Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Relevanta dokument
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för allmänläkare

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län

Självmord i Stockholms län och Sverige

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för allmänläkare

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för Polisen, Brandförsvaret, Ambulans och SOS-alarm

Självmord i Europa och världen

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Epilepsi i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Att Förebygga Självmord: Att starta stödgrupper för efterlevande

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

ETT STÖDMATERIAL FÖR PROFESSIONELLA INOM MEDIA

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

S2010/3655/FH (delvis) S2010/6261/FH (delvis) NASP Karolinska institutet Stockholm. Regeringens beslut

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Uppdrag att genomföra en pilotstudie i syfte att pröva ett australiskt självmordsförebyggande utbildningsprogram under svenska förhållanden

Att Förebygga Självmord och Självmordsförsök hos Skolelever

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Mental Health First Aid MHFA

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Suicidpreventiva åtgärder

MHFA på förvar VILKEN NYTTA HAR VI SETT?

Mental Health First Aid MHFA

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Att mäta och beskriva sjukfrånvaro. Utvecklingen i Stockholms län år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11

Avtal mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska institutet (KI) om att bilda Karolinska folkhälsoakademin (KFA)

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

National Prevention Strategy

Uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet.

Att möta den som inte orkar leva

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Vad är folkhälsovetenskap?

Jämlik hälsa och vård

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Suicidriskprevention genom forskning

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Självmord - barn och ungdom. Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Forskning om sjukfrånvaro

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

SUICIDPREVENTIVA DAGEN

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Yttrande över revisionsrapporten Samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende barn och unga med psykisk ohälsa.

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Att mötas i det som förenar

Vad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Hur kan man förebygga demens?

Forskning om sjukfrånvaro

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Youth Aware of Mental health (YAM)

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Nationell samordning suicidprevention

Samverkan kring Suicidprevention

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Att arbeta med suicidnära patienter

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Antagen av Samverkansnämnden

Rektorernas betydelse för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:18

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Suicidprevention. Hur ser problembilden ut? Danuta Wasserman. Globalt perspektiv på självmord

Transkript:

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting

Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta School of Public Health i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Översättare: Britta Alin Åkerman, Mia Franzén 2009 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 171 77 Stockholm Epost: info@kfa.ki.se Telefon: 08524 800 00 www.ki.se/kfa Rapporten kan beställas/laddas ner från Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se

ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD Psykiska sjukdomar och beteendestörningar Avdelningen för psykisk hälsa WHO Geneve 2000 Detta dokument är ett i en serie av stödmaterial riktade till olika specifika sociala och professionella grupper av särskild betydelse för suicidpreventionen. Stödmaterialet har framtagits som en del i arbetet med SUPRE = Suicide Prevention, WHO:s världsomspännande initiativ för suicidprevention. Nyckelord: suicid/ självmord/ prevention/ förebyggande/ stödmaterial/ allmänläkare/ Primärvårdsläkare / primärvård / utbildning Översättning av dokumentet på engelska med originaltitel: Preventing suicide: a resource for primary health care workers http://www.who.int/mental_health/media/en/59.pdf Britta Alin Åkerman, vidare bearbetning av Mia Franzén, NASP, 2009 World Health Organization, 2000 Detta dokument är inte en formell publikation från Världshälsoorganisationen (WHO). Alla rättigheter är dock reserverade av organisationen. Dokumentet får fritt reproduceras eller översättas, helt eller delvis, men inte till försäljning i samband med kommersiella syften. De åsikter som uttrycks i handlingar av namngivna författare är dessa ensamma ansvariga. 1

INNEHÅLL Förord 3 Självmord/suicid problemets omfattning 4 Varför inrikta sig på primärvårdens personal 5 Självmord/suicid och psykiska sjukdomar 5 Depression 6 Varför depression inte upptäcks 7 Alkoholism 7 Schizofreni 8 Fysisk sjukdom och självmord 9 Självmord sociodemografiska och miljöfaktorer 11 Personer i riskzonen för självmordsbeteenden 12 Hur ska vi nå fram till en självmordsnära person 13 Självmord myt och fakta 15 Hur man känner igen en självmordsnära person 16 Hur man bedömer självmordsrisk 17 Hur man ska behandla en självmordsnära person 18 Hur man hänvisar en självmordsnära person till annan hjälp 20 Vad man ska göra och inte ska göra 22 Slutsats 22 2

FÖRORD Dr Øivind Ekeberg, Ullevål Hospital, University of Oslo, Oslo, Norge Professor Jouko Lønnqvist, National Public Health Institute, Helsingfors, Finland Professor Lourens Schlebusch, University of Natal, Durban, Sydafrika Dr Airi Värnik, Tartu University, Tallinn, Estland Dr Shutao Zhai, Nanjing Medical University Brain Hospital, Nanjing, Kina Dr J. M. Bertolote Coordinator, Mental and Behavioural Disorders Department of Mental Health, WHO 3

FÖRHINDRA SJÄLVMORD Självmord/suicid problemets omfattning 4

VARFÖR INRIKTA SIG PÅ PRIMÄRVÅRDENS PERSONAL SJÄLVMORD/SUICID OCH PSYKISKA SJUKDOMAR 5

Depression 6

Varför depression inte upptäcks Det finns hjälp för depression Självmord kan förebyggas Alkoholism 7

Förekomsten av både alkoholism och depression ökar risken för självmord Schizofreni 8

Fysisk sjukdom och självmord Neurologiska sjukdomar Epilepsi Spinal eller skallskador och stroke Cancer 9

Hiv / aids Kroniska sjukdomar Självmordsrisken ökar vid smärtsamma och kroniska sjukdomar 10

SJÄLVMORD SOCIODEMOGRAFISKA OCH MILJÖFAKTORER Kön Ålder Civilstånd Yrke Arbetslöshet Migration. Miljöfaktorer Stressfaktorer 11

Lättillgänglighet Exponering för självmord PERSONER I RISKZONEN FÖR SJÄLVMORDSBETEENDEN 12

Känslor Sorgsenhet deprimerad Ensamhet Hjälplöshet Hopplöshet Värdelöshet Tankar "Jag önskar att jag var död "Jag kan inte göra någonting "Jag kan inte klara det längre "Jag är en förlorare och en börda "Andra kommer att bli lyckligare utan mig HUR SKALL VI NÅ FRAM TILL EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON? 13

Hur man kommunicerar: Hur man inte ska kommunicera Lyssna med värme Behandla med respekt Känna med känslor Var aktsam om förtroende 14

SJÄLVMORD MYT OCH FAKTA Myt Fakta 1. Människor som talar om självmord försöker inte 1. De flesta som tar sina liv ta sitt liv har tidigare gett tydliga signaler 2. Suicidala människor är helt inriktade på att dö 2. En majoritet av dessa människor är ambivalenta/ vacklande 3. Självmord inträffar utan förvarning 3. De flesta har på ett eller annat sätt signalerat sina intentioner 4. Förbättring efter en kris innebär att 4. Många självmord inträffar i en period självmordsrisken är över av förbättring när personen har energi och kan vända desperata tankar till en destruktiv handling 5. Inte alla självmord kan hindras 5. Det är sant, men en majoritet av handlingarna och dess bakgrundsfaktorer går att förebygga 6. När en person är självmordsnära har 6. Självmordstankar kan återkomma han/hon alltid självmordstankar men de är inte ständiga och för vissa människor kommer de aldrig tillbaka 15

HUR MAN KÄNNER IGEN EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON 16

HUR MAN BEDÖMER SJÄLVMORDSRISK Hur ska man fråga? När ska man fråga? 17

Vad ska man fråga? Alla dessa frågor måste ställas med omsorg, omtanke och medkänsla HUR MAN SKA BEHANDLA EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON Låg risk 18

Medelhög risk Hög risk 19

HUR MAN HÄNVISAR EN SJÄLVMORDSNÄRA PERSON TILL ANNAN HJÄLP När man ska hänvisa är när personen har: Hur man hänvisar 20

Resurser Hur man närmar sig stödpersoner:. 21

VAD MAN SKA GÖRA OCH INTE SKA GÖRA Vad man bör göra: Vad man inte bör göra SLUTSATS 22

På uppdrag av Stockholms läns landsting