Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (13) Miljö- och klimatredovisning. Ett företag som äger infrastrukturnät har ett förhållandevis överskådligt miljöansvar, det gäller att bygga så att miljön påverkas så lite som möjligt. Kunder, grannar och andra intresserade partier ska inte störas av om- och utbyggnad och under drift ska underhåll och fel påverka omgivningen så lite som möjligt. Miljölagstiftningen gäller även för sådana företag men påverkar förhållandevis lite den dagliga driften. En produktionsanläggning har helt andra förutsättningar, det händer saker hela tiden, bränslen kommer in, energi och emissioner lämnar anläggningen, delar slits ut och underhåll sker löpande. Allt detta under myndigheternas vaksamma ögon. Kraven på kompetens och egenkontroll höjs och risken att något går snett ökar. Men genom övertagandet av produktionsanläggningen har vi möjlighet att direkt påverka produktionen, vi kan välja vem som levererar bränsle, hur driften ser ut och vilka metoder och framtida planer vi har för hela systemet. I slutändan tror vi att den lokala och globala miljön blir vinnaren. Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen Miljöredovisningen för hela företaget ska inte förväxlas med den lagstadgade miljörapportering som sker för tillståndspliktiga verksamheter. Miljöredovisning Kemikalier Alingsås Energi har i sin verksamhet ca 100 kemikalier. Alla kemikalier riskbedöms för miljöpåverkan, arbetssäkerhet och brandfara. Kemikalier som används är främst: hushållskemikalier (rengöring, personlig hygien) smörjning, korrosionsskydd märkning och målning kemikalier i produktionsprocess (t.ex. vattenbehandling) drivmedel och bränslen isolerprodukter (olja, gjutharts och skum) avfettning/rengöring av kontakter fordonsrelaterade produkter (olja, frostskydd) lim och hartsprodukter byggkemikalier (t.ex. silikontätning)
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 2 (13) Figur 1 Fördelning av antal produkter efter användningsområde Man kan klassa användning av kemikalier i olika förbrukningsklasser. Störst är bränslen för värmeproduktion där förbrukningen ligger tusentals ton per år, följt av produktionskemikalier t.ex. natronlut och citronsyra som ligger mellan 100kg till några ton/år. Sedan kommer färg och smörjmedel samt hushållskemikalier (t.ex. diskmedel) som ligger mellan 10-100kg förbrukning per år och resten är småmängder med speciella applikationer som ligger under 10kg. Frånsett bränslen och produktionskemikalier, är vanligaste risken hos ämnen som har miljöpåverkan, fara för vattenlevande organismer, dessutom kommer många produkter i sprayburkar, där drivmedlet är brandfarligt vid användning. Risk för brand och spridning av kemikalierna är över lag dock liten då dessa sällan används i relevanta mängder och inte kommer ut i miljön eller används i brandfarliga miljöer. Avfall 5% 4% 5% 4% 5% 3% 6% 3% 2% 2% 1% 1% smörjning 7% 9% Om man frånser askan ur värmeproduktionen är huvudsakliga avfall skrot från nätstationer och kabelrester, kontorsavfall såsom papper, tidningar och tidsskrifter, förpackningsmaterial från leveranser och produkter som används i dagliga arbetet t.ex. sprayburkar, sedan finns det utrangerad utrustning t.ex. mätare, datorer och verktyg. Avfallen kan grovt indelas i 4 kategorier: farligt avfall som t.ex. uttjänta sprayburkar, elektroniksskrot och oljehaltigt avfall 21% 10% 10% avfettning lösningsmedel fordon färg lim gjutharts/skum bygg korrosionsskydd drivmedel/bränsle hushållsprodukt produktion isolerolja Torkning bekämpningsmedel funktion lut
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 3 (13) brännbart avfall som t.ex. engångspallar, ej återvinningsbara plastmaterial och möbler avfall som kan återvinnas t.ex. papper, wellpapp, plastfilm, förpackningar och skrot avfall som deponeras t.ex. rena schaktmassor och aska från småproduktion I den årliga redovisningen visas inte mängden av så kallade hushållsnära sopor dvs det som samlas av kommunen (brännbart och komposterbart) och kommer främst från fikarummen. 25000 20000 Axelrubrik 15000 10000 5000 Deponi Återvinnbart Brännbart Farligt 0 2011 2012 2013 År Figur 2 Avfallsmängder utveckling sedan 2011 Totalmängden avfall uppgick 2013 till ca 15,3 ton och låg därmed 3,7 ton lägre än 2012. Aska Värmeproduktionen ger upphov till restprodukter i form av aska. Askan återförs till skogen för att återställa mineralbalansen efter avverkning. Sedan 1 Juli har 93,9 ton aska omhändertagits, askan återförs till skogen för att återföra näringsämnen. Uppföljning miljömål För 2013 hade Alingsås Energi följande miljömål: 1. Sänka andelen farligt avfall (elektronik, orent trä, olja etc) till under 20% (vikt) mot 2011 2. Fjärrvärme ska kunna deklareras med miljömärkning (Bra Miljöval) 3. Utsläpp av växthusgaser från egna transporter ska ej överstiga 60,4 1 ton CO2 ekvivalenter (2011 ca 62,7 ton) 4. Energiförbrukning i egna fastigheter ska sänkas med 10% till 2015 mot 2009 års förbrukning. 1 Motsvarar ca 80% av 2004 års utsläpp
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 4 (13) Till mål 1: Andelen farligt avfall låg på 11% under 2013. Tidigare skedde felsortering av träavfall som man trodde var rent trä, men tack vare spån-element blev hela lass kontaminerade och klassades då som farligt avfall (orent trä) hos mottagaren. Rutinerna ändrades och nu har fraktionerna sorterats på rätt sätt. Bedömning: uppfyllt Prognos: Andelen farligt avfall kommer att bevakas och ambitionen är att minska mängderna ytterligare Till mål 2 Under 2012 och 2013 pågick förhandlingar om övertagande av fjärrvärmeanläggningarna i Alingsås. Målet skjuts till 2014 Bedömning: ej uppfyllt Prognos: Ett projekt är startat för införande av Bra Miljöval Certifiering av produkten i första halvåret 2014 Till mål 3 Totalutsläpp från fordon uppgick till 68 ton CO2, ökningen beror främst på nyförvärvet av värmeproduktionsanläggningarna. Utan dessa hade utsläppen hamnat på ca 60 ton. Målet kan ses som uppfyllt. Bedömning: uppfyllt Prognos: Utsläppen kommer fortsättningsvis att övervakas och ambitionen är att genomföra utbildning i miljövänlig körning för hela personalen. Till mål 4 Målet övervakas, en hel del aktiviteter för energibesparing har genomförts på båda arbetsplatser, samtidigt har verksamheten förändrats och byggts om vilket gör det svårt att jämföra 2009 års energiförbrukning med 2015 års förbrukning. Prognos: Svårt att bedöma åt vilket håll förbrukningarna går framöver. Energitjuvar måste hittas.
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 5 (13) Klimatredovisning Alingsås Energi 2013 Redovisningen fokuserar främst på klimatpåverkan genom fjärrvärme, interna transporter, intern energiförbrukning och försäljning av el. Förutsättningar Endast den andelen av koldioxid (CO 2 )utsläppen som har påverkan på den antropogena växthuseffekten redovisas. Koldioxid från biobränslen och deponigas värderas som klimatneutrala dvs utan negativ klimatpåverkan. Detta kan göras då kolföreningarna i råvarorna kommer från t ex växter som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs i förbränningen. Koldioxidutsläppen ur klimatstatistiken för trafiken baseras på en beräknad förbränning ur bränsleinköpen. Koldioxidutsläpp för fjärrvärmen baseras på beräkning ur inköpt energi (per energislag). Andra växthusgaser: metan och SF 6 (Svavelhexaflourid). Metan bildas främst vid rötningsprocesser under syrefattiga förhållanden och har en effekt på klimatet som är ca 60 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi utnyttjar bl a energin från förbränning av metan ur deponigas och sänker därmed klimatbelastningen men har i övrigt mycket ringa metanutsläpp. Värmecentralen Sävelund tar dessutom hand om avfall från skogsindustrin som annars skulle rötas i skogen och bilda metan på naturligt sätt. Svavelhexaflourid (SF 6 ) används bl.a. i ställverk som isolatorgas. Gasen är tung, ogiftig, har mycket bra isolationsförmåga och läcker mindre än andra gaser men dess påverkan på klimatet är ca 15 000 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi har ca 20 kg SF 6 i gastäta högspänningsbrytare, mängden rapporteras årligen till Svensk Energi. Om hela mängden skulle läcka motsvarar detta en belastning på 302 ton koldioxid för klimatet. Under 2013 uppträdde inga läckage.
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 6 (13) Fjärrvärme ton CO2 18000,0 16000,0 14000,0 12000,0 10000,0 8000,0 6000,0 4000,0 2000,0 0,0 Inköpt/producerad Energi (GWh) El (marginalel=stenkol) (t CO2) Olja (t CO2) 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Inköpt EnergiGWh Figur 3 Fjärrvärmeinköp/produktion jämfört med årliga koldioxidutsläpp Under 2013 har inköp/produktion av fjärrvärme är nästintill oförändrad mot föregående år (143,5 GWh; -1,1 GWh mot 2012), detta beror främst på att 2013 var något varmare än 2012, samtidigt som man har anslutid nya kunder (95,6% graddagar mot normalår, jämfört med 98% 2012).
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 7 (13) 160,00 140,00 120,00 GWh 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 Försäljning Fjärrvärme GWh Graddagar % av genomsnitt 140,00% 120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% % graddagar 0,00 0,00% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4 Såld fjärrvärme (GWh) mot andel graddagar jämfört med normalår 2002-2013 Närmaste jämförelse (med hänsyn till graddagar) kan dras med 2004 års försäljning som låg ca 22 GWh lägre skillnaden kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärmen. Koldioxidutsläpp från oljeeldning sjönk med ca 580 t mot 2014 till 183 t. Utsläppen ligger därmed på lägsta nivå sedan redovisningens start. Orsaken är att man stödeldar med bio-olja som inte räknas som klimatpåverkande i denna redovisning och har kunnat optimera driften så att oljeeldning undviks. Oljeeldning med fossil eldningsolja står för endast 0,5% av totala värmeproduktionen. Trafik Användningen av fordonsbränsle beror främst på transporter till och från arbetsplatserna i fält. Eftersom nätområdet inte bara täcker innerstaden utan också går ut i angränsande områden kan vägsträckorna bli betydande. Under de senaste åren har alla äldre bilar ersatts med nyare miljövänligare och samtidigt bättre anpassade till arbetsuppgifterna. I allmänhet byts äldre, mestadels bensindriva bilar mot nyare bilar med naturgas-, etanol- eller dieseldrift. Ett aktivt val görs vid varje inköp för att hitta den bästa balansen mellan nytta för företaget, förarens säkerhet och fordonets miljöpåverkan. Person- och lätta servicebilar brukar vara snåla diesel-, etanol- och gasdrivna bilar medan lastbilar och större servicebilar är dieseldrivna fordon, sedan september har även en elbil införskaffats (se goda exempel ) Genom övertagande av fjärrvärmeproduktion har även ett större arbetsfordon följt med. Det är en hjullastare som används för bränsletransport på verksområdet.
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 8 (13) Dessutom kräver värmeproduktion egna transportfordon för bl.a. material och reservdelar mellan panncentralerna och som jourbil. I jämförelse med 2012 var utsläppen betydligt högre och ligger över målnivån. Orsaken är tillkommande transporter för drift av värmeverket. Om man räknar bort dessa tillkommande fordon ligger vi ungefär på målnivån och något under 2012 års utsläpp. På grund av en långdragen frostperiod där nya projekt inte kunde startas förrän tjälen släppte i april kunde färre projekt startas och därmed blev transportbehovet något lägre. CO2 från trafik 2010-2013 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 56553 62743 61043 68251 60031 60360 2010 2011 2012 2013 2013 utan VV Mål (80% 2004) 10000 0 2010 2011 2012 2013 2013 utan VV Mål (80% 2004) Koldioxid från bränsleslag Figur 5 Koldioxid utsläpp från egna transporter Utsläpp av koldioxid kommer främst från de dieseldrivna fordonen, övriga andelar ligger på nästan samma nivå, det syns tydligt att de tillkommande fordonen är dieseldrivna. Det finns inga bensindriva fordon kvar i bilparken. Bensinförbrukning utgörs främst av småmaskiner som tankas med alkylatbensin (t.ex. motorsågar) men även i gas eller etanolbilar som då och då bör köras med lite bensin enligt tillverkarens rekommendationer. Det bör anmärkas att elbilen behöver diesel för drift av kupévärmen. Totalt tankade bilen ca 15l diesel under 2013
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 9 (13) 80000 70000 60000 Etanol CO2 Gas CO2 Diesel CO2 Bensin CO2 Andel av Utsläpp 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 År Figur 6 Förändring av bränslemix 2010-2013 Koldioxid från fastighetsdrift Värmeförbrukning för fastigheten Ljuset under 2013 låg på 79,3 MWh (ca 120 kg koldioxid) och 255,5 MWh (ca 386 kg koldioxid) för fastigheten Bulten. Bultens förbrukning ökade med 33,6 MWh och Ljusets sjönk med -7 MWh. Sänkningen på Ljuset beror främst på det något varmare året, ökningen på Bulten är lite mera oklar. En möjlig orsak kan vara att den nybyggda serverhallen i varmförrådet kyler omgivande lagret som i sin tur måste värmas extra för att kompensera kylningen. Elförbrukningen för Ljuset låg under 2013 på 225 MWh (+7,18 MWh) och för Bulten på 170 MWh (-2,3 MWh). Förbrukningsändringen på Bulten ligger omkring 1,3% och kan förklaras med vanlig årlig variation i elförbrukning. Totalförbrukning av energi uppgick till 303 MWh på Ljuset och 425 MWh på Bulten. Inom Alingsås Energi används endast Bra Miljöval El så elförbrukningens klimatbelastning värderas till noll och fjärrvärmen motsvarar ca 500 kg koldioxid. Energiförbrukning av drift Fördelning av energi kan inte ske utan förluster. I elnät sker förluster dels genom motståndsförluster genom kabellängd och dels genom förluster i komponenter (t.ex. transformatorer). Energin förloras till största delen som värme. I fjärrvärmenätet har man energiförluster i from av tryck- och värmeförluster.
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 10 (13) Tryckförluster uppkommer som strömningsförluster (friktion och virvlar) i rör och komponenter och värmeförluster uppstår genom värmeförluster i kulvertisoleringen. Dessutom krävs energi för att driva pumpar som säkerställer cirkulationen av varmvattnet. Under 2013 uppgick elnätsförluster till 7,3 GWh eller 3,3% av den transiterade volymen. Fjärrvärmenätets förluster uppgick till 22 GWh eller 15% av den överförda värmeenergin. Fjärrvärmeproduktionen förbrukade 1,5 GWh elenergi sedan 1 Juli. Gatubelysningen förburkade 2,6 GWh. Miljömål för 2014 är framtagna för att se över och sänka nätförlusterna. Försäljning och användning av el Alingsås Energi AB köper in sin el från förnyelsebara källor, huvudsakligen el med ursprungsgarantier, dessutom köper företaget även in vind- och vattenkraft direkt från lokala producenter. Totalt sålde Alingsås Energi 158 GWh el, varav ca 113,7 GWh från vattenkraft som är täckt av ursprungsgarantier, 30,7 GWh köptes genom direktkontrakt från vindkraftverk, ca 0,5 GWh från vattenkraft med direktkontkrakt och ca 0,1 GWh direktkontrakt från solenergi därutöver såldes ca 12,9 GWh Bra-Miljöval El som köptes via DinEl. 12,9 30,7 0,5 0,1 Direktkontrakt Vind Direktkontrakt Vatten Vattenkraft med Ursprungsgarantier Bra miljöval 113,7 Figur 7 Sammansättning av elförsäljning för 2013 i GWh
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 11 (13) Den normala elmixen som säljs på Nordpool produceras från ca 28,4 % förnyelsebara, ca 38,2 % kärnkraft och ca 33,4 % fossila energikällor 2. Om våra kunder hade köpt vanlig el från leverantörer som säljer Nordpool Mixen hade detta orsakat ca 40 800 ton koldioxid samt 157 kg kärnavfall. Alingsås Energi köper Nät AB in ca 9,4 GWh Bra Miljöval El för gatubelysningen, förlusterna i elnätet och el för fastigheter, dessutom producerades 951 GWh vindkraft som används för elnätsförlusterna. Grönt exempel: Rökgasrening på Värmeverket Här följer en förenklad beskrivning av hur man hanterar utsläpp (emissioner) och restprodukter från fastbränsleeldning på Panncentralen Sävelund. Panncentralen Sävelund eldas främst med träflis från flisad stamved och biprodukter från sågverk och pappersbruk. Alla som någon gång har eldad med trä vet att man förutom värme får ut en hel del restprodukter. Restprodukterna efter förbränning av trä kan antingen vara fasta eller i gasform. Fasta restprodukter är främst aska, sot och en liten del oförbränt material, resterna i gasform är främst vattenånga och koldioxid, men även mer komplexa ämnen som kolmonoxid (CO), kväveoxider (NO 2 och NO sammanfattad NO x ), komplexa kolväten och andra gasformade restprodukter beroende på bränslets sammansättning kan uppkomma. I en perfekt förbränning och avgasrening kommer endast koldioxid och vattenånga ur skorstenen. Men verkligheten är inte så enkel, därför måste anläggningen kunna styra mängden kväveoxid, kolmonoxid och fasta rester (aska och sot) som kommer ur förbränningsrummet. Rökgasernas sammansättning styrs på Sävelunds panncentral genom kontroll och styrning av själva förbränningen. Här är det operatören som känner sitt hantverk och planerar driften när man beställer bränslet. Fukthalt, kvalitet och blandning av olika bränslen bestämmer hur bränslet kommer att förhålla sig i förbränningsrummet. Själva förbränningen kan styras genom att välja hur snabbt bränslet går igenom brännkammaren, hur mycket syre/luft man blåser in och hur mycket bränsle man matar in. För att förhindra att komplexa kolväten och sot bildas måste förbränningstempraturen vara hög och det måste finnas tillräckligt med syre. Hög temperatur och ett stort luftöverskott är förutsättningen för att förbränna kolmonoxid och kolväten optimalt, samtidigt är detta även förhållanden där onönskade kväveoxider bildas. Förhållandet mellan syre, temperatur, bränsle, kolmonoxid och kväveoxid måste ständigt övervakas och styras mot målvärden för att säkerställa en optimal 2 Produktionsandelar gäller för 2012, vid trycksättning har 2013 års produktionsandelar inte publicerats av Svensk Energi
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 12 (13) förbränning. Till sin hjälp har driftpersonalen styrsystem som gör att man inte hela tiden måste vrida på rattar och ställdon för att säkerställa en optimal drift. Figur 8 förbränningsförhållanden och avgaser Det som lämnar ugnen är en het rökgasblandning som ännu innehåller aska. Askan hanteras först i en s.k. multicyklon där centrifugal- och tyngdkrafter fäller ut en stor del av askan, lättare partiklar som lämnar cyklonen skiljs av i ett s.k. elektrostatiskt filter som laddar upp de heta rökgaserna och ser till att sot och flygaska samlas på plåtar som regelbundet skakas av. Askan från cyklonen och elektrostatska filtret återförs delvis till ugnen för att säkerställa en så fullständig förbränning som möjligt. Slutligen samlas askan i en vattenfylld ränna där den kan omhändertas och slutligen återgå till skogsmark för att återföra mineraler och näringsämnen. De nästan rena rökgaserna innehåller också fukt. Fukten är vatten i gasform ur vilket energi kan utvinnas i s.k. kondensorn. Där sprutas vatten in i rökgasen som till vis mån tvättar bort de sista partiklarna men även säkerställer att man kramar ur extra energi ur rökgasen. Vattnet ur kondensorn har ett lågt ph värde, är alltså syra. Vi mäter kontinuerligt syrahalten och tillsätter lite lut för att neutralisera vattnet innan det släpps i vattendrag. Självklart pågår löpande mätning för att säkerställa att kondensatorvattnet inte är farlig för miljön och att vi håller oss inom tillståndsgränserna. Genom bra styrning och underhåll av anläggningen kan man hålla nere emissionsvärdena på en nivå som är förhållandevis ofarliga för människa och natur och som håller sig inom tillståndet för anläggningen.
Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 13 (13) Slutsats Under 2013 låg totala nettokoldioxidutsläppen inklusive värmeproduktion för Alingsås Energi under fjolårets värden. Minskningen beror främst på användning av bioolja i fjärrvärmeproduktionen och gynnsamma driftförhållanden. Utsläppen från transporter har stigit huvudsakligen på grund av förvärvet av fjärrvärmeproduktionen. Elhandeln kommer även under 2014 att köpa all el från garanterat ursprung, i vårt fall lokal vattenkraft, vindkraft och svensk vattenkraft med ursprungsgaranti. 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fjärrvärme 2220 1163 1508 2331 743 1168 2734 7964 1772 768 183 Transporter 73 75 78 65 60 63 55 56 63 61 68 Fastigheter 5 18 4 2 1 Fjärrvärme Transporter Fastigheter Figur 9 Totala koldioxidutsläpp från fjärrvärme och fordon Koldioxid deklaration för våra energiprodukter Nordisk elmix/residualmix (2012) 258,3 g CO 2 /kwh Alingsås Energi El Mix Normal 0 g CO 2 /kwh Bra Miljöval El 0 g CO 2 /kwh Alingsås Energi fjärrvärme 1,5 g CO 2 /kwh