Åtgärder för att utveckla Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa

Åtgärder för att utveckla Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa Gäller för perioden 2012-2015 1

Detta dokument är kopplat till Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 som antogs av Landstingsstyrelsen i april 2011. Dokumentet innehåller åtgärder för att utveckla Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa för perioden 2012-2015. Innehåll Åtgärder för 2012-2015 3 Översikt mål, målområden och inriktning för perioden 2012-2015 4 Övergripande mål 5 Sexuellt välbefinnande 6 Reproduktiv hälsa 7 Sexuell ohälsa 7 Uppföljning och genomförande 8 Indikatorer för uppföljning 8 Att gå från ord till handling 9 Bilaga - Uppföljning av 2002 års handlingsplan för sexualitet och hälsa 11 Arbetsgrupp för genomförande av uppdraget Ann-Sofi Almkvist, Samordnande barnmorska Karin Boyer, Kvinnokliniken, Nyköping Birgitta Erlandsdotter, Ungdomsmottagningen Nyköping (NUM) Lena Halonen, Ungdomsmottagningen Vingåker Inger Svensson, Samordnare sexualitet och hälsa Christina Von Feilitzen, Kvinnokliniken Katrineholm med tillhörande SESAM-mottagning Monica Pärus, Folkhälsocentrum har samordnat gruppens arbete. Kopplat till arbetet har det funnits två styrgrupper, dels Länsgruppen för sexualitet och hälsa och dels Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen (fram till 2010-12-31) som utgjort politisk styrgrupp. 2

Åtgärder för 2012-2015 För perioden 2011-2015 har landstingsstyrelsen lagt fast ett övergripande mål och tre målområden för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa. Varje målområde har sedan specifika inriktningar som ska vara vägledande för verksamheternas arbete inom området, se översikten på sidan 4. I detta dokument finns åtgärder som syftar till att utveckla landstingets arbete med sexualitet och hälsa under åren 2012-2015. Åtgärderna ska medverka till att förverkliga landstingets övergripande mål om att skapa likvärdiga förutsättningar för sörmlänningarna att utveckla en trygg och säker sexualitet. Åtgärderna omfattar även de privata vårdgivare som utför tjänster till landstinget. Åtgärderna inriktas på att påverka normer, värderingar, kunskap, attityder och beteenden inom området samt att få likvärdighet i länet avseende kvalité och innehåll i vårt arbete med sexualitet och hälsa. Andra viktiga delar handlar om att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt att förbättra tillgängligheten till hälsooch sjukvården. En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Åtgärderna omfattar: Utbildningsinsatser Förbättrad tillgänglighet Utveckla metoder, arbetssätt och rutiner Utveckla samverkan Förstärkning av personella resurser Indikatorer för uppföljning Åtgärderna tar sin utgångspunkt i den problembild som finns inom området och baserar sig på aktuella kunskapssammanställningar, forskning, nationella styrdokument samt rådande förhållanden i Landstinget Sörmland. 3

Översikt mål, målområden och inriktning för perioden 2012-2015 Övergripande mål: Landstinget ska arbeta för att människor i Sörmland ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en trygg och säker sexualitet Målområde 1 Sexuellt välbefinnande Mål: Landstinget ska arbeta för att utveckla och stärka människors sexualitet som friskfaktor och resurs för hälsan. Inriktning 2012-2015 är att: 1.1 De hälsofrämjande och förebyggande perspektiven förtydligas och utvecklas i landstingets arbete med sexualitet och hälsa. 1.2 Andelen ungdomar och unga vuxna (15-29 år) som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner ökar. 1.3 Väntetiden för att få tillgång till preventivmedel ska inte överstiga 2 veckor. 1.4 Frågor som rör sexualitet tas upp i mötet med patienten. 1.5 Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om heteronormens innebörd. 1.6 Landstingets personal har kompetens och kunskap för att på ett respektfullt sätt bemöta patienter/brukare oavsett kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, religion eller etnicitet 1.7 SESAM-mottagningarna och Ungdomsmottagningarna når målgrupper som idag är underrepresenterade i verksamheten (viktiga målgrupper är killar, HBTpersoner, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning.) 1.8 Utveckla landstingets samverkan med olika aktörer i länet, viktiga aktörer är skolor, kommuner och frivillig organisationer m.fl. Målområde 2 Reproduktiv hälsa Mål: Landstinget ska underlätta för människor att göra egna val gällande sitt föräldraskap och minska antalet oönskade graviditeter. Inriktning 2012-2015 är att: 2.1 Landstingets personal har kompetens och kunskap för att på ett respektfullt sätt bemöta patienter/brukare i frågor rörande familjebildning och föräldraskap oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, religion eller etnicitet. 2.2 Antalet oönskade graviditeter ska minska. Sörmlands nivåer ska inte överstiga den nationella nivån. 2.3 Antalet upprepade aborter ska minska. Sörmlands nivåer ska inte överstiga den nationella nivån. Målområde 3 Sexuell ohälsa Mål: Landstinget ska arbeta för att minska negativa konsekvenser av sexualiteten. Inriktning 2012-2015 är att: 3.1 Minska förekomsten av sexuellt överförbara infektioner. Sörmlands nivåer ska inte överstiga den nationella nivån. 3.2 Landstingets personal har kompetens och kunskap för att kunna identifiera, bemöta och stödja patienter/brukare som utsatts för sexuella övergrepp, tvång eller våld. 4

Övergripande mål Landstinget ska arbeta för att människor i Sörmland ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en trygg och säker sexualitet Åtgärder för målet 1) Resurser och samordning 1.1) Inrättande av en MÖL-mödrahälsovårdsöverläkare i Landstinget Sörmland 1.2) Utökad tjänst för samordnare för sexualitet och hälsa från 50% till 100 % 1.3) Utökad tjänst för samordnande barnmorska från 80% till 100% 1.4) Inrättande av en Central mödrahälsovårdsfunktion som samlar funktionerna och uppdragen för mödrahälsovårdsöverläkare, samordnande barnmorska och samordnare för sexualitet och hälsa 2) Ungdomsmottagningarna 2.1) Anpassa ungdomsmottagningarnas verksamhet till att innefatta åldersgrupperna 13-23 år för både flickor och pojkar. 2.2) Under 2012 se över Ungdomsmottagningars resurser och bemanning i relation till fastlagda normer för likvärdighet och kvalité. 1 2.3) KUMO - Kvalitetssäkring av Ungdomsmottagningarnas organisering ska genomföras var tredje år i syfte att följa utvecklingen av verksamheten samt kartlägga förutsättningar, organisering och bemanning på Ungdomsmottagningarna. 2.4) Den länsgemensamma mallen för verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen som finns för Ungdomsmottagningen ska användas årligen och rapporteras till berörda chefer och politiska nämnder.. 3) SESAM-mottagningarna 3.1) Under 2012 göra en översyn av SESAM-mottagningarnas resurser och bemanning i länet utifrån befintligt befolkningsunderlag. 3.2) Under 2012 utreda hur venereologisk kompetens ska säkerställas på länets tre SESAMmottagningar. 3.3) Upprätta en samverkansgrupp för de tre SESAM-mottagningarna ska det som träffas årligen för att säkerställa likvärdighet i kvalité och innehåll för länets invånare. Sammankallande är samordnare för sexualitet och hälsa. 1 Normer i enlighet med Föreningen för Ungdomsmottagningar miniminivå, samt avtal och beskrivning av verksamheternas arbete med sexualitet och hälsa i Landstinget Sörmland. 5

Sexuellt välbefinnande Landstinget ska arbeta för att utveckla och stärka människors sexualitet som friskfaktor och resurs för hälsan Åtgärder för målområdet 4) Tillgänglighet 4.1) Införa drop-in på alla SESAM-mottagningar och Ungdomsmottagningar. 4.2 ) Förenkla förnyelsen av recept. 4.3) Öka tillgängligheten med mail-kontakter och gör e-bokning mer känd i länet. 4.4) Kartlägga i vilken utsträckning SESAM-mottagningarna och Ungdomsmottagningarna når sina målgrupper och utifrån detta utveckla strategier för att bättre nå underrepresenterade grupper. 5) Metoder och arbetssätt 5.1) Utveckla hälsosamtalen för nyanlända flyktingar till att även omfatta frågor som rör sexualitet och hälsa och dess koppling till mänskliga rättigheter 5.2) Använd PLISSIT-modellen 2 enligt tidigare beslut och tillämpa korta motiverande samtal i patientmöte. 5.3) En fråga om sexualitet och samlevnad ska ingå i landstingets frågeformulär Frågor om din hälsa eller på annat sätt ingå som en del i patientmötet. 6) Kompetens 6.1) Samtliga politiker, chefer och medarbetare erbjuds utbildning om heteronormen och HBTkompetens, i enlighet med Landstingets HBT-policy. 6.2) HBT-kompetens motsvarande det som innefattas i en HBT-certifiering ska finnas på SESAMmottagningar, Ungdomsmottagningar, Barnmorskemottagningar, Förlossning/BB och Gynmottagning. 6.3) Personal som arbetar med habilitering, rehabilitering och hjälpmedel ska få ökad kunskap inom området sexualitet och hälsa i syfte att kunna utveckla sitt arbete med sexualitet och hälsa för personer med funktionsnedsättning. 6.4) Landstingets arbete med mänskliga rättigheter ska även innefatta området sexualitet och att personalen får ökad kunskap om diskrimineringslagens innebörd. 7) Stöd och samverkan 7.1) Ungdomsmottagningarna ska erbjuda stöd till skolorna i länet inom området sexualitet och hälsa. 7.2) Sexualitet och hälsa ska, när det är relevant, beaktas i de samverkansgrupper som finns mellan landsting och kommun. 2 PLISSIT- är en samtalsmodell som beskriver fyra nivåer för frågor som rör sex och samlevnad samt omhändertagande av sexuella problem. 6

7.3) Landstingets verksamheter ska vid behov samverka och utgöra stöd för lokala aktörer inom området sexualitet och hälsa, exempelvis. Svenska för invandrare (SFI), frivilligorganisationer, kommuner m.fl. Reproduktiv hälsa Landstinget ska underlätta för människor att göra egna val gällande sitt föräldraskap och minska antalet oönskade graviditeter. Åtgärder för målområdet 8) Rutiner och arbetssätt 8.1) Utveckla och förbättra arbetsmetoder och rutiner för arbetet med preventivmedelsrådgivning vid Ungdomsmottagningar, Sesammottagningar, Förlossning/BB, Gynmottagningar och Barnmorskemottagningar. 8.2) Uppmärksamma mannens roll, behov och ansvar i det förebyggande arbetet med oönskade graviditeter och reaborter bl.a. genom att aktivt erbjuda partnern uppföljande samtal, på samma sätt som kvinnan. Sexuell ohälsa Landstinget ska arbeta för att minska negativa konsekvenser av sexualiteten Åtgärder för målområdet 9) Tillgänglighet 9.1) Förbättra tillgängligheten till testning, provtagning och behandling av sexuellt överförbara infektioner och HIV vid vårdcentraler, Barnmorskemottagningar, Ungdomsmottagningar och SESAM-mottagningar. 10) Metoder och arbetssätt 10.1) I enlighet med vårdprogram för våld i nära relationer skall verksamhetsanpassade rutiner tas fram. 7

Uppföljning och genomförande Ansvariga funktioner som utses för genomförande av åtgärderna har ansvar för att initiera och följa genomförandet av åtgärdsförslagen under perioden 2012-2015. Även Länsgruppen för sexualitet och hälsa har tillsammans med samordnare för sexualitet och hälsa en roll i att bevaka och följa utvecklingen av dessa åtgärder. Indikatorer för uppföljning För att följa utvecklingen inom området sexualitet och hälsa ska nedanstående mått/indikatorer följas. Målområde 1 sexuellt välbefinnande Antal som besökt ungdomsmottagningarna under året uppdelat på kommun, kön och åldersgrupper. Antal som besökt SESAM-mottagningarna under året uppdelat på kön, ålder och kommun (om möjligt) Antal UM som erbjuder stöd till skolornas sex- och samlevnadsundervisning Antal UM som tar emot studiebesök från skolorna Länsgruppen har genomfört en årlig träff för dialog och erfarenhetsutbyte med aktörer i länet inom området sexualitet och hälsa Alla vårdcentraler kan erbjuda testning av STI och HIV. Antal Ungdomsmottagningar, Sesammottagningar, Barnmorskemottagningar och Gyn-mottagningar som är HBT-certifierade eller besitter motsvarande kompetens Målområde 2 reproduktiv hälsa Födslar och aborttal 1. Antalet födda och antalet aborter (per 1000 kvinnor) år för länet och riket. 2. Antalet födda och antalet aborter (per 10000 kvinnor) bland tonåringar (-19 år) för länet och riket 3. Antal aborter (per 1000 kvinnor) efter ålder och hemkommun Målområde 3- sexuell ohälsa Klamydia 1. Antal prov tagna 15-19 år, 20-24 år och 25 år-över per 1000 invånare i respektive ålder, kön och kommun. 2. Antal nyanmälda fall 15-19 år, 20-24 år och 25 år och över per 1000 invånare i respektive ålder, kön och kommun. 3. Finns rutiner för att upptäcka, stödja och bemöta patienter/klienter som blivit utsatt för våld, sexuella övergrepp eller liknande? Ja/Nej 8

Sammanställning av statistik och att följa upp arbetet med sexualitet och hälsa Samordnare för sexualitet och hälsa har i uppdrag att följa upp och sammanställa befintliga data inom området sexualitet och hälsa. Den epidemiologiska bevakningen inom området sexualitet och hälsa genomförs i samarbete med FoU-centrum och Folkhälsocentrum. Resultaten ska analyseras i samråd med Länsgruppen för sexualitet och hälsa. Följande mottagare ska också få del av sammanställningen, i sin helhet eller av för mottagaren relevanta delar. Landstingsstyrelsen årligen Landstingsdirektören, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (Hälso- och sjukvårdschef + divisionschefer m.fl.) - årligen Förvaltningschefer vid behov Länssjukvårdsnämnden, primärvårdsnämnden samt nämnden för habilitering och hjälpmedel vid behov Verksamhetsansvariga vid behov Avtalsgruppen för Ungdomsmottagningar Via verksamhetsberättelse från UM samt inom andra relevanta områden som rör verksamheten och dess målgrupper årligen eller vid behov. Att gå från ord till handling Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och personal i Landstinget Sörmland har på olika vis ansvar för att medverka i arbetet inom området sexualitet och hälsa. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige och ansvariga nämnder/motsvarande ansvarar för att: Tilldela resurser. Efterfråga resultat Följa upp arbetet Hälsoval tilldelar resurser inom primärvården. Chefer ansvarar för att: Informera om mål och inriktning för landstingets arbete inom området sexualitet och hälsa Bryta ner målen till verksamhetsspecifika uppdrag som formuleras i verksamhetskontrakt eller motsvarande. Vid behov ta fram handlingsplaner/rutiner Ge utrymme för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kopplat till sexualitet och hälsa. Personalen får den utbildning/kompetens som behövs för att kunna medverka till att nå upp till målen. Personalen ansvarar för att: Arbeta för att i verksamheten utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kopplat till sexualitet och hälsa. Medverka i att bryta ner målen till verksamhetsspecifika mål och uppdrag. Läs mer om landstingets arbete med sexualitet och hälsa i: 9

Kunskapsunderlag och beskrivning av verksamheternas arbete med sexualitet och hälsa i Landstinget Sörmland. 10

Bilaga - Uppföljning av 2002 års handlingsplan för sexualitet och hälsa När handlingsplan för sexualitet och hälsa antogs 2002 fastställdes mål, effektmål och ett antal åtgärder för att utveckla landstingets arbete inom området Nedan följer en genomgång av vad som hänt kopplat till effektmål och åtgärder. Effektmål i handlingsplan 2002 Antalet män som besöker SESAMmottagningar och ungdomsmottagningar ska öka. Antalet aborter ska minska i länet. Aborttalet i Sörmland ska inte överstiga den nationella nivån samt ska ses i förhållande till antalet födda barn. Särskild målgrupp är kvinnor och män upp till 30 år. Användningen av preventivmedel ska öka, bl. a genom att försäljningsstatistik ska följas. Klamydiaincidensen i länet ska minska. Antalet positiva provsvar ska ställas mot antalet tagna prov per kommun. Särskild målgrupp är kvinnor och män i åldrarna 13-24 år. Åtgärder från handlingsplan 2002 Länsgrupp för sexualitet och hälsa bildades 2002 med uppdraget att bevaka att handlingsplanens åtgärder genomförs, fungera som remissinstans för strategiska frågor kring sexualitet, STI och reproduktiv hälsa. I uppdraget ligger också att bidra till utveckling av länets arbete inom området samt synliggöra, lyfta fram och problematisera frågor om sexualitet och hälsa inom och utom organisationen Kvalitetssäkring av länets ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna ska ha likvärdiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet Kommentar och nuläge. Antalet män som besöker ungdomsmottagningarna har ökat sedan 2002 även om det är en långsam ökning. Dock ligger besöksfrekvensen fortfarande långt efter antalet tjejer som besöker dessa mottagningar. Liv & Hälsa ung visar på att det finns ganska stora skillnader i besöksfrekvens mellan flickor och pojkar. Antalet aborter i Sörmland har under de senaste åren ökat och nådde en topp under 2007, då det låg då ungefär i nivå med 1988 års antal aborter. Den totala andelen aborter över tid har ökat, men bland tonåringar har den nedåtgående trenden fortsatt. Bland tonåringarna minskade aborttalet till 21,3 aborter per 1 000 kvinnor 2010 jämfört med 22,9 aborter per 1000 kvinnor 2009. Bland tonåringar var aborttalet högst i Stockholms kommun, Södermanlands län och på Gotland. Statistik har följts inom området men är inte alltid tydligt vem som är mottagare och hur statistiken ska användas. Klamydia har ökat i Sörmland och i hela landet i stort sedan 2002, med en topp under 2007. De senaste årens klamydiastatistik visar dock på en på nedgående trend även om andel fall fortfarande är på en hög nivå. Bland unga i Sörmland följer man de nationella trender som finns med en topp på 2007 för att sedan komma ner närmare 2004 års siffror. Det finns stora skillnader mellan könen när det gäller antalet klamydiafall minst förekommande är det för yngre pojkar, 15-19 år. Kommentar och nuläge Länsgruppen har bevakat och följt utvecklingen av handlingsplanen och medverkat till att flera av åtgärdsförslagen har genomförts. Vidare har man fungerat som remissinstans, genomfört utbildningsdagar samt bevakat och reagerat på förhållanden inom området genom artiklar, samverkat med olika aktörer inom och utanför landstinget. Alla kommuner har idag en ungdomsmottagning och det finns påskrivna avtal mellan landsting och kommun som reglerar innehåll och resurser. 2005/2006 gjordes en viss resurstilldelning till länets ungdomsmottagningar utifrån identifierade brister vilket inneburit en viss resursförstärkning till vissa ungdomsmottagningar. Verktyget - KUMO kvalitetssäkring av Ungdomsmottagningar visar på att det fortfarande inte är helt likvärdigt i länet när det gäller resurser och bemanning. 11

Lokala Sesammottagningar inrättas i Katrineholm och Nyköping Förbättrad smittspårning Innebär att SESAM-mottagningarna smittspårar, det finns utsedd smittspårare som sköter smittspårningen på uppdrag av behandlande läkare. Ungdomsmottagningarna smittspårar som i dag. Smittspårning inom primärvården centraliseras enligt den modell som används i Värmland: barnmorskor på mvc eller sjuksköterska eller kurator på vc sköter smittspårningen på uppdrag av behandlande läkare. I kommuner med enbart en vårdcentral blir det naturligt att en person med ersättare kan klara den här uppgiften. Central Sesamfunktion (Nuvarande titel: Samordnare för sexualitet och hälsa) Tjänsten inrättades 2002 och har bl.a. inneburit att arbeta med fortbildning av landstingets personal i handlingsplanens ämnesområden. Funktionen har även fungerat som utförare av åtgärder från Länsgruppen för sexualitet och hälsa samt sammanställning av statistik och uppföljning av handlingsplanens effektmål. Subventionerade preventivmedel till ungdom upp till 23 år ska gälla för preventivmedel som p-spruta, pessar eller hormonspiral. Kondom vid rådgivningstillfällen ska vara gratis. Olika ansvarsområden i Landstinget Sörmland PLISSIT-modellen Alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården ska ha en viss kompetens i ämnet och kännedom om sin roll i PLISSIT-modellen Nivå 1 alla i hälso- och sjukvården Nivå 1-3 ungdomsmottagningar och SESAM-mottagningar Nivå 4 barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin i samverkan med SESAM-mottagningar och ungdomsmottagningar. Hösten 2009 öppnades Sesammottagningen i Katrineholm, och mars 2010 i Nyköping. Smittspårningsarbetet har utvecklats under perioden. På Sesammottagningen i Eskilstuna finns en utsedd smittspårare. På Ungdomsmottagningarna är det flera olika yrkeskategorier som smittspårar. Smittspårning inom primärvården har centraliserats till barnmorskor på Barnmorskemottagning eller till sjuksköterska/kurator på VC men fortfarande gör vissa läkare smittspårning själva. Funktionen har funnits på en halvtidstjänst och arbetar i stort i enlighet med handlingsplanens intentioner. Det har dock varit svårt att hinna arbeta med alla de delar som uppdraget innebär inom ramen för en halvtid. Arbetsuppgifterna har inneburit; hantering av statsbidrag, ansökningar, att samverka med olika aktörer i länet och nationellt, landstingets representant i Adlonnätverket, samordnat utbildningsinsatser, utförare av arbetsuppgifter kopplat till Länsgruppen och statistiksammanställningar m.m. Beslut om subvention för preventivmedel till och med det år man fyller 24 år har antagits av landstingsfullmäktige under 2010. Kondom vid rådgivningstillfällena är gratis vid Ungdomsmottagningarna samt vid Barnmorske, gyn och Sesammottagningar. En utbildningssatsning skedde 2003/04 för alla första linjechefer inom hälso-och sjukvården om PLISSIT nivå 1. Något stort genomslag har dock inte PLISSIT gjort i organisationen. Arbetsgruppens bedömning är dock att detta är något som behöver göras mer kontinuerligt för att få ett bättre genomslag. 12