Statsbolagen och intressebolagen 2004
Statsbolagen och intressebolagen 2004 Ministerns översikt 2 Statsbolagen och statens intressebolag 3 Utnämningsutskotten som ägarens verktyg 4 Erfarenheter av arbetet i ägarnas utnämningsutskott 5 Börsbolag med statlig majoritet Finnair Oyj 10 Fortum Abp 12 Kemira Oyj 14 Övriga statsbolag Alko Ab 18 Altia Abp 19 Kemijoki Oy 20 Patria Abp 21 Postkoncernen 22 Vapo Oy 23 VR-Group Ab 24 Intressebolag Kemira GrowHow Oyj 26 Metso Abp 27 Outokumpu Oyj 28 Rautaruukki Abp 29 Sampo Abp 30 Sponda Oyj 31 Stora Enso Oyj 32 TeliaSonera AB 33 Bilaga De mest betydande statsbolagen och intressebolagen 34 Utgivare Handels- och industriministeriet, Helsingfors 2005 Layout Neo-Geo Graphic Design Oy Tryckeri Kirjapaino Markprint Oy Formler för uträkning av nyckeltal framgår av bolagens årsredovisningar. Vi ansvarar inte för eventuella fel eller ofullständigheter i uppgifterna om varje enskilt bolag i denna publikation. Beställningar av publikationen, se sidan 36.
Ministerns översikt Den ekonomiska tillväxten i Finland gick snabbare år 2004 och enligt prognoserna ökade bruttonationalprodukten med 3,7 procent. Trots att exporten fick fart var ökningen av efterfrågan främst beroende av hushållens konsumtion och privata investeringar. Stegringen av konsumentpriserna stannade på 0,2 procent. Sysselsättningsgraden steg något. Aktiekurserna steg med drygt 3 procent mätt med HEX-generalindex. Flera statsbolag och intressebolag förstärkte sina resultat år 2004. De dividendinkomster som staten fick av dem hade den höga nivå som varit kännetecknande de senaste åren. I och med den gynnsamma kursutvecklingen ökade värdet av statens börsinnehav klart, trots att staten fortgick med att sälja ut av sina aktier. Sedan år 1993 har statens kassa fått ta emot totalt 12,8 miljarder euro i intäkter av aktieförsäljning. Inom ramen för de fullmakter som riksdagen beviljat kan regeringen också i fortsättningen minska statens innehav enligt situationen på marknaden och utgående från en prövning som görs särskilt för varje bolag. Genom att sälja ut av sitt innehav kan staten frigöra medel för att placera dem på nytt. Förutom att de medel som fås genom försäljning av innehav används för att amortera statsskulden, kan försäljningsinkomsterna i gott samarbete med det privata kapitalet främja innovationsverksamheten och stöda företag som inleder verksamhet när de utvecklar produkter och rörelsekoncept. På detta sätt förstärks vårt lands förutsättningar för företagsverksamhet och ekonomisk tillväxt också på lång sikt. Statens ägarpolitik är en verksamhet som är genomsynlig och mycket förutsebar till sin art. Riktlinjerna för den grundar sig på offentliga dokument, såsom statsrådets principbeslut om ägarpolitiken från år 2004. Staten är en långvarig ägare som engagerar sig i sina bolag, och som med de medel som ägaren har till sitt förfogande aktivt påverkar sina företags utveckling. Under de senaste åren har staten eftersträvat att på många sätt främja god förvaltningssed i de bolag som staten har inflytande i. Staten som ägare har offentliggjort ställningstaganden bl.a. om premieringen av bolagens ledning och förvaltningsorgan, externa styrelser samt förvaltningsrådens ställning och uppgifter. Riktlinjer har verkställts på ett sätt och enligt en tidtabell som har övervägts särskilt för varje bolag så att bolagens särdrag och övriga ägares åsikter har beaktats. Våren 2004 fastställde regeringen principer för att tillämpas vid valet av styrelsemedlemmar i börsnoterade statsbolags och intressebolags styrelser. Enligt dem bör bolagsstämman tillsätta ett utskott bestående av representanter för de största ägarna för att inför nästa bolagsstämma bereda ett förslag till den styrelse som skall utnämnas. Emedan bolagets styrelse väljs uttryckligen enligt ägarnas förtroende och den verkar i aktieägarnas intresse, bör ägarna också ha grepp om den beredning som hänför sig till valet av en ny styrelse i stället för att den skulle skötas t.ex. av den sittande styrelsen. Verksamheten i utnämningsutskott enligt statens riktlinje har nu gett goda erfarenheter, på basis av vilka praxis kommer att fortgå. Ett flertal utredningar har under årens lopp gjorts om möjligheterna att koncentrera statens ägarstyrning och detta har diskuterats vitt och brett. Sommaren 2004 beslöt regeringen om en koncentrering av statens ägarstyrning. I dess första etapp grundades en styrgrupp för ägarstyrningen, som har till uppgift att försäkra sig om att beredningen och genomförandet av ägarstyrningsåtgärderna samordnas i hela statsförvaltningen. Verksamheten i styrgruppen för ägarstyrningen har från första början visat sig vara till nytta och motsvarat förväntningarna. Målet är att statsrådet i början av år 2006 skall besluta om slutförandet av koncentreringen och om att grunda en enhet för statens ägarstyrning samt avgöra var denna enhet skall placeras. Då kan den nya enheten inleda sin verksamhet vid ingången av år 2007. Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen Maj 2005 2
Statsbolagen och statens intressebolag Staten har betydande aktieinnehav i cirka 50 bolag (se bilaga s. 34). Vid utgången av 2004 ingick bland dessa 12 börsbolag, där marknadsvärdet av statens innehav uppgick till totalt 15,0 miljarder euro. Det största aktieinnehavet till värdet hade staten i Fortum Abp med 7,0 miljarder euro. Förvaltningen av statens bolagsinnehav fördelas mellan nio ministerier. Handels- och industriministeriet svarar för utvecklandet och den allmänna styrningen av statens ägarpolitik samt för beredningen av ställningstaganden, beslut och åtgärder med anknytning till dem. Ägarpolitikens åtgärder och beslut I februari 2004 fattade statsrådet ett principbeslut om ägarpolitiken. Målet är att de bolag som staten har inflytande i skall utvecklas så att innehavets värde ökar på lång sikt. Finanspolitiska ministerutskottet fastställde ett ställningstagande om premieringspolitiken i bolagen som kompletterar principbeslutet. Samtidigt godkände ministerutskottet ett ställningstagande om utnämningen av kandidater till styrelsemedlemmar i de börsnoterade statsbolagen och statens intressebolag (se artiklarna på sidorna 4 5). Regeringen fattade sommaren 2004 beslut om att koncentrera statens ägarstyrning och om vilka statsbolag och statens intressebolag som skall räknas som sådana bolag som är verksamma på marknadsvillkor och därmed skall omfattas av den koncentrerade ägarstyrningen. Som den första etappen i koncentreringen grundades en styrgrupp för ägarstyrningen. Gruppen, som inledde sin verksamhet i början av juli, försäkrar sig om att beredningen och genomförandet av ägarstyrningsåtgärderna samordnas inom statsförvaltningen. I november 2004 beslöt staten rekommendera att den övre åldersgränsen för medlemmarna i statsbolagens och statens intressebolags styrelser och förvaltningsråd förenhetligas så att en person som väljs till ett dylikt uppdrag kan vara högst 68 år vid den tidpunkt då han eller hon väljs. I början av år 2005 beslöt handels- och industriministeriet efter behandling i statsrådets finanspolitiska ministerutskott inleda beredningen av en totalrevidering av den s.k. statsbolagslagen. Ägarstrategiska arrangemang Staten fortgick år 2004 med ägarstrategiska arrangemang i statsbolagen och statens intressebolag för att förstärka dessas verksamhetsbetingelser. Via breddningar av bolagens ägarbas fick staten försäljningsinkomster på total 2,2 miljarder euro. Våren 2004 sålde staten aktier i B-serien i Kemijoki Oy till bolaget, varefter bolagets övriga aktieägare enligt avtalet hade rätt att lösa in dessa aktier. Köpesumman var 7 miljoner euro. Statens ägarandel av hela aktiestocken i Kemijoki sjönk till 50,1 %. Staten sålde i mars 2004 aktier i A-serien i Sampo Oy till Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma samt i juni till internationella placerare. Försäljningsinkomsterna uppgick till totalt 883,5 miljoner euro. Efter denna handel uppgick statens ägarandel i Sampo till 21,35 %. Staten sålde sitt indirekta innehav i Engelkoncernen till ISS Finland för en köpesumma på nästan 60 miljoner euro med ett avtal som ingicks i juni. Finanspolitiska ministerutskottet behandlade i september statsbolaget Fortum Abp:s plan på att lösgöra oljeaffärsverksamheten från koncernen och ansåg denna plan motiverad ur statens synvinkel som ägare. Vid arrangemanget, som slutfördes våren 2005, blev staten ägare i det nya börsbolaget Neste Oil Abp med en andel på 50,1 %. Staten undertecknade i oktober ett föravtal om en aktieaffär, med vilken staten sålde aktier i Vapo Oy till Metsäliitto Osuuskunta för 46,9 miljoner euro. Som en följd av affären sjönk statens ägarandel i Vapo till 50,1 %. I oktober 2004 lösgjorde Kemira Oyj Kemira GrowHow Oyj från koncernen och börslistade bolaget. Statens ägarandel i Kemira GrowHow uppgår till 30,0 %. I november sålde staten aktier i Sponda Oyj till ett värde av 77,6 miljoner euro till inhemska och internationella institutionella placerare. Statens innehav i bolaget minskade till 34,5 % av aktiestocken. Staten sålde i december genom en internationell aktieförsäljning aktier i TeliaSonera AB till ett värde av 1123 miljoner euro. Som en följd av detta minskade statens ägarandel i TeliaSonera till 13,8 %. I februari 2005 sålde staten aktier i Sampo Oyj på de internationella och nordiska marknaderna till ett värde av 430 miljoner euro. Statens ägarinnehav i bolaget sjönk till 14,0 %. Nyckeltal De 10 statsbolag som presenteras i denna publikation hade år 2004 en omsättning på totalt 20,4 miljarder euro (20,1 miljarder euro år 2003). Bolagens resultat efter finansiella poster steg till nästan 2,1 miljarder euro (1,5 miljarder euro 2003). Bolagens genomsnittliga soliditetsgrad uppgick till 49 % medan den föregående år var 44 %. Antalet tjänstemän och arbetstagare var totalt 75 700, dvs något lägre än ett år tidigare. Omsättningen i de presenterade intressebolagen, Sampo Oyj borträknat, uppgick till totalt 37,4 miljarder euro (35,6 miljarder år 2003). Bolagens resultat efter finansiella poster uppgick till 3,6 miljarder euro, medan det föregående år var knappt 1,5 miljarder euro. Antalet anställda var totalt 129 500. Statens dividendinkomster Utgående från resultaten under föregående räkenskapsår betalade alla statsbolag och statens intressebolag år 2004 staten drygt 800 miljoner euro i dividend (figur s. 7). Beloppet av de dividender som på basis av resultatet år 2004 i statsbolagen och statens intressebolag skall delas ut var totalt 2 092 miljoner euro, av vilket belopp statsbolagens andel var 676 miljoner euro och de börslistade intressebolagens 1416 miljoner euro. Av det totala dividendbeloppet uppgick de dividender som staten fick till 689 miljoner euro, av vilket belopp från statsbolagen inflöt 441 miljoner och från intressebolagen 248 miljoner euro. Dividendavkastningen av statens börsaktieportfölj år 2004 överskred medelvärdet för bolagen på börsens huvudlista (tabell s. 6). Portföljens dividendrelation var lägre än i bolagen i genomsnitt. 3
Utnämningsutskotten som ägarens verktyg De finska näringslivsorganisationerna förnyade sin anvisning om corporate governance hösten 2003, och den nya anvisningen blev också en del av börslistningsreglerna. Denna s.k. HEX-anvisning, som gäller rekommendation om börsbolagens förvaltnings- och styrsystem, skulle följas från och med 1 juli 2004. I praktiken fattades beslut om att verkställa anvisningen vid bolagsstämmor och i styrelser under våren 2004. I samband med detta blev också staten som ägare tvungen att bedöma hur den skulle förhålla sig till rekommendationen. Principen för statens ägarpolitik har varit att statsbolag och statens intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor till alla delar konkurrerar med samma spelregler som övriga bolag. Med andra ord ger ägandet inte bolagen några dispenser men å andra sidan medför det inte heller några extra belastningar för dem. Ägaren försöker på detta sätt för sin del säkerställa att s.k. konkurrensneutralitet genomförs. Staten har konsekvent betonat att den förväntar sig att bolagen alltid följer bästa marknadspraxis bl.a. inom sin förvaltning och rapportering. Staten har också för sin del främjat kännedomen om corporate governance. Staten utgår följaktligen ifrån att HEXanvisningen följs som minimistandard i alla börsnoterade statsbolag och intressebolag. I fråga om valet av styrelse och beredningen av utnämningen av medlemskandidater stannade man emellertid för ett förfaringssätt som realiserar målen med anvisningen men avviker från det huvudsakliga genomföringssätt som anvisningen omfattar. Huvudregeln enligt anvisningen är att styrelsens utnämningsutskott bereder valet av styrelse. Detta har inte sagts direkt i anvisningen men i den betonas å ena sidan vikten av att bereda styrelsevalet och å andra sidan utgår man ifrån att beredningsuppgifterna ankommer på styrelsens utskott. Staten har emellertid ansett att beredningen av styrelsevalet ankommer på ägarna och i enlighet med detta både 2004 och 2005 föreslagit att bolagsstämmorna väljer utnämningsutskott där de största ägarna har representation. Förslagen har också godkänts vid bolagsstämmorna, och erfarenheterna från det första året med utnämningsutskott var mycket goda. Ett utnämningsutskott som bildas av ägarna anses bättre än ett utskott inom styrelsen i synnerhet därför att valet av bolagets styrelse är ett viktigt beslut som grundar sig på användning av ägarinflytandet. Styrelsen bör åtnjuta ägarnas förtroende och betydande ägare bör delta också i utnämningen av medlemskandidater till styrelsen, inte bara i beslutsfattandet vid bolagsstämman. Dessutom kan det nästan som en självklarhet konstateras att ett utomstående utnämningsutskott bedömer styrelsens sammansättning och behov av förnyelse både mera objektivt och mera kritiskt än styrelsen själv. Visst representerar bolagets styrelse också ägarna och utgångspunkten är naturligtvis att styrelsen representerar alla ägare, inte bara de största. I den diskussion som gäller beredningen av utnämningsärenden är detta dock ett svagt argument, eftersom styrelsen i verkligheten i allmänhet har valts med stöd av samma ägare som deltar i utnämningsutskottens arbete. För att undvika missförstånd är det skäl att konstatera att staten genom sin ståndpunkt om utnämningsutskotten inte har eftersträvat att göra en avvikelse från HEX-anvisningen, utan att genomföra den på ett sätt som är motiverat i en dylik ägaruppbyggnad och med tanke på att ägarnas möjligheter till inflytande skall säkerställas. Den beredningsmodell som HEX-anvisningen omfattar, där på sätt och vis styrelsen kompletterar sig själv, har hämtats från angloamerikansk praxis, där dess tillämpningsobjekt är bolag med utspritt ägande. Till exempel i Sverige har det allmänt konstaterats att styrelsen inte själv bör få bereda valet av styrelse, om ägandet i bolaget är koncentrerat och ägarna har ansikten. I dylika bolag är bedömningen av styrelsen och nomineringen av medlemskandidaterna en central fråga både med tanke på användningen av ägarinflytandet och med tanke på de stora ägarnas ansvar: ägarna skall övervaka styrelsen och se till att den uttryckligen agerar i ägarnas gemensamma intresse. Inte heller här i Finland är staten den enda ägarparten som har ansett ett utnämningsutskott bestående av ägare motiverat. Sådana har också tillsatts i andra bolag, där ägandet är jämförelsevis koncentrerat och åtminstone de ägare som använder det faktiska bestämmande inflytandet klart kan identifieras. I sådana fall kan nomineringen av kandidaterna till styrelsemedlemmar som grundar sig på samarbete mellan de betydande ägarna ordnas på ett enkelt sätt. Eftersom styrelsen väljs uttryckligen på grundvalen av ägarnas förtroende och eftersom styrelsen agerar i aktieägarnas intresse, är det skäl för ägarna att behålla greppet om den beredning som hänför sig till valet av styrelse när detta är möjligt. Ägarnas representanter behandlar inte andra utnämningsfrågor, och styrelsen tillsätter vid behov ett utnämningsutskott inom styrelsen för beredning av sådana. Om igen bolagets innehav är utspritt, och det med tanke på användningen av det bestämmande inflytandet inte finns någon betydande ägare eller grupp av ägare, finns det inte alltid förutsättningar för samarbete mellan ägarna. Då övergår uppgiften på ett naturligt sätt till styrelsen, som i och med att den representerar alla ägare även för ägarnas del sköter denna för ägarna mycket centrala uppgift. Till slut är det skäl att konstatera att även styrelserna deltar i utnämningsutskottens arbete, eftersom styrelseordföranden är sakkunnigmedlem i utskottet. Resultaten av styrelsens utvärdering av sig själv och styrelsens uppfattningar om utvecklingsbehoven förmedlas på detta sätt till ägarnas representanter. På motsvarande sätt hör styrelsernas utnämningsutskott i andra bolag de stora ägarna, vilket gör att dialogen mellan ägare och styrelse förverkligas i båda modellerna. Det är mest fråga om vem som har ansvaret för att leda valprocessen, vilket åtminstone ur ägarens perspektiv mera naturligt ankommer på den som väljer än på den som skall väljas. Pekka Timonen Konsultativ tjänsteman Handels- och industriministeriet Enheten för statens ägarpolitik 4
Erfarenheter av arbetet i ägarnas utnämningsutskott Våren 2004 beslöt bolagsstämman att tillsätta ett utnämningsutskott bestående av ägarna i Fortum Abp, Kemira Oyj, Metso Oyj, Outokumpu Oyj och Rautaruukki Oyj. I höstas uppstod ett nytt börsbolag Kemira GrowHow Oyj, vars bolagsstämma också valde ett utnämningsutskott. I dessa utnämningsutskott fanns i enlighet med bolagsstämmans beslut representanter för de 3 4 största aktieägarna som använder rösträtt. Dessa valdes ut enligt förteckningen över delägare 1.12.2004. I vart och ett av dessa bolag var staten den största eller en av de största ägarna. En mycket allmän uppfattning är att via det utnämningsutskott som väljs vid bolagsstämman blir beredningen av de framställningar som gäller styrelsens sammansättning och styrelsearvodena öppen. Genom bolagsstämmans beslut har ägarna ett klart grepp om beredningen och det uppkommer inget sådant intryck att bolagets styrelse kompletterar sig själv och bestämmer sina egna arvoden. Även om utnämningsutskotten lämnade sina framställningar till bolagens styrelser, var styrelsens roll endast att agera som den som för framställningen vidare genom att som sådan foga den till kallelsen till bolagsstämman. Utnämningsutskottet är ansvarigt inför bolagsstämman och dess uppdrag är avslutat när framställningen har överlämnats. I varje bolag inleddes utnämningsutskottets arbete av styrelseordföranden, som i enlighet med bolagsstämmans beslut i början av december sände de största aktieägarna ett kallelsebrev i vilket de ombads utnämna en representant till utnämningsutskottet. Sitt första möte höll utnämningsutskotten antingen vid medlet av december eller först i början av januari, vilket gjorde att tiden för beredningen av förslagen blev relativt kort. Således var det en mycket allmän uppfattning att för att en beredning med tillräckligt hög kvalitet skall kunna garanteras bör utnämningsutskottens arbete inledas tidigare eller också bör beredningsarbetet inledas inofficiellt redan innan utnämningsutskottet samlas första gången. Om valet av utnämningsutskott tidigareläggs ökar detta dock risken för att ägarstrukturen ändras under beredningsarbetets gång och att det valda utnämningsutskottet inte längre i det skede när framställningen lämnas till bolagets styrelse till alla delar representerar de största ägarna. Av detta skäl har det ansetts som ett bättre alternativ att ett inofficiellt beredningsarbete inleds i god tid. I utnämningsutskottets arbete visade sig styrelseordförandens roll och insats synnerligen viktig, i synnerhet i arbetets inledande fas. Det var myckert viktigt för ägarnas representanter att som grund för beredningen höra styrelseordförandens bedömning av de svaga och starka sidorna med styrelsens sammansättning och arbete. Utgående från den information man fick på detta sätt var det möjligt att bilda sig en aktuell uppfattning om vilka behov som det var skäl att beakta i framställningen om nästa styrelses sammansättning. Styrelseordförandens sakkunskap visade sig viktig också i den urvalsprocess som gällde de nya styrelsemedlemmarna förutsatt att utnämningsutskottet ansåg det motiverat att föreslå förlängd tid för styrelseordföranden. Debatten i utnämningsutskotten var saklig och konstruktiv. Det låg i alla parters intresse att få en så kompetent och kunnig styrelse som möjligt i bolagen. Utvärderingen och jämförandet av olika medlemskandidater krävde ett grundligt beredningsarbete som den stränga tidtabellen inte i alla fall gav tillräckliga möjligheter till. En inofficiell förhandsberedning, som inleds i tillräckligt god tid och som åtminstone staten i egenskap av ägare i allmänhet kan medverka till som långvarig stor ägare, ökar flexibiliteten vad gäller tidtabellen. Den korta erfarenheten av arbetet i ägarnas utnämningsutskott var allmänt taget positiv. De problem som dök upp under det första varvet kan övervinnas. Några sådana problem som skulle ifrågasätta funktionsdugligheten hos och nyttan av ägarnas utnämningsutskott när bolaget har stora ägare som har ett ansikte stötte man inte alls på. Markku Tapio Direktör Handels- och industriministeriet Enheten för statens ägarpolitik 5
Börsbolagens lönsamhet och avkastning* ) Förändring av omsättningen % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 31,6 5,8 4,6 5,8 3,3 10,2 Hela börsen exkl. Nokia 25,1 6,7 6,8 7,7 4,3 10,1 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 20,3 9,2 6,4 0,0 4,5 8,1 Rörelsevinst % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 11,3 9,8 8,8 8,3 9,3 9,5 Hela börsen exkl. Nokia 9,0 7,7 6,4 6,2 7,9 7,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 10,1 7,5 6,9 8,4 10,9 8,8 Nettoresultat % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 7,1 6,0 5,7 5,0 6,3 6,0 Hela börsen exkl. Nokia 5,3 4,2 3,7 3,3 5,1 4,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 5,8 4,0 4,7 4,6 7,5 5,3 Avkastning på eget kapital % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 17,6 13,0 11,5 10,1 12,2 12,9 Hela börsen exkl. Nokia 12,2 8,7 7,4 6,6 9,8 8,9 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 11,4 6,8 7,7 6,7 11,3 8,8 Soliditetsgrad % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 43,4 45,2 46,4 47,7 50,9 46,7 Hela börsen exkl. Nokia 41,4 43,4 43,7 44,7 48,6 44,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 40,4 43,9 43,7 46,1 51,0 45,0 Ekonomiskt mervärde (EVA) % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 3,7 1,5-0,4 0,3 2,5 1,5 Hela börsen exkl. Nokia 1,3-0,9-2,8-2,1 0,9-0,7 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 1,1-2,6-5,4-3,0 1,2-1,8 P/B-tal 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 5,0 2,8 1,8 2,2 1,9 2,7 Hela börsen exkl. Nokia 1,6 1,3 1,1 1,4 1,5 1,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 1,4 1,1 1,1 1,2 1,3 1,2 P/E-tal 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 31,6 22,5 16,7 21,7 16,0 21,7 Hela börsen exkl. Nokia 14,3 15,5 16,0 21,1 15,8 16,5 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 13,9 16,3 15,4 18,1 12,4 15,2 Dividendavkastning % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 1,2 2,1 2,9 3,0 3,3 2,5 Hela börsen exkl. Nokia 3,1 3,7 3,9 4,3 3,6 3,7 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 2,8 3,0 3,3 3,8 3,7 3,3 Utdelning/Resultat % 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Hela börsen 39,2 46,6 48,9 66,1 48,3 49,8 Hela börsen exkl. Nokia 43,9 57,3 62,6 89,7 58,4 62,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 39,7 49,4 49,9 68,5 45,9 50,7 * ) Exklusive banker och försäkring. Uträkningarna baserar sig på totala summan, förändring av omsättningen vägd med den absoluta omsättningen. 6
Dividendintäkter till statskassan 1993 2004, Milj. 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Riksdagsfullmakterna att bredda ägarbasen 31.3.2005, % Metso StoraEnso TeliaSonera Sampo Kemira GrowHow Sponda Outokumpu Rautaruukki Kemijoki Vapo Kemira Finnair Fortum Patria Altia 0 20 40 60 80 100 Innehav som staten behåller Fullmakt att bredda ägarbasen + = Statens innehav 7
8
Börsbolag med statlig majoritet
Finnair är en koncern inom resesektorn, som erbjuder reguljärflyg, semesterflyg, resebyråtjänster och frakttjänster i Finland och internationellt. Reguljärflygets andel av koncernens externa omsättning är 80 procent. Hälften av Finnairs intäkter av den reguljära trafiken genereras inom Europatrafiken och en fjärdedel inom Asientrafiken. Inrikestrafiken står för en femtedel av försäljningsintäkterna av den reguljära trafiken. Finnair har en geografisk konkurrensfördel i trafiken mellan Europa och Asien. Finnair transporterar årligen mer än åtta miljoner passagerare och över 70 miljoner kilogram frakt. Flygtrafiken år 2004 präglades av överkapacitet och sjunkande priser på grund av hård konkurrens samt stigande bränslekostnader. Finnair fann lösningar som gav bättre lönsamhet än året innan. En jämförelse visar att av de europeiska flygbolagen lyckades Finnair bäst med att öka passagerartrafiken och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Flygbolagen inom Finnairkoncernen nådde ett nytt rekord när gränsen åtta miljoner passagerare under året överskreds för första gången i bolagets historia. Enligt oberoende bedömningar var verksamhetens och servicens kvalitet bland de bästa i Europa. Finnair har redan i flera års tid varit Europas mest punktliga flygbolag. Samtidigt har stora produktivitetsförbättringar uppnåtts i koncernens olika enheter. Finnairkoncernens egen researrangör Aurinkomatkat samt Finnair Semesterflyg, som säljer semesterresetjänster också till andra researrangörer, gjorde år 2004 ett rekordbra resultat. Orsaken var växande efterfrågan och högre genomsnittspriser i och med att sista-minuten-rabatterna minskade markant. Under de senaste fem åren har Finnair förnyat hälften av sin flygplanspark. På hösten slutfördes investeringsprogrammet för att förvärva 29 Airbus-plan. Hösten 2005 utökas Finnairs flotta med det första av 12 plan av typen Embraer E170, som skall ersätta två av de nuvarande plantyperna. Samtliga turbopropplan har överförts till det estniska dotterbolag Aero. Flygbranschen har under de senaste åren genomgått stora förändringar och av aktörerna har det krävts seghet och anpassningsförmåga. Finnair har enligt en branschjämförelse klarat sig bra. Den fungerande strategin och de lyckade kostnadsnedskärningarna har gett en sund ekonomi, och tack vare den har Finnair förmått skapa den bärkraft som är nödvändig i hård konkurrens. En förbättring av lönsamheten förblir det viktigaste målet på kort sikt. Enligt bolagets tillväxtstrategi ökas trafiken till destinationerna i Asien och det svenska dotterbolaget flynordic bygger ut sin verksamhet. Finnair är ett av de kändaste varumärkena på hemmamarknaden och allt oftare också i Asien. Koncernen 2001 2002 2003 2004 Omsättning Milj. 1 631 1 656 1 558 1 698 Rörelsevinst Milj. 13 60 19 17 Resultat efter finansieringsposter Milj. 9 54 22 11 Avkastning på investerat kapital % 2,9 7,6 0,0 3,7 Soliditet % 41,3 44,3 44,4 42,7 Balansomslutning Milj. 1 508 1 480 1 415 1 478 Investeringar, brutto Milj. 281 102 82 115 Personal, medeltal 10 847 10 476 9 981 9 522 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 72,0 72,0 72,0 72,0 Utdelning Milj. 5,9 12,7 8,5 8,5 Finnair Oyj:s ägarstruktur Finska staten 58,4 % Övriga 41,6 % Koncernchef Keijo Suila Huvudkontor Datavägen 11 A 01053 FINNAIR Tfn (09) 81 881 www.finnair.fi Styrelse (fr.o.m. 23.3.2005) Christoffer Taxell, ordförande Samuli Haapasalo Markku Hyvärinen Kari Jordan Veli Sundbäck Helena Terho Kaisa Vikkula Koncernchef Keijo Suila 10
Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 2001 2002 2003 2004 Pris/vinst (P/E-tal) 44,52 8,63 27,66 39,81 Resultat/aktie (EPS) 0,08 0,43 0,19 0,14 Eget kapital/aktie 7,29 7,58 7,24 7,29 Dividend/aktie 0,07 0,15 0,10 0,10 Dividend/resultat % 83,1 34,5 52,2 71,6 Effektiv dividendavkastning % 1,9 4,0 1,89 1,80 Aktiestockens marknadsvärde 31.12.2004 Milj. 471,3 Antal aktier 2001 2002 2003 2004 Emissionsjusterat medelantal 84 739 098 84 740 792 84 743 171 84 750 387 Emissionsjusterat antal 31.12. 84 739 098 84 743 163 84 745 663 84 759 213 Antal aktier 31.12 84 739 098 84 743 163 84 745 663 84 759 213 Aktieomsättning och kursutveckling 2001 2002 2003 2004 Aktieomsättning Milj. st. 10,9 16,7 17,8 21,3 Aktieomsättning/antal aktier % 12,9 19,7 21,0 25,1 Aktieomsättning Milj. 47,9 72,3 76,4 114,9 Aktiens medelkurs 4,40 4,33 4,29 5,40 Aktiens lägsta kurs 3,48 3,70 3,20 4,46 Aktiens högsta kurs 5,20 5,10 5,58 6,57 Aktiekursen på bokslutsdagen 3,75 3,75 5,30 5,56 Statens aktieinnehav 31.12.2004 58,4 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Börsomsättning 2004, milj. st. Aktiekursens utveckling 2004 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 11
2004 var ett mycket bra år för Fortum. Bolagets ekonomiska resultat fortsatte att förbättras: både rörelseresultat och kassaflödet från rörelsen stärktes avsevärt. De viktigaste finansiella målen, avkastning på sysselsatt kapital 12 % och avkastning på eget kapital 12 %, överträffades rejält. Fortum förstärkte sin ställning i sydvästra Ryssland genom att öka sitt ägande i Lenenergo, det ledande elbolaget i S:t Petersburgsområdet, till nästan 31 procent. Fortum stärkte också sin ställning i Polen genom att öka sina fjärrvärmeandelar. Fortums koldioxidfria produktion utgjorde i fjol 83 procent och bolaget var den största säljaren av miljömärkt el i Norden. Arbetet med att öka den svavelfria produktionen på raffinaderiet i Borgå, en investering på 500 miljoner euro, fortsatte som planerat. Avskiljningen av oljeverksamheten I september 2004 publicerade Fortum sina planer på att avskilja Fortum Oil Ab, som utövar oljeverksamhet, till ett eget bolag. Våren 2005 ändrades Fortum Oils namn till Neste Oil Abp. Fortums bolagsstämma godkände avskiljningen på sin bolagsstämma i mars 2005. Enligt stämman ges 85 procent av Neste Oils aktier som utdelning till Fortum Abp:s aktieägare. Resterande ca 15 procent av aktierna i Fortum Abp säljs till institutionella och enskilda placerare. Fortums avsikt är att inte fortsätta som ägare i Neste Oil efter aktieutdelningen och -försäljningen. Helsingforsbörsen godkände Neste Oils ansökan om inregistrering på börsen i mars 2005. Neste Oil är ett av de ledande självständiga oljeraffinerings- och marknadsföringsbolagen i Nordeuropa. Det koncentrerar sig på kvalitativa drivmedel och på andra oljeprodukter med mindre miljöbelastning. År 2004 levererade Neste Oil ca 13,6 miljoner ton raffinerade oljeprodukter från raffinaderierna i Borgå och Nådendal. Fortum i dag Fortum är nu ett rent kraft- och värmebolag och följer fortsättningsvis sin nordiska strategi. Fortum fortsätter också sitt arbete för att utveckla och förbättra kundtjänsten samt strävar efter att i Norden uppnå positionen som kundens naturliga val av energileverantör. Efter avskiljningen av oljeverksamheten har Fortum Abp för avsikt att utbetala i medeltal 50 60 procent av det föregående årets nettoresultat i form av aktieutdelning. År 2004 tog Fortum i bruk en kvalitetsgaranti för kundtjänsten. Kundgarantin är ett löfte om att sköta sakerna på det överenskomna sättet. Om detta inte görs, får kunden en ekonomisk ersättning. Kundens intresse bevakas inom Fortum av kundombudsmannen. Denna persons uppgift är att följa med alla ärenden som rör kunderna på ett generellt plan och verka för en enskild kund, om kunden är missnöjd med lösningen som kundtjänstens responsprocess gett. Koncernen 2001 2002 2003 2004 Omsättning Milj. 10 410 11 148 11 392 11 665 Rörelsevinst Milj. 914 1 289 1 420 1 914 Resultat efter finansieringsposter Milj. 702 1 008 1 184 1 655 Avkastning på investerat kapital % 8,7 11,1 11,4 15,6 Soliditet % 48 41 40 46 Balansomslutning Milj. 14 294 17 960 16 562 16 704 Investeringar, brutto Milj. 713 4 381 1 136 833 Personal, medeltal 14 803 14 053 13 343 12 859 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 2 875 2 876 2 886 2 948 Utdelning Milj. 220 262 357 506 Fortum Abp:s ägare Offentliga samfund 65,17 % Hushåll 5,26 % Utländska och förvaltarregistrerade 25,18 % Finansinstitut och försäkringsbolag 2,12 % Privata företag 0,98 % Offentliga företag 0,01 % Icke-vinstsyftande samfund 1,26 % Verkställande direktör Mikael Lilius Huvudkontor Besöksadress Kägeluddsvägen 1, Esbo Postadress PB 1, 00048 FORTUM Tfn 010 4511 Fax 010 45 24447 www.fortum.fi Styrelse (fr.o.m. 31.3.2005) Peter Fagernäs, ordförande Birgitta Kantola, vice ordförande Birgitta Johansson-Hedberg Lasse Kurkilahti Matti Lehti Marianne Lie Erkki Virtanen Verkställande direktör Mikael Lilius 12
Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 2001 2002 2003 2004 Pris/vinst (P/E-tal) 8,3 7,5 9,0 9,5 Resultat/aktie (EPS) 0,57 0,79 0,91 1,44 Eget kapital/aktie 6,49 6,97 7,55 8,50 Dividend/aktie 0,26 0,31 0,42 0,58 Dividend/resultat % 45,6 39,3 46,2 40,3 Effektiv dividendavkastning % 5,5 5,3 5,1 4,3 Aktiestockens marknadsvärde 31.12.2004 Milj. 11,8 Antal aktier 2001 2002 2003 2004 Antal aktier 31.12. 845 608 575 845 775 555 849 813 479 867 083 905 Egna aktier 31.12. - - - - Aktieomsättning och kursutveckling 2001 2002 2003 2004 Aktieomsättning Milj. st. 134 498 556 251 216 856 270 277 275 478 832 282 Aktieomsättning/antal aktier % 16,8 29,7 31,9 56,2 Aktieomsättning Milj. 644,7 1 475 1 867 4 927 Aktiens medelkurs 4,79 5,87 6,94 10,29 Aktiens lägsta kurs 4,05 4,75 5,66 7,45 Aktiens högsta kurs 5,70 6,52 8,75 13,99 Aktiekursen på bokslutsdagen 4,75 6,25 8,18 13,62 Statens aktieinnehav 31.12.2004 59,26 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Börsomsättning 2004, milj. st. Aktiekursens utveckling 2004 00000 40 00000 35 00000 30 00000 25 00000 20 00000 15 00000 10 000005 0 14 13 12 11 10 9 8 7 6 Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 13
År 2004 var ett år av stora strukturförändringar för Kemira. Utöver börsintroduktionen av Kemira GrowHow avyttrade Kemira flera affärsverksamheter som inte tillhörde koncernens kärnverksamhet. Koncernens omsättning var 2 533 mn EUR, rörelsevinst 194 mn EUR och resultat före skatter 123 mn EUR. Kemira förstärker sin verksamhet inom massa- och papperskemikalier, vattenreningskemikalier, industrikemikalier och målarfärger genom både organisk tillväxt och företagsförvärv. All verksamhet, inklusive investeringar, är inriktad på att förbättra lönsamheten, skapa tillväxt, bygga upp en stark konkurrensposition och öka synergierna inom koncernen. Investeringarna år 2004 uppgick till 215 mn EUR. Kostnaderna för forskning och utveckling utgjorde 46 mn EUR, vilket motsvarar ca. 2 procent av omsättningen. En förbättring av skogsindustrins svaga konjunkturläge förväntas påverka affärsenheten för massaoch papperskemikalier positivt. Tack vare förvärvet av Finnish Chemicals beräknas enhetens omsättning och rörelsevinst för år 2005 öka jämfört med året innan. För vattenreningskemikalier förväntas en fortsatt god utveckling av efterfrågan, och omsättningen beräknas öka avsevärt genom förvärvet av företaget Eaglebrook i Nordamerika. Även rörelsevinsten uppskattas bli högre än 2004. Inom industrikemikalier förutses priserna på titandioxid stiga. Även när det gäller myrsyra samt natriumperkarbonat, som används i tvättmedel, förväntas enhetens försäljning utvecklas gynnsamt. Genom förvärvet av det nederländska företaget Verdugt BV ökar omsättningen, vilken också förväntas öka för övriga affärsverksamheters rörelsevinst jämfört med år 2004. Inom målarfärger förväntas en god efterfrågan. Eftersom några enheter avyttrades under 2004 torde omsättningen för hela enheten Paints & Coatings hålla sig på samma nivå som 2004, medan rörelsevinsten väntas stiga ytterligare. Kemirakoncernens omsättning och rörelsevinst år 2005 förväntas vara högre än år 2004 (exklusive avyttrade affärsverksamheter). Finansieringskostnaderna förväntas bli betydligt lägre än under fjolåret. Alla prognoser och uppskattningar i denna rapport baserar sig på en aktuell bedömning av den ekonomiska utvecklingen. De verkliga utfallen kan avvika betydligt från uppgifterna i rapporten. Genom förvärvet av Finnish Chemicals blev Kemira världens näst största producent av massa- och papperskemikalier. Förvärvet av nederländska Verdugt BV bidrar till att Kemira blir en ledande aktör inom organiska syraderivat. Kemira koncernen 2001/FAS 2002/FAS 2003/IFRS 2004/IFRS Omsättning Milj. 2 454,4 2 612,3 2 738,2 2 533,4 Rörelsevinst Milj. 144,1 40,0 148,7 193,9 Resultat efter finansierigsposter Milj. 112,8 16,0 121,0 122,8 Avkastning på investerat kapital % 8 3 8,0 11,4 Soliditet % 46 43 41,4 46,7 Balansomslutning Milj. 2 450 2 491,1 2 585,8 2 043,0 Investeringar, brutto Milj. 298 243,4 236,0 215,0 Personal, medeltal 10 207 10 377 10 536 9 714 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 217,0 217,0 217,0 220,7 Utdelning 1) Milj. 35,5 35,5 199,6 40,9 Kemira Oyj:s ägarstruktur Finska staten 55,2 % Inhemska institutionella investerare 22,5 % Internationella institutionella investerare 11,8 % Privatplacerare 7,1 % Kemira 3,4 % Koncernchef Lasse Kurkilahti Huvudkontor Kemirahuset Besöksadress Porkalagatan 3, Helsingfors Postadress PB 330, 00101 Helsingfors Tfn 010 8611 Fax 010 862 1119 förnamn.efternamn@kemira.com www.kemira.com Styrelse (fr.o.m. 5.4.2005) Anssi Soila, ordförande Eija Malmivirta, vice ordförande Elizabeth Armstrong Heikki Bergholm Ove Mattsson Kaija Pehu-Lehtonen Markku Tapio Koncernchef Lasse Kurkilahti 14
Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 2001/FAS 2002/FAS 2003/IFRS 2004/IFRS Pris/vinst (P/E-tal) 11,50 94,14 14,38 15,88 Resultat/aktie (EPS) 0,58 0,07 0,64 0,63 Eget kapital/aktie 9,35 8,94 8,77 7,69 Dividend/aktie 1) 0,30 0,30 1,67 0,34 Dividend/resultat % 51,7 428,6 51,5 53,1 Effektiv direktavkastning % 4,5 4,6 18,0 3,4 Aktiestockens marknadsvärde 31.12. Milj. 793 774 1 087 1 222 Antal aktier 2001 2002 2003 2004 Antal aktier i medeltal (1 000) 2 ) 121 075 118 170 118 170 119 187 Antal aktier 31.12. (1 000) 2) 119 208 118 170 118 170 120 306 Aktieomsättning och kursutveckling 2001 2002 2003 2004 Aktieomsättning 1 000 st 72 176 24 606 23 011 41 991 Aktieomsättning/antal aktier % 60,5 20,8 19,5 34,9 Aktieomsättning Milj. 532 178 170 439 Aktiens medelkurs 7,36 7,22 7,39 10,45 Aktiens lägsta kurs 5,30 5,75 5,75 9,20 Aktiens högsta kurs 8,75 8,50 9,30 11,69 Aktiekursen på bokslutsdagen 6,65 6,55 9,20 10,16 Statens aktieinnehav 31.12.2004 55,25 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 15 % 1) Dividendutdelningen för år 2003 som delades ut under år 2004 uppgick till sammanlagt 39 milj. (0,33 /aktie). Vidare utdelades aktier i GrowHow för sammanlagt 161 milj. (1,34 /aktie). Utdelning / resultat är räknat enligt dividend på 0,33 /aktie. 2) I antalet ingår inte koncernens innehav av egna aktier. Börsomsättning 2004, milj. st. Aktiekursens utveckling 2004 6 5 4 3 2 1 0 12 11 10 9 8 7 6 Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 15
16
Övriga statsbolag
Alko är en självständig, helt statsägd detaljhandelskedja specialinriktad på alkoholförsäljning. Alko har enligt lagen ensamrätt att bedriva detaljhandel med alkohol. Syftet med att ge Alko ensamrätt till detaljhandelsförsäljning är att förebygga skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen. Alkohollagen ger Alko ensamrätt till detaljhandelsförsäljningen av alkoholhaltiga drycker. Undantagna är sådana produkter, som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol och gårdsviner med högst 13 volymprocent alkohol. Vi har höga krav på ansvarsfull säljkontroll. Vi säljer inte alkohol till underåriga eller berusade kunder. Vi försöker också förebygga alkoholförmedling till underåriga. Under året gjorde butikerna drygt 1 200 000 ålderskontroller, vägrade sälja alkohol till cirka 136 000 misstänkt berusade kunder och noterade omkring 26 000 fall av misstänkt förmedling. I butikerna tillhandshålls broschyrer om alkoholens skadeverkningar och dess effekt på hälsan samt om rätt sätt att använda alkohol. I slutet av året 2004 fanns det 320 Alkobutiker och 141 ombud för beställningstjänsten som kompletterade butiksnätet. Vi har samlat de regler vi tillämpar i förhandlingarna med leverantörerna i en offentlig broschyr som klargör principerna för hur produkter upptas i sortimentet och marknadsförs. Vid slutet av år 2004 omfattade standardsortimentet av drycker omkring 1 949 produkter från 50 olika länder. Alkos försäljning ökade med drygt 2,6 procent jämfört året innan. Total såldes 108,8 miljoner liter drycker. Omräknad till 100 % alkohol såldes sammanlagt 18,8 miljoner liter drycker. Lådvinerna står för 25 procent av vinförsäljningen uttryckt i liter. Alkos laboratorium för alkoholkontroll (ACL) kontrollerar kvaliteten och säkerheten hos produkterna i sortimentet. Produkterna i standardsortimentet kontrolleras i enlighet med myndighetsdirektiv för att uppfylla vissa kriterier som gäller inom EU-området. Miljöpolitiskt har Alko engagerat sig för en hållbar utveckling bland annat genom att underteckna Näringslivets stadga för en hållbar utveckling. Återvinningen av förpackningar är den mest konkreta delen av Alkos miljöansvar i praktiken. Drygt 90 procent av de förpackningar som sålts av Alko kommer tillbaka. Koncernen 2001 2002 2003 2004 Omsättning Milj. 1 029,5 1 091,5 1 133,1 1 004,5 Rörelsevinst Milj. 32,6-1,1 42,9 42,8 Resultat efter finansieringsposter Milj. 36,3 0,7 43,8 43,8 Avkastning på investerat kapital % 43,5 1,2 87,0 73,8 Soliditet % 33,5 20,0 25,0 30,7 Balansomslutning Milj. 238,3 232,9 217,3 210,9 Investeringar, brutto Milj. 8,9 8,3 9,8 7,6 Personal, medeltal 2 209 2 508 2 479 2 453 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 17 17 17 17 Utdelning Milj. 26,1 20,0 20,0 32,0 Alko Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jaakko Uotila Huvudkontor Besöksadress Heidehofsvägen 2, Vanda Postadress PB 33, 01300 Vanda Tfn 020 711 11 Fax 020 711 5386 förnamn.släktnamn@alko.fi www.alko.fi Styrelse (fr.o.m.12.4.2005) Jussi Huttunen, ordförande Raija Koskinen Satu Lähteenmäki Jussi Simpura Soili Suonoja Reijo Väärälä, vice ordförande Verkställande direktör Jaakko Uotila 18
Altia är det ledande finländska alkoholdryckshuset på marknaden i Östersjöregionen. Utöver sina egna varumärken erbjuder Altia internationella märkesvaror från alla håll i världen. Koncernen Altia omsatte 218,3 miljoner och den operativa rörelsevinsten var 21,3 miljoner euro. Totalresultatet före skatter uppgick till 63,0 miljoner euro. Koncernen hade i genomsnitt 713 anställda. Altias affärsområden är Altia Starksprit, Altia Viner, SBG (från och med den 16 december 2004), Spannmålsindustrin och Enzymer. Altias andel av försäljningen av starka alkoholdrycker på den finländska marknaden är cirka 60 % och starka varumärken är bl.a. Koskenkorva Viina, Jaloviina och Monopol Cognac. Bäst kända bland importprodukterna är William Grant & Sons och Brown-Forman whisky samt De Kuyper likörer. Altias andel av den finska vinmarknaden är cirka 40 %. Sortimentet bygger på egna tappningar med populära Magyar Fehér Bor och El Tiempo i spetsen. Den egna produktionen kompletteras av produkter som företaget representerar och importerar, bl.a. vinerna Masi och Lindemans. Altia köpte Scandinavian Beverage Group den 16 december 2004. SBG är en koncern med import- och försäljningsverksamhet. Den består av företag i Sverige, Norge, Danmark och Finland, och importerar såväl alkoholdrycker som alkoholfria drycker. Bolaget representerar många ledande vinmärken. Marknadsställningen, det gemensamma kunnandet och goda relationer till huvudmän väntas medföra synergieffekter. SBG fungerar till en början som en affärsenhet inom Altia. Altia svarar för distributionen av Finlandia Vodka i Finland och Estland. Varumärket ägs av Finlandia Vodka Worldwide Ltd., som från och med den 1 januari 2005 är ett dotterbolag till amerikanska Brown-Forman. Altia har ensamrätt för tillverkning av Finlandia Vodka fram till år 2017. Det med Finnair samägda företaget SkyCellar Oy tjänar som Finnairs officiella vinpartner. I Estland idkar Altia affärsverksamhet genom sin dotterbolag Altia Eesti AS. Affärsområdet Spannmålsindustrin består av fabriken i Koskenkorva, som producerar sädesbrännvin, stärkelse och foder, samt av tillverkningen av teknisk etanol och livsmedel i fabriken i Rajamäki. Det av Altia till hälften ägda Roal Oy tillverkar enzymer och bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet. Roals andra ägare är ABF Overseas Ltd. Utöver ett gott ekonomiskt resultat har Altia som mål att vara den bästa samarbetspartnern också i fråga om kvalitet och pålitlighet. Strategiskt grundläggande faktorer är ett produktsortiment som motsvarar kundernas behov, goda relationer till huvudmän och partners, skapande och upprätthållande av varumärken samt en kostnadseffektiv produktion och logistik. De högklassiga produkterna är trygga och välbekanta för finländare. Koncernen 2001 2002 2003 2004 Omsättning Milj. 227,1 248,1 200,3 218,3 Rörelsevinst Milj. 32,6 102,3 24,2 63,3 Resultat efter finansieringsposter Milj. 35,0 103,4 25,3 63,0 Avkastning på investerat kapital % 22,0 61,0 15,4 29,1 Soliditet % 58,0 60,8 58,8 42,2 Balansomslutning Milj. 256,2 306,7 236,4 444,5 Investeringar, brutto Milj. 9,3 28,0 14,0 61,7 Personal, medeltal 729 699 676 713 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 60,5 60,5 60,5 60,5 Utdelning Milj. 25,0 66,0 10,0 10,0 Altia Abp:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Veikko Kasurinen Huvudkontor Besöksadress Sundholmsstranden 7, Helsingfors Postadress PB 350, 00101 Helsingfors Tfn (09) 133 11 Fax (09) 133 3278 förnamn.efternamn@altiagroup.fi www.altiagroup.fi Styrelse (fr.o.m. 6.4.2005) Markku Tapio, ordförande Heikki Hakala, vice ordförande Satu Heikintalo Jarmo Leppiniemi Jaakko Nenonen Satu Raiski Riitta Vermas Altias företagsförsäljningstjänst hjälper företag med arrangemang av bl.a. kundtillställningar Generaldirektör Veikko Kasurinen 19
Kemijoki Oy är Finlands främsta producent av vattenkraft och tjänster med anknytning till vattenkraft. Bolaget äger sexton vattenkraftverk inom Kemi älvs vattenområde. Därtill reglerar företaget de konstgjorda sjöarna Lokka och Porttipahta samt Kemijärvi och Olkkajärvi. Den producerade elenergin säljs i sin helhet till ägarna. Kemijoki Oy är koncernens moderbolag. I koncernen ingår dotterbolag som producerar el med vattenkraft i Kymmene älv och Lieksa älv, bedriver elnätsverksamhet samt säljer tjänster och produkter med anknytning till vattenkraftsteknologi. Koncernens vattenkraftverk producerade 4 546 miljoner kilowattimmar elenergi. Av denna mängd producerades 4 140 miljoner kilowattimmar med Kemijoki Oy:s kraftverk och 406 miljoner kilowattimmar med dotterbolagens kraftverk i älvarna Kymmene och Lieksa. Koncernens totala produktion var cirka sex procent större än under ett genomsnittsvattenår och den motsvarade 31 procent av den inhemska el som producerades med vattenkraft. Den totala effekten i koncernens kraftverk ökade till 1 008 megawatt i och med ombyggnaden av Seitakorva. Av kraftverkseffekten fås 938 megawatt från vattendragsområdet i Kemi älv. Kraftverken i Kemi älvs område hade en god användningsgrad, dvs cirka 94 procent. Kemijoki-koncernens ekonomiska tillstånd förblev stabilt och de uppställda verksamhetsmålen nåddes. Koncernens soliditetsgrad uppgick till 35,8 procent och balansomslutningen till 418,0 miljoner euro. Moderbolagets soliditetsgrad var 35,3 procent och balansomslutning 425,5 miljoner euro. Koncernens omsättning uppgick till 40,1 miljoner euro. Det gångna året var en tid av ändringar för Kemijoki. Efter det negativa beslutet på Vuotos-projektet och sedan kraftverken i Kitinen blivit klara ligger tyngdpunkten i verksamheten i fortsättningen klart på elproduktion. Bolagets personalresurser bedömdes enligt den nya situationen och beslut fattades om att inleda samarbetsförhandlingar. På basis av dem konstaterades att det fanns ett behov att minska personalen med 52 anställda. År 2005 kommer genomförandet av investeringsplanen att fortgå med en ombyggnad av kraftverket i Permantokoski samt med en ombyggnad av och effekthöjning i aggregat 2 i Petäjäskoski. Den sista ännu inte terasserade delen av huvudfåran, Sierilä, kommer att ge tilläggsenergi på 120 miljoner kilowattimmar per år. Projektets byggplan färdigställs och ansökan om miljötillstånd lämnas in under år 2005. Dotterbolagen KEMIJOKI Kymijoen Voima Oy och KEMIJOKI Lieksanjoen Voima Oy som producerar vattenkraft i älvarna Kymmene och Lieksa fusioneras med moderbolaget sommaren 2005. Effekthöjningarna i aggregaten, som genomförs i samband med ombyggnader, är synnerligen lönsamma. År 2004 gjordes en ombyggnad av aggregat 1 i Seitakorva och samtidigt en effekthöjning, där turbinens drivhjul och generator förnyades. Genomströmningen i kraftverkets aggregat på 250 m3/s ökade med hundra kubikmeter per sekund och effekten med 22 megawatt. Samtidigt ökade den totala effekten i koncernens kraftverk till 1 008 megawatt. Koncernen 2001 2002 2003 2004 Omsättning Milj. 52,6 48,3 43,6 40,1 Rörelsevinst Milj. 10,8 8,0 5,4 5,4 Resultat efter finansieringsposter Milj. 1,3 16,6 2,2 1,5 Avkastning på investerat kapital % 3,0 2,3 1,8 1,5 Soliditet % 39,2 36,9 38,0 35,8 Balansomslutning Milj. 441,1 433,2 417,0 418,0 Investeringar, brutto Milj. 20,5 10,7 10,4 12,1 Personal, medeltal 416 356 345 320 Moderbolaget Aktiekapital Milj. 41,3 41,3 41,3 41,3 Utdelning Milj. 0,2 0,0 0,8 0,7 Kemijoki Oy:s ägarstruktur Finska staten 50,10 % Fortum Power and Heat Oy 17,50 % Lapin Sähkövoima Oy 9,34 % UPM-Kymmene Abp 4,13 % Helsingfors stad 0,94 % Rovakairan Tuotanto Oy 0,70 % Rovaniemen Energia Oy 0,40 % Kemijoki Oy 16,89 % Verkställande direktör Aimo Takala Huvudkontor Besöksadress Valtakatu 9 11, Rovaniemi Postadress PB 8131, 96101 Rovaniemi Tfn (016) 7401 info@kemijoki.fi www.kemijoki.fi Styrelse (fr.o.m. 1.1.2005) Tapio Kuula, ordförande Markku Tynkkynen, vice ordförande Hannu Haase Paula Nybergh Marjut Ontronen Pekka Päätiläinen Seppo Ruohonen Verkställande direktör Aimo Takala 20