Till Finlands Landtdag.

Till Finlands Landtdag. Finlands Landtdag har åt Landtdagshusdelegationen gifvit i uppdrag att i sin helhet bereda frågan om åstadkommandet af en ändamålsenlig lokal för representationen, öfverlämnade till dess behandling frågan om och i hvilket afseende det af professor G. Nyström uppgjorda förslaget kunde göras enklare och billigare, eller om syftemålet lämpligast kunde nås genom uppförande af ett helt och hållet nytt hus. Efter att hafva fullgjort det densamma anförtrodda uppdraget, utbeder sig Landtdagshusdelegationen att få till Landtdagen afgifva följande berättelse öfver sin verksamhet. För att vinna tillräcklig utredning i den del af uppdraget, som berörde Ständerhusets omändring och utvidgning, vände sig delegationen till Prof. G. Nyström med anhållan, att han ville för ändamålet uppgöra ett nytt och billigare projekt. Delegationen har af ven fått emottaga det inbegärda förslaget, och, såsom af utlåtandet här nedan framgår, stiga byggnadskostnaderna till endast hälften af det belopp, som prof. Nyströms första projekt hade erfordrat för sitt förverkligande. Hvad åter beträffar anskaffandet af ett ändamålsenligt projekt till ett nytt landtdagshus, har delegationen ansett en offentlig täfling bäst leda till målet och vidtog på den grund i samarbete med Arkitektklubben nödiga åtgärder i sådant afseende. Det för täflingen uppgjorda programmet var i hufvudsak likalydande med det program, enligt hvilket prof. Nyström uppgjort sitt första

förslag till ständerhusets utvidgning. Enda afvikelsen är, att delegationen, efter studium af andra parlamentshus, framförallt riksdagshuset i Stockholm, ansåg sig kunna fastställa dimensionerna för såväl utskottsrummen som andra rum betydligt mindre än i prof. Nyströms förslag. För den händelse att i framtiden mera utrymme skulle erfordras, tillades i programmet den bestämmelse att vid för öfrigt lika stora förtjänster företräde gifves åt det förslag, som erbjuder möjlighet till framtida utvidgning. För att möjliggöra ett riktigt bedömande och en inbördes jämförelse mellan de täflande projekten, var det nödvändigt att byggnaden komponerades för en bestämd plats. Därtill valdes Observatoriiberget, hvilket 'syntes erbjuda de största fördelarna och möjligheterna för ett ändamålsenligt förverkligande af byggnadsprojektet. Åfven om byggnaden slutligen skulle uppföras på annan plats, har täflingen sin stora betydelse för en approximativ beräkning af byggnadskostnaderna, då de för Observatoriiberget komponerade projekten utan större förändringar kunde lämpas för exempelvis en sådan öppen plats som Fjälldalshöjden. Prisen i täflingen bestämdes till 6,000, 5,000, 4,000 och 3,000 mark, hvartill kommo tvänne anslag å 1,000 mark i och för inköp af projekt. Oaktadt dylika större täflingar draga äfven andra kännbara kostnader, ansåg delegationen likval skäligt anslå så många pris, i synnerhet med beaktande af den korta täflingstiden, h vilken tvang de täflande att använda aflönade biträden. På detta sätt finge en så stor del som möjligt af de bästa förslagens författare åtminstone sina direkta kostnader ersatta genom prisen. Såsom medlemmar i prisnämden fungerade: landtdagsmännen E. Schybergson och W. Wuolijoki, såsom utländska fackmän professor Herman Biiling från Karlsruhe och arkitektekt Ragnar Östberg

från Stockholm, samt såsom inhemska fackmän arkitekterna R. Björnberg, O. Tarjanne och K. Wasastjerna. Täflingstiden, som till en början var påtänkt att utgå den 20 januari och sedermera den l februari, förlängdes likväl på uppmaning af fackmän till den 10 februari. Enligt prisnämdens utlåtande äro de i täflingen ernådda resultaten särdeles förtjänstfulla. Under hänvisning till nämda utlåtande, som här bilägges, upptagas här endast de olika pristagarena. I priset 6,000 mark arkitekt E. Saarinen, n 5,000 arkitekterna A. Lindgren och G. Gesellius. IQ 4,000 arkitekterna V. Jung och E. Fabritius.' IV 3,000 arkitekt L. Sonck under medverkan af D. W. Frölander. I inköpet 1,000 mark arkitekt J. Eklund. II 1,000 arkitekterna W. von Essen och K. S. Kallio. För att för Landtdagen underlätta valet mellan de tvänne alternativen, utvidgning af ständerhuset eller uppförandet af ett nytt iandtdagshus, har delegationen låtit små fackmän granska prof. G. Nyströms nya förslag till ständerhusets omändring och förstoring, och hafva de om detta förslag samt om byggnadskostnaderna för de i l och 2 rummet satta täflingsprojekten afgifvit följande utlåtande: 3

Till Landtdagshusdelegationen. Professor Nyströms projekt är uppgjordt så godt som fullständigt enligt samma program, som varit gällande vid den nu afslutade täflingen om nytt landtdagshus på Observatoriiberget. Endast i några punkter förefinnas brister från synpunkten af fordringarna i nämda program. Så t. ex. saknas i förslaget det särskilda rum, där representanter och åhörare vore i tillfälle att träffa hvarandra. Samma är förhållandet med bokbinderiet, i det att något rum för ändamålet icke finnes angifvet på ritningarna. Härtill må ännu tilläggas att betjeningens förrådsrum synas bristfälliga, telefonskåp förekomma endast sparsamt och saknas helt och hållet för tidningsreferenterna. Det för restaurationens köksdepartement reserverade utrymmet är icke afdeladt uti erforderliga skilda rum. Med anledning af att de i programmet upptagna tvänne samlingsrummen äro belägna bredvid hvarandra, endast afskilda genom en tunn vägg, kunde anmärkas, att en dylik anordning visserligen gör det möjligt att förena de bägge rummen för anordnandet af större partimöten, men att uti rummen samtidigt pågående, skilda möten sannolikt komme att störa hvarandra, i fall icke mellanväggen göres hel och tillräckligt tjock. öfverhufvudtaget synes det, som om författaren, jämte det han försökt uppfylla alla fordringar i det för det nya landtdagshuset uppgjorda programmet, hade i detta sitt projekt iakttagit allt för stor sparsamhet, hvilket, utom redan påpekade brister, haft till följd äfven den, att projektet ställvis blifvit alltför knappt tilltaget. Så äro t. ex. korridorerna på ömse sidor om stora plenisalen endast 2.3 m och bakom salen endast 1.8 m breda och det för stenograf af delningen reserverade utrymmet är äfven jämförelsevis knappt. Med afseende å planens arkitektoniska utbildning kunde den önskan uttalas, att stora utskottets rum blefve placeradt i byggnadens och därmed i stora plenisalens hufvudaxel, alltså där förra prästeståndets sal nu befinner sig, en önskan hvars förverkligande svnbarligen skulle förorsaka större förändringar i den gamla byggnadens stomme än den nu föreslagna placeringen, men som hade den fördelen, att man finge en faktisk

anledning, att med ett upphöjdt parti utmärka detta ställe, som då skulle verka fullt arkitektoniskt. Då detta prof. Nyströms nya utvidgningsförslag enligt vår åsikt, såväl beträffande sin organiska utveckling som beträffande tillfredsställandet af förhandenvarande faktiska behof, i märkbar grad är helare och mer framstående än det första, i synnerhet om äfven byggnadskostnaderna tagas i betraktande, torde häraf framgå, att de gjorda anmärkningarna äro uttalade endast i afsikt att påpeka några punkter, där projektet ännu kunde erfordra förbättringar och hvilka för öfrigt lätt låta sig göra, utan att dess goda sidor däraf det ringaste lida. Såsom främst i ögonen fallande förbättringar i detta nya förslag må framhållas korridorernas belysningsförhållanden, som nu äro någorlunda tillfredsställande och i sidokorridorerna ytterligare kunna förbättras, om dessa göras bredare. Detta skulle medföra äfven en förstoring af läktarutrymmet. Vid jämförandet pf byggnadskostnaderna för prof. Ny J ströms tvänne projekt med motsvarande kostnader för de tvänne främsta täflingsprojokten hafva vi följt den metod, att de i alla projekt äro beräknade efter 50 mark per m 3 för den egentliga byggnaden samt efter 30 mark m 3 för tornen, dera till förmån för prof. Nyströms projekt, där fasaderna föreslagits utförda i puts, icke med beklädnad af naturlig sten, afdragits 50 mark för m 2 facad, hvaremot tillföljd af sämre byggnadsgrund för prof. Nyströms projekt beräknats ett tillskott af 80,000 mark för det tidigare, 50,000 mark för det senare förslaget. G. Nyströms tidigare förslag: Utvidgning 42,520 m 3 å 50 mark... 9inf 2,126,000: Kupolen 6,300 m 3 å 30 mark.... 189,000: Ändringar i gamla byggnaden.... 150,000: Förstärkning af grunden...... 80,000: Summa ^T 2,545,000: Af drag för fasaderna &mf 154,000: Byggnadskostnad 9mf- 2,391,000:

senare uppgjordt förslag: Projekterad utvidgning 19,860 m 3 å 50 mark "f 993,000: Behöfligt tillskott 2,200 m 3 å 50 mark. 110,000: Ändringar i gamla byggnaden 150,000: Förstärkning af grunden...... B 50,000: Summa && 1,303,000: Af drag för fasaderna 3mf 110,000: Byggnadskostnad ^: 1,193,000: E. Saarinens förslag: Byggnaden 60,000 m 3 a 50 mark... 9mf 3,000,000: Tornet 4,000 m 3 a 30 mark...., 120,000: Yttre trappor. :......,. 30,000: Byggnadskostnad 9inf 3,150,000: A. Lindgrens och H. Geséttius förslag: Byggnaden 49,100 m 3 å 50 inark.... %C 2,455,000: Tornet ^ 150,000: Yttre trappor och terrasser 105,000: Byggnadskostnad 9inf. 2,710,000: Uppförandet af ett landtdagshus på, Observatoriiberget komme att draga äfven andra kostnader, hvilka det ännu ej är möjligt att noggrannt beräkna, men som kunna här antydas. Dylika extra kcfcltnader äro: nytt observatorium med byggnader och tomt, staden möjligen tillkommande tillskottsafgifter för Överlåtelsen af gamla observatoriets tomt, ytterligare ett större belopp för konstverk. Af det vi uti det föregående framlagt torde vara klart, att man för måttliga kostnader äfven på gamla ständerhusets tomt kunde för Landtdagen få till stånd en byggnad, som praktiskt taget lika väl motsvarar sitt ändamål, som en nybyggnad. Frågan har således avancerat till det stadium, att uppförandet af ett nytt landtdagshus beror allenast därpå, i hvil-

ken grad Landtdagen beaktar konstnärligt ideella sträfvandeu vid fattandet af beslut i denna byggnadsfsåga. Med andra ord: äro enligt Landtdagens åsikt representationsreformen och den tidsperiod, som skapat densamma, af så stor betydelse, att de böra hugfästas genom ett värdigt monument, och äro åsikterna beträffande denna fråga så stadgade, att det afgörande steget redan nu kan tagas? Helsingfors den 2 mars 1908. Yrjö Sadeniemi. Onni Tarjanne. Inom delegationen har jämväl diskuterats frågan om utvidgning af ständerfmset med hufvudsakligen endast en stor plenisal. Då likväl Landtdagen nu i brandkårshuset disponerar öfver äfven andra rum än plenisalen och dessa visat sig nödvändiga samt ett dem motsvarande utrymme borde medtagas i utvidgningsförslaget, om man vill undvika olägenheter vid Landtdagens arbete, komme man prof. Nyströms senare förslag så nära, att ett förslag om yttermera en förminskning däraf ej mer skulle kunna skaffa någon nämnvärd tillskottsutredning vid afgörandet af denna byggnadsfråga. I den händelse åter att Landtdagen besluter bygga ett nytt landtdagshus, antingen på Observatoriiberget eller på någon annan plats, borde enligt delegationens åsikt tillfälle beredas för förste och andre pristagarena att ytterligare förbättra sina projekt, <Jå synbarligen den för täflingen anslagna tiden varit för kort för uppgörande af fullständigt genomarbetade förslag. Framför allt vore planerna till det i första rummet stälda projektet i behof af förbättring, och då det i andra rummet placerade lörslaget i detta afseende, liksöm äfven med hänsyn till framtiga utvidgningsmöjlighet och byggnadskostnader är åfsevärdt förmånligare än det första, så synes det måhända vara för tidigt att välja mellan dessa två, innan äfven föffattarénä till andra prisprojektet varit i tillfälle att ghmdligäre utarbeta dess fasader.

8 Enlligt delegationens åsikt bör i ersättning för detta förnyade arbete för hvartdera af de sålunda omarbetade projekten skäligen erläggas ett belopp af 3,000 mark. Då det egentliga byggnadsarbetet på det nya landtdagshuset i ingen händelse kunde vidtaga förrän på våren 1909, så hade Landtdagen därförinnan tillfälle att företaga det slutliga valet mellan förslagen, och skulle saken icke alls fördröjas, äfven om en tid af ända till sex månader skulle anslås för omarbetning af projekten. Por ordnande af öfriga praktiska angelägenheter, hvilka kunna yppa sig i sammanhang med denna byggnadsfråga, kunde likväl Landtdagen redan nu tillsätta en särskild kommission. För att vinna klarhet äfven beträffande de kostnader och öfriga frågor, hvilka sammanhänga med anskaffandet af en ny byggnadstomt för ändamålet, har delegationen vändt sig till Universitetets Consistorium och till Helsingfors stadsfullmäktige. Uti sin här bifogade svarsskrifvelse förklarar sig Consistorium villigt att på följande vilkor afstå Observatoriets tomt för det nya landtdagshuset 1) Utan några Universitetet åsamkade kostnader bör för statsmedel inlösas en tillräckligt stor och passlig tomt, hvilken godkännes af Observatoriets prefekt och Universitetets Konsistorium och bör denna tomt af stås åt Universitetet för uppförande af byggnader för ett Astronomiskt Observatorium. 2) Universitetet drager försorg om uppgörandet af ritningar samt om själfva uppförandet af dessa byggnader, men alla kostnader därför, som sammanlagdt stiga

till trehundratusen å fyrahundratusen mark, bestridas med statsmedel. 3) Dessutom beviljas Universitetet af statsmedel ett belopp af etthundratusen mark för anskaffande af nya astronomiska instrument och reparation af de gamla. 4) Observatoriets nuvarande tomt afstås ett år efter det arbetena på de nya Observatoriibyggnaderna kunnat vidtaga. 5) Beträffande affattningen af enskilda punkter i öfverenskommelsen förbehålles Consistorium ratt att framdeles yttermera få utarbeta detaljbestämmelser. Likväl kan genast fastslås, att Finlands geografiska hufvudmeridian, bestämd genom läget af meridiancirkeln, bör noggrannt utmärkas i marken, samt att nollpunkten för precisionsnivellementet ej får förstöras. Detta föranleder särskilda vilkor för placeringen af landtdagshusets väggar, och borde dessa vilkor beaktas vid uppgörandet af program för täflingsritningarna. Beträffande nivelleringen för bibehållandet af nollpunkten torde öfverstyrelsens for väg- och vattenbyggnaderna utlåtande inhämtas". För öfrigt framhåller Consistorium i denna sin skrifvelse, att observatoriibyggnaden icke mer motsvarar nutida fordringar, samt att ett såväl annorlunda beskaffadt som mycket vidsträcktare område skulle erfordras, för att hela inrättningen skulle kunna ställas på tidsenlig fot Tilläggas bör att Universitetets eganderätt till området grundar sig på Hans Kejserliga Majestäts nådiga förordnande af den 16 januari 1828. På grund däraf, att det i Universitetets ego befintliga observatoriiområdet ej är fullt tillräckligt för ett nytt landtdagshus, har delegationen vändt sig till Helsingfors stadsfullmäktige med anhållan: att Stadsfullmäktige, i händelse landtdagshuset skutte uppföras på Astronomiska Observatoriets tomt, viue besluta, att f or sin del Ufotta

10 titt en sådan reglering af gränserna för ifrågavarande tomt, som förutsattes i de med I och II prisen uti täflingén om nytt hndtdagsnus belönade förslagen. Inom Landtdagen har älven varit fråga om en annan plats nemligenfjälldälshöjdén. Detta område, stort 11,000 in 2 har genom Drätselkammarens försorg värderats enligt 65 ink per m 2, eller sammanlagd t till 715,000 märk, utan att Drätselkammaren likväl gjort någon framställning därom till Stadsfullmäktige, hvika slutligen ega godkänna Vilkoren. På grund häraf har delegationen direkt till stadsfullmäktige ingått med anhållan: att Stadsfullmäktige ville betydlig sänka det af Drätselkammarens värderingsntftft föreslagna priset för ifrågavarande tomt, samt att anbudet skutte bibehållas vid kraft Under ett års tid. Uti en till delegationen stäld skrifvélse har arkitekten M. Schjerfbeck såsom plats för ddt nya landtdagshuset föreslagit äfven Gamla Klinikums område, då det nuvarande Observatoriot enligt hans åsikt är en så värdig och särskildt med hänsyn till platsen lyckad representant för Engels arkitektur^ att den borde söin sådan bevaras. Inom delegationen har denna synpunkt ej ansetts af sådan vikt, ätt den hade kunnat inverka åtgörande på frågan, eriät i Helsingfors finnas många värdigare, Engel representerande skapelser, och Observatofiet fört eller senare kommer att förlora sin 1 nuvarande form. Med afseende å sin arkitektoniska verkan kan Ganöila Klinikums område icke närmelsevis täfla med de båda föriitnämda platserna, hvatjämte byggnadsarbetet på denna fornt skulle framskjutas flera år till dess de nya Universitetssjukhusen t>lifvit fullbordade.

11 Under förväntan på svar å sina till Stadsfullmäktige s tålda skrifvelser, har delegationen ej tidigare afgifvit redogörelse för sin verksamhet. Enär dröjsmålet därigenom likväl synes blifva långvarigare än delegationen i början kunde antaga, har den ej ansett sig kunna yttermera uppskjuta inlämnandet af redogörelsen. Då svar från Stadsfullmäktige anländt, sändes det direkte till vederbörande utskott Delegationen har ansett sin uppgift i denna fråga vara att införskaffa behöflig utredning för ett allsidigt bedömande af frågan, men icke att uppgöra definitivt förslag, hvilket torde ankomma på vederbörande utskott. Helsingfors, den 30 mars 1908. Emil Schybergson. Y. K. Yrjö-Koskinen. Wäinö Wuolijoki. Yrjö Sadeniemi. Onni Tarjanne.