Redovisning av humankapital

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Niklas Myrén Ulf Emanuelsson Redovisning av humankapital - en studie över svenska börsbolags årsredovisningar. Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: VT-08 Handledare: Magnus Willesson Medbedömmare: Tommy Bergqvist Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning Författare: Niklas Myrén och Ulf Emanuelsson Handledare: Magnus Willesson Titel: Redovisning av humankapital En studie över svenska börsbolags redovisning Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 2 1.3 SYFTE... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 2 2. METOD...3 2.1 TIDIGARE STUDIER... 3 2.2 METODVAL... 3 2.3 URVAL AV BOLAG FÖR UNDERSÖKNING... 5 2.4 INSAMLING AV DATA... 5 2.5 POÄNGSÄTTNINGSMODELL... 6 2.6 KÄLLKRITIK... 7 2.7 VALIDITET... 7 2.8 RELIABILITET... 7 3. TEORI...8 3.1 MOTIVVAL TEORIER... 8 3.2 ÅRSREDOVISNINGENS INTRESSENTER... 8 3.3 NYCKELTALENS DELAR...10 3.4 KONRADGRUPPENS NYCKELTAL...11 3.5 SKANDIA MODELLEN...13 4. EMPIRI OCH ANALYS...14 4.1 RESULTAT BRANSCHUNDERSÖKNING...14 4.1.1 Energi...15 4.1.2 Material...15 4.1.3 Industri...15 4.1.4 Sällanköpsvaror...15 4.1.5 Dagligvaror...15 4.1.6 Hälsovård...16 4.1.7 Finans...16 4.1.8 IT...16 4.1.9 Teleoperatör...16 4.2 ANALYS UNDERSÖKTA NYCKELTAL...17 4.2.1 Nyckeltal med utfall...17 4.2.2 Nyckeltal utan utfall...20 5. SLUTSATS...21 5.1 SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNING...21 5.2 KRITIK MOT UNDERSÖKNING...22 5.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...22 6. REFLEKTION...23 7. KÄLLFÖRTECKNING...24 BILAGA 1 (SAMMANSTÄLLNING AV UNDERSÖKNING BRANSCHVIS)...27 BILAGA 2 (UNDERSÖKNING)...28 DAGLIGVAROR...28 ENERGI...29 FINANS...30 HÄLSOVÅRD...31 INDUSTRI...32 IT...33 MATERIAL...34 SÄLLANKÖPSVAROR...35 TELEOPERATÖR...36

BILAGA 3 (FÖRETAGSBESKRIVNING)...37 INDUSTRI...37 MATERIAL...37 SÄLLANKÖPSVAROR...38 HÄLSOVÅRD...38 DAGLIGVAROR...39 FINANS...39 IT...40 TELEOPERATÖR...40 ENERGI...41 BILAGA 4 (LAGTEXT)...42

Begreppsförklaring Humankapital: IASB: Intellektuellt kapital: Intressent: Scoreboard: Intäktsperson: Förädlingsvärde: Individkapital: Nyckeltal: Humankapital kan definieras som all den individuella förmåga, kunskap, skicklighet och erfarenhet som finns hos ett företags personal och ledning. Humankapitalet kan inte endast definieras som summan av dessa mått, utan det måste fånga dynamiken och kunskapsflödet hos en organisation i en föränderlig och konkurrenspräglad omgivning. Organisationens mänskliga kapital omfattas även av den kreativitet och innovationsförmåga som finns i organisationen (Edvinsson & Malone 1997). Står för International Accounting Standards Board, och är en organisation som jobbar för att förbättra den internationella finansiella redovisningen. Intellektuellt kapital är det osynliga kapitalet och kan delas upp i tre delar, struktur kapital, kund kapital och humankapital (Kaufmann, Schneider 2004). De som har intresse av information om och från företaget, räknas ägare, långivare, leverantörer, kunder, anställda, konkurrenter och stat. En typ av korstabell som används för att undersöka förekomsten av sökta variabler i undersökningsunderlaget. Verksam individ i företaget som är direkt knuten till kundarbetet genom att planera, bearbeta, presentera eller producera den tjänst eller produkt som efterfrågas av kunden. Mervärde som skapas av de anställda när alla inköp från externa leverantörer räknats bort. Individens formella utbildning, förvärvade erfarenheter Och färdigheter, sociala kompetens och förmåga att omsätta detta i adekvat handling. Mått för intern jämförelse mellan verksamheter och för verksamhetsuppföljning över tid.

1. Inledning I detta kapitel ges det en bakgrund till det problem som ska undersökas i uppsatsen. Vidare kommer det att diskuteras undersökningens problem och syfte. De avgränsningar som gjorts i undersökning kommer anges. 1.1 Bakgrund och problemdiskussion Betydelsen av det intellektuella kapitalet har under senare tid ökat betydligt. Detta beror på en kombination mellan ökad konkurrens med begränsade resurser och synen på kunskap som en vara. Det finns skillnader mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet, denna skillnad kan ses som ett belägg för att betydelsen av intellektuelltkapital har ökat för aktieägarna (Kaufmann & Schneider 2004). Ett problem med redovisning av humankapital ur företagens synvinkel är att personalen inte kan tas upp som en tillgång i balansräkningen, då personalen inte motsvarar de kriterier man satt upp för att klassificera en tillgång. Definitionen på en tillgång enligt IASB är att en tillgång ska vara en resurs som kan kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som kan förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden. Definitionen innehåller tre kriterier, samtliga tre ska vara uppfyllda för att det ska anses vara en tillgång (Smith 2006): Resursen förväntas innebära ekonomiska fördelar i framtiden för företaget Resursen ska kontrolleras av företaget Resursen skall ha uppkommit som en följd av inträffade händelser Av dessa tre kriterier så uppfyller personalen endast det första av dem. Personalen kan inte kontrolleras av företaget och kan därför inte ses som en tillgång. Detta skapar ett problem för de kunskapsintensiva företagen då det är dess personal som står för den intjäning som företagen har och på så sätt faktiskt är en sorts tillgång för bolaget. Företag kan inte genom anställningskontrakt inneha vare sig äganderätt eller kontroll över de anställda, eftersom de har full rätt att lämna företaget när de själva vill(smith 2006). De lagar och regler som reglerar vad årsredovisningen ska innehålla återfinns i årsredovisningslagen (ÅRL). Den paragraf som kan hänföras till redovisningen av humankapital är den 18:e paragrafen i det 5:e kapitlet. Den uttrycker att företagen i sin årsredovisning ska lämna uppgifter om det medelantalet anställda, frånvaron på grund av sjukdom och könsfördelningen bland ledande befattningshavare. Paragrafen återges i sin helhet i bilaga 12 till uppsatsen. Företagens årsredovisningar ser vi som deras främsta kommunikation gentemot intressenterna och bör då, om bolaget är intresserat av att framhäva humankapitalet, innehålla en redovisning av detta mot intressenterna. Intressenterna ses som de aktörerna som har ett intresse av ett företag eller organisation. Enligt intressentmodellen är dessa aktörer anställda, konkurrenter, kunder, leverantörer, långivare, stat och ägare. Behovet av information som dessa olika intressenter kräver kan se helt olika ut beroende på den koppling man har mot företaget eller organisationen. 1

En viktig del är även företagets bransch tillhörighet, då de branscher som ses som kunskapsintensiva bör se ett större intresse att redovisa sitt humankapital gentemot intressenterna. Detta för att intressenterna ska få en insyn i bolaget och t.ex. ska kunna göra en bedömning om företagets värde. Tidigare studier som vi undersökt behandlar endast kunskapsintensiva företag och dess redovisning. I dessa studiers resultat kan man utläsa att trots att det är kunskapsintensiva företag som undersökts, så har de inte redovisat humankapitalet i årsredovisningen i någon större utsträckning. Detta faktum var något vi reagerade över i förstudierna om ämnet. Med anledning av ovanstående fakta och egna reflektioner anser vi det vara intressant att undersöka redovisningen av humankapital inom företagen på svenska börsen. 1.2 Problemformulering Problemdiskussionen leder till följande problemformuleringar som vi avser att besvara i uppsatsen: Redovisar noterade bolag på svenska börsen inom olika branscher sitt humankapital? Finns det någon koppling mellan intressenterna och företagens redovisning av humankapital? 1.3 Syfte Syftet med vår studie är att analysera noterade bolag på svenska börsen och dess redovisning av humankapital. Vi vill även se om det finns skillnader mellan hur de olika branscherna använder sig av de undersökta nyckeltalen för att redovisa humankapital. Med undersökningen hoppas vi också kunna utvärdera hur redovisningen av humankapital har någon koppling till intressenterna. 1.4 Avgränsningar Vi kommer att begränsa oss till att undersöka de utvalda bolagens senaste årsredovisning. Vid definitionen av humankapital finns det många olika sätt att definiera. Vi valde endast att använda oss av Edvinssons och Malones (1997) definition. 2

2. Metod Detta kapitel kommer att innehålla en redogörelse för sättet vi valt att insamla data och det metodval vi gjort. En beskrivning av det urval vi gjort för att kunna genomföra undersökning återges och valet av metod för bearbetningen av problemområdet. Kapitlet avslutas med en redogörelse för att stärka studiens giltighet. 2.1 Tidigare studier Det har gjorts många tidigare studier där man har försökt att visa till företagens redovisning av humankapital. Det har bevisats att denna metod, att utveckla en scoreboard med vissa faktorer för undersökning, har varit framgångsrikt vid liknade undersökningar av studier som studerar information i årsredovisningar. Nedan kommer vi att gå igenom ett par tidigare studier i likhet med det som vi ska göra. Scoreboardstudier har utvecklats och bygger på varandra (Rimmel 2003). Den studie som använde sig av scoreboardmetodiken först, var en studie som utfördes av Cerf (1961) och inriktade sig på finansiella analytikers informationsbehov. Utifrån detta så gjordes studien helt enkelt genom att mäta mängden information i amerikanska företags årsredovisningar. Cerfs index innehöll 31 olika faktorer som dessutom viktades, de rangordnades från ett till fyra. Utfallet beräknades som procentandelar av den maximala poängen som man kunde få. I studien så kom Cerf fram till att det fanns ett samband mellan företagens storlek, avkastning och antal aktieägare. (Ibid.) Cooke (1989) har också gjort en studie berörande redovisning på liknade sätt men den utfördes utan att vikta sina faktorer. Undersökning gjordes med i syfte att undersöka svenska företags årsredovisningar och bedöma om det fanns någon koppling mellan den mängd av information som de lämnar i sina respektive årsredovisningar och till dess börsstatus och storlek (Adrem 1999). Scoreboarden bestod av hela 224 faktorer och som sagt till skillnad från Cerfs undersökning så var de ej viktade utan all faktorer hade samma värde. Faktorerna summerades efter det att studien och slutsatsen var klar. Den visade att börsnoterade företag gav ut en större mängd information gentemot vad de icke börsnoterade företagen gjorde. 2.2 Metodval I uppsatsskrivandet har vi använt oss av den kvantitativa ansatsen då vi genom vår undersökning vill mäta i vilken utsträckning bolagen inom branschen redovisar sitt humankapital. Undersökningen genomfördes genom att vi konstruerade ett scoreboard för att mäta redovisningen av humankapitalet. Tidigare studier om att mäta företags redovisning av det humankapital som förekommer i årsredovisningen använder sig av scoreboard som verktyg för att analysera (Rimmel 2003). Vi valde i likhet med Cerf (1961) att vikta våra faktorer så poängen blev fler när företagen går djupare med arbetet av redovisningen än att bara nämna nyckeltalen. 3

Kvantitativa undersökningar går oftast ut på att mäta, denna mätning används för att förklara eller beskriva ett visst fenomen (Lundahl & Skärvad 1999). Metoden avgör själv vilka svar som är tänkbara. Vanligaste sättet att mäta är att göra det med ett frågeformulär som har givna svarsalternativ. Undersökningen kräver att det som undersöks kan få in verkligheten i de fasta svarsalternativen som definieras i förväg av undersökaren. Detta förutsätter att den som utför forskningen har kunskapen om det fenomen som ska undersökas och kan strukturera upp det (Jacobsen 2002). För att på ett enkelt sätt kunna analysera data ställde vi upp bolagen på ena axeln och nyckeltalen på den andra. Vi valde även att i undersökningen vikta faktorerna för att se hur utförligt bolagen redovisar de olika nyckeltalen. Bolagen fick 3 poäng om de redovisade nyckeltalet fullt ut i diagram eller tabell över flera år, 2 poäng om de redovisade nyckeltalet via en beskrivande text med årets siffra, 1 poäng om de redovisar nyckeltalet i text och sättet de jobba med det på. Var nyckeltalet ej med i årsredovisningen utgavs 0 poäng. Då vi analyserar 18 av Konradsgruppens nyckeltal kan bolagen få maximalt 54 poäng i undersökningen. För att kunna mäta skillnaden har vi beräknat medelvärdet för varje utvald bransch. De data som samlades in i undersökningen består av ordinaldata. Karakteristiskt för ordinaldata är att datamaterialet består av kategorier eller nivåer som har en ordningsstruktur, men som saknar information om storlek och avstånd. Denna begränsning i matematiska egenskaper är mycket påtaglig vid utvärdering av förändring, eftersom beräkning av differenser inte är meningsfull när datamaterialet saknar avstånd och storlek (Dahmström 2005). Vid analyseringen av data använder vi oss av medianvärdet som är ett centralmått för variabler som mäts med ordinalskalan. Medinavärdet är det värde som ligger exakt i mitten med lika många värden över sig som under. Detta till skillnad från medelvärdet som räknas ut genom att summera alla värden för att sedan dividera summan mede anta värden. När man har ett jämnt antal värden är medianvärdet lika med medelvärdet mellan de två mittersta observationerna. Har man en sned fördelning kan det vara fel att redovisa resultatet med ett medelvärde och man bör då välja att använda medianvärdet som centralmått. Skillnaden i att använda median istället för medelvärde kan exemplifieras med att om man har en sned fördelning med en del extremt höga värden så påverkar de medelvärdet genom att höja det. Medianvärdet påverkas tvärtom inte av de höga värdena (Lind et al 2005). När vi analyserade data valde vi att till en början beräkna medelvärdet på utfallet i branscherna med medelvärdet. Vad vi då kunde se var att i vissa branscher var det en sned fördelning med bolag som hade extrema värden mot de övriga undersökta. Vi valde därför att utföra analysen med att beräkna medianvärdet för att få ett mer tillförlitligt värde att jämföra de olika branscherna med. I bilagorna redovisar vi både medelvärdet och medianvärdet för att visa på hur sned fördelningen påverkat undersökningen om vi redovisat med medelvärdet. Vid redovisningen av nyckeltalens förekomst valde vi att använda medelvärdet, då vi ansåg att data visade på vilken nivå som nyckeltalen redovisades. 4

2.3 Urval av bolag för undersökning Utgångspunkten var att granska tio bolag inom varje bransch men på grund av att vissa branscher ej omfattade den mängden bolag eller att bolagens årsredovisning inte fanns tillgänglig på svenska, så fick vi analysera det antal bolag som fanns. Med undantag av kraftförsörjningsbranschen där det endast fanns ett noterat bolag vilket gjorde att vi uteslöt kraftförsörjningsbranschen i undersökningen. De noterade bolag som är underlag för undersökningen valdes ut slumpmässigt utifrån de branschlistor som de är klassificerade efter av OMX, som driver börserna i norden. Bolagen kommer från börslistorna small, mid och largecap som finns noterade på den svenska börsen. Sektorsindelningen av bolagen följer den internationella standarden GICS (Global Industry Classification Standard) som används som klassificerings instrument. Indelningen i listorna ser ut som följande: I Large Cap presenteras de nordiska bolag som har ett börsvärde över 1 miljard euro. De bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och 1 miljard euro presenteras i Mid Cap. Bolag med ett börsvärde understigande 150 miljoner euro presenteras i Small Cap. Urvalet som gjordes till studien tog ingen hänsyn till vilken lista de olika bolagen var noterade på. Det slumpmässiga urvalet kännetecknas av att det är ett stratifierat urval. Det stratifierade urvalet karakteriseras av att man delar in individerna i den population man vill uttala sig om i grupper (strata). Ur varje grupp drar man sedan ett slumpmässigt obundet urval (Dahmström 2005). 2.4 Insamling av data När vi kommit fram till hur undersökningen skulle genomföras började vi med att samla in data. Detta gjordes från de utvalda bolagens årsredovisningar. Vi undersökte de olika bolagens årsredovisningar som hämtades från deras respektive hemsidor. För att se om de nyckeltal vi valt att analysera, fanns med i årsredovisningen, så analyserade vi även på vilket sätt de redovisade. Därefter noterade vi i scoreboarden det utfall vi fick med utgång av det undersökta nyckeltalet. De data vi samlat in består enbart av sekundärdata, då den samlats in från bolagens årsredovisningar. Primärdata innefattar det material som man som utredare själv samlat in, tvärtemot är sekundärdata det material som andra samlat in. Primärdata är den data som inhämtas från människor och består av intervjuer, enkäter och observationer. Med sekundärdata avses den data och information som finns dokumenterad om ett visst fenomen. Exempel på detta är böcker, årsredovisningar, forskningsrapporter och tidningsartiklar (Lundahl & Skärvad 1999). 5

2.5 Poängsättningsmodell När vi undersökte om nyckeltalen redovisades i årsredovisningen valde vi även att om det var så att de redovisades, analysera hur utförligt de framställde nyckeltalen. Detta valde vi att göra genom att sätta en poängskala från 0 poäng till tre poäng. För att tydliggöra poängsättningen kommer vi att beskriva hur bedömningen av nyckeltalen ur poängsättningen sett ut. Detta kommer vi att göra genom att använda oss av ett fiktivt bolag för att visa exempel på hur vi poängsatt redovisningen av nyckeltalen. Bolaget Kunskap AB kan redovisa nyckeltalet anställda på följande varierande sätt med utgång av den poängskala vi använt oss av i undersökningen. 3 poäng: Kunskap AB redovisar nyckeltalet fullt ut i diagram eller tabell över flera år. Exempel: Nyckeltal 2007 2006 2005 Antal anställda 31 december 3961 3458 3219 2 Poäng: 2 poäng om de redovisade nyckeltalet via en beskrivande text med årets siffra. Exempel: Kunskap AB har kontor i Karlstad, Stockholm och Malmö där det vid årets slut fanns totalt 34 anställda. På Karlstad kontoret är det idag 10 anställda, Stockholms kontoret 10 anställda och Malmö 14 anställda 1 Poäng: Om redovisning av nyckeltalet sker i text och sättet de jobbar med det. Exempel: 2007 har bolaget 34 anställda, rekrytering av personal sker externt. Exemplen kan givetvis se annorlunda ut i sin utformning men för att skapa en tydlighet av innehållet i redovisningen för vår poängsättning, hoppas vi med denna genomgång på ett uttryckligt sätt förklarat hur vi tolkat nyckeltalen vid insamlingen av undersökningens data. 6

2.6 Källkritik När man utnyttjar sekundärdata är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt. Källorna som hämtas från sekundärdata kan var partiska, medvetet tillrättalagda, vinklade och ofullständiga (Lundahl & Skärvad 1999). Vi har försökt att ha ett kritiskt förhållande till det sekundärdata vi granskat, alltför att uppnå en tillfredsställande grad av reliabilitet och validitet. 2.7 Validitet Kopplingen mellan det teoretiska planet och empiriska planet är det man kallar validitet. Det innebär att man verkligen mätt det man vill mäta i undersökningen (Svenning 2000). För att skapa en hög validitet krävs det en hög reliabilitet. Validiteten handlar om uppsatsens trovärdighet och hur väl den stämmer överens med verkligheten (Jacobsen 2002). För att genomföra undersökningen bestämde vi oss från början för att undersöka ett urval på tio bolag inom varje bransch. Men med anledning av att det i tre av de nio utvalda branscherna inte fanns underlag till att undersöka tio bolag så blev urvalet mindre i dessa branscher. De tre branscher som vi inte hade ett tillräckligt urval är teleoperatör med sex undersökta bolag, dagligvaror med sju bolag och energi med nio bolag. 2.8 Reliabilitet För att försöka säkerställa att undersökningen har en hög reliabilitet, hade vi i förväg kommit fram till ett gemensamt sätt att tolka variablerna. I undersökningen kunde variablerna antal anställda, genomsnittsålder, personalomsättning och utbildning utan svårigheter definieras. Däremot är reliabiliteten inte lika stor i de variabler där det krävdes en viss värdering och tolkning. Tillförlitligheten i uppsatsen går ut på att mätningarna är korrekt gjorda. Tillfälligheter i undersökningarna får inte påverka resultatet. En studie har hög reliabilitet om flera undersökare som använt sig av samma metod kommer fram till samma resultat (Thurén 2007). Reliabilitet är en nödvändig förutsättning för validitet. Metoden för att öka reliabiliteten går ofta ut på att använda sig av olika standardiseringsförfaranden för att säkerställa att undersökningen gjort på ett så identiskt sätt som möjligt, allt för att undvika slumpens inverkan på mätningen (Lundahl & Skärvad 1999). 7

3. Teori Kapitlet kommer att redogöra för den teoretiska referensram som finns för uppsatsens ämne humankapital. Vi kommer i början att inledande beskriva redovisningens allmänna egenskaper. Återstående del avhandlar ett antal modeller för redovisning av humankapital. 3.1 Motivval teorier Vid valet av metoder för att redovisa nyckeltal kommer vi att beskriva den utsedda modellen från Konradgruppen. Konradgruppens arbete med boken Den osynliga balansräkningen (1989) tar upp de nyckeltal som vi anser var de som är mest relevanta för oss i vår undersökning. Då modellens nyckeltal inriktar sig mot kunskapsintensiva företags nyckeltal, anser vi att den ger en bra analys för undersökningen av humankapital i form av nyckeltal i företagens årsredovisningar. Skandianavigatorn kommer att behandlas kortfattat för att visa på ett alternativt sätt att redovisa humankapitalet i ett fristående dokument. Modellerna är metoder för att kunna redovisa intellektuellt kapital. Vi kommer först att beskriva de intressenter som kan kopplas till ett företags redovisning. Detta för att skapa en bild av dem som är mottagare av informationen om humankapital i redovisningen. Därefter kommer vi att presentera modellerna som tidigare nämnts. Presentationen av modellerna kommer att göras generell och ej endast rikta in sig på humankapital. Fokus kommer att ligga på att undersöka redovisningen och sedan kommer vi dra paralleller till intressenterna och dess eventuella intresse för redovisningen. 3.2 Årsredovisningens intressenter Bukh et al (2004) menar att innehållet i de traditionella metoderna för att kommunicera med intressenterna inte är tillräckligt för alla intressenter som bolagen har. Olika intressenter kan ha behov av olika information. Kunder Konkurrenter Anställda Leverantörer Ledning/ Företag Långivare Stat Ägare Fig. 3.1 8

I en undersökning som Foong och Yorston (2003) utförde så kom det fram att företagen ser flera anledningar till varför de anser att det är lönsamt att redovisa humankapitalet. Visar på åtagandet av mångfald, hälsa, säkerhet och respekt för de anställda. Uppnår ökat stöd från högre nivåer inom organisationen. Uppnår ökat förtroende hos intressenter. Skapar en riktlinje inom organisationen mellan åren. Underlättar rangordningen av resurser och effekter för att förbättra prestationer. Nedan kommer de olika intressenterna av årsredovisningen att presenteras och en beskrivning av hur deras intresse ser ut. Ägare Dessa intressenter är de som tillhandahåller riskkapitalet till företaget. Det satsade kapitalet är för ägarna en investering, de vill därför kunna se den eventuella avkastningen de kan få på investeringen. De använder årsredovisningen för att kunna göra prognoser om företagets framtid. Prognoserna använder de till beslut om att köpa, sälja eller behålla aktier (Edenhammar & Thorell 2007). Investerare i bolagen vill ha så bra insikt i företaget som är möjligt och informationen om företagens resurser för att skapa värde i framtiden, humankapital redovisningen minskar det mellanrum som finns i den traditionella redovisningen (Bukh et al 2004). Långivare En användargrupp som har ett stort intresse i årsredovisningen är banker och olika kreditinstitut. För att kunna bedöma företagets förmåga att fullgöra sina amorteringar gentemot långivarna, vill de ha information om företagets resultat och ställning (Edenhammar & Thorell 2007). Det är också mycket viktigt att de har en så rättvisande bild av företaget som möjligt för att göra korrekta bedömningar om företaget och i kunskapsintensiva företag är det viktigt att personalen framhävs. Dessa bolag kan ha ett mycket högre marknadsvärde än det bokförda värdet (Stewart 1997). Kunder Genom kundernas köp av vara eller tjänst så kan det finnas ett intresse hos dem att kunna se över den finansiella information som finns för att vara säker på att företaget kommer att kunna leverera varan eller tjänsten enligt överenskommelsen. Till detta kan det även vara intressant för kunder att utläsa information om företagets personal, speciellt då när det gäller varor och tjänster med höga krav på kompetensen hos personalen (Smith 2006). Leverantörer Leverantörerna är intresserade av företagets förmåga att betala sina skulder i tid. Detta påverkar leverantörernas vilja att leverera och även avtalsvillkoren som tecknas mellan parterna (Edenhammar & Thorell 2007). 9

Konkurrenter Konkurrenternas intresse i ett företags årsredovisning kan vara att se företagets lönsamhets inom olika produktsegment eller lönsamhet vid försäljning till olika länder. Konkurrenterna kan använda uppgifterna som underlag till beslut om prissättning eller vid jämförelse mot den egna verksamheten (Smith 2006). Anställda De anställda och deras företrädare vill ha information om företagets finansiella ställning och lönsamhet för att kunna tillgodose deras intressen som t.ex. lön, framtida pensioner och anställningstryggheten. En anställd kan använda informationen i årsredovisningen till beslut att påbörja, fortsätta eller sluta en anställning (Edenhammar & Thorell 2007). Stat Staten tar en ställning som skatteindrivare för den inkomstskatt som företaget eller ägarna ska betala in. Skatteverket är intresserade av årsredovisningen gällande om företaget redovisat det skattepliktiga beloppet i enlighet med god redovisningssed (Smith 2006). 3.3 Nyckeltalens delar Nyckeltalen är ett sammanfattande index över några förhållanden, verkliga eller overkliga, sanna eller osanna. Nyckeltalen kan ses som ett uttryck för den verklighet vi konstruerar eller representerar. Fler har behandlat nyckeltal och en av dem är Nyckeltalsinstitutionen som består av Catasús, Gröjer, Högberg och Joharén. De menar att nyckeltal utgörs av tre olika delar; De berättar en historia Utgör en reduktion Är en förankringspunkt att spinna en historia runt om Institutionens definition på nyckeltal lyder Nyckeltal är tal som vi intresserar oss för (Catasús et al 2001). I sin bok lägger de också viss vikt vid att belysa problemen med nyckeltal. Det finns tre stycken grundläggande problem med användningen av nyckeltal. Det första problemet är att verkligheten delas in i delar. Nyckeltalsinstitutet menar att toner av verkligheten går förlorade då användningen av nyckeltal är just en förenkling av verkligheten. Som en lösning beskrivs användandet av fler nyckeltal för att fånga fler av de toner som missades i de förra nyckeltalen osv. Problem två beskrivs som informationsöverskottet. Det handlar om att beslutsfattande försvåras genom att det finns för mycket information och, paradoxalt nog, ges lösningen till detta genom att endast använda de nyckeltal som är viktigast och inte alla som finns tillgängiga. Problem tre berör svårigheten att ta till sig förändringar, t.ex. om ett nyckeltal ersätt av ett annat. En lösning på sådant problem kan vara att redovisa de båda i en övergångsperiod. (Catasús at al 2001) 10

3.4 Konradgruppens nyckeltal Som tidigare nämnts i kapitlet så anser vi att Konradgruppens nyckeltal är en bra grund att ha som faktorer i utformningen av vår scoreboard, vilket undersökningen bygger på. Nyckeltalen har sin kärna i kompetens och humankapital därav finner vi det passande i vår undersökning. Dessa nyckeltal arbetades fram av en grupp som insett vikten av humankapitalet och ville göra detta mätbart. Gruppen leddes av Karl-Erik Sveiby och deras arbete kom att mynna ut i boken Den osynliga balansräkningen. Boken vill visa till praktiska metoder och tillvägagångssätt att inom kunskapsintensiva företag för att redovisa sin viktigaste resurs, personalen (Sveiby et al 1989). Konradgruppens nyckeltal finner sin grund i sin syn på kapital. Företagens kapital består av två typer, traditionelltkapital och kunskapskapital. Det är det senare som vi kommer att behandla vidare. Kunskapskapitalet i sig delas också in i två delar av Konradgruppen, individ ägt och organisations ägt. Med individ ägt kapital så menar Sveiby et al att det är de anställdas individuella personliga och sociala förmåga, erfarenheter, skolkunskaper och andra färdigheter. Det är dessa faktorer som utgör en persons yrkeskompetens och bidrar till att kunna lösa den problem kunderna har(sveiby et al 1989). Vi kommer nedan att beskriva de 18 nyckeltal som representerar det urval som vi gjort av de mest centrala nyckeltalen, så som vi ser det, som Konradgruppen utarbetat för att kunna framhäva humankapitalet i företagen. Definitioner av de utvalda nyckeltalen enligt Konradsgruppen Anställda Med anställd avses gensnittligt antal heltidsarbetande under året. Eventuella frilansare och underentreprenörer skall inte ingå. Arbetad tid omräknas till heltider enligt rikförsäkringsnormer. Antalet anställningsår i genomsnitt Totala antalet anställningsår för alla anställda dividerat med antalet anställda. Avhoppskänslighet Avhoppskänsligheten mäts i hur mycket vinsten påverkas om 10 personer slutar, alternativt om en hel resultatenhet slutar. Beläggning Beläggning är det totala antalet debiterade timmar i procent av totala antalet debiterade timmar för intäktspersoner. Förädlingsvärde per anställd Förädlingsvärdet dividerat med totalt antal anställda. Förädlingsvärde per intäktsperson Förädlingsvärdet dividerat med antalet intäktspersoner. 11

Genomsnittsålder Genomsnittsåldern för alla anställda respektive genomsnittsåldern för intäktspersonerna. Individkapital Beskriver antalet år i yrket hos alla intäktspersoner och återger genom det företagets kunskapsnivå Intäktspersoner Med intäktspersoner avses de personer som är verksamma i kunskapsföretagets direkta produktion. Personerna skall planera, producera, bearbeta samt presentera den produkt som kunden efterfrågar. Avgränsningen mellan intäktsperson och icke intäktsperson i ett företag är svår. Naturligt är att personal som direkt är involverad i kundarbetet, även om de inte är direkta professionella inom huvudkunskapen, inkluderas bland intäktspersonerna, t.ex. säljare och annan markpersonal. Däremot inräknas den personal som ingår i avdelningar som betjänar kunskapsföretagen som organisation, t.ex. personal på ekonomiavdelningen, personalavdelningen, vaktmästeri etc. Den gråzon som kan finnas genom att personalen arbetar blandat måste lösas så att den tid som avsätts för kundarbete hänförs till detta, resterande tid till internt arbete. Intäktspersoner, andel Totalt antal intäktspersoner i procent av totalt antal anställda. Långvägare Andelen långvägare beräknas såsom antalet intäktspersoner med minst 3 års anställningstid vid slutet av året i procent av totala antalet intäktspersoner. Nyanställda Andelen nyanställda beräknas såsom antalet intäktspersoner med högst 1 års anställningstid vid slutet av året i procent av totala antalet intäktspersoner. Personalomsättning Personalomsättning anger antal personer i olika kategorier som slutat under året i procent av medelantalet anställda i samma kategori. Även intern personalomsättning bör redovisas, dvs. hur många inom olika kategorier so flyttat inom företaget. Utbildning Personalens utbildning bör delas upp i: a) Personal med grundskoleutbildning b) Personal med gymnasieutbildning c) Personal med akademisk examen d) Personal med licentiats och doktorsexamina. Personal med ej avslutad gymnasial utbildning eller enstaka gymnasiekurser bör hänföras till grundskoleutbildade. Personal med ej avslutade eller enstaka akademiska kurser bör hänföras till gymnasieutbildade. Doktorander bör hänföras till kategori c). 12

Utbildningskostnader I kostnaderna för utbildning skall både interna och externa kostnader redovisas. Sättet att beräkna värdet av intern tid skall framgå, t.ex. om det är samma värde som till extern kund eller endast lönekostnad. Vinst per anställd Vinsten dividerat med antalet anställda. Vinst per intäktsperson Förädlingsvärdet dividerat med antalet intäktspersoner. 3.5 Skandia modellen Skandia startade år 1991 ett forskningsprojekt med syfte att få fram en metod som skulle kunna mäta de immateriella tillgångar som fanns i bolaget. Ur projektet kom det att komma en modell som blev känd som Skandianavigatorn. När Skandia lämnade sin årsredovisning 1994 så skulle det komma att bli året då icke-finansiella nyckeltal gjorde debut i årsredovisningar runt om i världen (Edvinsson & Malone 1997). Fig 3.2 Navigatorn bygger på fem stycken fokus områden. De olika områdena fyller den funktionen att de ska bidra till att hitta det intellektuella kapitalets olika delar. Om man tittar på Navigatorn kan utformningen liknas ett hus. Det är tanken att detta hus ska föreställa själva företagandet. Taket förställer balansräkningen, ett mått på var företaget befann sig vid en viss tidpunkt. Husväggarna som taket vilar på bygger på Kundfokus och Processfokus. Kundfokus mäter en speciell typ av intellektuellt kapital och Processfokus mäter en del av strukturkapitalet. Husets grund, Fokus för förnyelse och utveckling, är inriktad på framtiden och är den andra delen av strukturkapitalet. Symboliskt nog så består husets mitt, hjärta och centrum av Humanfokus. Detta är den intelligens och själ som driver organisationer. Humanfokus är samtidigt en del av de andra områdena i det intellektuella kapitalet. Humanfokus består bland annat av personalens kompetens och förmåga, samt företagets förmåga att kunna förvalta det (Edvinsson & Malone 1997). 13

4. Empiri och Analys I detta kapital kommer vi att redovisa det utfall som framkommit genom den empiriska undersökning vi genomfört. Till en början kommer vi att redogöra för de undersökta branschernas redovisning. Vi kommer även att redogöra för de nyckeltal vi undersökt. Branschernas respektive scoreboard återfinns i bilagorna. 4.1 Resultat branschundersökning Av undersökningen som utförts så kan vi fastställa att IT är den bransch som sätter mest fokus och resurser på att framhäva sitt humankapital genom årsredovisningen. Företagen har fått olika poäng i om, och i sådant fall på vilken nivå de redovisar de aktuella nyckeltalen. En djupare genomgång av poängsättningen återfås i 2.5. För att få en rättvis bild av de poäng som vi fått fram under vår undersökning, redovisar vi medianföretaget i respektive bransch. Medianen som redovisas uppnås genom att ställa upp företagen inom respektive bransch i storleksordning med totalpoängen från scoreboarden som underlag. I stapeldiagrammet nedan redovisas branschmedianerna. Median inom respektive bransch 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Energi Material Industri Sällanköpsvaror Dagligvaror Hälsovård Finans IT Teleoperatör Median Fig 4.1 Informationsunderlaget återfås i Bilaga 2 där varje enskilt företag kan granskas. Varje bransch kommer att kommenteras ytterligare och mer ingående nedan. 14

4.1.1 Energi Energibranschen har genom de utvalda bolagen ett median värde på 3 poäng i sin redovisning. Fyra av bolagen i urvalet redovisar endast nyckeltalet anställda vilket de är tvingade till genom lagstiftningen. Vi tolkar genom resultatet att bolagen inte lägger någon större vikt på att redovisa humankapitalet. Troligen beror detta på att ledningen inom bolagen anser att humankapitalet inte behöver framhävas i redovisningen mot intressenterna och intressenterna visar antagligen inte att det är något som de lägger vikt på. De bolag som redovisar mest är Concordia och Broström. 4.1.2 Material Inom branschen redovisar bolagen nyckeltalen på en låg nivå. Medianen bland de utvalda bolagen är 2,5 poäng. I enighet med energi så redovisas humankapitalet inte i någon utsträckning. Majoritet av bolagen redovisar endast anställda som nyckeltal, vilket vi kan tolka som att även denna bransch inte lägger någon större vikt i humankapitalets redovisning. De två bolag som i störst utsträckning redovisar är Stora Enso och Profilgruppen. 4.1.3 Industri Bland industri ser vi att bolagen redovisar på jämnare nivå. Medianen bland de utvalda bolagen hamnar på 5 poäng. Spridningen mellan bolagen är mindre. Detta kan bero på att man inom branschen har ett likvärdigt sätt att se på humankapitals redovisning vilket ger signaler åt att både ledning och intressenter är aningen mer fokuserade på humankapitalet. De två bolag som redovisar de undersökta nyckeltalen ytterst är Scania och Munters. 4.1.4 Sällanköpsvaror Här redovisa inte nyckeltalen i större utsträckning heller. Medianen i branschen är på 4,5 poäng. Det är hela fem stycken företag som endast redovisar anställda men fyra av dem redovisar på en 3 poängnivå och hjälper även de bolag som bara redovisar det lagstiftade att hålla upp poängen. Precis som två av de ovanstående branscher så verkar varken ledning eller intressenter intresserade av någon djupare inblick i det humankapital som bolagen innehar. Det enda bolag som kan tyckas sticka ut i urvalet är Bilia som får 14 poäng vilket är aningen högre än de andra. 4.1.5 Dagligvaror Branschen dagligvaror lämnar också den lite att önska när det gäller redovisningen av det humankapital som finns inom företagen men här är det dock endast ett bolag som har valt att bara redovisar anställda, vilket tyder på intresse. Samtliga de andra i urvalet redovisar minst två nyckeltal till men de gör det på en låg nivå och får många 1 poängare. Medianen ligger på 5 poäng. Cloetta Fazer utklassar sina konkurrenter i branschen med aningen mer är den dubbla poängen än de två företag som ligger efter. Undersökningen tyder fortsatt på att det är svagt intresse för humankapitalet hos ledning och intressenter. Även vi kan tycka att dessa bolags främsta tillgång kanske inte är dess personal och har därmed en större förståelse för att dessa bolag inte får ett högt resultat. 15

4.1.6 Hälsovård Överraskande nog så kommer Hälsovården bland dem som placerar sig i absoluta botten. Faktum är att de kom sist i vår undersökning. Detta kan tyckas märkligt då det borde vara en kunskapsintensiv bransch och måna om att framhäva sin interna kunskap och bidra till ett ökat intresse för bolagen. Detta skulle gynna bolagen i sig och alla dess intressenter som skulle lättare kunna skapa sig en uppfattning om kvaliteten på personal hos bolagen. En liten räddning för branschen är att endast ett bolag valt att bara redovisa anställda, dvs. att de andra bolagen redovisar ytterligare nyckeltal men ytterst undermåligt. Det fanns dock företag i Hälsovårdsbranschen som också redovisade högre poäng och där sticker Q-Med ut med 12 poäng mot det företag som följer dem, de redovisade på en 5 poängs nivå. 4.1.7 Finans Här har vi undersökningens första resultat som håller, inte hög nivå, men en tillfredställande redovisning av humankapitalet. Företagen håller också en ungefärlig jämn nivå på redovisningen sinsemellan. Vinnare i branschen blir SwedBank men det är som sagt inte de extrema skillnader som finns i andra branscher. Vi kan dra slutsatsen att finansbranschen lägger ner mer tid och pengar på att framhäva det humankapital som finns i bolagen. Detta ser antagligen ledningen som en viktig del i bankernas jobb emot dess intressenter. Även de, intressenterna, kräver gissningsvis även en större grad av inblick i finansvärldens kunskap då de vill ha en djupare inblick i bolagen som de eventuellt ska investera eller låta förvalta medel. Det är också tillfredsställande att se att finansbranschen placerar sig högt i testet då vi i inledningen diskuterade att vi såg den som en av de mest kunskapsintensiva. Medianvärde 8 poäng. 4.1.8 IT IT blev undersökningens stora vinnare, branschen visar en rimligt jämn nivå på redovisningen mellan företagen samt att de har det företag som fick absolut högts poäng av alla undersökta bolag. Företaget är Tieto Enator som redovisar 22 poäng. Något synd är att det är två bolag som endast redovisar två stycken nyckeltal och det på en låg nivå. Medianen ligger högst av alla branscher och når upp till 9,5 poäng. Liksom finansbranschen är det bra att IT visar att de redovisar sitt humankapital starkare än andra branscher då detta också bör ses som en kunskapsintensivbransch med personalen som största inkomstkällan. På grund av detta, att personalen som står för intjäningen, så väljer ledningen troligtvis att framhäva det i sin externa kommunikation mot intressenterna. 4.1.9 Teleoperatör Utbudet av telekombolag var en besvikelse och vi fick bara sex stycken bolag att undersöka och de som vi undersökte lämnar lite att önska. Det är framförallt två bolag som endast redovisar det tvingade, anställda. Resterande fyra redovisar ändå någorlunda tillfredsställande. När det gäller synen på humankapitalet så är det en svårtolkad bransch. De som redovisar, redovisar acceptabelt men det är relativt stor del av de undersökta som bara redovisar det tvingande, 33 % av bolagen redovisar bara de anställda. Vi drar ändå slutsatsen att det finns någon vilja, om ändå svag, att visa det humankapital som finns för intressenterna 16

4.2 Analys undersökta nyckeltal Här gör vi en analys av utfallet på de undersökta Konradsgruppens nyckeltal över samtliga bolag. Varje undersökt nyckeltal med utfall i undersökningen beskrivs utifrån hur de i årsredovisningarna redovisats och hur frekvent de förekommit. Snittpoäng per nyckeltal 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Vinst per intäktsperson Vinst per anställd Utbildningskostnader Utbildning Personalomsättning Nyanställda Långvägare Intäktspersoner/andel Intäktspersoner Individkapital, antal år Genomsnittsålder Förädlingsvärde per intäktsperson Förädlingsvärde per anställd Beläggning Avhoppskänslighet Antalet anställningsår för intäktspersoner Antalet anställningsår i genomsnitt Anställda Fig 4.2 4.2.1 Nyckeltal med utfall Anställda Det enda nyckeltalet som samtliga bolag redovisar i sin årsredovisning är anställda. Detta har givetvis som förklaring att bolagen är tvingade genom lagstiftningen i ÅRL att redovisa nyckeltalet. Vad vi även ser är att bolagen redovisar på ett utförligt sätt när de redovisar det. Anställda kan ses som ett av de traditionella nyckeltalen som bolagen och intressenterna tar förgivet att det redovisas i årsredovisningen. Då det kan användas som underlag för att beräkna andra nyckeltal som kan vara av betydelse för de olika intressenterna. 17

Antalet anställningsår i genomsnitt Av de undersökta bolagen är det endast åtta bolag som redovisar nyckeltalet och i tre av branscherna förekommer det inte alls. Vad nyckeltalet kan ge för information till intressenterna är hur länge man i genomsnitt behåller sitt humankapital inom bolaget. Detta kan ses som en indikator på om personalen känner att de har en bra social situation och en utveckling för egen del inom bolaget. Antalet anställningsår för intäktspersoner Nyckeltalet förekommer inte i något av de undersökta bolagen. Redovisningen av intäktspersoners prestationer är inget som något av bolagen verkar se som en viktig del av humankapitalet. Bolagen urskiljer inte intäktspersonerna utan redovisar generellt nyckeltalen på hela den personalstyrka man har. Kan vara för att det är tydligare att redovisa med samtliga anställda som underlag. Avhoppskänslighet Av de utvalda bolagen är det endast fyra av dem som redovisar den känslighet man har för avhopp utav medarbetare. Detta kan bero på att det är ett nyckeltal som kan ur ett bolags synpunkt vara negativt att redovisa. Redovisar man en stor känslighet för avhopp av medarbetare så kan det visa på en sårbarhet i bolaget om man skulle drabbas av sammanhängande uppsägningar. Denna faktor kan göra att intressenter till ett bolag kan avskräckas att t.ex. investera i bolaget. Beläggning De debiterade timmar som utfaller på intäktspersonerna är inget som redovisas av något av bolagen. Detta ser vi som ett tecken på att nyckeltalet inte ger information som tillför intressenterna något av betydelse. Förädlingsvärde per anställd Redovisas endast av tre undersökta bolag inom enstaka branscher, vilket är ett lågt utfall. Nyckeltalet ger informationen om vilket värde varje anställd tillför företaget och kan därigenom ge information till intressenter om hur effektiviteten i bolaget ser ut. Genomsnittsålder Det nyckeltal som redovisas mest efter anställda. Nyckeltalet berättar om hur åldersstrukturen ser ut inom bolaget. Det kan vara intressant att kunna se om det är en ålderstigen personal i bolaget eller om det är en blandning av yngre och äldre, för intressenterna. Nyanställda De nyanställningar som bolagen gjort redovisas i relativt stor utsträckning. Intressenter kan vara intresserade av att se i vilken omfattning bolagen rekryterat för att se om de är i en expansions fas. I både finans och IT redovisar åtta av bolagen de nyanställningar de gjort under det innevarande räkenskapsåret. 18

Personalomsättning Personalomsättningen är det nyckeltal som efter anställda är det nyckeltal som redovisas mest. Konradgruppen framhåller nyckeltalet som ett av de viktigaste för att visa ett företags stabilitet. Precis som är fallet med avhopps känslighet, så kan detta vara känsligt att redovisa om man skulle ha en hög omsättning på personal. Vilket då ur intressenternas aspekt kan ses som en nackdel då det visar på ostabilitet inom bolaget. Detta märks i de bolag som redovisar nyckeltalet då de redovisar en relativt låg personalomsättning runt omkring 2 %, vilket kan ses som att de vill visa på stabiliteten i bolaget. Utbildning Utbildningen på den personal som är anställda inom bolaget ges som oftast, när den redovisas, i ett cirkeldiagram. Där visar man på hur fördelningen procentuellt ser ut över den utbildningsnivå som finns hos personalen. Märkbart i undersökningen var att samtliga undersökta bolag inom finans och nio av bolagen i IT redovisade detta nyckeltal. Tydligt är då att de kunskapsintensiva bolagen ser en stor vikt i att redovisa sin personals utbildnings nivå. Utbildningskostnader De kostnader som bolagen erlagt för att utbilda personalen kan visa på hur bolagen satsar på vidare utveckling av sin personal och ge en signal till intressenterna hur man satsar på att utveckla sin personal. Av de undersökta bolagen var det endast sju bolag som redovisade sina kostnader för utbildning. Detta ser vi som ett lågt utfall då det är ett nyckeltal som direkt berättar hur man satsar på att utveckla personalen. Varför man inte redovisar kan bero på att man inte investerat några större summor på utbildning. Vinst per anställd Vinst per anställd redovisas inte i någon större utsträckning bland bolagen. Nyckeltalet kan man förvisso som intressent beräkna ut på egen hand, men då detta är ett av de intressantaste nyckeltalen anser vi att det borde redovisas mer frekvent. Något vi sett att man redovisat inom vissa bolag är den nettoomsättning man har per anställd, som verkar vara ett nyckeltal som bolagen redovisar hellre. Detta kan ses som lite märkbart då det känns viktigare ur intressent synpunkt att relatera till den vinst bolaget genererar. 19

4.2.2 Nyckeltal utan utfall Av de totalt 18 undersökta nyckeltalen, så var det 6 av nyckeltalen som inte gav något utfall i undersökningen. Nyckeltalen som inte redovisades i någon form av de undersökta bolagen är följande: Förädlingsvärde per intäktsperson Individkapital, antal år Intäktspersoner Intäktspersoner, andel Långvägare Vinst per intäktsperson Signifikant för nyckeltalen är att samtliga kännetecknas av att de redovisar med definition på intäktspersonerna, vilket är ett begrepp utifrån de undersökta nyckeltalen som ingen av de bolagen använder sig av i redovisningen. Som intäktsperson ses enligt definitionen de som är direkt knutna till kundarbetet genom att planera, bearbeta, presentera eller producera produkten eller tjänsten. Anledningar till varför bolagen inte redovisar de prestationer och den kunskap som intäktspersonerna bidrar med kan bero på att de ser det som komplicerat att redovisa i denna form eller att de inte vill lägga för stor fokus på intäktspersonerna i bolaget. 20