Jobbskatteavdragets effekt på arbetsutbudet

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Christoffer Nordenlöw Handledare: Johan Vikström Höstterminen 2009 Jobbskatteavdragets effekt på arbetsutbudet - En deskriptiv analys av förändringen på den extensiva och intensiva marginalen 2007 1

Sammandrag Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige. Nyckelord: jobbskatteavdraget, arbetsutbud, det relativa arbetskraftstalet, extensiva marginalen, intensiva marginalen, substitutionseffekt, inkomsteffekt. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Bakgrund 5 2.1 Sveriges skattesystem 5 2.2 Jobbskatteavdragets utformning 6 2.3 EITC:s utformning 7 3. Teori 8 3.1 Grundläggande arbetsutbudsteori 8 3.2 Inkomst- och substitutionseffekt 9 3.3 Teorin för ett progressivt skattesystem 10 3.4 En teoretisk hypotes hur jobbskatteavdraget kommer påverka arbetsutbudet 12 4. Empirisk metod och data 13 4.1 Metod 13 4.2 Data samt klassificering av grupper 14 4.3 Val av utfallsmått samt tidsram 15 4.4 Metodkritik 16 5. Empiriska resultat 16 5.1 Den extensiva marginalen 16 5.2 Den intensiva marginalen 17 5.3 Inferens 19 6. Analys 20 6.1 Den extensiva marginalen 20 6.2 Den intensiva marginalen 21 6.3 Resultat kontra jobbskatteavdragets utformning 22 7. Slutsatser 23 7.1 Förslag till framtida forskning 24 8. Litteraturförteckning 25 8.1 Tryckt litteratur samt rapporter 25 8.2 Elektroniska källor 25 9. Bilagor 27 3

1. Inledning Sedan Alliansens 1 tillträde till makten 2006 har fokus för arbetsmarknadspolitiken varit att öka individers incitament att själva vilja öka sin arbetstid. Politiken i allmänhet och reformer i synnerhet har därmed utformats för att göra det mer fördelaktigt för människor att välja arbete framför fritid. Målet är dels att människor redan i arbete ska arbeta fler timmar, men framförallt är målet att få nya individer att ta steget in på arbetsmarknaden för att på så vis öka det totala arbetsutbudet. 2 Detta anses vara av högsta vikt för att Sverige även i framtiden ska kunna vara ett konkurrenskraftigt välfärdssamhälle. Inte minst på grund av den demografiska utveckling vi står inför med en åldrande befolkning som i ökad utsträckning tynger ned försörjningsbördan. 3 Från och med 2007 har därför flera reformer genomförts med syftet att öka det totala arbetsutbudet. Reformerna har dels inriktats på efterfrågan av arbetskraft, till exempel genom att göra det billigare för företag att anställa personal såsom minskade arbetsgivaravgifter för unga. Därtill har reformerna riktat in sig på arbetskraftens utbudssida, där det är två reformer som sticker ut varav den första reformen innefattar ändringar i arbetslöshetsersättningen. Ändringar där det genomsyrande är att ersättningen har minskats samtidigt som ersättningstiden kortats ner. 4 Den andra stora reformen på utbudssidan är jobbskatteavdraget. En reform som i korthet går ut på att göra det lukrativare att arbeta då man får ett automatiskt avdrag på skatten vid förvärvsarbete. Avdraget ökar i takt med inkomsten upp till en viss gräns där det sedan verkar som ett klumpsummeavdrag. Därmed blir det lönsamt för låginkomsttagare att öka sina arbetade timmar på grund av en substitutionseffekt, samtidigt som avdraget verkar som en drivkraft för att få fler individer att ta steget in på arbetsmarknaden. Parallellt med detta kommer dock antalet arbetade timmar att minska för höginkomsttagare då klumpsummeavdraget i teorin enbart väntas ha en renodlad inkomsteffekt för denna grupp. Sammantaget har reformen både positiva men också negativa effekter för arbetsutbudet och det slutgiltiga resultatet är därav teoretiskt oförutsägbart. 5 1 I Alliansen från och med mandatperiod 2006 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern samt Folkpartiet. 2 Arbetsutbudet definieras fortsatt som det totala antalet arbetstimmar. Vilket kan öka antingen genom att individer redan i arbete arbetar mer, eller att fler individer väljer att börja arbeta. 3 http://www.scb.se/pages/tableandchart 273432.aspx, 2009-11-26 4 http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16330333131597, 2009-11-26 5 http://www.sns.se/document/kr2008.pdf, s. 41f, 2010-01-08 4

Jag finner på basis av detta att det är intressant att i denna uppsats undersöka vilken effekt reformen hittills har haft, något som även är forskningsmässigt intressant då befintlig litteratur på området både är spretig och tämligen begränsad. Jag kommer enbart att rikta in mig på jobbskatteavdragets första del och syftet blir således att analysera dess effekt på arbetsutbudet. Huruvida det är möjligt att enbart rikta in sig på jobbskatteavdraget när effekterna av detta troligen går hand i hand med övriga reformer återstår att se. Vidare råder det blandade meningar ifall jobbskatteavdragets tekniska utformning är passande eller inte för Sverige, då en konsekvens av denna är att höginkomsttagares arbetstid i teorin påverkas negativt. Jämförelser med USA:s motsvarighet Earned Income Tax Credit (EITC) vars utformning inte får samma effekt är inte ovanliga i debatten. 6 Då båda systemen har sina respektive för- och nackdelar kommer jag att kort redogöra för skillnaderna mellan systemen, för att med mina resultat som utgångspunkt sedermera försöka besvara huruvida jobbskatteavdragets utformning är lämplig eller inte. Uppsatsen kommer att inledas med en bakgrund om det svenska skattesystemet samt jobbskatteavdragets utformning, vilket följs av en genomgång av grundläggande arbetsutbudsteori. Efter detta vävs teorin om individens arbetsutbud ihop med jobbskatteavdragets utformning för att kunna härleda dess teoretiska inverkan på arbetsmarknaden inom ramen för ett progressivt skattesystem. Därpå kommer en deskriptiv analys av statistik från SCB att ske för att på så vis bena ut jobbskatteavdragets eventuella effekter på den extensiva samt på den intensiva marginalen. Slutligen vävs empirin ihop med teorin för att dra slutsatser kring detta. 2. Bakgrund 2.1 Sveriges skattesystem I Sverige tillämpas ett progressivt skattesystem uppbyggt med tre marginalskatteintervall. Upp till en inkomst av 308 700 kr per år (25 725 kr per månad), som utgör den första samt för denna uppsats intressanta brytpunkten beskattas samtliga förvärvsinkomsttagare med kommunalskatt, en skatt som varierar mellan olika kommuner men vars genomsnitt år 2007 6 http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/281d7c987d1b4ad6c12574b10034065e/$file/jobbskatteavdr aget.pdf, 2009-12-03 5

låg på 31,5%. 7 Från 308 700 upp till 458 800 kr per år som utgör nästa inkomstintervall tillkommer även en statlig skatt på 20%. Inkomster över denna nivå beskattas även med det som i folkmun går under begreppet värnskatten, vilken ligger på 5%. Marginalskatten och tillika därmed även genomsnittsskatten ökar således med inkomsten 8 2.2 Jobbskatteavdragets utformning Jobbskatteavdragets första del infördes 1 januari 2007 och är en skattereduktion för arbetsinkomster justerade med hänsyn till grundavdraget, ett avdrag som skiljer sig åt mellan olika inkomstnivåer. För arbetsinkomster upp till 0.79 prisbasbelopp (prisbasbeloppet 2007 låg på 40 300 9 ), är avdraget lika med skattesatsen för kommunal inkomstskatt multiplicerat med beskattningsbar inkomst. Beskattningsbar inkomst är i sig skillnaden mellan arbetsinkomsten och summan av grundavdrag och eventuellt sjöinkomstavdrag. För inkomstnivåer mellan 0.79 till och med 2.72 prisbasbelopp är underlaget för skattereduktionen 0.79 prisbasbelopp plus 20% av den del av inkomsten som överstiger denna del minskat med beskattningsbar inkomst. Detta multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger skatteavdraget. För arbetsinkomster över 2.72 prisbasbelopp blir skattereduktionen 1.176 prisbasbelopp med avdrag för grundavdraget multiplicerat med skattesatsen för den kommunala inkomstskatten. 10 I praktiken innebär denna utformning att avdraget skiljer sig åt mellan kommuner, där avdraget kommer bli högre i kommuner med hög inkomstskatt samt vice versa. Utformningen på jobbskatteavdragets första del innebär vidare att man får en förhållandevis stor marginalskattereduktion om man går från att inte arbeta alls till att börja arbeta. Vilket ska verka som en drivkraft för att locka fler personer att ta klivet in på arbetsmarknaden. Därefter kommer ökningen i bidraget procentuellt sett att mattas av ju mer man väljer att arbeta tillika öka sin inkomst även om avdraget faktiskt sett ökar upp till en inkomstnivå på 25 725 kr per månad. Detta kan enklast beskrivas utifrån hur jobbskatteavdraget påverkar både genomsnittsskatten samt marginalskatten enligt figur 1 och 2. 7 http://www.scb.se/pages/pressrelease 186593.aspx, 2009-11-15 8 Björklund, Edin m.fl, s. 37 9 SCB: Prisbasbelopp 10 Ett förstärkt jobbskatteavdrag 2007, s. 14f 6

Figur 1 Figur 2 Enligt figur 1 ser vi genomsnittsskatten före 2007 (ljus linje) samt efter jobbskatteavdragets första del (mörk linje). Enligt figuren ser vi att genomsnittsskatten minskar procentuellt mer för lägre inkomster än för högre. I figur 2 framgår marginalskatten före 2007 (ljus linje) samt efter jobbskatteavdragets första del (mörk linje). Här ser man att marginalskatten minskar i betydande grad för låga inkomster samt med ca 3% mellan inkomster på drygt 100 000 till 300 000. 11 2.3 EITC:s utformning Den stora skillnaden mellan EITC och det svenska jobbskatteavdraget är att EITC planas ut vid högre inkomstnivåer. Upp till en viss inkomst är det mer eller mindre uppbyggt kring samma princip som det svenska systemet med effekt på både marginal- samt genomsnittsskatt. Över ett givet inkomstintervall börjar dock avdraget att mattas av för att slutligen inte gälla för höga inkomster. Vilket ger ett par distinkta skillnader mellan de båda systemen. För det första kommer inte individer med höga inkomster att påverkas av EITC, och kommer därmed inte att förändra sitt arbetsutbud då avdraget inte gäller för dessa. För det andra blir en konsekvens av EITC:s uppbyggnad att det uppstår höga marginalskatteskillnader vid de givna inkomstbrytpunkterna. Något som får till följd att individer vars inkomst ligger nära dessa brytpunkter i teorin kommer att göra stora förändringar i sitt arbetsutbud för att hamna nedanför brytpunkten. 12 11 Figurerna är hämtade från prop. 2006/07, s. 137 12 Borjas, s. 20f 7

3. Teori Teorin kommer att utgå ifrån Björklund, Edin m.fl samt Borjas (se litteraturfört.), dock kommer diverse tillämpningar och vidareutvecklingar ske för att anpassa den allmänna teorin till jobbskatteavdragets utformning. 3.1 Grundläggande arbetsutbudsteori Den primära arbetsutbudsteorin beskriver en modell med en individ i sitt val mellan arbete och fritid, där arbetsutbudet är beroende av individens preferenser samt den budgetrestriktion som individen begränsas av. Därtill antas bara två typer av varor, fritid samt konsumtionen av samtliga andra varor. Fritid antas också vara en normal vara. Individens preferenser anger hur mycket individen värdesätter dessa varor och kan representeras av en nyttofunktion: U = U(G,L) (1), där U anger nyttan, G anger kvantiteten av konsumtionsvaror samt L anger kvantiteten av fritid. Denna nyttofunktion representeras i nedanstående figur av indifferenskurvor (u). Budgetrestriktionen ger i sin tur den begränsning individen måste hålla sig inom, vilken bestäms av den disponibla inkomsten. Inkomsten ges antingen av arbetsinkomsten eller den arbetsfria inkomsten. 13 Budgetrestriktionen ges algebraiskt av PG = WH + V (2), där PG ger den totala inkomsten vilket i denna uppsats är ekvivalent till varukonsumtionen av samtliga andra varor. W motsvarar lönen och H anger den totala arbetstiden, samt V anger den arbetsfria inkomsten. H är i sin tur den totala tiden minus konsumerad fritid (T-L) vilket ger att ju mindre konsumerad fritid desto högre total arbetstid och sedermera större konsumtion av samtliga andra varor. Individens optimering tillika val av arbetstid ges sedermera av den punkt där den högsta möjliga indifferenskurva (u* i figur 3 nedan) tangerar budgetlinjen. 13 Fortsatt i denna uppsats kommer arbetsfri inkomst att definieras som diverse bidrag. Vidare förenklar jag till den grad att man antingen bara har arbetsfri inkomst eller arbetsinkomst. 8

Figur 3 Figuren visar att individen maximerar sin nytta i punkten P, där han arbetar H timmar. 3.2 Inkomst- och substitutionseffekt Vidare spelar inkomst- samt substitutionseffekten en viktig roll i individens val mellan arbete och fritid. Ibland verkar enbart en av dessa och ibland verkar båda, dock ofta i olika riktning. Inkomsteffekten är den effekt som uppstår när den disponibla inkomsten ökar på grund av till exempel en löneökning eller att skatten minskar (P till Q i figur 4 och 5). Inkomsteffekt blir den effekt som gör att man efterfrågar mer fritid, och leder sålunda till ett minskat arbetsutbud. Detta är på grund av att när inkomsten ökar konsumerar man mer varor, och då fritid är en av dessa varor man konsumerar, leder detta till att man arbetar mindre. Denna effekt verkar för samtliga individer som redan arbetar. Substitutionseffekten å andra sidan förklaras enklast med den relativprisförändring som uppstår när till exempel lönen ökar. Det blir helt enkelt relativt sett dyrare att avstå från att jobba, vilket leder till att arbetsutbudet ökar (Q till R i figurerna nedan). 14 14 Björklund, Edin m.fl, s. 32f 9

Figur 4 15 Figur 5 Initialt för både figur 4 och 5 ges budgetrestriktionen av WH, men efter en löneökning blir den budgetrestriktionen istället WH`. I bägge figurer gestaltar rörelsen från P till Q inkomsteffekten, samt från Q till R substitutionseffekten. I figur 4 dominerar inkomsteffekten och i figur 5 dominerar substitutionseffekten. 3.3 Teorin för ett progressivt skattesystem Ett progressivt skattesystem innebär att den genomsnittliga skatten stiger med inkomsten då skatteskalan innehåller olika marginalskatteintervall som gradvis stiger. Denna utformning leder till att individerna inom olika marginalskatteintervall kommer att reagera på olika sätt efter en förändring av skattesatsen. En minskning av skattesatsen för höginkomsttagare kommer till exempel enbart att påverka dessa och inte ha någon betydelse för låginkomsttagare (punkt B i figur 6). I detta fall kommer minskningen av skattesatsen leda till att höginkomsttagarna påverkas av både en inkomsteffekt samt en substitutionseffekt. Inkomsteffekten leder till en minskning av arbetade timmar då sänkningen av skattesatsen har givit upphov till en ökning av den disponibla inkomsten vilket i sin tur ökat efterfrågan på fritid. Å andra sidan leder substitutionseffekten till att det blir relativt dyrare att konsumera fritid, vilket får som följd att arbetade timmar tenderar att öka. 16 Vilken av dessa effekter som dominerar beror i sin tur på indifferenskurvorna, även om substitutionseffekten vanligtvis dominerar för normala inkomstnivåer vilket fortsättningsvis förutsätts. 17 15 Figur 2 och 3 är från Borjas s. 38, dock redigerade. 16 Björklund, Edin m.fl, 36f 17 http://www.varekonomi.se/102-109.pdf, 2009-11-23 10

Skulle istället marginalskatten för låginkomsttagare komma att sänkas kommer detta få effekt för både låg- och höginkomsttagare (se figur 7 nedan). Låginkomsttagarna kommer att influeras av både en inkomst- och substitutionseffekt enligt resonemanget ovan, samtidigt som att höginkomsttagare även här kommer att påverkas. Då marginalskattesänkningen för låginkomsttagare kommer att fungera som en klumpsummeskattsänkning för höginkomsttagare. Det senare innebär att relativpriset inte kommer att förändras för höginkomsttagare och därav existerar endast en inkomsteffekt. I sin tur leder detta till resultatet att antalet arbetade timmar för dessa sjunker, och man rör sig i figuren nedan från punkt C till punkt C`. Sammantaget ger samtliga förändringar i arbetstid för individer på arbetsmarknaden den intensiva marginalen, en marginal som med andra ord speglar den genomsnittliga arbetstiden för dessa. 18 En annan aspekt när marginalskattesatsen för låginkomsttagare sänks är att detta även påverkar individer utanför arbetsmarknaden i deras val att arbeta eller inte, vilket ges av den extensiva marginalen. För när skattesatsen sjunker leder substitutionseffekten till att det blir relativt dyrare att inte arbeta. Vilket får effekten att en del individer, framförallt de som står och väger om de ska börja arbeta eller inte, kommer att finna ett ökat incitament att arbeta. Figur 6 Figur 7 I Figur 6 vrider sig budgetlinjen för höginkomsttagare utåt, medan den är oförändrad för låginkomsttagare. I figur 7 vrider sig budgetlinjen utåt för låginkomsttagare när marginalskatten för dessa sänks, samtidigt som att budgetlinjen för höginkomsttagare skiftar utåt, dock utan att ändra lutning. 18 Björklund, Edin m.fl, 36f 11

3.4 En teoretisk hypotes hur jobbskatteavdraget kommer påverka arbetsutbudet Jobbskatteavdragets minskning av genomsnittsskatten verkar med en inkomsteffekt på arbetsutbudet som tenderar att minska antalet arbetade timmar. Något som motverkas av jobbskatteavdragets sänkning av marginalskatten och tillika dess substitutionseffekt. Emellertid sjunker enbart marginalskatten för individer som tjänar under 25 725 i månaden, och således existerar ingen substitutionseffekt för individer med en högre inkomstnivå än detta. Sammantaget går nyckeln till teorin om hur jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbudet genom förändringar i genomsnitts- och marginalskattesatsen vilket påverkar både den extensiva och den intensiva marginalen. Figur 8 19 I figur 8 illustreras jobbskatteavdragets effekt på marknaden. A, B, C och D är fyra tänkbara initiala punkter för en individ beroende på dess inkomst. I och med jobbskatteavdraget flyttar budgetlinjen utåt, och får olika effekt beroende på inom vilket inkomstintervall man befinner sig. Den extensiva marginalen påverkas genom att en del individer som står utanför arbetsmarknaden väljer att ta klivet in då det inte verkar någon inkomsteffekt utan bara en substitutionseffekt för dessa. Den största delen av marginalskattelättnaden inriktas 19 Modellen är mycket förenklad och är enbart till för att visa enligt teorin i vilka riktningar individer inom olika inkomstintervall rör sig i och med jobbskatteavdragets första steg. Andra tolkningar om olika inkomstnivåer kontra initial arbetstid eller dylikt går inte att göra, då modellens begränsningar sätter stopp för detta. 12

procentuellt sett just mot denna grupp som befinner sig utanför arbetsmarknaden, då detta ska fungera som en drivkraft för att börja arbeta. Detta illustreras i figur 8 av punkten A som rör sig uppåt längs den nya budgetlinjen, och kommer således in på arbetsmarknaden vilket ökar den extensiva marginalen. 20 Hur den intensiva marginalen förändras utgörs i figur 8 av punkterna B, C och D. För individer i inkomstsikten upp till brytpunkten vid 25 725 (308 700 per år i figur 8) verkar genomsnitts- och marginalskattesänkningen med både en inkomst- samt en substitutionseffekt, där dock substitutionseffekten väntas dominera. Detta illustreras i figuren där individen inom detta inkomstsikt rör sig från punkt B till punkt B` och ökar följaktligen sina arbetade timmar. För individer med en inkomst som överstiger 25 725 i månaden kommer reformen däremot enbart att ha en negativ effekt på arbetsutbudet. Anledningen är just att skattesänkningen i dessa inkomstintervall fungerar som ett klumpsummebidrag och därmed inte påverkar relativpriset. Detta gäller för både punkterna C och D enligt figur 8 som enligt teorin minskar sina arbetade timmar och hamnar i punkt C` respektive D`. Allt som allt väntas förändringen på den extensiva marginalen vara större än förändringen på den intensiva marginalen. 21 4. Empirisk metod och data 4.1 Metod Jobbskatteavdragets eventuella effekt kommer att undersökas genom att se till förändringar på den extensiva samt intensiva marginalen. Detta kommer ske med hjälp av en enklare deskriptiv analys vilken kan liknas som en variant av den vedertagna difference-indifference -metoden. För den extensiva marginalen kommer jag att jämföra den procentuella förändringen av det relativa arbetskraftstalet inom olika grupper år 2007 med motsvarande siffra för 2006 22. Detta kommer att ge den procentuella förändringen mellan åren vilket ska spegla hur arbetskraftstalet samt därmed även incitamenten att deltaga på arbetsmarknaden har påverkats under 2007. Detta resultat sedermera jämföras med motsvarande siffra för 20 Prop. 2006/07:1 s. 135f 21 http://www.ifau.se/templates/pagereferral.aspx?id=10800, 2009-12-03 samt http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/281d7c987d1b4ad6c12574b10034065e/$file/jobbskatteavdra get.pdf, 2009-12-03 22 Den procentuella förändringen för 2007 ges av (2007/2006) och för 2006 av (2006/2005). 13

ytterligare en grupp som inte är tilltänkt att påverkas i samma grad som övriga, för att minska sannolikheten att eventuella förändringar kan bero på helt andra yttre omständigheter. För den intensiva marginalen kommer enligt samma princip procentuella förändringar jämföras, men istället för arbetstid under 2007 och 2006. Här kommer grupper jämföras som enligt teorin ska påverkas på motsatt sätt då de befinner sig inom olika inkomstintervall. 4.2 Data samt klassificering av grupper Statistiken som i denna uppsats används är hämtad från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). AKU är en urvalsundersökning som mestadels sker via telefonintervjuer under en referensvecka en gång per månad med ett representativt urval av Sveriges befolkning. Urvalsgruppen varierar mellan 20000-21000 personer i arbetsför ålder och det talet som skattas ska tillsammans med felmarginalen utifrån ett 95-procentigt konfidensintervall innehålla det riktiga värdet. 23 Då det huvudsakliga syftet med jobbskatteavdraget är att det ska vara en drivkraft för individer att ta steget in på arbetsmarknaden, är det de grupper med en låg initial andel i arbetskraften vars möjlighet att förändra sitt arbetskraftsdeltagande är störst. Inom dessa grupper återfinns ofta inrikesfödda kvinnor, utrikesfödda kvinnor och män samt in- och utrikesfödda unga 24, och det är dessa grupper jag kommer undersöka inom ramen för den extensiva marginalen. 25 Dessa grupper kommer därpå jämföras med inrikesfödda män, då inrikesfödda män står för en initialt högre andel i arbetskraften och anses sannolikt därför inte vara lika påverkbar av jobbskatteavdraget. 26 Desto svårare på grund av begränsningar i tillgänglig statistik blir det däremot att definiera grupper inom olika inkomstintervall för att undersöka den intensiva marginalen. Dock genom att göra en åtskillnad på grupper med olika utbildningsnivå samt ifall de jobbar inom offentlig eller privat sektor, kommer jag med hjälp av genomsnittslöner kunna anta hur dessa ska påverkas. Resultatet ska ge en bild av hur individer med en genomsnittslön under respektive över den intressanta brytpunkten 25 725 kr i månaden har förändrat sina arbetade timmar 2007 jämfört med tidigare. 23 Scb.se: AKU 24 På grund av begränsning i statistiken har jag valt att definiera gruppen unga som 20-24, och inte mellan 18-24 som hade varit bättre lämpad. 25 Prop. 2006/07:1 s. 137 26 Se tabell 1 för den initiala andelen i arbetskraften. 14

Det optimala för den intensiva marginalen hade dock varit att haft tillgång till individdata med möjligheten att kunna göra en snävare fördelning vad gäller inkomstnivå, till exempel genom intervall på 5 000 från väldigt låga löner upp till tillexempel 60 000 per månad. Ändrade incitament att arbeta bland olika inkomstnivåer hade på så vis kunnat framgå tydligare. Något som dessvärre inte är möjligt utifrån befintlig data. 4.3 Val av utfallsmått samt tidsram Varför det relativa arbetskraftstalet för olika grupper väljs som utfallsmått för den extensiva marginalen beror på att detta tal fångar upp rörelsen till och från arbetsmarknaden. Då detta är ett primärt mål med reformen anses rimligen därför att rörelsen till och från arbetsmarknaden är viktigare att kunna skåda än rörelsen mellan arbetslöshet och sysselsättning, det senare vilket inte fångas upp av det relativa arbetskraftstalet. 27 Ett alternativt utfallsmått hade därmed kunnat vara att just titta på andelen i sysselsättning respektive arbetslöshet för att se rörelsen däremellan. Dock finns problemet med detta att arbetslösheten kan öka utan att detta nödvändigtvis går emot teorin, något som hade varit svårt att ta hänsyn till. Detta för att om individer utanför marknaden finner incitament att söka arbete, utan att nödvändigtvis få en anställning, skulle arbetslösheten öka vilket skulle kunna tolkas som att jobbskatteavdraget inte har haft effekt. För den intensiva marginalen kommer faktiskt arbetstid spegla olika sektorer medan överenskommen arbetstid gäller för grupper med olika utbildningsgrad. Överenskommen arbetstid är den arbetstid man i förtid har kommit överens med arbetsgivaren att man ska arbeta, medan faktisk arbetstid är den tid man arbetar under referensveckan där hänsyn har tagits till frånvaro såsom till exempel sjukdom och semester. Även om det kan vara en fördel att se till olika mått, anser jag att det är en begräsning att faktisk arbetstid inte gäller för samtliga grupper. Främst på grund av att man kan anta att överenskommen arbetstids egenskaper gör dito betydligt mer trögrörlig än faktiskt arbetstid. 28 Motivet till varför inte bara förändringen under 2007 undersöks, utan att detta även jämförs med motsvarande siffror för 2006 är för att kunna urholka möjliga trender. För skulle vi till 27 Prop. 2006/07:1 s. 135f 28 Scb.se: AKU 15

exempel se en kraftig procentuell ökning under 2007, skulle tolkningen av detta helt bero på den procentuella förändringen under 2006. Skulle den senare förändringen även den vara av betydande grad blir det nödvändigt att vara avsevärt mer försiktig i sina slutsatser om hur marknaden år 2007 har påverkats, än om dito vore av minimal grad. Vilket berättigar varför jag väljer att analysera den procentuella förändringen mellan åren. Enligt samma princip hade det varit en fördel att kunna redogöra för förändringar under ett ännu längre tidsomfång. Detta är dock siffror som utlämnas på grund av att AKU EU-harmoniserades 2005 vilket fick konsekvensen att siffror före och efter inte blir jämförbara på grund av ett så kallat tidsseriebrott. 29 4.4 Metodkritik Med utgångspunkt från tillgänglig statistik anser jag att den metod jag har valt att undersöka effekterna på den intensiva samt extensiva marginalen är passande. Den deskriptiva analysen kan inte helt jämföras med en difference-in-difference -metod, även om den har sina likheter. Främst på grund av avsaknaden av en renodlad kontrollgrupp jämförs därför utvalda grupper med sin egen utveckling bakåt i tiden genom att jämföra förändringen 2007 med 2006. Den största begräsningen som därav uppstår blir att det inte går att uttala sig om exakt vad en eventuell markant förändring 2007 beror på grund av eventuellt andra yttre omständigheter som kan ha påverkat grupperna mellan åren. För att motverka detta redogörs det även för en jämförelsegrupp för den extensiva marginalen. Denna jämförelsegrupp kan tolkas som en kontrollgrupp, även om den inte uppfyller samtliga kriterier då det mycket väl återfinns individer i denna grupp som även påverkas av reformen. 5. Empiriska resultat 5.1 Den extensiva marginalen Den extensiva marginalen undersöks genom att se till förändringar för det relativa arbetskraftstalet för utvalda grupper. 29 Scb.se: AKU 16

Tabell 1 30 Andelen i arbetskraften för utvalda grupper gäller för åldern 16-64 med undantag för gruppen unga som gäller för 20-24 år. År 2005 2006 2007 2006-2005 2007-2006 (2007-2006) - (2006-2005) Inrikesfödda män 0,835 0,836 0,838 0.001 0,002 0,001 Procentuell förändring 0,12% 0,24% 0,12% Inrikesfödda kvinnor 0,795 0,796 0,803 0,001 0,007 0,006 Procentuell förändring 0,12% 0,88% 0,76% Utrikesfödda män 0,761 0,766 0,778 0,005 0,012 0,007 Procentuell förändring 0,65% 1,56% 0,91% In- & utrikesfödda unga 20-24 0,706 0,712 0,730 0,006 0,018 0,012 Procentuell förändring 0,85% 2,53% 1,68% Utrikesfödda kvinnor 0,679 0,674 0,681-0,005 0,007 0,012 Procentuell förändring -0,70% 1% 1,70% Tabell 1 visar andelen i arbetskraften för utvalda grupper i fallande ordning efter respektive grupps initiala andel 2005, där jämförelsegruppen inrikesfödda män svarar för den högsta. I tabellen kan vi skåda mönstret att ju lägre den initiala andelen i arbetskraften är desto större blir den procentuella förändringen mellan åren Vidare ser vi att den procentuella förändringen 2006 var lika stor för inrikesfödda kvinnor respektive män, motsvarat av 0,12%. Dock under 2007 ökade andelen kvinnor i arbetskraften betydligt mer än andelen män, 0,88% gentemot 0,24%. Tabellen visar fortsättningsvis att andelen i arbetskraften av utrikesfödda kvinnor minskade med 0,70% under 2006, för att sedan öka med cirka 1% 2007 vilket ger den högsta procentuella förändringen mellan åren på 1,70%. För utrikesfödda män ökade deras andel i arbetskraften redan före 2007, men denna ökning kom att förstärkas med 0,91% under 2007. Den största procentuella ökningen under 2007 uppvisade gruppen unga, med en ökning under året på 2,53% vars procentuella förändring mellan åren likväl dras ned till 1,68% på grund av en relativt stor förändring redan 2006. 5.2 Den intensiva marginalen Den intensiva marginalen studeras genom att se till förändringar i antalet arbetade timmar kopplat till lönenivån. Kopplingen till lönenivån går via vilken sektor grupperna arbetar i 30 SCB: Befolkningen 15-74 år (AKU) efter arbetskraftstillhörighet, inrikes -/utrikes född, kön och ålder. År 2005-2008, Befolkningen 15-74 år (AKU) efter kön, ålder och arbetskraftstillhörighet. År 2005-2008 17

respektive utbildningsnivån, och ges av tabell 2. Offentlig sektor innefattar enbart statlig och kommunal sektor. Tabell 2 31 Genomsnittlig månadslön angivet i kr år 2007 efter sektor och kön. Offentlig sektor Privat sektor Män 26 037 28 200 Kvinnor 22 079 24 200 Genomsnittlig månadslön angivet i kr år 2007 efter utbildningsgrupp och kön. Enbart gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män 25 147 33 918 Kvinnor 21 250 26 587 Enligt tabell 2 ser vi att kvinnor inom såväl offentlig som privat sektor ligger under brytpunkten på 25 725, medan män i respektive sektor ligger över. Vidare ligger både män och kvinnor med enbart gymnasial utbildning under brytpunkten, samtidigt som män och kvinnor med eftergymnasial utbildning ligger över. Då ett flertal av grupperna ligger relativt nära brytpunkten kan man generellt förvänta sig små förändringar. För enkelhetens skull kommer individer över brytpunkten definieras som höginkomsttagare medan individer under brytpunkten som låginkomsttagare. Tabell 3 32 Faktiskt antal arbetstimmar per vecka i offentlig respektive privat sektor i åldern 15-74, uppdelat på män respektive kvinnor. (+/-) tydliggör ifall de ligger över eller under inkomstbrytpunkten på 25 725 kr enligt tabell 2. År 2005 2006 2007 2006-2005 2007-2006 (2007-2006)-(2006-2005) Män i offentlig sektor, (+) 30,977 31,052 31,128 0,075 0,076 1 Procentuell förändring 0,24% 0,24% 0% Kvinnor i offentlig sektor, (-) 26,091 26,168 26,645 0,077 0,477 0,4 Procentuell förändring 0,29% 1,82% 1,53% Män i privat sektor, (+) 32,475 32,389 32,552-0,086 0,163 0,249 Procentuell förändring -0,26% 0,50% 0,76% Kvinnor i privat sektor, (-) 26,559 26,520 26,710-0,04 0,19 0,23 Procentuell förändring -0,14% 0,72% 0,86% 31 SCB: Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrkesgrupp, kön, utbildningsnivå, tid och tabelluppgift. 32 Se bilaga för hänvisning av siffror. 18

Tabell 3 ger en bild av förändringen av antalet faktiskt arbetade timmar där det först och främst framgår att män inom offentlig sektor ökade sina antal arbetade timmar med 0,24% under både 2006 samt 2007. Inom privat sektor ser vi att antalet arbetade timmar minskade 2006 med 0,26% för att sedan öka 2007 med 0,50%, vilket ger en procentuell förändring mellan åren om 0,76%. För kvinnor i både offentlig och privat sektor ser vi att deras arbetstid under 2007 ökar med 1,82% respektive 0,72% vilket i sin tur leder till en procentuell förändring mellan åren på 1,53% samt 0,86%. Tabell 4 33 Antal överenskomna arbetstimmar per vecka för olika utbildningsnivåer i åldern 15-74. (+/-) tydliggör ifall de ligger över eller under inkomstbrytpunkten på 25 725 kr enligt tabell 2. År 2005 2006 2007 2006-2005 2007-2006 (2007-2006)-(2006-2005) Män med enbart gymnasial utbildning, (-) 40,2 40,1 40-0,1-0,1 0 Procentuell förändring -0,25% -0,25% 0,00% Kvinnor med enbart gymnasial utbildning, (-) 34,5 34,5 34,5 0 0 0 Procentuell förändring 0,00% 0,00% 0,00% Män med eftergymnasial utbildning, (+) 39,4 39,5) 39,5 0,1 0-0,1 Procentuell förändring 0,25% 0,00% -0,25% Kvinnor med eftergymnasial utbildning, (+) 36,6 36,3 36,2-0,3-0,1 0,2 Procentuell förändring -0,82% -0,28% 0,54% Tabell 4 uppvisar små förändringar på antalet arbetade timmar. För män samt kvinnor med enbart gymnasial utbildning, ser vi att män minskade sina arbetade timmar medan vi inte ser någon förändring för kvinnor. För män och kvinnor med eftergymnasial utbildning ser vi en knapp förändring under 2007. För män ser vi att antalet arbetade timmar ökade under 2006, för att vara konstant under 2007 vilket ger att den procentuella förändringen minskade mellan åren med 0,25%. För kvinnor däremot har minskade antalet timmar med 0,28% under 2007, dock var minskningen 0,82% under 2006 vilket ger en positiv procentuell förändring mellan åren på 0,54%. 5.3 Inferens Då AKU är baserat på ett slumpmässigt sannolikhetsurval är den betecknad men en viss osäkerhet. Eftersom de redovisade uppgifterna är skattningar bör hänsyn tas till felmarginalen 33 SCB: Överenskommen medelarbetstid per vecka för sysselsatta 15-74 år (AKU) efter utbildningsnivå och kön. År 2005-2008 19

vilket gemensamt ska motsvaras av ett 95-procentigt konfidensintervall. I denna uppsats är det dock viktigt att påpeka att hänsyn inte har kunnat tas till felmarginalen. Detta på grund av att sammanräkningen av till exempel andelen i arbetskraften har skett manuellt genom att summera antalet sysselsatta med antalet arbetslösa samt dividera detta med arbetskraften, samt enligt liknande princip för faktiskt arbetstid. Vid denna typ av sammanslagning av olika redan skattade tal är möjligheten begränsad att kunna få fram en gemensam felmarginal för att bedöma ett resultats signifikans, framförallt vid avsaknaden av en kovarians. Att jag med andra ord inte kommer att kunna bedöma om mina resultat är signifikanta eller inte, är en nackdel jag är varse om. 34 6. Analys 6.1 Den extensiva marginalen Den extensiva marginalen ska i teorin påverkas på så vis att individer utanför arbetsmarknaden via en substitutionseffekt finner ökade incitament att arbeta vilket ska öka det totala arbetskraftstalet. Något som åstadkommes genom att avdraget endast gäller för arbetsinkomst och att det därmed blir relativt dyrare att inte arbeta vilket ska fungera som en drivkraft för individer utanför arbetsmarknaden. Vilket har undersökts genom att se till förändringar på arbetskraftsandelen för olika grupper under 2007 jämfört med tidigare. Dessa grupper utgörs av inrikesfödda kvinnor, utrikesfödda kvinnor och män samt in- och utrikesfödda unga. Dessa grupper har sedermera jämförts med inrikesfödda män vars initiala andel i arbetskraften är på sina håll betydligt högre än samtliga ovanstående grupper, och bör således inte vara lika påverkbar. Enligt tabell 1 är samtliga grupper ordnade efter deras initiala andel i arbetskraften 2005, och här framgår mönstret att ju lägre initial andel desto högre procentuell förändring mellan åren. Huruvida detta är en tillfällighet eller inte går dock inte styrka på grund av avsaknaden av en statistisk felmarginal för talen, men ett liknande mönster vore inte alltför förvånande då jobbskatteavdraget är utformat utifrån detta syfte med höga marginalskattevinster om man går från arbetsfri inkomst till arbetsinkomst. 34 http://nber15.nber.org/wne/wnenotes.pdf, s. 257f, 2010-01-11 20

Vidare visar tabellen att både inrikesfödda män och kvinnor har haft samma positiva utveckling 2006, men att denna ökning procentuellt har varit större för kvinnor än för män under 2007. Med andra ord har gruppernas förändrade arbetskraftstal haft olika mönster, då den procentuella förändringen ökat med 0,88% för kvinnor samtidigt som den ökat med endast 0,24% för män under 2007. I jämförelse med en ökning på 0,12% för män såväl som för kvinnor under 2006 vilket skulle kunna tyda på att kvinnors incitament att komma in på arbetsmarknaden varit större 2007 än för män. Något som även gäller för utrikesfödda kvinnor respektive män samt in- och utrikesfödda unga. Utrikesfödda kvinnor har det lägsta initiala arbetskraftsdeltagandet och står för den högsta procentuella förändringen mellan åren, medan unga däremot uppvisar den högsta enskilda förändringen under 2007. Man kan tänka sig att båda dessa grupper har en större andel som står och väger om de ska ta steget in på arbetsmarknaden eller inte, och jobbskatteavdraget verkar som ett incitament för att dessa att ta steget in enligt teorin. Sammantaget ser vi att för samtliga grupper har andelen i arbetskraften ökat där förändringen för utrikesfödda kvinnor samt unga utmärker sig extra. Detta talar för att den extensiva marginalen har påverkats under 2007 vilket skulle illustreras av en rörelse upp längs budgetlinjen från punkten A enligt figur 8. 6.2 Den intensiva marginalen Den intensiva marginalen påverkas i teorin både positivt och negativt då reformen väntas få olika effekter beroende på om individen ligger över eller under brytpunkten på 25 725 kr 2007. Individer vars inkomstnivå ligger under brytpunkten kommer drabbas av både en inkomst- samt en substitutionseffekt av jobbskatteavdraget vilket ska öka antalet arbetade timmar. Däremot ska arbetade timmar för individer med en lön som överstiger brytpunkten minska, då det inte finns någon substitutionseffekt som motverkar inkomsteffekten för dessa. Enligt tabell 3 som speglar faktiskt arbetstid kommer kvinnor inom offentlig sektor såväl som inom privat sektor procentuellt sett öka sina arbetade timmar jämfört med året innan, med 1,53% respektive 0,86%. Detta är ekvivalent med teorin då kvinnors medellön i båda sektorer ligger under gränsen för jobbskatteavdragets inkomstintervall, där marginalskatten fortfarande påverkas. Substitutionseffekten dominerar i enlighet med teorin här inkomsteffekten. För män överensstämmer å andra sidan inte resultaten med väntat utfall. Inom offentlig sektor ökar 21

arbetad tid med 0,24%, vilket det dock också gjorde under 2006. Det mest anmärkningsvärda i denna tabell är däremot förändringen av arbetstid för män inom privat. Då arbetade timmar intressant nog minskade med 0,26% under 2006, för att under 2007 öka med 0,50%, vilket går helt emot teorin om en betydande inkomsteffekt för denna grupp som borde resulterat i en omvänd trend. I tabell 4 framgår små förändringar på arbetade timmar för män och kvinnor med respektive utan eftergymnasial utbildning vilket kan ha att göra med att siffrorna speglar överenskommen arbetstid vilken lär verka med en längre fördröjning än för faktiskt arbetstid. För män och kvinnor med enbart en gymnasial utbildning som tillika har en genomsnittslön lägre än 25 725 är det en minimal till ingen förändring. För män samt kvinnor med en eftergymnasial utbildning är det inte heller några större skillnader, vilket talar för en sammantaget väldigt liten effekt. Det som man kan notera är att arbetstiden minskade med mer 2006 än under 2007 för kvinnor med en eftergymnasial utbildning, trots att man enligt teorin kunde förväntat sig ett omvänt mönster på grund av inkomsteffekten. Sammantaget talar resultaten för en viss effekt på den intensiva marginalen, och den effekt man kan se talar både för som emot teorin. Där grupper under brytpunkten i större grad agerade i enlighet med teorin, medan grupper över brytpunktens agerande inte är ekvivalent med teorin vilket tyder på en obetydlig inkomsteffekt för dessa. 6.3 Resultat kontra jobbskatteavdragets utformning Eftersom jobbskatteavdraget inte mattas av för högre inkomster likt EITC, kommer höginkomsttagares arbetsutbud i teorin påverkas negativt av reformen inom ramen för den intensiva marginalen på grund av inkomsteffekten. Enligt mina resultat på den intensiva marginalen verkar det inte finnas en tendens till en betydande inkomsteffekt för höginkomsttagare i Sverige, åtminstone inte på kort sikt. När män både inom offentlig och privat sektor vilket ligger över brytpunkten befaras minska sina arbetade timmar, ökar istället dessa. 22

7. Slutsatser Då syftet med denna uppsats var att analysera jobbskatteavdragets effekt på arbetsmarknaden, undersöks förändringar på den extensiva och den intensiva marginalen. Av mina resultat att döma finner jag att både den extensiva och den intensiva marginalen har påverkats, varav förändringen på den extensiva marginalen tycks vara större. Trots att detta inte kan statistiskt säkerställas, framgår även mönstret i litteratur inom området. Med andra ord har det relativa arbetskraftstalet ökat vilket är ekvivalent med teorin, varav utrikesfödda kvinnor och män samt in- och utrikesfödda unga står för den största ökningen. Dessa grupper har likaledes lägst initial andel i arbetskraften vilket skulle tala för en koppling där emellan, då mönstret som framgår i tabell 1 tyder på att ju lägre initial andel desto större förändring mellan åren. Förändringen på den intensiva marginalen går i sin tur både åt samma men också åt motsatt håll som teorin. Man kan urskilja en viss antydan till trenden att de grupper vars medelinkomst ligger under brytpunkten på 25 725 agerar i enlighet med teorin medan grupper över brytpunkten agerar åt motsatt håll. Det senare skulle tala för att den inkomsteffekt som väntas få en negativ effekt på arbetsutbudet för höginkomsttagare inte är alltför stark. Även om det ännu inte går att dra en slutgiltig slutsats i frågan tyder siffrorna på att jobbskatteavdragets utformning hittills passar Sverige väl. Huruvida förändringen på den extensiva respektive intensiva marginalen beror enbart på jobbskatteavdraget är något som emellertid inte kan tas för given. Korrelationen må finnas, men kausaliteten dem emellan går inte att garantera då det kan ha varit andra omständigheter som påverkat resultatet. Därtill kan det mycket väl vara alldeles för tidigt att analysera en effekt av detta slag, då jobbskatteavdraget först måste bli väl förankrat i individers medvetande innan de kan välja att ändra sitt arbetsutbud. Definitiv effekt kan därav dröja flera år innan den kan skådas, vilket skulle tala för att mina resultat snarare är en antydan än något annat. Slutligen kan konstateras att den främsta svagheten i denna uppsats härrör från den begränsade tillgången på relevant statistik samt möjligheten att kunna säkerställa mina resultat. Det hade dels varit en fördel att kunna gå tillbaka längre bakåt i tiden, men 23

framförallt hade det varit bra att få tillgång till individdata med möjligheten att göra en snävare uppdelning bland grupperna. Det är dock viktigt att påpeka att även om jag hade haft tillgång till data enligt ovan, skulle man ändå inte ha kunnat vara helt säker på att jobbskatteavdraget haft någon effekt. Naturligtvis skulle en utförligare data ha kunnat ge en bättre indikation på hur arbetsutbudet ändrats i och med jobbskatteavdragets införande, men att fastställa orsaken skulle ändå vara svårt då yttre omständigheter aldrig kan lämnas fullständigt oberörda. 7.1 Förslag till framtida forskning Först och främst tror jag det är nödvändigt vid framtida forskning att få tillgång till individdata med möjligheten att klassificera grupper mer avgränsat från varandra, till exempel genom att göra större skillnader på grupper inom olika inkomstintervall. Därpå ser jag att det är framförallt två aspekter som vore intressanta att forska närmare kring. Den första är sambandet som jag ser mellan initial andel i arbetskraften samt den procentuella ökningen av arbetskraften under åren. Ifall detta visar sig vara mer än en tillfällig skulle det likaså tyda på att reformens utformning med höga marginalskattevinster när man går från arbetsfri inkomst till arbetsinkomst fungerar bra som drivkraft. Den andra aspekten vilket även vore intressant ur ett bredare perspektiv är ifall utformningen som tillämpats på reformen är bättre är sämre än ett avdrag med EITC:s karaktär. Troligast är att utformningen är beroende på vilket land det gäller, och att ingen utformning är universellt optimal. För att undersöka detta närmare tror jag att man skulle behöva ta fram arbetsutbudselasticiteten för olika grupper i de länder där utformningen på systemet skiljer sig åt. För de länder där höginkomsttagares arbetsutbudselasticitet är tämligen hög, bör ett system av EITC:s karaktär vara mer fördelaktig, samt vice versa. Att mina resultat med en inte alltför stark inkomsteffekt för höginkomsttagare i Sverige skulle tyda på en låg elasticitet för denna grupp kan dock inte tas som given även om det ger en vink i den riktningen. 24

8.1 Tryckt litteratur samt rapporter 8. Litteraturförteckning Borjas, Labor economics (5th edi), Mcgraw-Hill, New York Björklund, Edin m.fl. (2206), Arbetsmarknaden (3e upplagan), SNS förlag, Talinn SNS Konjunkturrådets rapport 2008, Vägar till full sysselsättning Finnes på: http://www.sns.se/document/kr2008.pdf Finansdepartementet, Ett förstärkt jobbskatteavdrag, juni 2007 Finnes på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/48/95/1cd1a7d2.pdf Regeringen, Regeringens proposition 2006/07:1 Finnes på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/48/95/1cd1a7d2.pdf IFAU, Remissvar Ett förstärkt jobbskatteavdrag, (2007-08-16) Finnes på: http://www.ifau.se/templates/pagereferral.aspx?id=10800 8.2 Elektroniska källor SCB: Befolkningsframskrivningar http://www.scb.se/pages/tableandchart 273432.aspx SCB: Kommunalskatterna 2007 http://www.scb.se/pages/pressrelease 186593.aspx SCB: Prisbasbelopp för 2007 http://www.scb.se/pages/pressrelease 174571.aspx SCB: Befolkningen 15-74 år (AKU) efter arbetskraftstillhörighet, inrikes -/utrikes född, kön och ålder. År 2005-2008 http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produkt.asp?produktid=am0401 SCB: Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrkesgrupp, kön, utbildningsnivå, tid och tabelluppgift. 25

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produkt.asp?produktid=am0110 SCB: Medelarbetstid per vecka för sysselsatta 15-74 år (AKU) efter utbildningsnivå och kön. År 2005-2008 http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produkt.asp?produktid=am0401 SO: Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen, (2007-01-01) http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16330333131597 Vår Ekonomi, Arbetsmarknaden och arbetslösheten, http://www.varekonomi.se/102-109.pdf LO, Jobbskatteavdraget Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna? http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/281d7c987d1b4ad6c12574b10034065e/$fi le/jobbskatteavdraget.pdf Imbens/Wooldridge föreläsningsanteckningar 2007 http://nber15.nber.org/wne/wnenotes.pdf 26

Bilaga 1 8. Bilagor För att få fram medelarbetstid per vecka har antal faktisk arbetad tid per vecka för anställda dividerats med antal anställda för respektive sektor. Antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) per vecka för personer 15-74 år (AKU), miljoner efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden, sektor, kön och tid 2005 2006 2007 anställda, totalt statlig män 3,9 3,9 4 kvinnor 3,3 3,4 3,4 kommunal män 7,1 7,4 7,2 kvinnor 22,4 22,4 23 privat män 50,7 51,5 53,5 kvinnor 25,2 25,9 27,1 Anställda totalt 15-74 år (AKU), 1 000-tal efter sektor, kön, ålder och tid 2005 2006 2007 Statlig män totalt 15-74 år 124,4 124 125,7 kvinnor totalt 15-74 år 118 121,6 118,3 kommunal män totalt 15-74 år 230,7 239,9 234,1 kvinnor totalt 15-74 år 867 864,3 872,5 Privat män totalt 15-74 år 1561,2 1590 1643,5 kvinnor totalt 15-74 år 948,8 976,6 1014,6 27