Undervisningsministeriet. Bildning vår framtid

Transkript

1 Undervisningsministeriet Bildning vår framtid

2

3 Utbildning, forskning och kultur grunden för välfärd Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd. De strategiska nyckelområdena för sektorn är ut - bildningsmässig och kulturell jämlikhet samt kulturell och ekonomisk konkurrenskraft. De gemensamma värderingarna för det breda ansvarsområdet tar fasta på bildning, välfärd, demokrati och kreativitet. Kreativitet och innovativitet utgör en resurs. Som grund för bildningen framhålls värdet av utbildning, vetenskap, konst och kulturarv. Ett fungerande innovationssystem stärker konkurrenskraften i den globala ekonomin. Den finländska kulturens synlighet främjas och samtidigt stärks den kulturella mångfalden i vårt land. Undervisningsministeriet arbetar för en utveckling mot informationssamhället, för färdigheter i IT-samhället, högklassigt innehåll i datanäten och tillgång till nättjänster. Vårt mål är också att ge medborgarna bättre förutsättningar för delaktighet och deltagande. SATU HAAVISTO YRJÖ TUUNANEN JUSSI PUIKKONEN

4 Förutsättningar för bildning och kultur Besluten om de allmänna principerna och lagstiftningen inom utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken fattas av riksdagen. Verkställigheten tillkommer statsrådet och undervisningsministeriet samt ämbetsverken på förvaltningsområdet, däribland Utbildningsstyrelsen, Finlands Akademi, Centralkommissionen för konst, Museiverket samt länsstyrelserna. Undervisningsministeriet bereder lagar, förordningar och beslut som gäller förvaltningsområdet för statsrådet och riksdagen. Ministeriet deltar okså i beredningen av rättsakter och beslut som rör EUsamarbete inom sektorn. Ministeriet styr och utvecklar verksamheten inom sin sektor, fördelar anslag till statliga verk och inrättningar och beviljar statsandelar och statsunderstöd till kommuner, samkommuner och privata sammanslutningar. Budgeten för undervisningsministeriets förvaltningsområde uppgår till ca 6,6 miljarder euro (2007), vilket motsvarar 4 % av bruttonationalprodukten. Undervisningsministeriet är budgetmässigt landets näst största ministerium med en andel på 16,2 % av statsbudgeten. En ansenlig del av det stöd som ministeriet delar ut till den finländska idrottsverksamheten, ungdomsverksamheten, forskningen och konsten (ca 402 miljoner euro 2007) finansieras med vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus.

5 Organisation Utbildnings- och forskningspolitiken leds av undervisningsministern; kultur- och idrottsministern leder kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Omkring 300 tjänstemän arbetar vid ministeriet. I samband med ministeriet finns ett flertal råd, delegationer och andra sakkunnigorgan. Undervisningsministeriet är ett av de äldsta ministerierna i landet. Det inledde sin verksamhet som ecklesiastikdepartementet vid kejserliga senaten för Finland i början av autonomin När Finland blev självständigt 1917 ändrades namnet till kyrkooch undervisningsexpeditionen. År 1918 när senaten ombildades till statsrådet och expeditionerna till ministerier ändrades namnet till kyrko- och undervisningsministeriet. År 1922 förkortades namnet till det nuvarande undervisningsministeriet. Undervisningsministern Statssekreterare Undervisningsministeriet Kanslichefen Kultur- och idrottsministern Statssekreterare Kommunikationsenheten Internationella sekretariatet UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGS- POLITISKA AVDELNINGEN KULTUR-, IDROTTS- OCH UNGDOMS- POLITISKA AVDELNINGEN FÖRVALTNINGS-AVDELNINGEN Staben Enheten för allmänutbildning Yrkesutbildningsenheten Högskole- och forskningsenheten Resultatområdet för utbildning Resultatområdet för forskning Resultatområdet för vuxenutbildning Utvecklingsenheten Konst- och kulturarvsenheten Mediekulturenheten Kulturexportenheten Idrottsenheten Ungdomsenheten Enheten för allmän förvaltning Personalenheten Enheten för ekonomiplanering Enheten för ekonomiförvaltning Enheten för dataadministration YRJÖ TUUNANEN

6 Utbildning Undervisningsministeriet är den högsta utbildningsmyndigheten i Finland och utövar tillsyn över offentligt stödd utbildning i landet, allt från den allmänbildande utbildningen (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och morgon- och eftermiddagsverksamhet) till yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och vuxenutbildning. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen svarar för verkställigheten av utbildningspolitiken och styrningen av utbildningssystemet på centralförvaltningsnivå. Många ärenden har utbildningsanordnarna, dvs. i huvudsak kommuner och samkommuner, likväl själva rätt att besluta om. Förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieoch yrkesutbildningen regleras bl.a. genom de mål som anges i lagstiftningen och genom grunderna för läroplanerna. Staten och kommunerna finansierar den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen gemensamt. Finland har 20 universitet. Universitetens verksamhet bygger på forskningens frihet och universitetens autonomi. Beslutsfattandet är i hög grad självständigt. Alla universitet är statliga med en direkt statsfinansiering på knappt 70 %. Antalet yrkeshögskolor inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är 28. Yrkeshögskolorna är kommunala eller privata. Staten och kommunerna finansierar deras verksamhet gemensamt. Vuxenutbildningsalternativ finns att tillgå på alla utbildningsnivåer. Staten finansierar en betydande del av vuxenutbildningsutbudet. Studiestöd Studiestöd av statliga medel beviljas för studier efter grundstadiet. Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg samt statsborgen för studielån och ränteunderstöd. Den som har avlagt högskoleexamen inom utsatt tid kan dessutom få ett studielånsavdrag i beskattningen. Syftet med studiestödet är att bidra till den utbildningsmässiga jämlikheten, möjliggöra planenliga studier på heltid och trygga den studerandes utkomst under studietiden. SATU HAAVISTO ELVI RISTA SELJA ESKONEN

7

8

9 Forskning Forskningspolitiken skapar med olika medel förutsättningar och garantier för att ny information och kunskap skall kunna utvecklas och utnyttjas. Verksamheten bygger på inbördes samarbete mellan kunskapsproducenter och användare. Producenter är bl.a. universiteten, forskningsinstituten och vissa företag. Användarna utgörs för det mesta av företag och enskilda samt förvaltningen och beslutsfattare med ansvar för samhällsutvecklingen. SATU HAAVISTO SATU HAAVISTO Kultur I kulturpolitiken framhävs stödet för konst, kreativitetsfrämjande åtgärder, konstnärernas ställning, fungerande regionala kulturtjänster, kulturell mångfald och internationellt samarbete, uppbyggnaden av det kulturella informationssamhället samt innehållsproduktionen i IT-samhället. Undervisningsministeriets kulturpolitiska sektor inrymmer de nationella kultur- och konstinstitutionerna, museer, teatrar och orkestrar som beviljas statsandel, kulturverksamheten och biblioteksväsendet i kommunerna samt organisations-, förenings- och medborgarverksamhet som finansieras med statsunderstöd. Den finländska konst- och kulturpolitiken präglas av en stark nationell kulturidentitet och ett stort antal kulturinstitutioner med god regional täckning. Kulturutbudet är digert och medborgarna deltar aktivt i den kulturservice som produceras. Upphovsrätt Genom upphovsrätten skyddas intellektuellt skapande arbete i dess olika former och utövarna får tryggad ersättning för sitt arbete. Upphovsrätten regleras genom nationell lagstiftning, EU-direktiv och internationella överenskommelser. Till de mest aktuella frågorna på området hör just nu digitaliseringens verkningar på upphovsrätten. I Finland svarar undervisningsministeriet för ärenden som gäller upphovsrätt. Tillsynen över användningen av rättigheterna och administreringen av dem sköts av olika upphovsrättsliga föreningar SATU HAAVISTO

10 Idrott Idrottslivet i Finland bygger till stor del på medborgarverksamhet. Kommunerna ordnar idrotts- och motionstjänster och bygger och driver idrottsanläggningar. Undervisningsministeriet leder, utvecklar och samordnar idrottspolitiken. Syftet med idrottsverksamheten är att främja motion och tävlings- och elitidrott samt anknytande medborgarverksamhet, främja befolkningens välmående och hälsa samt stödja barns och ungas utveckling med hjälp av idrott. Staten finansierar en del av kommunernas och idrottsorganisationernas utgifter. LEHTIKUVA HENRIK DUNCKER GETTY IMAGES Ungdomsfrågor Undervisningsministeriet svarar för samordningen av samhällets ungdomspolitiska åtgärder. Åtgärder i syfte att förbättra de ungas levnadsvillkor och stödja medborgarverksamhet bland unga föreskrivs i ungdomslagen. Målet är att stödja de ungas förutsättningar att klara sig i olika livssituationer. Parallellt med det traditionella ungdomsarbetet har nya former lyfts fram. Hit hör bl.a. ungdomsverkstäder, kommunernas ungdomsfullmäktige, teledemokratiska projekt, eftermiddagsverksamhet för skolelever och äventyrs- och upplevelsepedagogikens möjligheter.

11

12

13 Kyrkliga frågor Den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan åtnjuter offentligrättslig särställning. Statsmakten bestämmer bl.a. om kyrkobeskattningen. Religions- och samvetsfriheten finns inskriven i Finlands grundlag. Europeiska unionen Samarbete kring utbildning, forskning, kultur, idrott och ungdomsfrågor bedrivs bl.a. inom Europeiska unionen. De direktiv som skall beaktas i den nationella lagstiftningen gäller närmast upphovsrätt och erkännande av examina. Med medel från Europeiska unionens strukturfonder stöds regionala projekt som gäller utbildning, forskning och kultur. LEHTIKUVA HARRI TAHVANAINEN / GORILLA YRJÖ TUUNANEN Internationellt samarbete Undervisningsministeriet deltar i verksamhet som bedrivs av FN och dess organisationer så som Organisationen för utbildning, vetenskap och kultur Unesco, Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten WIPO och Internationella centret för studium av konservering och restaurering av kulturegendom ICCROM. Omfattande utbildningssamarbete bedrivs också via OECD. Inom idrottssektorn utförs arbete mot dopning tillsammans med den internationella antidopningsbyrån WADA. Europarådets verksamhet omfattar utbildningsoch kultursamarbete och människorättsfrågor. Nordiska ministerrådet samordnar nordiskt samarbete bl.a. kring frågor som gäller barn och unga, utbildning, forskning och kultur. Tonvikten i Rysslandssamarbetet ligger i universitetssamarbete samt konst- och kulturfrämjande insatser. Undervisningsministeriet deltar också t.ex. i samarbetet mellan Östersjöländerna och inom Barentsområdet. Finland har kulturavtal, utbytesprogram eller andra överenskommelser om samarbete kring utbildning, forskning, kultur, ungdomsfrågor och idrott med omkring 40 länder. Undervisningsministeriet stöder undervisning i finska eller svenska i de s.k. Finska skolorna för finländare som bor utomlands, utlandsfinländarnas kultur- och informationsprojekt, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut i andra länder samt vänskapsverksamhet.

14 Nyckeltal för undervisningsministeriets verksamhetsområde Cirka 96 % av 6-åringarna deltar i förskoleundervisningen. På grundskolenivå finns omkring elever. Den grundläggande utbildningen i Finland ger inlärningsresultat i världsklass till genomsnittliga kostnader. De finländska femtonåringarna placerar sig enligt OECD:s PISA-studie 2006 i den absoluta toppen i OECD-länderna. Gymnasierna har ca studerande. I yrkesutbildningen finns över studerande. Antalet universitetsstuderande är över Vid universiteten avläggs årligen högre högskoleexamina och doktorsexamina. Yrkeshögskolorna har ca studerande och per år avläggs examina. Årligen deltar över hälften av befolkningen i åldern år i vuxenutbildning, dvs. 1,7 miljoner människor (Finlands folkmängd 5,2 milj). Studiestödet omfattar 75 % av alla studerande i examensutbildning efter grundskolan. Forsknings- och utvecklingsverksamhet är ett insatsområde i Finland. Forskningsutgifterna utgjorde sammanlagt ca 3,4 % av bruttonationalprodukten Den statliga forskningsfinansieringen uppgick till 1,6 miljarder euro. Undervisningsministeriets andel var 43 %. Forskningspersonalen utgör över 2 % av arbetskraften, vilket är den högsta siffran bland OECDländerna. Biblioteks- och bokbussnätet har god regional täckning. Det lånas omkring 100 miljoner böcker. Biblioteken har en betydande roll som spridare av informationssamhällstjänster och basfärdigheter för informationssamhället. Av finländarna går 44 % varje år på teater, balett eller opera. Produktionen och spridningen av inhemsk film stöds med statsunderstöd. Barnens och de ungas favoritgrenar är fotboll och cykling. Vuxna ägnar sig mest åt gång och joggning, bl.a. stavgång, och cykling. Det finns cirka idrottsföreningar i Finland. Ca 1,1 miljoner finländare uppskattas på sätt eller annat delta i lokala idrottsföreningars verksamhet. Undervisningsministeriet delade 2008 ut närmare 34 miljoner euro i understöd till idrottsorganisationer. Undervisningsministeriet stöder även finländsk elitidrott. Varje år understöds ca 100 organisationer med medlemmar. De unga under 30 år utgör 37 % av befolkningen. Finländarna hör till ca 85 % till den lutherska kyrkan och till ca 1 % till det ortodoxa kyrkosamfundet. Ca 1 % hör till olika andra registrerade religiösa samfund.

15 Undervisningsministeriet Sjötullsgatan 10, Helsingfors PB 29, Statsrådet Telefon (09) eller (09) , fax (09) (registratorskontoret) Direktval eller Undervisningsministern Kultur- och idrottsministern Kanslichefen Utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen Överdirektören Kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen Överdirektören Kommunikationsenheten Kommunikationsdirektören Extern kommunikation, främst kultur, idrott, ungdomsfrågor, upphovsrätt, kyrkliga ärenden Extern kommunikation, främst utbildning, forskning och studiestöd Extern kommunikation, främst information på svenska och nätkommunikation Extern kommunikation, främst nätkommunikation Registratorskontoret Ämbetsverk, inrättningar, sammanslutningar och sakkunnigorgan Arkivverket (Riksarkivet och landsarkiven) Besvärsnämnden för studiestöd Biblioteket för synskadade Centralkommissionen för konst, statens konstkommissioner, de regionala konstkommissionerna Centret för internationellt personutbyte (cimo) Depåbiblioteket Finlands Akademi Finlands filmarkiv Forskningscentralen för de inhemska språken Förvaltningsnämnden för Sveaborg Institutet för Ryssland och Östeuropa Länsstyrelserna i uppgifter som gäller undervisningsministeriets förvaltningsområde Museiverket Statens filmgranskningsbyrå Statens konstmuseum (Konstmuseet Ateneum, Museet för Nutidskonst Kiasma, Konstmuseet Sinebrychoff Studentexamensnämnden Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna inom dess ansvarsområde Universitet (20) Yrkeshögskolor (26, från och med ) Övriga sakkunnigorgan Vuxenutbildningsrådet Rådet för utvärdering av högskolorna Rådet för utbildningsutvärdering Utbildningskommissionerna Delegationen för ungdomsärenden Utvärderings- och understödskommissionen för ungdomsorganisationer Delegationen för sektorsforskning Delegationen för studiestödsärenden Delegationen för student- och ungdomsbostäder Finlands Unescokommission Upphovsrättsrådet Vetenskaps- och teknologirådet Delegationen för informationsspridning Forskningsetiska delegationen Statens idrottsråd Statens kommission för konstverk Statsbolag Veikkaus Ab CSC finska IT-centret för vetenskap

16 2008, 3. ed. St. MIR