UPPTÄCK SVERIGE L A N D S K A P E T V Ä R M L A N D

Relevanta dokument
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL UPPTÄCK SVERIGE - LANDSDELARNA

UPPTÄCK SVERIGE L A N D S K A P E T V Ä R M L A N D

L A N D S K A P E T V Ä R M L A N D

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Fall LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Fall LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL UPPTÄCK SVERIGE - LANDSDELARNA

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Förslag den 25 september Geografi

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Upptäck Sverige Lgr 11

Svensk FOLKTRO Hösten

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Geografi åk 7. Lycka till!

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Lokal studieplan för Samhällsorientering

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Samhällsorienterande ämnen

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Röda tråden. SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Kursplanen i ämnet geografi

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

GEOGRAFI, 7A v

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Av: David Örbring, lärare i geografi. Geografens testamente. Lärarhandledning

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Regionalgeografi. Världen i regioner

Sveriges natur och naturtillgångar Övningar till kapitel 5

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Analys och reflektion

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

Liv och miljö Lärarmaterial

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Transkript:

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE L A N D S K A P E T V Ä R M L A N D

TÄNKET BAKOM F ÖRORD TILL LÄRARHANDLEDNINGEN Vår ambition är att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi är övertygade om att mediet film tillsammans med studiematerialet stödjer fler inlärningsstilar och därmed ökar elevens möjlighet till bättre resultat. Studiematerialet till UPPTÄCK SVERIGE är kopplat till Lgr 11 för att möta läroplanens olika kunskapskrav, krav på arbetssätt och arbetsformer med material för både lärarledd och elevaktiv undervisning. Syftet med det rikliga studiematerialet är att ge dig som lärare olika verktyg att använda i din undervisning om Sverige. Du ska kunna välja det material som passar din undervisning och dina elever. Du som lärare känner dina elever och vet bäst vad de behöver för att nå målen. Du kan välja att använda digitalt material till interaktiva skrivtavlor eller att skriva ut materialet på papper. En del material ingår i grundpaketet och annat material ingår i pluspaket. Grunden i studiematerialet är filmerna som används både som inspiration och kunskapskälla. Eleven ska kunna använda filmen, individuellt eller i grupp, och hitta fakta där likväl som i någon annan källa. För att underlätta faktasökandet och lättare kunna dra slutsatser så är alla landskapsfilmerna indelade i kapitel. Filmen finns i textad version som ytterligare stöd för eleven. STUDIEMATERIALET FILMERNA är producerade enligt Lgr 11. De är indelade i kapitel såsom platser, historia, natur och näringar för att eleven lättare ska kunna ta till sig och jämföra fakta. ARBETSBLADET (bilaga) används direkt i anslutning till filmvisningen. Den innehåller ord att förklara, något att fokusera på under filmen samt frågor att prata om efter filmen. Innehållet är kopplat direkt till filmen men också till Lgr 11. JÄMFÖRELSETABELLEN används för att vägleda eleven att upptäcka likheter och skillnader mellan olika delar av vårt land och utifrån denna strukturerade fakta lära sig att dra slutsatser. FRÅGORNA finns i TVÅ olika nivåer. Du som lärare väljer ut frågor som passar dina elever. Frågorna är kopplade till centralt innehåll i Lgr 11. BASFRÅGOR möter läroplanens grundläggande kunskapskrav i Geografi för målgruppen. FÖRDJUPNINGSFRÅGOR kräver mer av eleven. Här är det meningen att eleven lär sig att använda olika källor för sitt kunskapande. Här finns också komplexa frågor så att eleven kan träna på att utveckla resonemang som krävs för läroplanens högre kunskapskrav. KARTORNA (bilaga) finns som pdf. De visar naturtyper, tätorter, vatten, vägar, järnvägar och angränsande landskap. Landskapet finns också som blindkarta. Det ingår 2 kartor i grundpaketet. KREATIVA UPPDRAG är en idébank som ska stimulera eleven till att lära sig mer om Sverige genom att skapa. Här finns uppdrag där eleven skapar texter, bilder, digitala berättelser och filmer. PLUSPAKETET DIGITALA RESURSER finns i tre separata delar i pluspaketet. KARTOR som kan visas och skrivas ut i olika lager, modell för TANKEKARTA samt en mall för ANTECKNINGAR i kapitel. Materialet används med fördel till interaktiva skrivtavlor men kan också skrivas ut på papper. 2

M Å L D OKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Innehåll i årskurs 1-3 samhällsorienterade ämnen Förutsättningar i naturen för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Yrken och verksamheter i närområdet. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Innehåll i årskurs 4-6 geografi De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Innehåll i årskurs 4-6 historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Innehåll i årskurs 4-6 svenska Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. 3

BASFRÅGOR - F I L MSERIEN UPPTÄCK SVERIGE Vilka landskap angränsar landskapet till? I vilken del av Sverige ligger landskapet? Hur stort är landskapet? Vad är typiskt för landskapet? Vilket län tillhör landskapet? Vilka tre landsdelar finns i Sverige? Hur många landskap finns det i Sverige? Vilken är landskapets landskapsblomma? Vilket är landskapets landskapsdjur? Vilka naturtyper finns i landskapet? Vilka är landskapets stora naturresurser? Vilka spår från istiden finns i landskapet? Vilka vilda djur är vanliga i landskapet? Hur stor är landskapets årsnederbörd? Vilken är landskapets årstemperatur? Vilken vegetation är vanlig i landskapet? Hur har människan förändrat naturlandskapet? Beskriv landskapets klimat på sommaren och på vintern. 4

BASFRÅGOR - F I L MSERIEN UPPTÄCK SVERIGE Vilka stora tätorter har landskapet? Vilken är den största tätorten? Vilka berg och höjder finns i landskapet? Vilka stora vattendrag rinner genom landskapet? Vilken sjö är störst? Vilka tätorter är viktiga i landskapet? Varför? Berätta om någon sevärdhet i landskapet. Vilka historiska fynd har upptäckts i landskapet? Vilka historiska personer från landskapet är viktiga? Varför? Vilka historiska händelser i landskapet känner du till? Under vilka historiska tidsåldrar skedde viktiga händelser för landskapet? Berätta något om en historisk byggnad och varför den är viktig. 5

BASFRÅGOR - F I L MSERIEN UPPTÄCK SVERIGE Vilka produkter tillverkas i landskapet? Hur används naturresurserna i tillverkningen? Vilka näringar är stora i landskapet? Vad exporteras från landskapet? Vilka näringar använder sig av högteknologi*? (*avancerad, komplicerad och ny teknik) Vilka exempel finns på entreprenörskap? Vilka arbeten är vanliga i landskapet? Vilka näringar är stora i Sverige? Ge exempel på hur näringar i landskapet satsar på miljön? Vilka vägar är de största i landskapet? Vart går de största järnvägarna? Vilka vattenvägar finns? Ge exempel på vad som transporteras genom landskapet. Vilka kommunikationssätt är vanliga i landskapet och i Sverige? 6

BASFRÅGOR - F I L M SERIEN UPPTÄCK SVERIGE Vad är typiskt för dialekterna i landskapet? Var i landskapet bor de flesta människorna? Varför är vissa områden tätbefolkade? Varför är en del områden glest befolkade? Ge exempel på några religiösa byggnader som finns i landskapet. Hur stor del av invånarna i landskapet har utländsk bakgrund? Vad kan man göra här som är typiskt för landskapet? Vilka framtidssatsningar görs i landskapet eller i länet som landskapet tillhör? Vilka satsningar görs för en bättre miljö? 7

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR - F I L M SERIEN UPPTÄCK SVERIGE Varför delas Sverige in i landskap? Varför delas Sverige in i 3 landsdelar? Varför delas Sverige in i län? Vad innebär landskapets läge för människorna som bor där? Jämför landskapets storlek med några andra landskap av Sverige. Vilka naturresurser är viktigast för landskapet? Vilka naturresurser är viktigast för Sverige? Vilken vegetation är typisk i Sverige? Varför finns det olika naturtyper i Sverige? Är landskapets årsnederbörd och årstemperatur större eller mindre än Sveriges? Vad påverkar landskapets klimat? Vad påverkar Sveriges klimat? Vilken klimattyp har vi i Sverige? Varför finns det olika årstider? Jämför landskapets natur med några andra landskap i andra delar av Sverige. Vilka likheter och skillnader upptäcker du? 8

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR - F I L M S E RIEN UPPTÄCK SVERIGE Varför har några landskap många tätorter? Vilken/vilka tätorter är viktiga för landskapet? Varför? Är landsbygden eller tätorterna viktigast för landskapet? Varför? Hur används landskapets vatten såsom sjöar, älvar och hav? Jämför ett par av landskapets tätorter med några andra tätorter i Sverige. Vilka likheter och skillnader finns? Vilka historiska fynd, byggnader och personer är viktiga för landskapet och Sverige? Varför? Vilka historiska händelser i landskapet har förändrat Sverige? Hur? Vilka historiska tidsperioder har varit viktigast för landskapet? Varför? Jämför landskapets historia med några andra landskap. Vilka likheter och skillnader ser du? Hur har ekonomin i Sverige förändrats de senaste hundra åren? 9

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR - FILMSERIEN UPPTÄCK SVERIGE Hur kommer det sig att vissa näringar är vanliga i landskapet? Vilket samband ser du mellan landskapets klimat och landskapets näringar? Inom vilken näring arbetar flest människor? Varför finns det många arbeten i vissa områden i Sverige och så få i andra? Vilket exempel på entreprenörskap* är viktigast för landskapet tror du? (*någon som startar, driver och utvecklar näringsverksamhet) Jämför landskapets näringar med andra landskap. Vilka likheter och skillnader ser du? Hur har Sveriges ekonomi ändrats de senaste hundra åren? Vad beror det på? Varför kan man säga att Sverige är ett rikt land idag? Vilka transportsätt i landskapet är miljövänliga? Jämför landskapets transporter med andra landskap. Vilka likheter och skillnader ser du? Vilka transporter och kommunikationssätt är vanligast i Sverige idag? Varför? 10

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR - FILMSERIEN UPPTÄCK SVERIGE Varför är vissa områden i landskapen mer tätbefolkade än andra? Jämför landskapets befolkningstäthet med några andra landskap i Sverige. Varför är befolkningstätheten så olika mellan vissa landskap i Sverige? Varför är några områden i Sverige mer mångkulturella än andra tror du? Varför är Sverige mycket mer mångkulturellt nu än för hundra år sedan, tror du? Hur har Sverige förändrats de senaste hundra åren när det gäller hur man bor och arbetar? Jämför landskapets levnadsvillkor med andra landskap. Vilka likheter och skillnader ser du? Hur kommer landskapet att förändras de närmsta åren, tror du? Jämför landskapets framtidssatsningar med andra landskap. Vilka likheter och skillnader ser du? Hur ser framtiden ut för Sverige? 11

A N T E C K N I NGAR - F I L MSERIEN UPPTÄ C K SVERIGE 12

A N T E C K N I NGAR - F I L MSERIEN UPPTÄ C K SVERIGE 13

JÄMFÖRELSETABEL L F I L M S ERIEN UPPTÄCK SVERIGE L A N D S K A P L A N D S K A P L A N D S K A P L A N D S K A P L A N D S K A P S T O R L E K I N V Å N A R A N T A L B E F O L K N I N G S T Ä T H E T L Ä G E I S V E R I G E L A N D S K A P S D J U R L A N D S K A P S V Ä X T S T Ö R S T A T Ä T O R T H Ö G S T A H Ö J D S T Ö R S T V A T T E N D R A G Å R S N E D E R B Ö R D Å R S T E M P E R A T U R V A N L I G A S T N A T U R T Y P S T Ö R S T N A T U R R E S U R S S T Ö R R E N Ä R I N G E N T R E P R E N Ö R S K A P S T Ö R S T A V Ä G H I S T O R I S K T F Y N D H I S T O R I S K B Y G G N A D H I S T O R I S K P E R S O N H I S T O R I S K H Ä N D E L S E S E V Ä R D H E T U N I K T A T T G Ö R A F R A M T I D S S A T S N I N G 14

KREATIVA UPPDRAG - F ILMSERIEN UPPTÄCK SVERIGE 1. Välj själv om du vill vara en kändis, en vanlig person eller kanske ett djur. Du bor i landskapet som berättar ett minne. Gör en digital berättelse med digitala bilder och din berättarröst. 2. Hur har landskapet har förändrats under 100 år? Sök fram gamla bilder på Internet och jämför olika delar såsom natur, näringar, platser och levnadsvillkor. 3. Välj ut en plats i närområdet. Det ska komma fram i reportaget varför platsen är speciell. Något har hänt här. En kompis är reporter och du filmar med exempelvis en digital kamera eller mobilen. 4. Du jobbar på en tidning och har fått uppdraget att göra en artikel om en miljösatsning i landskapet. 5. Ta reda på mer om landskapsdjuret och gör en liten plansch med texter du skrivit och bilder du ritat. 6. Gör ett kartkonstverk om landskapet med typiska landmärken! Måla kartan för hand och använd färger som du tycker passar in. 7. Ta reda på mer om landskapsväxten och gör en liten plansch med texter du skrivit och bilder du ritat. 8. Du jobbar på turistbyrå och ska göra en turistbroschyr som ska locka turister. Du får 1 A4-papper. Använd bägge sidorna och vik det 3-delat. 9. Hur tror du landskapet ser ut om 25 år? Välj ut något i landskapet, rita och berätta. 10. Cykla i landskapet i 10 dagar. Varje dag cyklar du 50 kilometer. Rita ut resan på en blindkarta och skriv några meningar om varje dag som en resedagbok. 11. Gör ett eget landskapskryss. Börja med landskapsnamnet lodrätt. 12. Du är hemma och ska ta dig till landskapets största tätort. Berätta hur du gör för att komma dit och vad det kostar att åka. Hur långt är det i mil? Hur många kilometer blir det? 13. Gör ett quiz, en frågesport, till dina klasskompisar. Svaren ska kunna hittas i landskapsfilmerna. 14. Välj ut 5 ställen du skulle vilja åka till i landskapet. Ta reda på mer om de 5 platserna. Hitta en bild till varje plats och skriv några rader om vad du skulle vilja göra när du kom dit. 15

V A N L I GA GEOGRAFI SKA ORD avverka hugga ner träd innanhav hav som hänger ihop med andra hav barrskog skog med barrträd; granar eller tallar invånare person som bor i ett visst område, t.ex. i en stad befolkning alla människor i ett område, t.ex. i ett landskap istid period en stor inlandsis täckte marken bergart vilken sorts berg det är jord finfördelad massa av lerkorn, småsten och sand berggrund det fasta lagret av sten under jordlagret jordbruk att sköta jorden till att odla växter blandskog skog med både barrträd och lövträd klimat vädret under lång tid med nederbörd och temperatur bruksskog skog som planteras, sköts om och senare avverkas klint brant bergvägg exportera sälja varor till andra länder klippor höga, branta bergshällar fjäll högt berg över gränsen där träd inte längre kan växa kvadratkilometer ett område med längden 1000 m och bredden 1000 m. folktäthet hur många som bor på en viss yta kollektivtrafik ett sätt att resa för flera människor samtidigt i t.ex. buss, tunnelbana, spårvagn eller tåg gruva plats under jord eller inne i berg där man bryter malm kommun Sverige är indelad i 290 delar som kallas kommuner som har ansvar för t.ex. skolor. Varje kommun brukar ha flera tätorter halvö område som går ut i hav eller sjö kulturlandskap natur som använts och förändrats av oss människor horst berg som trycks upp mellan två sprickor i berggrunden kust område där land möter hav huvudstad staden där landet styrs ifrån landskap område med viss natur högland områden som ligger högre än 200 meter över havsytan landskap historiskt namn på ett område i Sverige som var som egna länder förr höjdkurva linje på kartan som anger höjd över havet län område med flera kommuner, länsstyrelsen genomför riksdagens beslut i området industri ställe där man tillverkar saker av råvaror och naturresurser malm bergart som innehåller metaller inlandsis en stor is som täcker mer än 50000 kvadratmeter metaller material som finns i berget och som har glansig yta 16

V A N L I GA GEOGRAFI SKA ORD morän jordart med sten, grus och lera stålverk industri där stål tillverkas av järnmalm myr fuktig torvmark sund smalt vatten mellan två landområden naturkraft exempelvis vind, vågor och värme säd gräsväxter som används till foder och mat t.ex. vete och havre naturlandskap natur som människor inte ändrar temperatur hur varmt eller kallt det är naturreservat ett skyddat område där djur och växter inte får störas av människor timmer stammen från ett fullvuxet träd naturresurs något som finns i naturen som vi människor kan använda som t.ex. skog och vatten trädgräns den högsta höjd ett träd kan växa på naturtyp hur landskapet ser ut i ett område tätort ett samhälle med minst 200 personer nederbörd regn, snö och hagel udde liten halvö näringsliv industri och olika handel urskog orörd skog näringsrik jord innehåller ämnen som växter behöver vattendrag rinnande vatten i naturen såsom åar och älvar odla så eller plantera växter och skörda vik öppet vatten som går in i land med spetsig form odlingsmark mark man odlar på virke brädor och andra trävaror plantera sätta växter i jorden våtmark mark som för det mesta är fuktig eller blöt platå ett platt område som ligger högt väder vind, temperatur, sol och nederbörd under kort tid platåberg berg med platt område på toppen väderstreck riktning på karta eller i verkligheten rullstensås lång höjd av sten, grus och sand yta område som kan mätas i längd och bredd råvara något från naturen som man tillverkar saker av å mindre vattendrag skärgård många öar utanför en kust åker område man odlar växter på skörda plocka eller skära av nyttoväxter som t.ex. frukter eller spannmål årstider vinter, vår, sommar och höst slätt platt, öppet område som ligger lågt ås ett lågt och avlångt berg spannmål sädesväxter som t.ex. vete och havre återanvända använda saker fler gånger stad större tätort återvinna använda redan använt material i nya varor stål hård metall som tillverkas av järn älv större vattendrag 17

U P P T Ä C K S V E R I G E L A N D S K A P E T V Ä R M L A N D 18

19

ARBETSBLAD TILL FILM EN VÄRM LAND I LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄRMLAND ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR Ord att förklara före filmvisningen Dialekt / fridlysta / barrskog / hungersnöd / flottningsled pappersbruk / centralort / älvdelta / fastland / residensstad landshövding / pappersmassa / återvinningsmaterial ångturbiner / fjärrvärme / kafferosteri / Bergslagen stål- och verkstadsindustrin / spelmansstämma Att tänka på under filmvisningen Vad är unikt för landskapet? Hur har närheten till Norge och landskapet Dalarna påverkat Värmland? Varför ligger Karlstad just på den plats den ligger? Varför kallas skogen i norra Värmland för finnskogen? Vilka näringar i Värmland visar filmen? Hur kommer det sig att vissa näringar är vanliga i Värmland? Hur används naturresurserna i Värmlands industri? Vilka varor inom industrin exporteras, tror du? Att fundera på efter filmvisningen Vilken är Värmlands vanligaste naturtyp? Hur har människan förändrat naturlandskapet här? Berätta vad du vet om Värmlands landskapsdjur vargen? Ge exempel på olika transportmedel i filmen? Vad heter de stora vägarna som går genom landskapet? Var kommer vägarna ifrån och vart går de? Vilka stora sjöar har Värmland? Berätta vad du vet om Klarälven? Vad är Karlskoga bl a känt för? Vad vet du om Karlstad? Varför bor det så många människor på några platser i Värmland och färre i andra områden? Hur kommer det sig att Värmlands dialekter låter olika? Hur satsar man på hållbar utveckling enligt filmen? ARBETSBLAD TILL FILM EN VÄRM LAND I LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE 20