeriet styr och genomför verksamheten inom förvaltningsområdet i enlighet med regeringsprogrammet. De centrala metoderna utgörs av strategiska riktlinjer, lagstiftning, fördelning av budgetmedel samt resultatstyrning och hantering av information. Ministeriet bereder lagar, förordningar och beslut inom sitt förvaltnings område för statsrådet och riksdagen. Därtill kan ministeriet utfärda beslut samt anvisningar och instruktioner. Ministeriet svarar för beredningen av statsbudgeten inom sitt verksamhetsområde, fördelar budgetanslag till statliga inrättningar samt beviljar statsandelar eller -understöd till kommuner, samkommuner och privata sammanslutningar. Förvaltningsområde och aktörer Till ministeriets uppgifter hör den strategiska resultatstyrningen inom verksamhetsområdet. Ministeriet ansvarar för styrningen och tillsynen över verksamheten vid ämbetsverken och inrättningarna inom sitt förvaltningsområde, vilket bland annat sker via de resultatmål som årligen ställs upp samt genom uppföljningen av dem. 4 Undervisnings- och

sam Undervisnings- och Undervisningsministern Kultur- och idrottsministern Statssekreteraren Statssekreteraren Kanslichefen Enheten för intern revision Kommunikationsenheten Internationella sekretariatet Utbildningspolitiska avdelningen Strategi- och styrningsgruppen Ansvarsområdet för allmänbildande Ansvarsområdet för yrkes Vuxenspolitiska enheten Högskole- och forskningspolitiska avdelningen Strategi- och styrningsgruppen Högskolepolitiska ansvarsområdet Forskningspolitiska ansvarsområdet Ansvarsområdet för dataadministration Kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen Utvecklingsenheten Konstenheten Kulturenheten Idrottsenheten Ungdomsenheten Förvaltningsavdelningen Förvaltnings- och budgetenheten Personalenheten Ministerietjänster Ekonomienheten Enheten för dataadministration Undervisnings- och 5

sam 12 % undervisnings- och s andel av statsbudgeten för 2014 Ministeriet budgetmässigt tredje störst i Finland Undervisnings- och s andel av statsbudgeten för 2014 är ca 6,6 miljarder euro. Därmed är ministeriet budgetmässigt landets tredje största ministerium och svarar för 12 procent av statsbudgeten. Undervisnings- och s förvaltningsområde präglas av den stora andelen statsunderstöd. Det handlar till största delen om lagstadgade statsunderstöd för t.ex. driftskostnader och byggnadsprojekt. Därtill beviljar ministeriet statsbidrag enligt prövning ur tippningsvinstmedlen. Enligt lotterilagen ska medlen användas till att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdoms. Av tippningsvinstmedlen tillfaller årligen 25 % främjande av idrott och fysisk fostran, 9 % främjande av ungdoms, 17,5 % främjande av vetenskap och 38,5 % konstfrämjande. Återstående 10 % delas varje år ut till motsvarande ändamål enligt prövning. Två sekler i bildningens tjänst Undervisnings- och är ett av vårt lands äldsta ministerier. Det inledde sin verksamhet som ecklesiastikdepartementet för Finlands kejserliga senat i början av autonomin 1809. När Finland blev självständigt 1917 ändrades namnet till kyrko- och undervisningsexpeditionen. År 1918 när senaten omvandlades till statsrådet och expeditionerna till ministerier, ändrades namnet till kyrko- och undervisningsministeriet. År 1922 förkortades namnet till undervisningsministeriet. För att fira ministeriets 200-åriga historia bytte ministeriet från och med den 1 maj 2010 namn till undervisnings- och. 6 Undervisnings- och

sam 6 597 miljoner undervisnings- och s budget för 2014 Förvaltningsområdets anslag för 2014 *) Draft budget for 2014, EUR million Sammanlagt 6 597 1 923 Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter för ansvarsområdet 124 Allmänbildande 957 402 Yrkes 733 965 Vuxen 524 56 Högskoleundervisning och forskning 2 667 501 Studiestöd 917 Konst och kultur 454 Idrott 148 Ungdoms 74 *) Talen baserar sig på statens budgetförslag för 2014 Fördelning av tippningsvinstmedel milj. euro år 2014 Kommunernas finansieringsandel 1) 1) Kommunens finansieringsandel omfattar kommunens lagstadgade självfinansieringsandel av gymnasie, grundläggande yrkes och yrkeshögskole. Konst Idrott Vetenskap Unga Tippningsvinstmedel sammanlagt (uppskattning) 540,8 milj. euro 237,1 147,4 103,2 53,1 Undervisnings- och 7

sam Undervisnings- och s ansvarsområde Utbildning Forskning Kultur Idrott Ungdoms Upphovsrätt Kyrkliga ärenden Ämbetsverk: Utbildningsstyrelsen Finlands Akademi Museiverket Centret för konstfrämjande Arkivverket Centret för internationell mobilitet och internationellt sam CIMO Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) Statens konstmuseum (1.1.2014 Nationalgalleriet) Nationella audiovisuella arkivet och Centralen för mediefostran och bildprogram (1.1.2014 Nationella audiovisuella institutet) Celia biblioteket för synskadade Depåbiblioteket Förvaltningsnämnden för Sveaborg Studentexamensnämnden Besvärsnämnden för studiestöd Övriga centrala aktörer: Universiteten Yrkeshögskolorna Bildningsväsendet vid regionförvaltningsverken samt närings- trafik och miljöcentralerna Bolag: Veikkaus Ab och CSC-Tieteen tietotekniikan keskus Oy (IT-centret för vetenskap) Dessutom flera råd, delegationer, kommittéer och nämnder Organisationer och stiftelser 8 Undervisnings- och

sam Målet för spolitiken är att främja en jämlik och förstklassig från förskoleundervisningen upp i vuxen ålder. Undervisnings- och har tillsyn över det offentligt stödda sutbudet: förskoleundervisning och grundläggande, gymnasie samt skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, yrkes, yrkeshögs kole, universitets och vuxen. Därtill hör lagstiftningen för samt förvaltningen och styrningen av dagvårdstjänster till ministeriets ansvarsområde. Principerna för spolitiken och lagstiftningen på området bestäms av riksdagen. Statsrådet och det inom statsrådet verksamma undervisnings- och svarar för planeringen och verkställigheten av spolitiken. De spolitiska utvecklingsriktlinjerna fastställs i regeringsprogrammet samt i den plan för utveckling av - och forskning som statsrådet vart fjärde år godkänner. Staten och kommunerna svarar till övervägande del för finansieringen av. Universiteten, den yrkesinriktade vuxenen och det fria bildningst finansieras med statliga medel. I Finland finns det 14 universitet, varav 12 är offentligrättsliga inrättningar och två stiftelser. Universitetens verksamhet grundar sig på fri forskning och universitetens i grundlagen tryggade autonomi. Inom undervisnings- och s förvaltningsområde finns det 25 yrkeshögskolor. Yrkeshögskolorna är kommunala eller privata. Det finns olika vuxenar på samtliga sområden. Utbildningsanstalterna inom det fria bildningsväsendet erbjuder möjligheter till studie- och hobbyverksamhet för över 1,5 miljoner studerande. De uppställda målen verkställs bl.a. med hjälp av olika handlingsprogram och projekt. Undervisnings- och 9

sam Utbildningssystemet i Finland År Doctorsexamina Licentiatexamina Universitet 6 8 0 5 1 9 3 3 2 Högre högskoleexamina Universitet Lägre högskoleexamina Universitet Studentexamina Gymnasier Påbyggnadsundervisning (årskurs 10) Grundläggande 7 16 -åringar Grundskolor Förskoleundervisning - 6-åringar Förskolepedagogik och barndagvård Högre yrkeshögskoleexamina Yrkeshögskolor Arbetserfarenhet 3 år Yrkeshögskoleexamina Yrkeshögskolor Arbetserfarenhet Special yrkesexamina* Yrkesexamina* Yrkesinriktade grundexamina* Yrkesläroanstalter * arrangeras även som läroavtals År 3 3.5 4 1 1.5 7 5 A 6 4 3 3 1&2 1&2 0 0 ISCED-klassificering 1997 0 Förskole 1 2 Utbildning på lägre och högre grundnivå 3 Utbildning på mellannivå 4 Utbildning efter mellannivå 5A Utbildning på högre nivå 6 Forskar Undervisningsförvaltningens sklassificering 0 Förskolenivå 1&2 Grundnivå 3 Andra stadiet 6 Lägre högskolenivå 7 Högre högskolenivå 8 Forskar 10 Undervisnings- och

sam Hälften av den vuxna befolkningen deltar årligen i vuxen Tillgång till studier för alla Målet med studiestödet är att trygga utkomsten för studerande i behov av ekonomiskt stöd som studerar på heltid. Studiestödssystemet utvecklas på basis av de spolitiska målen för att främja jämlikhet mellan snivåer och mellan studerande och för att de ska kunna avlägga examen på ett effektivt sätt. Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiestödet beviljas av Folkpensionsanstalten i sam med läroanstalterna. Antal elever och studerande 2014 Förskoleundervisning och grundläggande 580 000 Gymnasie 110 000 Grundläggande yrkes och yrkesinriktad tilläggs 214 600 Studerande för grundexamen och högre yrkesexamen vid yrkeshögskolorna 134 000 Studerande för grundexamen vid universiteten 141 300 I dagvård 211 000 Det sammanlagda antalet studerande år 2014 (uppskattning) 1,2 1,2 miljoner Undervisnings- och 11

sam

sam Staten riktar årligen ca 2 miljarder euro till forskning Finlands s-, forsknings- och teknologipolitik har varit föremål för en långsiktig utveckling i syfte att stärka det nationella innovationssystemet. Forskningspolitikens mål är att i sam med andra aktörer stärka kunskap och kompetens i fråga om såväl nivån på den finländska forskningen som dess genomslagskraft och synlighet internationellt. Centrala mål är att stödja internationaliseringen, utveckla forskarskolorna och -karriärerna samt främja kvaliteten på forskningen och dess genomslagskraft, öppen forskning samt ökad växelverkan mellan vetenskapen och samhället. Undervisnings- och understöder därtill forsknings- innovativa och kreativa miljöer. Finansiering av forskning och utveckling Statsbudget för 2013 milj. euro Universiteten 575,6 TEKES utvecklingscentralen för teknologi och 542,3 Finlands Akademi 329,3 Statliga forskningsanstalter 303,7 Övrig forskningsfinansiering 219,7 Universitetens centralsjukhus 31,0 2002,6 miljoner finansiering av forskning och utveckling sammanlagt år 2013 Undervisnings- och 13

sam Inom kulturpolitiken betonas stödet till utövande av och deltagande i konstnärlig och kulturverksamhet, främjande av kreativitet, tryggande av konstnärernas ställning, regionala kulturtjänster, kulturell mångfald, kulturexport och entreprenörska, samt branscherna för verksamhet. Den internationella rörligheten och den kulturella mångfalden stärker och vitaliserar kunnandet och kreativiteten i vårt land. Konst- och kulturpolitiken i Finland präglas av en stark nationell kulturidentitet, en mångfald av kulturinstitutioner och ett omfattande nätverk av kulturinrättningar. Undervisnings- och s kulturpolitiska sektor omfattar nationella kultur- och konstinrättningar som bl.a. museer, teatrar och orkestrar som erhåller statsandelar och -understöd, kommunernas kulturverksamhet samt organisations-, förenings- och medborgarverksamhet som finansieras med statsbidrag. Finland är känt på internationell nivå för det omfattande biblioteksnätet och det höga antalet biblioteksbesök och utlåningar samt användningen av informationsteknologi och digitala nätverk på biblioteken. Biblioteksväsendet har en central betydelse för att upprätthålla och utveckla finländarnas läskunnighet och för att främja läsning som hobby. Undervisnings- och är högsta förvaltningsmyndighet för de allmänna biblioteken. För tillhandahållandet av bibliotekstjänsterna svarar kommunerna. Budgetanslag för konst och kultur *) Budgetprop milj. euro Statliga ämbetsverk och kulturella institutioner 157 835 Statsandelar och lagstadgat understöd 127 955 (bl.a. till museer, teatrar och orkestrar) Konstnärsstipendier och -bidrag 39 415 Övrigt konstfrämjande 128 812 (bl.a. bidrag till olika konstområden, kulturarvet, regional konstverksamhet, internationella evenemang) 186 571 Finlands Nationalopera, publikkontakter 2012 278 654 Finlands Nationalopera, publikkontakter 2012 14 Undervisnings- och

sam

sam Genom upphovsrätten skyddas och främjas i olika former. Genom att erkänna upphovsmannens rätt att bestämma över sina verks användning uppmuntrar samhället verksamhet och främjar samtidigt produktion, spridning, investering och handel som gäller intellektuella produkter. Tryggade förutsättningar för produktion av och tillgång till kulturella nyttigheter, skapar grund för den nationella kulturen och för samhällets utveckling. För upphovsrättens del handlar det viktigaste och mest aktuella frågorna om utvecklingen av informationssamhället och inom informationsteknologi och kommunikationer. Att säkerställa förutsättningarna för och sporra till verksamhet är av största betydelse för informationssamhällets fortbestånd. 16 Undervisnings- och

sam 30 % av alla vuxna utövar idrott eller motion ca fyra gånger i veckan Ett centralt mål för idrottspolitiken är att främja motionsvanor och idrott som hobby, förbättra befolkningens funktionsförmåga, hälsa samt stödja barns och de ungas uppväxt och utveckling genom idrott och motion. Dessutom stöds förutsättningarna för en etisk elitidrott som känner samhällsansvar. Idrottslivet i Finland bygger i stor utsträckning på frivillig verksamhet. Kommunerna ordnar idrottstjänster samt bygger och upprätthåller idrottsanläggningar. Undervisnings- och ska för sin del leda, utveckla och samordna idrottspolitiken. Staten står delvis för finansieringen av kommunernas och idrottsorganisationernas utgifter. Idrottsanslag *) Budgetprop. milj. euro Kommunernas idrottsverksamhet 19 200 Byggande av idrottsanläggningar 26 400 Idrottsscenter 19 680 Frivillig verksamhet på idrottens område 41 710 Elitidrott 12 830 Budgetprop. milj. euro Främjande av en motionsinriktad livsstil 11 100 Kompetensen och kunskapsbasen inom idrott 11 088 Övrig verksamhet 5 520 (elitidrottstävlingar, antidopningsverksamhet, internationalism) Undervisnings- och 17

sam Genom ungdomspolitiken strävar man att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. Målet är att sporra till ett aktivt medborgarskap och ge dem beredskap att hantera olika situationer i livet. Undervisnings- och svarar för samordningen av samhällets ungdomspolitiska funktioner. Statsrådet godkänner vart fjärde år ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram. I programmet anges de riksomfattande målen för ungdomspolitiken. Vid sidan om traditionellt ungdoms har det uppstått nya verksamhetsformer. Hit hör bl.a. ungdomsverkstäder, kommunernas ungdomsfullmäktige och webbaserade demokratiprojekt. Barn och unga är i fokus vid förebyggande av utslagning. Varje barn och ungdom har rätt till trygghet i sitt skolsamfund och vid utövandet av hobbyer och ska få möjlighet att förverkliga sig själv. 18 Undervisnings- och

sam Stort intresse utomlands för vårt ssystem sam Europeiska unionen har samn på ens, forskningens, kulturens, idrottens områden. Därigenom främjas bland annat kulturell mångfald, ens och forskningens kvalitet samt internationellt sam mellan unga via olika avtal och handlingsprogram. Genom EU:s strukturfonder stöder man regionala projekt inom, forskning och kultur. Ministeriet deltar bl.a. i FN:s och dess organisationers verksamhet. Inom ramen för OECD utförs också mycket sam i sfrågor. Antidopningssam inom idrotten utförs med det internationella organet mot dopning WADA. OECD och Europarådet är viktiga regionala samarbetsorganisationer. Nordiska ministerrådet koordinerar det nordiska samt i frågor som gäller, forskning och kultur. Undervisningsministeriet deltar också i Östersjöstaternas och Barentsområdets sam i de regionala råden. Det finns ett brett intresse för Finlands ssystem utomlands, vilket framgår av det stora antalet internationella besök på ministeriet. Det handlar om inemot tvåhundra utländska delegationer per år. Undervisnings- och 19

Design: marknadsföringsbyrån Kitchen Översättning: UKM Tryck: Erweko, Helsinki 2013