Målsättningen med kursen är att ni ska kunna skapa bra EU-projekt!!
Block 1 Grunderna Block 2 Projektutveckling Block 3 Tematiska möjligheter Dag 1 och 2 Block 4 Ansökan och partnerskap Block 5 Strategiskt kontaktskapande Dag 3 Block 6 Internationell tematisk uppdatering Dag 4 Grupparbeten Utveckling av faktiska projektupplägg Hela kursen
Målsättning med de två första kursdagarna - Ökad kunskap om EU:s programstruktur och utbud - Nya verktyg för att utveckla EU-projekt, från idé till ansökan - Ett steg närmare att driva bra EU-projekt - Lära oss av varandra - Ha roligt
Peter Jadesjö - SIPU EG-rätt Juristbyrå Jordbruksverket West Sweden Anita Tóth SIPU Europakunskap West Sweden Lokala/regionala förtroendeuppdrag
Deltagare Namn - Arbete Erfarenheter från EU-projekt/EU-program? Förhoppningar inför kursen?
Dag 1: 09.20 Uppstart, presentation av utbildningen, utbildarna och alla deltagare Block 1 - Grunder Grunderna för projektutveckling Varför finansierar EU projekt? Hur finansierar EU? Programstrukturen Översikt dagsläge långtidsbudget nya programperioden 12-13 Lunch Block 2 - Projektutveckling Projektutveckling övergripande Nyttan med projekt koppling och förankring i verksamheten Hur definierar man problemet? Hur identifierar man syftet för projektet, val av aktiviteter och mål baserat på förväntade effekter? 14.30 Fika Gruppuppgift: Definiera problem och identifiera syfte för ett projekt, utgångspunkt i deltagarnas tankar från egna verksamheten Val av program, val av ambitionsnivå och anpassning till utbud Programoptimering av projektidé 16.00 avslut dag 1
Dag 2: 09.20 Uppstart och repetition från gårdagen Block 3 Tematiska möjligheter Hur ser huvudstrukturerna för finansiering ut tematiskt? Framtida programperiod, möjligheter inom både strukturfonder och sektorsprogram 10.30 Fruktbensträckare Vilka program har funnits och kommer att finnas tillgängliga inom det aktuella tematiska området? I vilka sammanhang kan programmen användas? 12-13 Lunch Block 4 Ansökan och partners Olika roller i ett projekt, att delta som partner eller projektägare, vad innebär detta? Ansökansarbete, att tänka på vid en ansökan till ett EU-projekt Förutsättningar och genomförande av ansökningsarbetet 14.30 Fika Partnerskapsstrategi Hur bygger man ett lämpligt projektkonsortium? Vilka kanaler finns att hitta partners via? Hur kommer man med i ett EU-projekt? Projektexempel inom ämnesområdena Arbetsuppgift till nästa tillfälle: Deltagarna ombeds att använda sina kunskaper från kursen för att skapa ett projektupplägg baserat på ett verkligt eller fiktivt problem. Sammanfattning och diskussion 16.00 Avslut dag 2
Block 1 - Grunderna
EU-projektsprocessen Information Projektutveckling Ansökan Projekt
EU-projektutveckling Information Ansökan Projekt Projektutveckling Problemställning Konkretisering Ambitionsnivå Programval Programoptimering
EU-projekt är ett verktyg för utveckling Att lära sig använda verktygen är ett hantverk
Varför projekt som EU-projekt? Resultat från projekt Faktiska resultat direkta positiva effekter Mervärden
Varför projekt som EU-projekt? Resultat Mervärden med EU-projekt Delfinansiering Benchmarking Marknadsföring extern och intern Större projektvolym Bredare erfarenhet och kompetens Kontakter ytterligare projektsamarbeten
Varför finansierar EU projekt? EU:s styrmedel Piskan och Moroten
30-35 miljarder kronor Sverige EU
30-35 miljarder kronor Sverige EU Sektors prog. Strukt. fond? T.ex. T.ex. Mål 2 ESF Mål 2 ERUF Mål 3 Interreg Jordbruk Gårdstöd Miljöers. Marknadsstöd Komp.stöd Ca 10 Miljarder
Sektorsprogram bidra till att uppfylla en övergripande policy eller mål inom en specifik sektor Partners från Europa, olka länder Strukturfonder bidra till att uppfylla en övergripande policy eller mål inom ett specifikt avgränsat geografiskt område. Partners från geografiska området Europa som helhet Ansöks och administreras: från Bryssel Avgränsade områden Ansöks och administreras: i det geografiska området
EU:s programstruktur Kursen fokuserar på framtida programperioden men bra att ha grundkännedom om nuvarande
Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Sektorsprogram Interreg IVc Interreg IVa och IVb Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013
Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Sektorsprogram Interreg IVc Interreg IVa och IVb Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013
Mål 2 - ERUF Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. De åtta regionala strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Programmen har utarbetas i en bred krets av aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling.
Mål 2 - ESF Programperioden 2007-2013 Förvaltande myndighet Svenska ESF-rådet Ett nationell program med 8 regionala planer Ett strukturfondsprogram som finns i alla 27 medlemsstater i EU Syftet är att skapa förutsättningar för arbete och möjligheter för alla på arbetsmarknaden Programområde 1 kompetensförsörjning Programområde 2 ökat arbetskraftsutbud
Europeiskt territoriellt samarbete - INTERREG De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklings-fonden. Gränsregionala samarbetsprogram INTERREG IV A Transnationella samarbetsprogram INTERREG IV B Interregionala samarbetsprogram INTERREG IV C Sverige omfattas av 13 territoriella samarbetsprogram och 17 av 21 län berörs direkt av något gränsregionalt program. Programmen ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EUländer.
South Baltic - Gränsregional Nordsjön - Transnationell Östersjön - Transnationell Olika exempel på INTERREG-områden IVC - Interregional
Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Sektorsprogram Interreg IVc Interreg IVa och IVb Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013
Sektorsprogram 300 olika fonder och program
Sökbara pengar för Sverige 2014-2020 miljarder euro Sektorsprogram 110 Strukturfonder Sverige 4
From policy to project Policy Sustainable development Utbildning Övergripande syfte är att Innovation uppfylla Lissabonstrategins Forskning mål: att LLP Program EU skall vara världens CIP mest konkurrenskraftiga FP7 och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi Att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små Energi IT Entreprenörskap och medelstora företag. Att Operational främja IEE alla former prog av innovation, ICT-PSP däribland miljöinnovation. EIP Att påskynda utvecklingen av ett hållbart, konkurrenskraftigt och Transport innovativt informationssamhälle Förnybar energi för alla. Energieffektivitet Att främja dels energieffektivitet, dels nya och förnybara energikällor i STEER Delområde alla sektorer, däribland ALTENER transportsektorn SAVE Utlysning Buildings Industry excellence Projects which contributes to the aims of SAVE Projekt
Förvirrad? Stort utbud? Strukturfonder Sektorsprogram Mål 2 ESF RUF Leader LBU Idé! Program? Interreg IVa, IVb, IVc Comenius Leonardo RoK Life+ Kultur 2007 FP7 Progress Daphne EDC ICT-PSP econtent+ STREP Tacis CA
Projektidén i fokus
EU:s nya programperiod 2014-2020
Lissabonstrategin 2000-2010 EU världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010 Begränsad framgång Kritik mot för stort tillväxtfokus Kritik mot allt för många mål Kritik mot bristande styrning Kritik mot dålig integrering av lokal och regional sektor
Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inkluderande Lansering av Europa 2020 Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdom Sju huvudinitiativ (f.d. flaggskeppsinitiativ) Nationella mål/reformprogram
Europa 2020 5 målsättningar Sysselsättning: 75% (20 64) Utbildning: Högst 10% slutar skolan i förtid 40% avslutad högre utbildning (30 34) Fattigdomsbekämpning: 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de befinner sig i, eller riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning Klimatförändring och energi: 20%/20%/20% utsläpp av växthusgaser/förnybar energi/energieffektivitet Forskning och innovation: 3% av BNP investeras i FoU
Sveriges nationella mål Över 80% av Sveriges befolkning 20-64-år skall vara i sysselsättning. Ca 4% av Sveriges BNP skall satsas på FoU. Sveriges och EU:s klimatmål är i huvudsak fastlagda sedan tidigare. Andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar skall vara mindre än 10%. Andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning skall uppgå till 40-45%. Andelen 20-64-åringar som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna skall minska till under 14%.
Europa 2020: 7 Huvudinitiativ Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla Utbildning «Unga på väg» Innovation «Innovationsunionen» Det digitala samhället «En digital agenda för Europa» Klimat, energi och mobilitet «Ett resurseffektivt Europa» Konkurrenskraft «Industripolitk för en globaliserad tid» Sysselsättning och kompetens «En agenda för nya kunskaper och jobb» Bekämpa fattigdom «En Europeisk plattform mot fattigdom»
Smart tillväxt Huvudinitiativ Unga på väg Unga ska vara bättre rustade för arbetsmarknaden genom bl.a. praktik och studier utomlands Högskolans resultat och internationella dragningskraft ska stärkas Utbildningen på alla nivåer ska förbättras Innovationsunionen Fokusera forskning och innovation på våra stora samhällsproblem Stärk kedjan från grundforskning till marknadsföring En digital agenda för Europa Bredband till alla
Huvudinitiativ Hållbar Tillväxt Ett resurseffektivt Europa Till stöd för övergången till en resurseffektiv koldioxidsnål ekonomi måste ekonomisk tillväxt frikopplas från resurs- och energianvändningen genom att - Minska koldioxidutsläppen - Arbeta för större energitrygghet - Minska resursåtgången i vår konsumtion En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Näringslivet, särskilt småföretagen, måste anpassa sig till globaliseringen, den ekonomiska krisen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi Underlätta företagande för att göra företagen i EU bättre rustade och mer konkurrenskraftiga och omfatta alla delar av den allt mer internationella värdekedjan, från råvarutillgång till kundservice
Tillväxt för alla Huvudinitiativ En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen - För den enskilde hjälpa människor att skaffa sig nya färdigheter, anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad och byta karriär - För alla modernisera arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen, sänka arbetslösheten, höja produktiviteten och se till att vår samhällsmodell är hållbar Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning - Ska sörja för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning - Ska garantera respekten för de grundläggande rättigheterna för människor som lever i fattigdom och är socialt utestängda och ge dem möjlighet att leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället
Europa 2020 + EU:s långtidsbudget 2014-2020 + EU:s programramar 2014-2020 = EU:s nya programperiod 2014-2020
Ett stort och viktigt steg om långtidsbudgeten togs i och med Rådets beslut 7-8 februari 2013 Europaparlamentet måste också godkänna budgeten
Budgetförslaget 2014-2020 i korthet Målet är att bidra till en smart, hållbar tillväxt för alla. De åtgärder som föreslås ska möjliggöra finansiering av målen för strategin Europa 2020. En förenklad budget (MFF) - minskning av antalet enskilda program och instrument Rådet föreslår att taket för EU:s utgifter blir 960 miljarder EUR Minskning med 2% i jämförelse med 2007-2013 2007-2013: 977 miljarder EUR En minskad budgetram för sammanhållningspolitiken (minskning med 7%) Resurser till en allomfattande sammanhållningspolitik (fokus på de fattigaste). Större krav på resultat, förenkling och samordning
Tidplan för förhandlingarna
Hur ser grunderna i förslaget ut?
Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Interreg IVC Interreg IVA och IVB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013
Lokalt Globalt Erasmus för alla Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020??
Sökbara pengar för Sverige 2014-2020 miljarder EUR Sektorsprogram 110 Strukturfonder Sverige 4
En närmare genomgång av den nya programperioden och de tematiska möjligheterna kommer i Block 3