Denna utbildningsmanual för Skärmflygförbundets grundkurs utgör en fördjupad checklista för de moment som finns upptagna på elevkort Student.

Relevanta dokument
Utbildningsmanual Student

Utbildningsmanual, Student

Examinationsmanual Pilot 1

Teori för vinschbehörighet

Villkor för att påbörja utbildning och utfärda kompetensbevis

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Aerodynamik - översikt

Segelflyghandboken Datum

Rapport C 1997:9 Olycka med en flygskärm av typen Nova Phönix 28U (AU) den 15 juni 1996 på Vårgårda flygplats, P län L-34/96

Verksamhetshandbok. Kapitel 4. Utbildning. Allmänna regler. Version: 5 december 2016

Utbildningsmanual. Instruktör. Pedagogiska utgångspunkter. Teoriutbildning. Version: 18 april 2018

Rapport RL 2006:02. Olycka med flygskärm Airwave Magic 3 L vid Rörtången, O län, den 15 maj Rapporten finns även på vår webbplats:

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

Licenssystem 2013 Version 6.00

Utelandning. Anders Blom

Ejection system, Konceptuell design

Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin

ISSN Rapport RL 2006:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Riskmedvetande och självanalys

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

ISSN Rapport RL 2003:39. Olycka med motoriserad flygskärm i Mullsjö, AC län, den 18 maj 2003

HAVERI MED FLYGSKÄRM GRADIENT BRIGHT

Villkor för att påbörja utbildning och utfärda kompetensbevis

Helikoptercertifikat 2000

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

ISSN Rapport RL 2003:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Umeå Fallskärmsklubb

SFF BESTÄMMELSER FALLSKÄRMSVERKSAMHET

Ejection system, Konceptuell design

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning

Några myter.. Som ska avfärdas

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

ReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

Fysträning Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE

Luftfartsstyrelsens författningssamling

F3C HELIKOPTER SPORT PROGRAM (Ny manöver 2 ersätter tidigare, fr.o.m. 2001)

Övningskompendium.

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 8. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Utbildning på motorseglare Kunskapskrav i Flyglära

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

SPELKLAR. Del 1 Löpning (8 min)

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

METEOROLOGI. Innehåll

Utelandningar. Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget. Elev efter genomförd utelandning

Träna rätt och bli en stjärna

KAMPANJ Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget SIDVIND UTEBLIVNA OMDRAG. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

SUOMEN ILMAILULIITTO RY LASKUVARJOTOIMIKUNTA Koulutus- ja turvallisuuskomitea. STREEVA (svenska)

Teori för startledare. Ori Levin

Rapport C 1993:3 Ärende L-15/91. Svensk klass: Utländsk klass: Tid: ca kl Nyvångs gruva, Ängelholm, L län

PACKMANUAL ELEVRIGGAR

Säsongsstart Agenda IRS (svarta boken) Flygtrim Trafikvarv Sundbro Flygledare Luftrum Flygsäkerhet Personliga målsättningen

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

AVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN. Henrik Svensson

Ryckknäböj. Dimitrios Panagiotopoulos Fysansvarig

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Uppklättring Topprepskort ALTERNATIV A

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

6.12 Räckvidd och uthållighet

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Explosiv Fotbollsträning

3. Aerodynamik. 11:e uppl

BYGGHANDBOK GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET. KAP 14 Utgåva 2 Sida 1 av BYGGANVISNINGAR 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET

Träningsprogram 1 (ca 45 min)

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget

Se till att jobba kvicka fötter fram och tillbaka över sidlinjen så fort du bara kan. (6sek jobba, 20sek vila)*4

Påklädning Tröja och kofta i rullstol

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport C 1997:28 Olycka med en flygskärm av typen Mac Prestige 29 den 28 december 1996 på Önskasjön, Skorped, Y län L-03/97

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

Hur kan en fallskärm flyga?

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Instruktionsbok med reservdelslista. Lunningsvinsch V6500

Grundläggande aerodynamik, del 3

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Vilken Spelare Är du?

Träningsmanual. Ett stöd Lättanvänd Kortfattad Röd tråd (En plan) Huvudtränare: Andreas Häggblom

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Glidflygarna.se. Att tänka på: Venturi vid Väst. Rotigt vid Syd. OBS! Ingen bilkörning på åkrarna!!

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Manual för Elektrisk scooter

LOGGBOK Instruktörsaspirant

Att bemästra naturlagarna

Innan nicken. Nickteknik

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Meteorologi. Läran om vädret

SLM Serverversion. RC-Certprov. Bengt Lindgren

CALiFORNIA. 20 TransportMagasinet. Text: Richard Sjösten Foto: Peter Gunnars

Haverier och störningar 2007

Transkript:

Utbildningsmanual Student Version: 3 juli 2016 Denna utbildningsmanual för Skärmflygförbundets grundkurs utgör en fördjupad checklista för de moment som finns upptagna på elevkort Student. Teoriutbildning enligt utbildningsplan Teorikursen för nybörjarkursen kan baseras på kursboken Lär dig flyga skärm. Särskild fokus på kapitlen 2 Utrustning, 3 Aerodynamik, 4 Flyglära och 5. Meteorologi. I kapitel 4 och 5 ligger kunskapsnivån i boken långt över vad som behöver läras in för grundkursen. Nedan anges moment som ska gås igenom och förstås av eleven. Kapitel 3 Aerodynamik: Ytbelastning/lastfaktor. Effekten av att väga lätt eller tungt inom flygskärmens klassade viktintervall och konsekvensen av att väga utanför det klassade viktintervallet. Hur flygskärmens egenskaper förändras av olika anfallsvinkel och profil. Begreppen Lufthastighet och Markhastighet och hur vinden påverkar dessa. Glidprestanda genom omgivande luft och påverkande faktorer. Begreppen Bästa glid, Bästa/minsta sjunk och Stallhastighet samt hur dessa uppnås genom olika bromsuttag. Vindens påverkan på glidprestanda över marken vid flygning i motvind, medvind och sidvind. Avdrift och hur man kompenserar för den. Stall. Flygskärmens beteende vid styrutslag: Hur reaktioner på styrutslag, både vikt och handtag, sker med fördröjning. Ökad sjunkhastighet vid sväng. Efterpendlingar i pitch och roll. Risker med att göra stora och snabba manövrer på låg höjd och att landa i sväng. Vikten av framförhållning och tidiga kurskorrigeringar. Inducerat motstånd och vingspetsvirvlar (vortex) samt dess faror. Flygbeteende för att undvika incidenter och olyckor pga. vortex. Kapitel 5 Meteorologi: Vind, dess uppkomst och hur den benämns. Luftens strömning runt hinder. Krön-, hörn- och venturieffekt. Mekanisk turbulens, läturbulens, dess förutsättningar och dess typiska kännetecken. Markfriktion. Förutsättningar för liten och stor markfriktion, dess effekter på flygskärmens beteende och prestanda. Korrekt pilotbeteende vid markfriktion (vindgradient). Termisk aktivitet och termisk turbulens. Dess förutsättningar för olika årstider och tider på dygnet, typiska moln och andra kännetecken. Lämpliga respektive olämpliga flygförhållanden, vindhastigheter och vindriktningar. Farliga flygförhållanden. Åska, nederbörd och annalkande kallfront. Vindmätning och bedömning. Utplacering och användning av hjälpmedel som vindstrut och vindmätare. Bedöma vindriktning från luften. Typiska tecken på annalkande turbulens och förändringar i vindhastigheten. Grundläggande kunskaper för att tolka och förstå prognoser och väderkartor. Informationskällor för väderprognoser.

Självanalys och riskmedvetande I teoriundervisningen ska även flygtrim, självanalys och riskmedvetande behandlas: Pilotens mentala och fysiska trim och dess betydelse för flygsäkerheten. Betydelsen av att hålla kunskaper och färdigheter aktuella. Rutiner för avrostning. Betydelsen av självkännedom. Typiska stressymptom, både egna och andras, samt stresshantering. Trötthet och trötthetstecken. Betydelsen av vila, mat och dryck. Kunskap och färdighet är individuellt, alltså är lämpliga säkerhetsmarginaler också individuella. Om andra kan flyga så kan jag flyga eller? Specifika risker vid backglidning såsom turbulens, flygning nära andra människor, flygning nära mark och hinder och inslag på låg höjd. Praktisk materialkunskap, utläggning och packning av utrustning Flygskärmens huvudsakliga delar och benämning. Bärremmar, linor, linfästen och duk. Hantering, kontroll, skötsel och lagring. Faktorer som påskyndar mekanisk och kemisk förslitning. Tecken på mekanisk och kemisk förslitning på viktiga och kritiska delar på flygskärmen. Hur flygskärmen ska läggas ut i förhållande till vindriktningen för start. Utläggning i v-form för att fylla från mitten. Hur linorna reds ut och kontrolleras. Ikrokning av flygskärm och sele, förstå åt vilket selens karbiner ska vara vända. Eleven har provsuttit en upphängd sele, helst den sele som eleven kommer att använda under utbildningen. Eleven kan stänga och öppna selens remmar/snabbspännen. Eleven är orienterad i selens inställningsmöjligheter och hur den ställs in. Eleven har övat på att växla mellan att hänga stående och sätta sig i selen. Metoder för att komma i selen efter start. Vikten av att alltid hålla bromsarna uppe och aldrig t.ex. ta tag i selen för att sätta sig tillrätta (risken för stall). Växling från sittande till stående position utan hjälp med händerna, som simulering av att ställa sig i selen inför landning med fortsatt kontroll av styrhandtagen. Samla linorna och dra ihop flygskärmen i rosett, gå med skärmen i rosett. Utläggning av skärm för vikning och packning, olika metoder. Vikning av flygskärmen och packning av utrustningen. Fördelen med den svenska modellen att ha sele och skärm sammankopplade i packsäcken. 2

Startförberedelse med checklista för personlig utrustning och flygutrustning, samt kontroll av fri väg och startsignal Hjälmen på och hakremmen knäppt. Kängor på och knutna. Flygskärmen utlagd i startriktningen/rätt riktning mot vinden, i v-form, ihopsamlad eller helt utbredd i olika vindförhållanden. Linor utredda och kontrollerade. De löper fritt och är fria från trassel och knutar. Inga synliga skador. Bärremmarna löper fritt och är i ordning. Nödskärm och nödskärmshandtag är funktionsdugliga. Sprintar och handtag sitter som de ska utan risk att lossna. Selens dragkedjor stängda. Remmarna i ordning. Alla spännen stängda och kontrollerade. Karbinöglorna är ordentligt stängda och låsta. Inga synliga skador. Om radio används, påslagen, fungerar och hörs tydligt. Rätt handfattning om bärremmarna som ligger korrekt över armarna. Startväg fri. Vindens riktning och styrka OK. Tydlig signal till andra i närheten Jag startar! eller liknande. För godkännande ska eleven upprepade gånger ha tillämpat hela kontrollproceduren självständigt. Balansering och startteknik framlänges, löpning med flygande skärm, uppbromsning och nedläggning av skärm Korrekt och kontrollerad användning av kroppsvikt, förflyttning, A-remmar och broms vid fyllning och uppdragning. Kontrollerad förflyttning/löpning framåt och diagonalt in under skärmen, samt användning av broms-/styrhandtag vid korrigering av flygskärmen. Balansering och startteknik baklänges, växla läge fram bak Placera sig rätt i förhållande till vindriktningen och flygskärmen. Fylla flygskärmens celler kontrollerat med hjälp av vinden då flygskärmen fortfarande ligger. Korrekt och kontrollerad användning av kroppsvikt, förflyttning, A-remmar och broms vid uppdragning. Korrekt och kontrollerad användning av kroppsvikt, förflyttning in under skärmen, viktstyrning och styrhandtag vid balansering. För godkännande ska eleven behärska minst en av start- och balanseringsmetoderna med god kontroll. Om väderförutsättningarna inte medger tillräcklig träning för att eleven ska behärska båda startteknikerna med god teknik är minimikravet att eleven har blivit introducerad i den av startteknikerna som förutsättningarna varit sämst för. Vid introduktionen skall de punkter som beskrivs under respektive delmoment nedan visas och förklaras av instruktören. Teknik för att förhindra draggning, kamraträddning vid draggning Vid svag vind: Eleven saktar ner farten och bromsar ner flygskärmen kontrollerat bakom sig. Vid måttlig vind: Eleven följer med vinden och bromsar ner flygskärmen med god 3

kontroll, alternativt lägger ner flygskärmen kontrollerat åt sidan. Tekniken att linda in bromslinorna runt händerna och bromsa kraftigt när flygskärmen är vid marken. Principen att vara följsam istället för att försöka spjärna emot då vindens kraft mot flygskärmen är stor. Betydelsen av att ha säkerhetsavstånd mellan flygskärmen och hinder/faror i lä och till sidan förklaras. Minst tre varianter av kamraträddning av draggad pilot. Alltid handskar på för att förhindra skärskador! 1. Att ta flygskärmens bakkant vid ena vingspetsen och snabbt springa upp mot vinden. 2. Att stå i vägen för en skärm som draggar, helst med uppsträckta armar, och låta sig omslutas av flygskärmen. 3. Att dra ner en draggande flygskärm i bromslinan eller stabilisatorlinan på ena sidan om skärmduken inte går att nå. Taktiska positioner i förhållande till piloten och flygskärmen för den som står som kamraträddare. Värdering av flygställe med avseende på väder, terräng, start och landning, hänsyn till andra piloter Startområdet, dess gränser, lutning, form och underlag. Startplatsens säkerhetsgränser när ska startförsök avbrytas? Gränser för flygområdet, flygvägar inom flygområdet. Hinder. Landningsområdet, dess gränser, lutning, form och underlag. Lämpliga, olämpliga och farliga vindriktningar. Turbulenta platser och källor till turbulens. Andra väderfaktorer som gör flygstället lämpligt, olämpligt eller farligt. Lokala regler. Rutiner för att förhindra kollisioner och anhopning på landningsområdet. Var uppmärksam på flygande och startande piloter för att inte vara i vägen. Dra endast upp eller starta med flygskärmen om startväg är fri med god marginal. Avvakta om risk finns för kollision med andra piloter eller människor. Ropa tydligt Jag startar eller liknande innan startförloppet påbörjas. Undvik att manövrera mot piloter som flyger samtidigt. Avbryt balansering och lägg ned flygskärmen på marken omedelbart om en annan pilot flyger mot dig. Samla ihop flygskärmen snarast och gå bort från landningsområdet efter landning. Välj väg uppför backen vid sidan av flygområdet vid backglidning. Välj plats för utrustning, paus och sociala aktiviteter som inte är i vägen för de som flyger. Start vid backglidning eller lågdrag, självständigt utförd Kontrollerad uppdragning, acceleration med förlängda steg, eventuell inbromsning av flygskärmen, sidokorrigering genom diagonal förflyttning och eventuell motstyrning, fortsatt löpning under lättningsfasen, beredskap att eventuellt fortsätta löpa efter lättning och kontrollerade handrörelser/styrutslag omedelbart efter lättning. Blicken framåt i rörelseriktningen under hela startförloppet. I bedömning av felfria starter ska stor vikt läggas vid förmågan att avgöra om ett 4

startförsök ska avbrytas eller inte och elevens förmåga att korrigera flygskärmen. Elevens reaktioner och respons på flygskärmens rörelser är viktiga i bedömningen. Elever som sätter sig för tidigt i selen ska inte godkännas innan detta har tränats bort. För godkännande ska upprepade starter ha gjorts självständigt. Flygning mot avsett mål, god kurshållning och korrekt hantering av bromsar, självständigt utfört Blicken framåt i flygriktningen eller den avsedda flygriktningen. Händer med bromsar uppsläppta så att skärmen inte bromsas under planflykt. Kontrollerade kroppsrörelser, handrörelser och broms/styrutslag. God orientering och kontrollerad kurskorrigering mot det avsedda målet. Anpassning till flygskärmens fördröjning på styrutslag och pendlingar efter styrutslag. För godkännande ska minst tio flyg ha gjorts självständigt. Flygning med sväng minst 45 med god kontroll, självständigt utfört Flygning enligt principen att först se åt det håll man avser att styra. Titta först, styr sedan. Kontrollerade kroppsrörelser, handrörelser och broms/styrutslag. Kontrollerade svängar minst 45. Viktigt är att eleven visar en god färdighet att manövrera flygskärmen och har god förståelse för flygskärmens uppträdande vid styrutslag innan godkännande. För godkännande ska svängar under upprepade flyg ha gjorts självständigt. Korrekta inbromsningar och stående landningar, självständigt utfört God färdighet i att bromsa in flygskärmen i rätt tid inför landning. Landar på fötterna med god balans. För godkännande ska minst tio flyg med bra landningar ha gjorts självständigt. 5