PUBLIKATION Publ. 1999:74
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Allmänna bestämmelser 4 Lastutrymmet 5 Lastsäkringmetoder 9 Andra säkringsmetoder 12 Säkringsmaterial 14 Lastens placering 16 Olika godstyper 17 Titel: Säkring av last Författare: Fordonsavdelningen Framtagen i samband med Sjöfartsverket, Järnvägsinspektionen och TFK - Institutet för transportforskning. Publikation: 1999:74 Utgivningsdatum: 1999-04 ISSN: 1401-9612 2
INLEDNING Föreskrifter om hur lastsäkringsutrustning skall vara beskaffad och hur last skall vara säkrad under färd finns i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om utrustning för säkring av last (TSVFS 1978:9) och i föreskrifter om säkring av last på fordon under färd (TSVFS 1978:10). Genom en ändring (VVFS 1998:xxx) av föreskrifterna om säkring av last på fordon under färd i augusti 1998, har antalet lastfall utökats. Lastfallen är hämtade från kapitel 5 i Institutet för transportforsknings (TFK) lastsäkringshandbok, Råd och anvisningar för lastning och säkring av gods i lastbärare. Förutom att last skall vara säkrad på sätt som sägs i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter får last också vara säkrad på sätt som sägs i TFK:s Råd och anvisningar. Tillägget innebär fler alternativ för hur lastsäkring kan ordnas. För en stor del transporter som tidigare genom intyg fått styrka att lastsäkringskraven varit uppfyllda kan nu med stöd av de olika alternativen utföra transporterna utan att sådant intyg behövs. Fortfarande kvarstår dock kravet, att säkras inte lasten på sätt som sägs i föreskrifterena eller i bilagan till föreskrifterna skall det kunna styrkas genom intyg att lastsäkringskraven är uppfyllda. Ett sådant intyg skall vara grundat på praktiska försök eller tekniska beräkningar. I TFK:s Råd och anvisningar, kapitel 5 finns exempel på hur lastsäkring kan ordnas för olika lasttyper. I tabeller till de olika lasttyperna kan även utläsas hur lasten skall vara säkrad om transporten/lastbäraren skall transporteras till sjöss eller på järnväg. Syftet med detta är att lastsäkringen skall kunna anpassas direkt vid lastningen om du i förväg vet att lastbäraren skall transporteras även till sjöss eller på järnväg. 3
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Lasten skall under transport vara så säkrad, att den kan motstå en kraft framåt som är minst lika stor som hela lastens vikt. Bakåt och åt sidorna minst halva lastens vikt: 100 % av lastvikten framåt. 50 % av lastvikten åt sidorna. 50 % av lastvikten åt sidorna. 50 % av lastvikten bakåt. Har du inte möjlighet att säkra lasten på det sätt som detaljföreskrifterna och bilaga 5 i TFK:s Råd och anvisningar anger, får du göra på annat sätt. Men då måste du kunna visa genom intyg att säkringen klarar krafterna ovan. Se vidare om intyg under rubriken Andra lastsäkringsmetoder. 4
Last som kan damma, ryka eller virvla bort ska begjutas eller övertäckas så att lasten inte blir en risk för andra trafikanter. Barkrester efter timmerlossning ska städas bort. Nät är ett mycket användbart skydd vid t.ex. transport av flis eller avfall. För transport av farligt gods finns särskilda föreskrifter som är utgivna av Räddningsverket. LASTUTRYMMET Det första du bör tänka på är om lastutrymmet är lämpat för det gods som ska transporteras. Det innebär bl.a. att det måste finnas sådana begränsningsanordningar, fästen för surrning etc., att kraven på lastsäkring kan uppfyllas. Det måste också finnas lämpligt surrningsmaterial för godset. Givetvis får ingen del av lastutrymmet vara så skadat att hållfastheten inte är tillräcklig. Se också till att golvet i lastutrymmet är rent. Detta ökar förutsättningarna för att lasten inte skall röra sig under transporten även om den är surrad. Tänk på att aldrig köra med flaket i upplyftat läge! Om lasten har hög tyngdpunkt och fordonet har tipplås eller liknande låsanordningar ska dessa vara låsta under transport. Samtliga flaklämmar ska vara uppfällda och låsta. Samma gäller för en bakläm eller en s.k. bakgavellyft. Vid t.ex. sandning får förstås baklämmen vara öppen. Har du lång last, som inte rymms inom lastutrymmet, får du ha t.ex. baklämmen utfälld. Den måste då vara fastsatt så att den inte kan falla av. Har du en bakgavellyft får denna vara utfälld, men endast under transport av odelbart gods som skjuter ut bakåt. Lyften ska då vara i samma nivå som flaket. Annars får du aldrig köra med lyften utfälld. 5
Undvik om möjligt att köra med baklämmen eller bakgavellyften utfälld. Tvingas du göra det, märk då ut den bakersta delen på samma sätt som om det gällde utskjutande last, även om inte lasten går bakom lämmen. Tänk på att fordonet/fordonskombinationen inklusive last aldrig får överstiga maximalt tillåten längd! Sidostöttor får genom lastens inverkan inte luta utanför fordonets sidolinje under transport. Stöttorna måste vara fastsatta på sådant sätt att de inte kan hoppa ur sina fästen vare sig fordonet körs med last eller under tomkörning. Enligt arbetarskyddsregler är det inte tillåtet att gå upp på last som består av rundvirke. Om toppbindning används ska denna kunna spännas från marken. Den ska vara väl spänd även under tomkörning. Med toppkättingen så här kan du spänna den från marken. Kontrollera att lastbankar och sidostöttor sitter ordentligt fast och att inga sprickor finns, särskilt i anslutning till infästningarna. 6
Framstammen ska vara så stabil att den tillsammans med övriga säkerhetsanordningar klarar lastsäkringskraven framåt. Kontrollera regelbundet fastsättningen och ge akt på eventuella sprickor vid infästningen i flaket eller ramen. Flaket ska vara ordentligt fastsatt i ramen. Kontrollera skruvar och krampor som håller fast flaket mot fordonsramen så att dessa inte är lösa. Sidolämmar måste vara så stabila eller stagade att de inte kan tryckas ut av lasten under transporten (tillåten fordonsbredd får inte överskridas). Stagning kan bl.a. göras genom att sidolämmarna förenas genom tvärsurrning. Kontrollera att lämmarnas hörn- och delningsstolpar är hela och att samtliga lås fungerar. Skrammel är alltid en varningssignal! Mittstöttor måste ha en sådan hållfasthet och vara fastsatta på sådant sätt att de synbart inte deformeras genom lastens inverkan eller kan lossna oavsiktligt. Kontrollera infästningarna i flaket, att inga sprickor finns i stöttorna och att de sitter ordentligt fast. Surrningsanordningar och andra fästanordningar måste givetvis passa surrningsmaterialet. Tänk på att vassa kanter på flaket eller godset kan skada surrningsmaterialet. Kontrollera att surrningskrokar, buntspännare och surrningsmaterial är hela och funktionsdugliga. 7
Att tänka på vid körning med fordon som har lastkran: Du måste alltid ha kranarmen nedfälld i viloläge och låst när du kör. Med upplyft kranarm riskerar du att kollidera med t.ex. vägmärken eller Banverkets högspänningsledningar, med överslag som följd! Samma risk kan finnas vid körning med upplyftat flak. Lägger du kranarmen mot godset får du inte räkna det som lastsäkring. Last och kranarm skall säkras var för sig. Vid överslag: Hoppa omedelbart ur bilen på ett sådant sätt att du inte har beröring med bil och mark samtidigt. Rör sedan inte bilen innan elströmmen är frånkopplad 8
LASTSÄKRINGSMETODER Ṣäkring av last skall ske på något av följande sätt: Förstängning Surrning Låsning Kombination av dessa åtgärder Säkringen ska göras enligt föreskrifterna om säkring av last på fordon under färd (TSVFS 1978:10). Om lasten säkras på annat sätt än vad som detaljerat sägs i föreskrifterna ska du med intyg kunna visa att lastsäkringskraven ändå är uppfyllda. Förstängning Genom förstängning ser man till att lasten inte kan komma i rörelse vid acceleration, inbromsning eller kurvtagning. Förstängningen måste vara så stabil att den, tillsammans med övrig säkring, klarar de allmänna lastsäkringskraven. Förstängningen bör om möjligt göras så att dess kraft tas upp högst 1 dm över lastplanets nivå. Framstam Högst 1 dm Sidläm 9
Förstängningen kan göras antingen mot fasta fordonsdelar, t.ex. framstam, stöttor eller flaklämmar, eller med klotsar, kilar, bommar eller liknande anordningar. En förstängning kan i vissa fall enligt de detaljerade föreskrifterna ersättas med korsvis anbringade surrningar t.ex. vid transport av tunga lastmaskiner. Likaså kan en loopsurrning i vissa fall vara ett alternativ för att åstadkomma en förstängande surrning. Minst två par loopsurrningar behövs per lastsektion eller godsenhet. En förstängning kan också ordnas genom en grimma, t.ex. om lasten har hög tyngdpunkt och då som ett komplement till annan förstängning och surrning. Det är viktigt att eftersträva att förstängningen görs så att lasten blir ordentligt låst. Även en liten rörelse kan innebära att förstängningen inte håller för de krafter den utsätts för t.ex. vid en hård inbromsning eller vid körning i en kurva. 10
Surrning Surrning kan göras med syntetfiberband, kätting, vajer eller tågvirke. För vissa godstyper måste materialet vara av speciellt slag. Hållfastheten i surrningen mot lastplanet måste uppgå till minst dubbla lastvikten. Till surrningen hör också beslag, surrningsspännare och fästanordningar. Surrar du så här har du två dragriktningar på varje kätting, en på varje sida av lasten. Låsning Om både last och fordon har låsningsdon, som är tillräckligt starka och avpassade till varandra, kan lasten säkras genom låsning. Det gäller huvudsakligen containers. Låsningsdonen måste sammanlagt kunna motstå minst dubbla lastvikten framåt-bakåt och minst lastvikten åt sidorna. Rakt uppåt ska låsen klara antingen dubbla lastvikten eller fordonets dubbla tjänstevikt. Låsningsdonet får inte kunna gå upp av sig självt. 11
ANDRA SÄKRINGSMETODER Man får säkra lasten på annat sätt än vad föreskrifterna säger om man med intyg kan visa att den valda lastsäkringsmetoden uppfyller kraven, hela lastvikten framåt och halva lastvikten bakåt och åt sidorna. Intyget kan vara grundat på antingen teknisk beräkning eller praktiska försök (prov). Hur dessa beräkningar eller prov ska utföras finns beskrivet i TSVFS 1978:10 och i TFK:s anvisningar. Här följer en kortfattad beskrivning över hur praktiska försök kan utföras. PRAKTISKA FÖRSÖK För att utföra praktiska försök måste man först bestämma friktionen mellan lasten och underlaget (lastflaket). Ett sätt att fastställa friktionen är att successivt luta flaket tills lasten börjar glida på underlaget och då avläsa lutningen på en gradvinkelmätare med justerbar libell. I TFK:s anvisningar finns en tabell som kan vara vägledande vid bestämning av friktion mellan vanligt förekommande gods och underlag. Friktionsvärde 0,8 Av tabellen framgår att om lasten börjar glida vid 15 graders lutning är friktionen (koefficienten) 0,3. 0,6 0,4 0,2 0 10 20 30 40 Lutning i grader 12 Förankra lasten med den metod som bedöms lämplig med hänsyn till godsets utseende, som t ex på bilden.
Nu kan lastsäkringens effektivitet provas genom att lastplanet (flaket) lutas i sidled och bakåt ca 27 grader, som framgår av tabellen (a=5). ca 27 o ca 27 o Stannar lasten kvar är kravet på lastsäkringens effektivitet uppfyllt i sidled och bakåt. Saknas förstängning framåt ska också prov göras genom att lastplanet lutas ca 60 grader framåt (a=10). Lutning i grader 80 70 60 (a =10) 50 40 30 (a = 5) 20 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Friktionsvärde Intyg om att lastsäkringskraven är uppfyllda får utfärdas av bl a transportledare vid företag eller åkericentral eller annan tekniskt kompetent person i ansvarig ställning. Vid lastningen och när lasten säkras bör du se till att förutsättningarna i intyget följs. Intyget bör du ha med dig under färd. 13
SÄKRINGSMATERIAL FÖRSTÄNGNING I första hand bör förstängning ske mot fasta fordonsdelar eller med material, som är avpassat och dimensionerat efter fordonet och godset. Men ibland är det nödvändigt med tillfälliga anordningar. Slarv med förstängningen kan inte skyllas på att det inte funnits tillräckligt stabilt material till hands. SURRNING Använder du syntetfiberband bör det ha en draghållfasthet på minst 50 000 N (5 000 kp). Dessa band har i regel en bredd på ca 5 cm. Med den försvagning i sömmar och beslag man alltid måste räkna med, ger det en total hållfasthet på ca 40 000 N (4 000 kp). När du surrar med kätting måste den vara av minst klass 5 (blå) enligt svensk standard med kort eller halvlång länk. Om en kätting behöver lagas, använd alltid godkända kopplingslänkar! Observera att kopplingslänken endast är godkänd för tillfällig användning och att den måste ha minst samma hållfasthet som kättingen i övrigt. 14
Presenning betraktas inte som godkänd säkring. Dess uppgift är att skydda godset mot damm och väta. Glöm inte att skydda materialet mot nötning om det ligger an mot skarpa kanter. Har lasten form av en hel bunt, t ex sågade trävaror, kan surrning göras utanpå presenningen. Styckegods surras däremot alltid innan presenningen läggs på. Tänk på att surra presenningen väl och att vika flikarna så att inte s k ballongverkan uppstår genom fartvinden. SURRNINGSSPÄNNARE Surrningsspännaren och dess infästning i fordonet måste ha minst samma hållfasthet som den surrning, som är ansluten till spännaren. Genom t ex en returspärr, som inte kan frikopplas utan att spärren frigörs, ska surrningen hindras från att glida eller rullas ut. Spännaren måste ha en dragkraft, som motsvarar minst 10% av surrningsmaterialets draghållfasthet. Manuell surrningsspännare ska vara så beskaffad och utväxlad att det inte behövs större manuell kraft än 500 N (50 kp) för att uppnå detta krav. Om drivkraften till en automatisk spännare tas från bromssystemet eller annat väsentligt system måste det finnas en anordning, som hindrar att läckage i spännaren påverkar t.ex. bromssystemet. Finns en varningsanordning i hytten, som ger signal om dragkraften minskar med mer än 10%, ser du lätt om spännaren fungerar. Med en automatisk surrningsspännare undviker du den här situationen: 15
Ett lass som ser ut så här när Kan se ut så här efter en när du startar... kilometer. Efterspänn alltid om du inte har automatisk surrningsspännare. Kontrollera med jämna mellanrum att spännaren fungerar. TILLSYN Du är skyldig att kontrollera att anordningarna för lastsäkringen är oskadad och fungerar tillfredsställande. I annat fall måste du byta ut eller låta reparera anordningen. Fransigt eller luddigt syntetfiberband ska bytas eller repareras. Redan när 5% av de längsgående trådarna slitits av är hållfastheten 20% lägre. Kätting ska bytas ut om den har sprickor eller deformerats. Trådbrott på vajer, förslitning, deformation, rostangrepp och andra skador, som kan innebära minskad hållfasthet, gör att vajern måste bytas ut. Samma sak gäller tågvirke. LASTENS PLACERING Grundregeln för all lastning är att det tyngsta godset placeras längst ner på flaket och så nära fordonets mittlinje som möjligt. Så länge framaxeltrycket inte överskrids, placeras det tyngsta godset mot framstammen. Bara några centimeters avstånd utan förstängning kan vara ödesdigert. Om framaxeltrycket blir för högt, lasta istället strax framför bakaxeln och förstäng mot framstammen, åt sidorna och bakåt. 16
OLIKA GODSTYPER Container Säkring ska ske med speciella containerlås. För ISO-container ska låsen uppfylla normerna i svensk standard. Låsen ska vara direkt infästade i fordonets ram och inte kunna frigöras av sig själva. Varje låsningspunkt måste ha en hållfasthet som motsvarar minst 50% åt sidorna och 25% uppåt. Minst fyra låsningsdon måste användas till varje container. Säkring av gods inuti containern ska ske på samma sätt som om godset inte transporterades i behållare. Vid transport av en eller flera godsbehållare: Även om inte tillåten bruttovikt överskrids kan viktfördelningen inuti godsbehållarna eller mellan två godsbehållare göra att du överskrider tillåten axel- boggibelastning. Tänk också på att lasten i container eller fordon, som transporteras på fartyg, ofta har utsatts för betydligt större krafter än vad som gäller vid landsvägstransport. Kolla därför om möjligt att lasten inte förskjutits och att säkringen är oskadad när du hämtar en sådan transport. Frakta aldrig en container om du märker att godset i den inte är tillfredsställande säkrat. Lastar du en container eller ett fordon, som ska vidare med fartyg, tar du givetvis redan vid lastningen hänsyn till de högre kraven på lastsäkring vid sjötransport. Mer om detta hittar du i TFK:s anvisningar för olika godstyper. Container utan last Endast när en container av ISO-typ är olastad får den transporteras på en lastbärare som saknar containerlås. En förutsättning är då att den är ordentligt förstängd och att surrningar är anbringade från övre hörnen på containern mot lastplanet. 17
Vinkeln på surrningen får inte överstiga 45 grader. I tabell i TFK:s anvisningar kan du utläsa, beroende på containerns vikt, den minsta brottstyrka som behövs i varje surrning för att kraven ska vara uppfyllda. Lastas en ISO-container på en lastbärare som saknar sidolämmar krävs förutom de diagonala surrningarna även ett antal loopsurrningar. Minsta antalet loopsurrningar kan du utläsa i tabell i TFK:s anvisningar Har du en bil med lyftarmar avsedd för transport av liftdumperbehållare finns det två surrningsalternativ. Antingen surrar du så eller så här. Transporteras en liftdumper på fordon som saknar lyftarmar kan säkringen ordnas enligt tre olika alternativ. Förutsättningarna för de olika alternativen hittar du i TFK:s anvisningar. 18
FORDON PÅ HJUL ELLER BAND Lastplanet bör bestå av sträckmetall eller av annat material med skrovlig yta. Det måste finnas möjlighet att fästa klotsarna i flaket. Fordon ska lastas i längdriktningen. Ha alltid parkeringsbromsen åtdragen, eventuellt rattlås låst och på bensindrivna bilar lägsta växeln ilagd. På bilar med automatväxel bör N-läget vara ilagt. Du måste säkra både med förstängning och surrning. Om lastning görs på specialbil, som är omgärdad både på sidorna och uppåt, behöver du dock inte surra fordon, som står mellan andra fordon. Radie 45 o Minst 1/3 radie Förstängning görs med klotsar, som är väl fastsatta och har en höjd av minst en tredjedel av hjulradien. Klotsar för förstängning framåt-bakåt bör ha en lutning av minst 45 grader. Samtliga hjul förstängs så att fordonet inte kan röra sig i sidled. Har specialbil minst 5 cm höga flänsar, som medger högst 30 cm rörelse åt sidorna, är det kravet uppfyllt. Surra så rakt ner mot lastplanet som möjligt och i båda hjulen på samma hjulpar. Kan du inte surra i hjulen på t ex en lastbil får du istället surra i axeln. Surrning ska totalt klara en uppåtriktad kraft motsvarande minst bilens dubbla vikt. 19
Lutar bilen högst 10 grader (1:6) i någon riktning görs förstängningen framåt genom två klotsar framför främsta hjulparet och bakåt med två klotsar bakom valfritt hjulpar. Det främsta hjulparet surras mot lastplanet. Går det inte att placera klotsar framför detta hjulpar får du placera samtliga klotsar framför och bakom bakersta hjulparet. I så fall ska också surrningarna placeras där. Lutar bilen mer än 10 grader framåt förstänger du på samma sätt men surrar samtliga fyra hjul. Om bilen lutar mer än 10 grader bakåt får du förstänga valfritt hjulpar. Surrningen görs på samma hjulpar. 20
Fordon av typ hjultraktor förstängs med klotsar framåt och bakåt på båda hjulparen eller framåt och bakåt på det mesta belastade eller största hjulparet. Åt sidorna förstänger du samtliga hjul så att traktorn inte kan röra sig. Surrning görs vid både det främsta och det bakersta hjulparet. Varje surrning måste ha en hållfasthet uppåt som motsvarar 50% av fordonets vikt. Har fordonet ramstyrning måste du förstänga med åtta klotsar. Använder du åtta klotsar ska höjden vara minst en fjärdedel av hjulradien, annars minst en tredjedel. Större band- och hjulgående fordon som t.ex. gräv- och schaktmaskiner får endast transporteras på specialfordon. Du måste förstänga framåt-bakåt med klotsar som är tillräckligt stora och kraftiga för att hindra fordonet från att röra sig. Förstängning åt sidorna kan göras antingen med klotsar eller liknande, alternativt genom korsvis anbringade surrningar, som dels drar fordonet mot lastplanet och dels hindrar rörelser i sidled. Förstänger du med klotsar måste fordonet ändå surras mot lastplanet. För bandfordon och större hjulgående maskiner bör du använda kätting som surrningsmaterial. Tänk på att förstängning och surrning alltid måste klara de allmänna hållfasthetskraven. RULLANDE GODS Godset måste säkras så att det inte kan komma i rullning under transport. Måste du saxa rullarna bör du använda en tvärsurrning, eftersom sidolämmarna annars blir utsatta för en extra påfrestning. Lastar du godset på tvären ska lasten säkras dels med förstängning, dels genom surrning. Om rullar förstängs runt om till minst halva höjden behövs inte surrning. Men använd gärna tvärsurrning för att fördela påfrestningarna mellan sidolämmar eller bommar. Tänk också på risken att baklämmen inte håller utan en extra förstängning. 21
Radie 1/3 radie Radie Minst 1/2 radie 1/5 radie Minst 1/5 radie En eller två rullar förstängs i rullriktningen med klotsar till en höjd av minst en tredjedel av rullradien. Med fler rullar än två ska klotshöjden i rullriktningarna vara minst halva radien. På sidorna ska klotsarna ha en höjd av minst en femtedel av radien. De behöver dock inte vara mer än 10 cm höga. Surrningen ska ha en hållfasthet av minst dubbla lastvikten. Tänk på att förstängningen åt sidorna måste täcka samtliga rullar. Lastas rullarna i pyramidform förstänger du framför och bakom de båda ändrullarna med klotsar, som ger stöd åt minst en tredjedel av rullradien. På sidorna förstänger du upp till minst en femtedel av radien hos det översta lagret rullar. Surrning görs antingen genom att en eller flera slingor dras över hela traven eller genom de främre och bakre ändrullarna i varje lager utom det understa. Den totala hållfastheten hos surrningen måste uppgå till minst dubbla lastvikten. Minst 1/5 radie Minst 1/5 radie Minst 1/3 radie Minst 1/3 rör-radie Flera alternativ hur du kan säkra rullande gods, t.ex. pappersrullar, hittar du i TFK:s anvisningar. 22
. Lastar du rullar på längden gäller samma grundregel, förstängning och surrning. Surrningen behövs dock inte om förstängningen går runt hela lasten och är högre än rullarnas radie. 1 radie 1 radie Minst 1/5 rullradie Minst 1/5 rullradie Lastas en eller två rullar ska klotsarna i rullriktningen ha en höjd av minst en fjärdedel av rullarnas höjd. Framåt ska förstängningen vara minst lika hög som rullradien och bakåt minst en femtedel av rullradien. Minst 1/5 rullradie Har du flera rullar lastade mellan stöttor ska varje rulle vara förstängd mot framstam eller liknande upp till minst en Minst lika hög som lasten femtedel av rullradien hos översta rullen. Det ska finnas minst två par stöttor per trave. Stöttorna måste vara minst lika höga som lasten. För surrningen gäller samma hållfasthetskrav som tidigare. Försök om möjligt placera rullarna så att surrningen direkt eller indirekt håller fast de översta rullarna. Är rullarna placerade i reglar med individuell förstängning ska urskålningen passa rullarna och vara så djup, att de täcker minst en fjärdedel av rullens radie. Bottenregeln måste vara förstängd eller fastgjord så att den inte kan förskjutas. Du måste också surra över toppregeln med en hållfasthet motsvarande minst dubbla lastvikten. 23
Framstam Minst 1/5 rullradie Minst 1/4 rullradie Saknar reglarna individuell förstängning får du lasta högst fyra lager rullar. Du förstänger och surrar på samma sätt som vid individuell förstängning med den skillnaden, att ändklotsarnas höjd måste vara minst två tredjedelar av rullradien. Givetvis måste rullarna i varje lager ligga i kontakt med varandra. Framstam Minst 2/3 rullradie 24
Lastas rullarna stående ska de förstängas i bottenplanet och surras. Viktigt är att en kantprofil placeras utmed kanten på rullarna för att jämt fördela trycket från surrningarna. Kabeltrummor bör i första hand transporteras med specialfordon. Trumman säkras med förstängning och surrning. Ligger trumman med rullriktningen längs fordonet förstängs framåt-bakåt med klotsar till en höjd av minst en femtedel av trummans radie. Åt sidorna med klotsar eller flänsar som är minst 5 cm höga. Ligger trumman med rullriktningen tvärs fordonet förstänger du framåt mot framstam eller liknande till minst två tredjedelar av trummans radie och bakåt till minst 5 cm höjd. Åt sidorna förstänger du med klotsar till minst en femtedel av radien. Du kan lägga surrningen antingen kring axeltapparna eller runt trumman. Har du två trummor kan du surra med gemensam slinga. Hållfastheten i surrningen ska vara minst dubbla lastvikten. 25
o 37 10-20mm Transporterar du tunga plåtrullar s.k. coils som är placerade på flak utan lämmar ska det finnas en särskild kilbädd som förhindrar rörelser i alla riktningar. Dessutom ska ett antal loopsurrningar anbringas. Antalet är beroende av rullens vikt och friktionen mellan kilbädden och flaket. I TFK:s anvisningar finns en tabell som beskriver hur många loopsurrningar som behövs, samt vilken brottstyrka varje part minst ska klara. SKOGSPRODUKTER Rundvirke och sågade trävaror ska säkras dels genom förstängning åt sidorna, dels genom surrning. På bil och påhängsvagn förstänger du om möjligt mot framstam, som är minst lika hög som lasten. Främre delen av lasten får inte gå över framstammen. Har du automatisk surrningsspännare med signalanordning, som varnar om dragkraften minskar med mer än 10%, får lasten nå upp till 50 cm över framstammen. Då måste du och så ha minst två surrningar oavsett längd. Varje Ytterstock eller bräda ska ha stöd av minst två stöttor. Ändarna ska skjuta ut väl förbi stöttorna. 26
Stöttorna måste vara så kraftiga att de inte av lasten böjs utanför sidolinjen. Annars måste du ha fler stöttor. Stöttorna måste vara minst lika höga som lasten. Kontrollera noga att du inte fått med några kortbitar. Dessa faller lätt av och kan vålla skada. Det kan också innebära att surrningen lossnar och inte håller lasten på plats. Om lasten har enheter som är mer än tre meter långa måste du ha minst två surrningsslingor. Annars räcker det med en, om de allmänna hållfasthetskraven därigenom uppfylls. Kör du barkade stockar måste du dock alltid ha minst två slingor. Surringen placeras mellan främre och bakre stöttparen. Använder du två eller flera slingor ska avståndet mellan dem vara minst 2 meter om lastenheternas längd och avståndet mellan stöttorna medger det. Du får inte använda rep för att surra den här typen av gods. Varje surrning måste ha en hållfasthet på minst 40 000 N (4 000 kp). Kätting ska vara av minst klass 5. För gods av den här typen måste surrningsspännare användas! Tänk på att den totala hållfastheten i lastsäkringen alltid måste uppfylla de allmänna kraven. Består lasten av hela, kvistade träd, (helstam) som går utanför lastutrymmet med mer än en fjärdedel ska lasten placeras med rotändan framåt. Se dock till att framaxeltrycket inte blir för högt. Är trävarorna paketerade i formstabila buntar får du använda ett fordon med mittstöttor. 27
S k kvastpaket bör dock inte transporteras på detta sätt om inte alla surrningar täcker samtliga bräder. Den här typen av transport ställer mycket stora krav på lastsäkring. Allmänt gäller samma krav som ovan, men du måste alltid ha minst tre stöttor och tre surrningsslingor per bunt eller trave av buntar. Om bunten är 3,3 meter eller kortare räcker det med två mittstöttor. Lasten får inte nå över mittstöttorna. Har du sidostöttor räcker det med två stöttor på varje sida. Om buntarna inte fyller ut helt måste du fylla ut mellanrummet. Trävaror i formstabila buntar får du även transportera på fordon med lämmar. En förutsättning är då att virkespaketen består av ett samlingspaket där alla fyra buntarna i lastsektionen är en formstabil enhet. Antalet surrningar är beroende av bl.a. samlingspaketets vikt. I tabell som du hittar i TFK:s anvisningar kan du utläsa hur många surrningar som behövs med hänsyn till tillgänglig friktion och lastsektionens vikt. Om inte virkespaketen fyller ut hela lastutrymmet mot sidolämmarna måste du förstänga så att avståndet blir högst 20 cm. 28
Förstängning framåt ordnas genom anliggning mot framstam. Om det efter lastningen finns utrymmen mellan virkespaketen och sidolämmen och mellan det bakersta virkespaketet och baklämmen ska dessa utrymmen fyllas ut på lämpligt sätt. LIGGANDE BYGGELEMENT Liggande byggelement ska säkras genom förstängning och surrning. Framåt förstängs mot framstam eller liknande anordning. Åt sidorna görs förstängningen med stöttor, klotsar eller liknande. Klotsarnas höjd ska vara minst 5 cm. Observera att varje element i en trave måste vara förstängd. Surrning görs vid såväl främre som bakre delen och där det i övrigt kan behövas. Surrningens hållfasthet måste motsvara minst dubbla lastvikten. Tänk på nötningsrisken vid skarpa och ojämna kanter. Använd alltid kantskydd om du har syntetfiberband. Var noga med att förstängningar, mellanlägg och liknande är så dimensionerade och fastgjorda att de inte knäcks av de tunga elementen. 29
STÅENDE BYGGELEMENT Förstäng framåt och åt sidorna med klotsar, flänsar eller liknande. Säkringen måste också hindra att lasten välter. Surrningen ska bestå av minst två slingor. Hållfastheten ska vara samma som för liggande element. Syntetfiberband måste skyddas med kantskydd. Stående byggelement kan du också förstänga med hjälp av s.k. A-bockar fast monterade på fordonets lastutrymme. Viktigt är att surrning görs så att byggelementen inte kan stjälpa. LÅNGGODS Balkar, stolpar, rör och liknande säkras antingen genom förstängning och surrning, genom låsning eller genom att kombinera dessa åtgärder. Förstängning sker mot framstam, med klack, bom eller liknande anordning. Åt sidorna görs förstängning med stöttor, klotsar eller liknande. Surrningen ska bestå av minst en slinga i vardera änden av lasten och ha en total hållfasthet som motsvarar minst dubbla lastvikten. Låsning kan ske med tving, överfall eller liknande. Är lasten så lång att den ligger både på dragbilen och släpet - och dessa är förenade med dragstång - måste du ordna den längsgående förstängningen vid ena upplagspunkten, helst den främre. 30
Båda upplagspunkterna måste vara vridbart lagrade så att du kan svänga. Vid den bakre måste lasten lätt kunna förskjuta sig. Undvik om möjligt att transportera långgods på detta sätt. Utgör lasten samtidigt dragstång ska förstängningen göras i främre upplagspunkten. Bakre upplagspunkten får ej vara ledad. Använd specialfordon för långa balkar. Armeringsjärn eller liknande som transporteras på bil med gafflar, s k järnhandlarbil, ska förstängas och surras. Förstängning framåt-bakåt görs i första hand med fånghylsa. I vissa fall kan surrning användas. Åt sidorna förstängs med minst tre gafflar eller stöttpar.minst tre surrningsslingor ska finnas. Surrningsmaterialet ska ha en hållfasthet på minst 30 000 N (3 000 kp).i stället för surrning kan du säkra genom låsning. LAST MED HÖG DENSITET (SPECIFIK VIKT) Sådan last ska förstängas såväl framåt som bakåt och åt sidorna. Material och infästning måste vara så stabilt att den hindrar lasten från att röra sig. Når samtliga förstängningar upp till lastens tyngdpunkt behöver lasten inte surras. I annat fall ska hållfastheten hos surrningen motsvara minst dubbla lastvikten. I stället för surrning kan du förstänga uppåt och med bom eller liknande. Var dock noga med att hållfastheten blir tillräcklig. Tänk också på att bak- och sidolämmar kanske inte är dimensionerade så att de klarar den höga vikten. 31
PLATTOR Dessa måste både förstängas och surras. Lasten måste förstängas upp till minst lastens höjd. Surrningen ska ha en hållfasthet som motsvarar minst dubbla lastvikten. Har fordonet nedsänkta bindöglor i flaket kan du surra i dem. Men även då måste förstängning göras upp till minst lastens höjd. MJUKA VÄTSKETANKAR Fylld tank ska säkras genom surrningar, väl fördelade utefter tankens längd, med en viss koncentration till främre delen. Surrningarna ska löpa runt och över tanken. Minsta antalet surrningar är tre om vikten (tank+innehåll) är mindre än 2 ton. För varje påbörjade 2 ton fordras ytterligare en surrningsslinga upp till 20 ton. För varje påbörjade 2 ton fordras ytterligare en surrningssling upp till 20 ton. Mer än tolv slingor behövs dock inte om de allmänna hållfasthetskraven därigenom uppfylls. Endast syntetfiberband med en minsta hållfasthet hos surrningen på 40 000 N (4 000 kp) får användas. Dessutom ska surrningsspännare användas. Lastutrymmet får inte ha skarpa kanter eller liknande, som kan skada tanken. Begränsningsanordningar måste nå minst 10 cm över tanken där den är som bredast. 32
MASSGODS Sådant här gods kräver givetvis framstam, sidolämmar och bakläm. Om lasten utjämnas får inte tyngdpunkten hos någon del av lasten, t ex en sten, ligga ovanför lastutrymmets begränsningar framåt. Åt sidorna får ingen lastenhet ha tyndpunkten över kanten på sidolämmen. Bakåt får ingen tyngdpunkt vara högre än en linje 45 grader ovanför bakläm. 45 0 Ej över framstam Tyngdpunkt Se till att maskinisten på lastaren jämnar till ditt stenlass. Det är ju du som har ansvaret om något händer. Sten som faller av lasset under färd är livsfarligt även om inte stenarna direkt träffar andra trafikanter. Se till att inte lasten dammar eller ryker när du kör. STYCKEGODS Kör du en transport med många olika enheter ställs stora krav på förstängningen. Den måste klara de allmänna hållfasthetskraven. Framstam och lämmar eller grindar liksom eventuellt lastförskjutningsskydd måste minst nå upp i höjd med tyngdpunkten hos den översta enheten. Du bör givetvis och surra lasten. 33
Har du olika tunga enheter placeras om möjligt de tyngsta längst ner och mitt på flaket mot framstammen. Allmänt kan man säga att de olika enheterna säkras efter vad som gäller för respektive gods, men de olika enheterna kan också utnyttjas som förstängning åt varandra. Har du rullcontainer på lasset utgör den en lastenhet. Men glöm inte att godset inuti containern även ska vara ordentligt säkrat. Säkrast transporteras styckegodset i skåpvagn med lastförskjutningsskydd eller i bil med kapell. Men förstängning måste göras i även då. Kapellet räcker inte som förstängning. Friktionsmellanlägg (eventuellt friktionslim) av något slag, t ex mellan glatta kartonger, ökar säkerheten betydligt. Likaså godsskyddskuddar. ETT TIPS: Försök stuva rationellt från början. Och glöm inte att förstänga på nytt när du lossat eller lastat om En detaljerad stuvningshandledning för alla tänkbara slag av styckegods skulle bli en stor och svårläst avhandling. Men många företag har handledningar för just sitt gods. Hör efter med det företag du transporterar åt. Om du ofta kör samma slags gods blir det annars rutin att lasta, stuva och säkra på rätt sätt. BRYGGERIPRODUKTER M M Backar med flaskor måste ovillkorligen förstängas åt alla håll upp till minst halva höjden hos översta backen. Förstängningarna måste klara de allmänna hållfasthetskraven. Att låsa backarna med lådklor ökar stabiliteten. Dessa får dock inte ersätta förstängning.tänk på att jalusidörrar som regel inte har en sådan hållfasthet att de räcker för att uppfylla kravet på hållfasthet hos förstängningen. 34
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd; VVFS 1998:95 Utkom från trycket den 29 december 1998 beslutade den 20 november 1998. Vägverket föreskriver med stöd av 162 vägtrafikkungörel-sen (1972:603) att punkten 1.3.3.1 i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd, skall ha nedan angivna lydelse. 1.3.3.1 Last skall vara säkrad genom låsning, förstängning eller surrning eller genom kombination av dessa åtgärder på sätt som sägs i dessa föreskrifter eller på sätt som sägs i bilagan till föreskrifterna 1[1]. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1999. JAN BRANDBORN Lars Bergfalk 1[1] Innehållet motsvarar kapitel 5 i Rapport 1998:2 Råd och anvisningar för lastning och säkring av gods i lastbärare, utgiven av TFK - Institutet för transportforskning
Bilaga till föreskrifter om ändring i föreskrifterna (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd Bilagan beskriver även hur last skall vara säkrad till sjöss och på järnväg. Syftet är att vid lastning kunna anpassa lastsäkringen så att den i förekommande fall klarar kombitransporter med flera transportslag. Numreringar enligt TFK:s rapport (1998:2), kapitel 5. 5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING... 1 5.0 GEMENSAMMA GRUNDER FÖR ANVISNINGARNA... 1 5.0.1 Förstängningsanordningar... 1 5.0.2 Bandfaktor... 1 5.0.3 Bärande kantprofil... 3 5.0.4 Friktion... 3 5.0.5 Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled... 7 5.0.6 Lastsektionens höjd, bredd och längd... 20 5.0.7 Sneddrag med grimma för att hindra tippning och glidning... 21 5.0.8 Lagerförstängning med tvärförbundna medbringare... 25 5.0.9 Skivförstängning... 25 5.0.10 Dubbelbalk och snedsträva/tvärbräda... 26 5.0.11 Förankring av tungt gods... 28 5.0.12 Dimensionering av loopsurrning i sidled... 29 5.0.13 Självåtstramande överfallssurrning... 30 ANVISNINGSEXEMPEL FÖR OLIKA SLAG AV GODS 5.1 FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM 5.1.1 Ett lager med bottenförstängning i sidled mot lämmar 5.1.2 Flera lager med bottenförstängning i sidled på fullastat flak 5.1.3 Två lager i högst tre rader, övre lagret brutet på flak med lämmar 5.1.4 Lagerförstängt gods i flera rader på flak med lämmar 5.1.5 Två lager i flera rader, övre lagret brutet, på flak utan lämmar 5.1.6 Högst tre lager i flera rader som ej fyller ut flakbredd på flak med lämmar 5.1.7 Gods i container - ett eller två lager i en rad 5.1.8 Gods i container - ett eller två lager i två rader 5.2 EJ FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM 5.2.1 Balar i högst tre rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar 5.2.2 Säckgods i ett eller två lager i två rader, i container 5.3 FORMSTABILA RULLAR 5.3.1 Pappersrullar i två lager och två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar TFK 1998:2
5.3.2 Helfat i två lager och fyra rader i undre lagret och två rader i övre lagret, på flak med lämmar 5.3.3 Helfat i två lager och fyra rader, övre lagret brutet, i container 5.3.4 Pappersrullar i två lager i en eller två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar 5.3.5 Tunga plåtcoils, på flak utan lämmar 5.4 EJ FORMSTABILA RULLAR 5.4.1 Valstrådsringar i två lager, på containerflak med gavlar 5.5 LÅNGGODS 5.5.1 Sågat eller hyvlat virke i virkespaket, på flak med mittstöttor 5.5.2 Virkespaket på flak med lämmar 5.5.3 Rör eller profiler i en rad, på flak utan lämmar 5.5.4 Rör eller cylindrar i flera lager och rader, på flak 5.5.5 Rundvirke på lastbil med rullgodsstöttor 5.6 SKIVOR OCH PLATTOR 5.6.1 Plattor på flak med A-bock 5.6.2 Liggande skivor och plattor på flak utan lämmar, ej sjöfart 5.6.3 Skivor och plattor på flak med sidostöttor 5.7 STORA TUNGA KOLLIN 5.7.1 Loopsurrningar och H-strävor på flak utan lämmar 5.7.2 Sadelförstängning, överfallssurrningar och H-strävor på flak utan lämmar 5.7.3 4-parters surrning på maskintrailer 5.8 MASKINGODS 5.8.1 Maskingods 5.9 FORDON 5.9.1 Personbil på flak 5.9.2 Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer 5.9.3 Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen, helförstängt och nedsurrat till maskintrailer 5.9.4 Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer 5.9.5 Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer och förstängt sidledes med dubbar 5.9.6 Säkring av utskjutande redskap på hjul- eller bandfordon 5.10 CONTAINERTRANSPORT 5.10.1 Tom container på flak med sidolämmar 5.10.2 Tom container på flak utan sidolämmar 5.10.3 Liftdumperbehållare på flak med lyftarmar 5.10.4 Liftdumperbehållare på flak utan lyftarmar 5.11 SAMLASTAT GODS 5.11.1 Gods av olika slag samlastat på lastbärare TFK 1998:2
5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING 5.0 Gemensamma grunder för anvisningarna 5.0.1 Förstängningsanordningar Förstängning innebär att lasten ligger an - är stuvad - mot fasta förstängningskonstruktioner på lastbärare såsom framstam, läm, sidovägg eller stöttor. Andra namn på förstängning är stämpling eller kottling. Lasten kan stuvas direkt - eller indirekt via fyllning - mot lastbärarens fasta, inbyggda konstruktioner som därvidlag hindrar horisontella godsrörelser. I praktiken är det dock ofta svårt att uppnå en direkt anliggning mot förstängningsanordning. Då godsenheterna stuvats tätt mot varandra kvarstår som regel alltid ett mindre spel till sidoläm eller motsvarande förstängning i längdled. Om detta spel till förstängningsanordning är större än motsvarande höjden hos en Europall (knappt 15 cm), skall det fyllas ut med exempelvis sådana pallar ställda på sidokant. Är spelet till sidoläm på vardera sidan om centralt placerad lastsektion större än hälften av höjden hos en Europall skall det fyllas ut med lämplig fyllning, exempelvis brädor. Onödigt spel skall undvikas. 5.0.2 Bandfaktor I handbokens typfall med anvisningar om lastsäkring som följer i detta kapitel anges hur många överfallssurrningar som erfordras med begreppet bandfaktor. Bandfaktorn är det tal som genom multiplikation med det antalet ton som lastsektionen väger anger hur många band som behövs för att surra den aktuella lastsektionen. För att kunna använda bandfaktorn måste man således först bestämma lastsektionens vikt i ton. Vid kombitransport med flera transportslag som går genom flera olika trafikområden är det lämpligt att välja den bandfaktor som ger flest antal band såvida TFK 1998:2 5.0-1
inte klara möjligheter finns att senare under transporten, då så erfordras, komplettera lastsurrningen. Bandfaktorn x Lastsektionsvikten = Antal band (siffertalet höjs till jämnt antal) Det förutsättes genomgående (om inte annat särskilt anges) att överfallssurrningen består av band med 4 tons brottstyrka och att detta ansättes med en kraft av minst 400 kg. Om inte annat sägs förutsättes att vinkeln mellan flak och band är rät eller större än 75 grader. Lastens indelning i sektioner på lastbäraren TFK 1998:2 5.0-2
5.0.3 Bärande kantprofil Då bärande kantprofil anbringas för att fördela kraften mellan olika lastsektioner och skydda godskanterna kan två lastsektioner slås samman till en större enhet som motsvarar kantprofilens utbredning vid beräkning av antalet band. På det viset elimineras till stor del det bandtillägg som annars måste göras för att komma till jämnt antal band per lastsektion. Bandfaktorn x Vikten av sammanlänkade lastsektioner = Antal band (siffertalet höjs även här till jämnt antal band men avrundningen blir totalt sett mindre). 5.0.4 Friktion FRIKTIONSTABELL Angivna värden i tabellen på nästa sida gäller för rena och torra ytor fria från frost, is och snö. Då friktionshöjande material används krävs lastsäkringsintyg enligt gällande bestämmelser. De i tabellen rekommenderade friktionsvärdena är de lägsta som vid ett flertal oberoende praktiska försök uppmätts för var och en av de angivna materialkombinationerna. Värdena anger statisk friktion som är den friktion som kan hålla kvar lasten på ett sluttande plan med en viss största lutning. Då uppgift om en aktuell materialkombination inte finns upptagen i friktionstabellen eller om denna inte på annat sätt kan styrkas skall friktionskoefficienten 0,2 tillämpas för landsvägstransport och 0,3 för sjö- och järnvägstransport. Används högre värde än 0,2 respektive 0,3 krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:2 5.0-3
MATERIALKOMBINATION I KONTAKTYTAN FRIKTIONS- KOEFFICIENT μ statisk SÅGAT TRÄ/TRÄPALL sågat trä mot plyfa/plywood/trä 0,5 sågat trä mot räfflad aluminium 0,4 sågat trä mot stålplåt 0,4 sågat trä mot krympfilm 0,3 KRYMPFILM krympfilm mot plyfa 0,4 krympfilm mot räfflad aluminium 0,4 krympfilm mot stålplåt 0,4 krympfilm mot krympfilm 0,4 KARTONG kartong mot kartong 0,5 kartong mot sågad träpall 0,5 STORSÄCK storsäck mot sågad träpall 0,4 STÅL OCH PLÅT plattjärnsbunt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot sågad träregel 0,5 målad grovplåt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot omålad grovplåt 0,4 målad grovplåt mot målad grovplåt 0,3 målat plåtfat mot målat plåtfat 0,2 TFK 1998:2 5.0-4
SURRNINGSKRAV FÖR ATT HINDRA GODSVANDRING Gods som inte är förstängt kan till följd av kortvariga stötar under transporten vandra i sidled även om den statiska friktionen är 0,5 eller högre. Av den anledningen skall säkring alltid ske med minst en överfallssurrning per lastsektion eller med det högre antal som motsvarar en överfallssurning per 4 tons lastsektionsvikt. Detta gäller även av icke tippningsbenäget gods i förstängt utrymme om avståndet i sidled (f i bilden nedan) mellan gods och förstängningsanordning är större än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, är större än en fjärdedel av godskollinas bredd. Det senare förutsätter också att kollina har plan undersida. L L f < 30 cm Avståndet till förstängningsanordning skall vara mindre än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, ¼ av L för att godset skall kunna transporteras osäkrat även om friktionen är 0,5 eller högre vid landsvägstransport GODS PÅ LASTPALL Då gods placeras på lastpall utgör denna en lastbärare som är jämförbar med ett fordonsflak utan lämmar. Säkring som förhindrar att godset glider eller tippar i förhållande till lastpallen bör då göras genom överfallssurrning på motsvarande sätt som beskrivs i kapitel 5 avsnitt 5.1. Friktionen i glidytan mellan gods och lastpall blir således avgörande för dimensioneringen av denna surrning liksom godsenhetens höjd/bredd-förhållande och vikt (godsvikten motsvarar här vikten hos en lastsektion i avsnitt 5.1). TFK 1998:2 5.0-5
Gods som friktions- och tippningssäkrats på lastpall FRIKTION I OLIKA LASTPLAN Då lasten består av mer än ett kolli i flera lager finns ett lastplan för varje lager. Vanligen är då materialkombinationen i var och en av dessa lastplan olika och därmed också friktionen. Om godset på det andra, eller på något högre liggande plan nedifrån sett, inte är sidoförstängt kan glidning sidledes uppkomma. Lastsäkringen beräknas i sådana fall antingen utgående från den lägsta friktionen i stapeln eller för ett eller flera enskilda lastlager i lastsektionen med dess friktion mot det underliggande lastplanet eller lastlagret. Särskilt om det övre lagrets vikt är lägre än det undre lagrets kan detta i många fall leda till onödigt högt krav på överfallssurrning. Möjlighet finns då att i beräkningen dela upp lastsektionen och räkna vart och ett av lagren för sig med den friktion som gäller för det underliggande glidplanet. Följande exempel illustrerar den effekt detta leder till. μ 1 φ μ 2 Två lika lager TFK 1998:2 5.0-6
EXEMPEL Sätt μ 1 = 0,3 och μ 2 = 0,5. Kollivikten hos samtliga kolli antas vara 800 kg. Vinkeln φ får i anvisningarna inte understiga 60 grader. H/B är 0,8. Transporten gäller enbart landsväg. Normal beräkning Bandfaktor enligt tabell i anvisning 5.1.5 är 0,84 (friktion = 0,3). Lastsektionsvikten är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,9 = 2,69 ger 3 band Beräkning för uppdelad lastsektion - undre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning 5.1.5 är 0,25 (friktion = 0,5). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,25 = 0,80 ger 1 band - övre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning 5.1.5 är 0,84 (friktion = 0,3). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 2 x 800 = 1,6 ton Antal band: 1,6 x 0,84 = 1,34 ger 2 band Resultat: 2 band per lastsektion som är tillräckligt GLIDFRIKTION Om godset börjar glida råder glidfriktion som är lägre än den statiska. För lastsäkringsarrangemang som medger viss rörelse av godset har i denna bok lastsäkringsanvisningarna dimensionerats för en friktion som i sådana fall är 70% av statiska friktionen. Exempel på säkringsarrangemang som är åtstramande och medger en viss rörelse är grimma, loop och direkt surrning utan kompletterande förstängning som blockerar rörelse. 5.0.5 Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled Den tryckstyrka som krävs för bottenförstängning i längdled med hänsyn till lastens (alternativt lastlagrets) totala vikt, lastfallet (anvisat behov av band) och aktuell statisk friktion framgår av följande diagram. Angivna band (överfallssurrningar) förutsättes ha vertikala parter som lutar obetydligt eller högst 15 grader i förhållande till lodlinjen. I sådana fall då lasten inte fyller ut hela fordonsbredden, så att bandparterna lutar 60 75 grader i förhållande till lastplanet (se vinkeln φ i bilden nederst på sidan 5.0.6), åtgår cirka 10 % fler band. Antalet använda band skall därför i sådana fall reduceras i samma proportion vid avläsning av diagrammen. TFK 1998:2 5.0-7
Om osäkerhet föreligger om värdet på friktionskoefficienten för kontaktytan mellan lastenheten och underlaget används värdet 0,2 för landsväg och 0,3 för sjöfart och järnväg. Diagrammen kan även användas för att välja antal band respektive tryckstyrka för förstängningen i längdled enligt följande: Följ en vertikal linje i diagrammet uppåt från den punkt på den horisontella axeln som motsvarar lastsektionsvikten (eller om lasten är sammanhängande den totala lastvikten) till någon av linjerna för antalet band. På den vertikala axeln rakt ut till vänster erhålles då kravet på förstängningens tryckstyrka. Väljes tillräckligt många band behövs i vissa fall ingen förstängning. Då grimma ingår i lastsäkring med bottenförstängning kan varje grimma räknas som 0,7 band (överfallssurrning). EXEMPEL: Lasten är sammansatt av tre lastsektioner med gods som buntats till formstabila rätblock och som är bottenförstängda i sidled. Hur många överfallssurrningar alternativt vilken tryckstyrka för förstängning bakåt behövs då? Lastsektionsvikten är 20 ton. Den statiska friktionen mellan gods och lastplan är 0,3 enligt friktionstabellen i 5.0.4. Av praktiska skäl används 4 band per lastsektion. Resultat: Följ den streckade pilen i diagrammet nedan och läs av 3,0 ton. 7 Erforderlig tryckstyrka i ton 6 5 4 3 2 1 Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band 0 4 8 12 16 0 0 5 10 15 20 25 30 Total lastvikt i ton TFK 1998:2 5.0-8