Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting
Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta School of Public Health i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Översättare: Britta Alin Åkerman, Mia Franzén 2009 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 171 77 Stockholm Epost: info@kfa.ki.se Telefon: 08524 800 00 www.ki.se/kfa Rapporten kan beställas/laddas ner från Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se
ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD Psykiska sjukdomar och beteendestörningar Avdelningen för psykisk hälsa WHO Geneve 2000 Detta dokument är ett i en serie av stödmaterial riktade till olika specifika sociala och professionella grupper av särskild betydelse för suicidpreventionen. Stödmaterialet har framtagits som en del i arbetet med SUPRE = Suicide Prevention, WHO:s världsomspännande initiativ för suicidprevention. Nyckelord: suicid/ självmord/ prevention/ förebyggande/ stödmaterial/ allmänläkare/ Primärvårdsläkare / primärvård / utbildning Översättning av dokumentet på engelska med originaltitel: Preventing suicide: a resource for primary health care workers http://www.who.int/mental_health/media/en/59.pdf Britta Alin Åkerman, vidare bearbetning av Mia Franzén, NASP, 2009 World Health Organization, 2000 Detta dokument är inte en formell publikation från Världshälsoorganisationen (WHO). Alla rättigheter är dock reserverade av organisationen. Dokumentet får fritt reproduceras eller översättas, helt eller delvis, men inte till försäljning i samband med kommersiella syften. De åsikter som uttrycks i handlingar av namngivna författare är dessa ensamma ansvariga. 1
INNEHÅLL Förord 3 Självmord/suicid problemets omfattning 4 Varför inrikta sig på primärvårdens personal 5 Självmord/suicid och psykiska sjukdomar 5 Depression 6 Varför depression inte upptäcks 7 Alkoholism 7 Schizofreni 8 Fysisk sjukdom och självmord 9 Självmord sociodemografiska och miljöfaktorer 11 Personer i riskzonen för självmordsbeteenden 12 Hur ska vi nå fram till en självmordsnära person 13 Självmord myt och fakta 15 Hur man känner igen en självmordsnära person 16 Hur man bedömer självmordsrisk 17 Hur man ska behandla en självmordsnära person 18 Hur man hänvisar en självmordsnära person till annan hjälp 20 Vad man ska göra och inte ska göra 22 Slutsats 22 2
FÖRORD Dr Øivind Ekeberg, Ullevål Hospital, University of Oslo, Oslo, Norge Professor Jouko Lønnqvist, National Public Health Institute, Helsingfors, Finland Professor Lourens Schlebusch, University of Natal, Durban, Sydafrika Dr Airi Värnik, Tartu University, Tallinn, Estland Dr Shutao Zhai, Nanjing Medical University Brain Hospital, Nanjing, Kina Dr J. M. Bertolote Coordinator, Mental and Behavioural Disorders Department of Mental Health, WHO 3
FÖRHINDRA SJÄLVMORD Självmord/suicid problemets omfattning 4
VARFÖR INRIKTA SIG PÅ PRIMÄRVÅRDENS PERSONAL SJÄLVMORD/SUICID OCH PSYKISKA SJUKDOMAR 5
Depression 6
Varför depression inte upptäcks Det finns hjälp för depression Självmord kan förebyggas Alkoholism 7
Förekomsten av både alkoholism och depression ökar risken för självmord Schizofreni 8
Fysisk sjukdom och självmord Neurologiska sjukdomar Epilepsi Spinal eller skallskador och stroke Cancer 9
Hiv / aids Kroniska sjukdomar Självmordsrisken ökar vid smärtsamma och kroniska sjukdomar 10
SJÄLVMORD SOCIODEMOGRAFISKA OCH MILJÖFAKTORER Kön Ålder Civilstånd Yrke Arbetslöshet Migration. Miljöfaktorer Stressfaktorer 11
Lättillgänglighet Exponering för självmord PERSONER I RISKZONEN FÖR SJÄLVMORDSBETEENDEN 12
Känslor Sorgsenhet deprimerad Ensamhet Hjälplöshet Hopplöshet Värdelöshet Tankar "Jag önskar att jag var död "Jag kan inte göra någonting "Jag kan inte klara det längre "Jag är en förlorare och en börda "Andra kommer att bli lyckligare utan mig HUR SKALL VI NÅ FRAM TILL EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON? 13
Hur man kommunicerar: Hur man inte ska kommunicera Lyssna med värme Behandla med respekt Känna med känslor Var aktsam om förtroende 14
SJÄLVMORD MYT OCH FAKTA Myt Fakta 1. Människor som talar om självmord försöker inte 1. De flesta som tar sina liv ta sitt liv har tidigare gett tydliga signaler 2. Suicidala människor är helt inriktade på att dö 2. En majoritet av dessa människor är ambivalenta/ vacklande 3. Självmord inträffar utan förvarning 3. De flesta har på ett eller annat sätt signalerat sina intentioner 4. Förbättring efter en kris innebär att 4. Många självmord inträffar i en period självmordsrisken är över av förbättring när personen har energi och kan vända desperata tankar till en destruktiv handling 5. Inte alla självmord kan hindras 5. Det är sant, men en majoritet av handlingarna och dess bakgrundsfaktorer går att förebygga 6. När en person är självmordsnära har 6. Självmordstankar kan återkomma han/hon alltid självmordstankar men de är inte ständiga och för vissa människor kommer de aldrig tillbaka 15
HUR MAN KÄNNER IGEN EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON 16
HUR MAN BEDÖMER SJÄLVMORDSRISK Hur ska man fråga? När ska man fråga? 17
Vad ska man fråga? Alla dessa frågor måste ställas med omsorg, omtanke och medkänsla HUR MAN SKA BEHANDLA EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON Låg risk 18
Medelhög risk Hög risk 19
HUR MAN HÄNVISAR EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON TILL ANNAN HJÄLP När man ska hänvisa är när personen har: Hur man hänvisar 20
Resurser Hur man närmar sig stödpersoner:. 21
VAD MAN SKA GÖRA OCH INTE SKA GÖRA Vad man bör göra: Vad man inte bör göra SLUTSATS 22
På uppdrag av Stockholms läns landsting