Lantbrukstillsyn Nr 1, 5 mars 2008 Vi som jobbar med växtodlings- och bekämpningsfrågor och tillståndsgivning för lantbruk på Länsstyrelsen i Skåne kommer i fortsättningen att göra ett gemensamt utskick i form av ett nyhetsbrev. Nyhetsbrevet riktar sig till er inspektörer på kommunerna som arbetar med tillsyn inom miljöskyddlantbruk. Vår tanke är att nyhetsbrevet ska komma ut fyra gånger per år. Här kommer vi att lyfta fram nyheter, lagstiftningstolkningar, vanliga frågor från lantbrukare och kommuner samt annat som är på tapeten. Hör gärna av dig om du har frågor, ämnen att ta upp eller synpunkter på vad nyhetsbrevet ska handla om. Om du har någon kollega som vi missat att skicka till eller om du inte vill ha nyhetsbrevet så ber vi dig också att kontakta oss. Innehåll: Inbjudan till kurser Hantering av kemiska bekämpningsmedel Ändrade rutiner i betodlarnas miljökontroll Allt fler preparat kräver att Allmänna råd och Hjälpredan följs Växtodling Torr och tät lagring Gödselspridning i fånggröda - vad gäller? Miljösanktionsavgift Hänsynsreglerna Klistermärke med tider för gödselspridning Finns det intresse av ett gemensamt tillsynsprojekt inom miljöskydd-lantbruk? Nyheter i gårdsstöd och miljöersättningar Inbjudan till kurser Under 2008 kommer vi som jobbar med växtodling och växtskydd att anordna fyra kursdagar och ett informationstillfälle. Inbjudan till kurserna följer med som ett bifogat dokument. Hantering av kemiska bekämpningsmedel
Ändrade rutiner i betodlarnas miljökontroll Alla sockerbetsodlare har sedan mitten av 90-talet fyllt i checklistor och fått stickprovskontroller inom MBO (Miljöledning BetOdling). Från och med i år försvinner checklistan och den externa revisionen. Reglerna gäller fortfarande, men bland lantbrukare och andra inom näringen cirkulerar rykten och funderingar på att man kan sluta med/slippa allt som reglerna kräver. Viktiga punkter i MBO (som har gjort att Skånes lantbrukare har blivit duktigare på hantering av bekämpningsmedel) är krav på säker påfyllningsplats, iakttagande av skyddsavstånd, sprutjournal, giltigt utbildningsbevis/tillstånd med mera. Allt fler preparat kräver att Allmänna råd och Hjälpredan följs Vid omregistrering hos Kemikalieinspektionen har allt fler preparat fått följande text: För att begränsa riskerna för vattenlevande organismer ska de anvisningar iakttas som framgår av allmänna råd 97:3 och den hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd som hör till Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. I spridningsföreskrifterna (SNFS 1997:2) finns konkreta krav på journalföring, bestämning av vindriktning, vindstyrka och temperatur samt regler för anmälan och information. De allmänna råden är betydligt mer detaljerade och konkreta, vilket bör vara till hjälp i tillsynssituationen, till exempel vad gäller skyddsavstånd och påfyllningsplats. Även Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd är detaljerad och konkret. Med hjälp av journalförda uppgifter ska det vara möjligt att utläsa om nödvändiga skyddsavstånd hållits. Exempel på preparat som sedan tidigare har texten ovan: Alla glyfosatprodukter klass 1L och 2L (t.ex. Roundup m.fl.) Acanto Ally 50 ST Amistar Attribut Candit Chekker Comet Electis Envision Frupica Harmony 50 SX Hussar Karate Växtodling Torr och tät lagring Skåne är ett av Sveriges hästtätaste län med ca 36 000 hästar. Många hästägare har bara en eller två hästar och omfattas därmed inte av kraven på torr och tät lagringskapacitet enligt föreskriften 2004:62 Miljöhänsyn i jordbruket. Tillsammans blir miljöpåverkan av gödselhanteringen stor och det är därför viktigt att även de mindre gårdarna hanterar sin gödsel på ett miljömässigt riktigt sätt. Med stöd av Miljöbalkens hänsynsregler kan man alltid kräva att det ska finns torr och tät lagring för gödseln.
Gödselspridning i fånggröda- vad gäller? Fånggröda räknas som växande gröda utom på hösten. Exempel En lantbrukare vill sprida gödsel på fånggrödan efter den 15 februari. Tolkning 1. Avser lantbrukaren att bruka ner gödsel och gröda inom fyra timmar efter spridningstillfället är detta tillåtet. 2. Avser inte lantbrukaren att bruka ner gödseln inom fyra timmar räknas fånggrödan som växande gröda och då är det inte tillåtet att sprida på fånggrödan innan den 1 mars. Miljösanktionsavgift Observera att från och med den 1 januari 2007 är följande gärningar inte längre kopplade till miljösanktionsavgift: Krav på utrymme för lagring av stallgödsel samt svämtäcke eller annan täckning Otillåten spridning av gödsel under fel tid eller fel plats. Miljösanktionsavgift avseende kravet på att ha en del av åkermarken höst- eller vinterbevuxen är kvar, men beloppet räknas numera per hektar, vilket kan leda till högre belopp än tidigare. Kraven på spridningsavtal och anteckningar om gödselhanteringen har blivit sanktionerade med miljösanktionsavgift. Sanktioneringen av kravet på djurbegränsningar ur växtnäringssynpunkt är kvar, men miljösanktionsavgiftens storlek räknas numera per hektar. Hänsynsreglerna Är det någon av er miljöinspektörer som har erfarenhet av att driva krav med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller krav på bästa teknik? Vi är intresserade av era erfarenheter för att kunna göra en sammanställning och låta er alla ta del information från de ärenden där ni använt er av hänsynsreglerna samt hur det gått. Klistermärke med tider för gödselspridning Det efterfrågade klistermärket över spridningsregler för stallgödsel i Skåne har nu kommit i en ny och uppdaterad version! Klistermärket kommer att skickas till alla lantbruk i Skåne som har över 25 djurenheter. Utskicket kommer förhoppningsvis att ske i slutet av mars. Det finns säkert fler lantbrukare som vill ha och skulle ha nytta av klistermärket, och därför kommer vi att skicka ett mindre antal till er miljöinspektörer med förhoppning att ni kommer att dela ut dekalerna till dem som behöver under era tillsynsbesök. Det kommer också att finnas möjlighet att beställa fler dekaler.
Finns det intresse av ett gemensamt tillsynsprojket inom miljöskyddlantbruk? Vi som arbetar med växtodlingsfrågor på Länsstyrelsen föreslår en gemensam tillsynskampanj inom miljöskyddlantbruk för att minska näringsläckaget och ammoniakavgången på de skånska lantbruken. Vi vill därför be dig om att läsa igenom bifogat dokument och komma in med dina synpunkter! Nyheter i gårdsstöd och miljöersättningar Det har kommit en del nyheter på stödområdet inför 2008. Slopat krav på träda Nu har kravet på att lägga mark i träda tagits bort. Eftersom spannmålspriserna ökat har EU:s jordbruksministrar bedömt att det inte längre finns någon anledning att ta areal ur produktion. De som vill kan givetvis fortfarande ha träda men då går den under benämningen frivillig träda och det är då andra skötselregler som gäller. På den frivilliga trädan finns det enligt stödreglerna inget förbud mot att sprida bekämpningsmedel eller att gödsla, detta regleras istället av tvärvillkoren. Stöd för fruktodlingar och plantskolor Från och med i år kommer det att delas ut stödrätter för mark där det finns fruktodlingar eller plantskolor. Det går bara att få stödrätter för marken om man inte sökt stöd för den förut. Tilldelningen görs bara under 2008. Ny betesmarksdefinition Bakgrunden till att reglerna för betesmark kommer att ändras är att EU efter en revision i somras riktat skarp kritik mot Sverige. Den främsta anledningen till kritiken är att det har utbetalats stöd till en del arealer som inte är jordbruksmark, som istället varit alltför bevuxna med buskar och träd. De nya reglerna för betesmark innebär att det högst får finnas 50 träd per hektar för att betesmarken ska ge rätt till stöd. Träd som är präglade av beteshävd, till exempel vidkroniga träd, ska inte räknas in i de 50 träden. Ytor på mer än 0,01 hektar (100 kvadratmeter) som är täckta av täta buskar och snår och därmed svårtillgängliga för betesdjuren ges inte stöd. Den nya definitionen innebär inte någon ändring av hur man vill att en betesmark ska se ut, utan syftar till att bli ett tydligare stöd vid bedömningen om en betesmark är igenväxt eller inte. Fler kontroller
EU:s kritik kommer att leda till att fler gårdar ska kontrolleras under året. 2007 kontrollerades 12,5% av de lantbruk som sökt miljöersättningar. I år kommer siffran att vara 15%. Orsaken till den förhöjda kontrollfrekvensen är främst att för många lantbrukare sökt stöd för mark som sedan inte blivit godkänd i kontroll. I Skåne fick 58 brukare mer än 50 % av arealen underkänd efter en kontroll. De vanligaste felen har varit att man sökt stöd för mark som inte varit jordbruksmark. Det har handlat om igenväxta eller helt oskötta betesmarker eller rasthagar med för dåligt växttäcke. Andra vanliga fel har varit alltför tidig brytning av fånggrödor och vårbearbetning, eller att en godkänd vallgröda saknats. Helena Nilsson helena.nilsson@m.lst.se