FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-04-12 UM 2005-10 Migrationsdomstolen, avd 5 Meddelad i Marita Ekdahl Malmö Sida l (12) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, bilaga l Ombud och offentligt biträde: Advokat Carl-Olof Lindberg Klostergatan 9 222 22 Lund MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-03-31 SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen klaganden permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring. 2. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Carl-Olof Lindberg med yrkade 32 133 kr (24 486 kr arbete, l 070 kr tidsspillan, 150 kr utlägg, 6 427 kr mervärdesskatt). 3. Migrationsdomstolen förordnar att sekretessbestämmelserna i 21 kap. 5 och 37 kap. l offentlighets- och sekretesslagen ska fortsätta att vara tillämpliga på de uppgifter som har lagts fram vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i domen. Med stöd av 43 kap. 8 tredje stycket nämnda lag förordnar domstolen vidare att DokJd 23050 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-353500 040-972490 måndag - fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00
Sida 2 sekretessbestämmelsen i 21 kap. 5 ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifterna i bilaga l till denna dom. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillstånd och att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av denna dom.
Sida 3 BAKGRUND Migrationsverket beslutade den 31 mars 2010 att avslå klagandens ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaring och resedokument. Verket beslutade också att utvisa henne till Iran. Till stöd för sin ansökan hade klaganden anfört bl.a. följande. Hennes familj har en historia av politisk verksamhet. Själv var hon politiskt aktiv första gången 1996, då hon skickade en artikel till universitetstidningen under eget namn. Artikeln publicerades inte eftersom den ansågs vara regimkritisk. Samma år deltog hon i en sittstrejk då en organisation skulle förbjudas på universitetet. Hon blev avstängd från skolan i ett år och hennes far fick betala böter för att hon skulle få ut sina betyg. Hon skrev fler artiklar, men under pseudonym. År 2001 började hon skriva flygblad om kvinnors rättigheter som hon signerade med samma pseudonym. Hon har skrivit 14-15 flygblad, varav hon producerat åtta själv. Vidare blev hon medlem i organisationen "En miljon namnunderskrifter" som hon skötte IT-avdelningen för. Tillsammans med en vän startade hon en blogg 2007. Denna stängdes ner efter några månader och då startade de en ny. De signerade blogginläggen med förkortningar av sina namn. Hon uppdaterade bloggen från sin hemdator. De skrev om kvinnors rättigheter, om stening av kvinnor som ägt rum och om hedersmord. Hon hade även regimkritiskt material i sitt hem och på datorn fanns kopior av Satansverserna och Mohammedkarikatyrer. I slutet av 2008 åkte klaganden till Sverige för att besöka sin bror. Hon blev mindre försiktig med vad hon publicerade på bloggen. Hon la upp bilder som var svåra att lägga upp från Iran och hon förtydligade sitt budskap. I april 2009 fick hon genom sin bror i Iran veta att hennes make hade arresterats av Revolutionsgardet. Sedan maken frigetts har han via telefon berättat att han blev gripen på grund av henne och förhörd om hennes
Sida 4 verksamhet. Hon fick även veta att säkerhetsstyrkorna tagit deras gemensamma dator, cd-skivor, böcker, anteckningar och dylikt. Hon vet inte varför myndigheterna blev intresserade av henne vid just detta tillfälle. Hennes make kände inte till hennes politiska verksamhet före det att han greps. Han var borta och arbetade tio dagar i taget och hon berättade inte för honom om verksamheten. Av någon anledning har polisen förstått att maken inte hade något med materialet i hemmet att göra. Hon har inte fått någon kallelse till myndigheterna och det finns ingen officiell anklagelse mot henne. Man brukar inte få skriftliga kallelser i Iran och så länge hon är utanför landet kan myndigheterna inte anklaga henne för något. Hon tror att hon anklagas för att ha vänt sig mot religionen och en sådan person riskerar att dömas till döden. I sitt avslagsbeslut fann Migrationsverket att klaganden hade styrkt sin identitet och sitt medborgarskap i Iran. Den skriftliga bevisning som getts in i form av en cd-skiva med material, som klaganden uppgett att hon hade med sig från Iran delvis för att dela ut till vänner i Sverige och delvis för att läsa själv på fritiden, ansågs inte göra sannolikt att det finns en hotbild mot henne vid ett återvändande till Iran. Enligt Migrationsverket kunde materialet ha lagts in på cd-skivan i Sverige likaväl som i Iran. Vad gäller hennes berättelse anförde verket sammanfattningsvis följande. Klaganden har inte kunnat ge någon förklaring till att myndigheterna fått ett intresse av henne vid just det tillfälle då en husrannsakan genomfördes. Hon har inte kunnat ge någon rimlig förklaring vill varför hennes make inte anklagats för något eller att några misstankar inte riktats mot honom, då det material som hittats fanns i deras gemensamma hem. Uppgifterna om att hon blev mindre försiktig i sitt bloggande kan inte anses logiska, eftersom hon endast var på besök hos sin bror och hade för avsikt att återvända till hemlandet. Hon har inte vid något tillfälle kallats till förhör eller liknande och det finns ingen officiell anklagelse mot henne. Förklaringen att man inte ger ut skriftliga kallelser i Iran stämmer inte överens med landinformatio-
Sida 5 nen. Mot bakgrund av bristerna i klagandens berättelse, som finns i delar som anses gå till kärnan av och vara avgörande för ärendet, bedömer Migrationsverket att klaganden inte har gjort sannolikt att myndigheterna har något intresse av henne vid ett återvändande. Hon bedöms inte ha gjort sannolikt att myndigheterna har någon kännedom om hennes politiska uppfattning, utdelande av flygblad, material som eventuellt funnits i hennes hem eller hennes blogg. Således har klaganden inte gjort sannolikt att hon har skyddsskäl mot Iran. Klaganden har inte heller anfört några skäl som enskilda eller sammantagna kan anses utgöra synnerligen ömmande omständigheter. YRKANDEN M.M. Klaganden Klaganden yrkar att migrationsdomstolen upphäver utvisningsbeslutet och beviljar henne uppehållstillstånd. Hon anför bl.a. följande. Hennes blogg finns, både före och efter ankomsten till Sverige, tillgänglig på Internet. Det material som har beslagtagits i hennes hem gör att hon, som hon tror och har förstått av makens gripande, anklagas för regimkritiska brott. Det finns ingen officiell anklagelse mot henne, utan än så länge endast misstankar. Inte heller i Sverige utfärdar polisen kallelser på detta stadium, och det finns inget i landinformationen som säger att den iranska polisen gör på annat sätt. Eftersom hon misstänks för brott mot staten faller utredningen med stor sannolikhet under säkerhetspolisens mandat och av landinformationen framgår att andra regler gäller för dem när det gäller kallelser. Hennes användarnamn på bloggen följer av hennes smeknamn. Hon känner inte till huruvida det finns någon möjlighet att feldatera ett inlägg. Hon har aldrig använt sig av liknande verktyg utan har alltid skrivit och sparat sina inlägg direkt. Sedan hennes bror uppmärksammat att det fanns mail- och
Sida 6 FÖRVALTNINGSRATTEN DOM UM 2005-10 namnuppgifter på bloggen som kunde medföra problem för familjen i Iran, har hon tagit bort vissa uppgifter. Av misstag tog hon då även bort sig själv som administratör för bloggen. Denna åtgärd har inte kunnat återkallas eller repareras, trots korrespondens med Google. Den användarprofil som idag framgår av bloggen är hennes väninnas, och hon har varit administratör för bloggen sedan februari 2009. Hon kan inte leda i konkret bevisning att iranska myndigheter faktiskt känner till hennes blogg. Dock torde det med hänsyn till dagens sökmöjligheter och program för censur av internet som Iran använder inte vara några svårigheter för myndigheterna att skaffa sig kännedom om regimkritiska bloggsidor, I dagsläget är bloggen inte åtkomlig i Iran. Av en datorutskrift som hon fått från en vän i Iran framgår att bloggen har stängts på grund av lag och det lämnas förslag på statliga sidor som kan besökas istället. - Eftersom hon var medveten om att bloggen filtrerades skrev hon "mjukare" inlägg under tiden i Iran, men även dessa var regimkritiska. I Sverige använde hon ett skarpare tonfall. Anledningen var att presidentvalet närmade sig och alla trodde att det gamla systemet skulle försvinna. Hon tror själv att det var en särskild bild som drog till sig myndigheternas intresse. Hennes väninna har arresterats men släppts mot borgen och väntar nu på rättegång. Som skriftlig bevisning har klaganden i domstolen åberopat bl.a. följande: Utskrifter av blogginlägg, inlägg från Blogger Help forum rörande möjligheten att återskapa administratörsbehörighet, handlingar rörande borgen m.m. beträffande väninnan samt datorutskrift om att bloggen har stängts i Iran.
Sida? Migrationsverket Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Verket ifrågasätter inte att klaganden har familjemedlemmar som har varit politiskt verksamma i Iran eller att hennes i Sverige bosatta bror har varit fängslad. Denna verksamhet ligger dock långt tillbaka i tiden. Det har inte heller framkommit att denna verksamhet inneburit några särskilda problem för klaganden. Hon har uppgett att hon 1996-97 var avstängd från studierna på grund av att hon deltagit i en sittstrejk, men därefter har inget hänt. Klaganden har genomgående åberopat bevisning som inte kan tillmätas det bevisvärde som varit avsikten. För att den aktuella bloggen ska kunna användas som bevisning för det åberopade skyddsbehovet krävs att den kan knytas till klaganden personligen och att det kan göras sannolikt att såväl hon som materialet är kända av de iranska myndigheterna. Klagandens namn framgår inte av ingivna handlingar. Den förkortning klaganden uppger att hon använt kan inte kopplas till hennes namn och användarprofilen är en annan. Det finns inte heller några gruppmedlemmar och bloggen finns på Blogger sedan februari 2009. Bloggen har alltså skapats efter hennes inresa i Sverige. Att hon skulle ha lyckats radera sig som administratör för bloggen - vilket kräver många knapptryckningar och svar på delfrågor - talar snarast mot att hon är en van bloggare som har bloggat i flera år. Det är inte möjligt att kontrollera det faktiska datum då ett inlägg gjorts, eftersom användaren/"ägaren" har möjlighet att lägga in vilken information som helst. Ett inlägg som är daterat under 2007 kan de facto ha gjorts under 2010. Vidare har det inte inkommit någon form av bevisning som kan klargöra huruvida den aktuella bloggen är känd av de iranska myndigheterna. Det har inte visats att en blockering av hennes blogg har skett i syfte att spärra just hennes blogg. Eftersom bloggcensuren huvudsakligen är
Sida 8 automatisk framstår det inte heller som rimligt att klagandens blogg skulle ha klarat sig genom att hon skrivit på ett mildare sätt. Vad som anförts rörande väninnan kan inte med automatik anses ha betydelse för klagandens situation. De handlingar som getts in har därutöver ett lågt bevisvärde och framstår i flera avseenden som märkliga. Migrationsverket anser att klaganden varken har gjort sannolikt att hon har haft en blogg sedan år 2007 eller att hon är känd i sin rätta identitet för iranska myndigheter i egenskap av bloggare. Hon har inte heller förmått få fram vad som kan ha föranlett myndigheternas tillslag i bostaden. Det är också mycket osannolikt att hennes make, om husrannsakan hade gjorts på det sätt som klaganden uppgett och om det i bostaden hade påträffats allt det regimkritiska material som hon uppgett, skulle ha haft så lätt att freda sig från misstankar om inblandning och att han skulle ha släppts så snart efter tillslaget. Det är verkets uppfattning att någon husrannsakan inte har skett i klagandens bostad. Muntlig förhandling Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet den 3 februari 2011 inom stängda dörrar. Vid denna har klagandens bror hörts som vittne samt har Migrationsverket utfört en demonstration av hur tidpunkten för när ett blogginlägg publiceras kan ändras och hur det går till att ta bort en administratörsbehörighet. Vidare har klaganden förevisat ett urval av de ifrågavarande blogginläggen.
Sida 9 DOMSKÄL Inledningsvis konstaterar migrationsdomstolen att klaganden har styrkt sin identitet och att det är ostridigt att hennes skyddsskäl ska prövas mot Iran. Förhållandena där är inte sådana att ett generellt skyddsbehov råder, utan en individuell prövning av omständigheterna måste göras i varje enskilt fall. Därvid är det klaganden som har bevisbördan för och ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt genom åberopad bevisning eller sin berättelse. Migrationsdomstolen har först att ta ställning till om klaganden är att betrakta som flykting. Med flykting avses, enligt 4 kap. l första stycket utlänningslagen (2005:716), en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Av 5 kap. l första stycket framgår att en flykting som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. - Enligt 4 kap. 3 första stycket ska en utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i l och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b. Som underlag för domstolens prövning finns klagandens berättelse samt viss stödbevisning. Berättelsen tar sin utgångspunkt i att klagandens familj har en historia av politisk verksamhet. Hennes egen aktivitet består av att hon under sin studietid i mitten av 1990-talet författade en artikel som uppfattades som regimkritisk samt att hon deltog i en sittstrejk. På grund av detta blev hon avstängd från universitetet och fick även skriva under en försäkran om att inte ägna sig åt politisk verksamhet. Under 2007 skapade
.. Sida 10 hon en blogg där hon skrivit regimkritiska inslag och för kvinnors rättigheter. I slutet av 2008 reste hon på legal väg till Sverige för att besöka sin bror. Under tiden i Sverige har hon fortsatt att skriva på sin blogg och har då använt ett skarpare tonfall och fler bilder. Myndigheternas intresse har härefter riktats mot henne och en husrannsakan genomförts i hennes bostad. Hennes make, som varit omedveten om hennes verksamhet, har då gripits och bevismaterial har beslagtagits. Maken har senare frigetts. Klagandens väninna, som också varit delaktig i bloggandet och som har administratörsbehörighet, har gripits och väntar på rättegång. Vid ett återvändande till Iran riskerar klaganden att utsättas för skyddsgrundande behandling då hon kan komma att anklagas för att ha vänt sig mot religionen. Den skriftliga bevisning som getts in i målet avser till stora delar den väninna som gripits i Iran. Såsom Migrationsverket påtalat är handlingarna av enkel beskaffenhet och de kan även med hänsyn till hur de är utformade endast ges ett mycket begränsat bevisvärde. Av handlingarna framgår inte heller vad väninnan anklagas för och det saknas därmed direkt koppling till klagandens situation. Vad gäller den CD-skiva med bl.a. regimkritiskt material som klaganden haft med sig från Iran, instämmer migrationsdomstolen i verkets bedömning. Migrationsdomstolen har såväl i utskrift som vid den muntliga förhandlingen tagit del av ett urval av de blogginlägg som klaganden uppger sig ha publicerat. Det är fråga om inlägg och bilder som inte kan uppfattas på annat sätt än som regimkritiska, och detta gäller även de inlägg som ska ha publicerats före klagandens utresa. Under tiden i Sverige har emellertid även karikatyrer publicerats och innehållet i viss mån ändrats inför det då stundande presidentvalet i Iran. Den avgörande frågan är om bloggen kan knytas till klaganden personligen och om hennes aktivitet kan antas ha kommit till de iranska myndigheternas kännedom.
.,. * Sida 11 Genom utredningen i målet finner migrationsdomstolen det klarlagt att tidpunkten för när ett blogginlägg publiceras med enkelhet kan justeras. Med andra ord kan ett inlägg som är daterat under t.ex. år 2008 i verkligheten ha publicerats långt senare. Det framstår därför som besvärande att det i bloggens användarstatistik anges att bloggen funnits på Blogger sedan februari 2009. Klagandens förklaring till detta är att statistiken avser väninnans administratörsbehörighet och att hon i oktober 2010 av misstag råkat radera sin egen behörighet, som funnits sedan 2007. Det är därefter tidpunkten för väninnans senare registrering som syns. Enligt domstolens mening har Migrationsverket inte lyckats vederlägga detta påstående. Vad gäller själva raderingen som sådan finner migrationsdomstolen förvisso att den framstår som märklig, men att en sådan åtgärd och ett sådant händelseförlopp ändå inte kan anses så pass osannolikt att det kan bortses från. Migrationsdomstolens slutsats är att klaganden förmått göra sannolikt att det är hon som publicerat inläggen på bloggen och att hon haft bloggen redan i Iran. Enligt domstolens mening har klaganden däremot inte gjort sannolikt att hennes rätta identitet går att härleda utifrån de uppgifter som varit tillgängliga på bloggen. Tvärtom är hennes uppgivna användarnamn en förkortning av hennes smeknamn. Hon har emellertid berättat att hon utfört sitt bloggande från sin hemdator. Av tillgänglig landinformation framgår att all datortrafik i Iran passerar genom en punkt som kontrolleras av Revolutionsgardet, vilket underlättar myndigheternas övervakning (Lifos 23246). Vidare framgår att censuren är omfattande och att ett ökat fokus finns på sidor som är politiskt orienterade eller rör mänskliga rättigheter/kvinnors rättigheter. Migrationsdomstolen anser att klaganden i allt väsentligt har lämnat en sammanhängande, konsekvent och förhållandevis detaljrik berättelse, som är att bedöma som tillförlitlig. Det framstår för domstolen som rimligt att
* ' * Sida 12 utgå från att det med hänsyn till familjens tidigare politiska verksamhet och möjligheterna att spåra bloggen till klagandens IP-adress funnits ett visst intresse för henne redan tidigare, även om detta då inte lett till några åtgärder och inte heller hindrat henne från att resa ut ur landet legalt. Under tiden i Sverige har emellertid publiceringen ändrat karaktär och dessutom har presidentvalet i Iran närmat sig (jfr nämnda Lifos-dokument rörande hur detta påverkat övervakningen/censuren på internet). Sett ur detta perspektiv anser domstolen det inte som märkligt om klaganden blivit föremål för ett ökat intresse från myndigheternas sida och att myndigheterna genomfört en husrannsakan varvid material beslagtagits. Genom det nu sagda och klagandens berättelse finner domstolen att klaganden gjort sannolikt att myndigheterna har kännedom om hennes aktivitet på bloggen och därmed hennes politiska uppfattning. Att maken enligt de uppgifter som lämnats frigetts efter gripandet av honom saknar härvid, enligt domstolens mening, självständig betydelse. Det förhållandet att det, såvitt klaganden känner till, ännu inte finns någon formell anklagelse mot henne själv leder inte heller domstolen till någon annan slutsats. Migrationsdomstolens sammanfattande bedömning är att klaganden känner en välgrundad fruktan för förföljelse från de iranska myndigheternas sida på grund av framförallt sin politiska uppfattning. Hon är därför att betrakta som flykting och ska beviljas såväl permanent uppehållstillstånd som flyktingstatusförklaring. Utvisningsbeslutet upphör därmed att gälla. HUR DffÄIV ÖVERKLAGAR, bilaga 2 (D V 3110) Fredrik Löntfahl V l avgörandet har deltagit även nämndemännen Louice Christensson, Einar Critén och Leif Nilsson.