2 (7)
3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än de arbetslösa stod utanför arbetsmarknaden, var i utanförskap, och försörjdes av sjukförsäkringen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra bidragssystem. Med en borgerlig regering skulle utanförskapet brytas och fler komma i arbete. Nu har det gått sex år sedan regeringen tillträdde. Arbetslösheten är i dag högre än den var 2006. Sysselsättningsgraden är i stort sett densamma. Fler är långtidsarbetslösa. Av regeringens löften om brutet utanförskap har det mest blivit utförsäkringar. I den här rapporten uppmärksammar vi de effekter regeringens misslyckande med jobbpolitiken har fått för det ekonomiska försörjningsstödet i kommunerna. Allt fler arbetslösa försörjs i dag genom försörjningsstödet. Det tränger i sin tur undan resurser från andra angelägna uppgifter som kommunerna har ansvar för, som barnomsorg, äldreomsorg och skola. I början av 1990-talet drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris. Under flera år steg antalet hushåll som fick ekonomiskt försörjningsstöd. Det kulminerade 1996 då 387 220 hushåll fick ekonomiskt bistånd från försörjningsstödet. Därefter vände det och under de följande tio åren sjönk antalet biståndshushåll kontinuerligt år för år (med undantag för 2004). Botten nåddes 2007 då 211 605 hushåll fick försörjningsstöd någon gång under året. En så låg siffra har inte uppmätts sedan den tillgängliga statistiken börjar 1991. Därefter vänder trenden emellertid och antalet biståndshushåll ökar för första gången på mer än tio år märkbart. 2010 var det uppe på 247 210 hushåll, den högsta siffran sedan 2001.
4 (7) Diagram 1: Ekonomiskt bistånd. Antal biståndshushåll. 284400 274400 264400 254400 244400 234400 224400 214400 204400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Socialstyrelsen Det ökade antalet biståndshushåll har också lett till kraftigt ökande kostnader för försörjningsstödet i många kommuner. De var 2011 nästan 10,3 miljarder, mer än en miljard högre än år 2000. Diagrammet nedan visar hur kostnaderna för försörjningsstöd (exklusive introduktionsersättning till nyanlända) utvecklats under samma period. Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 10500000 10000000 9500000 9000000 8500000 8000000 7500000 7000000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Socialstyrelsen
5 (7) Den sjunde september presenterade Socialstyrelsen rapporten Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2011. Det är den andra årliga rapporten som går igenom de försörjningshinder som sökande angett för att få biståndet. Nedanstående tabell visar de vanligaste försörjningshindren. Tabell 1: De vanligaste förekommande försörjningshindren vuxna mottagare 2011 Försörjningshinder Antal Andel (procent) Arbetslös/ingen ersättning 67 357 25 Arbetslös/otillräcklig ersättning 34 551 13 Arbetslös/väntar ersättning 4 890 2 Arbetshinder/sociala skäl 28 159 11 Sjukskriven (alla skäl) 20 739 6 Flykting/anhörig i introduktion 15 103 6 Sjuk- el aktivitetsers. (alla skäl) 13 777 5 Arbetar deltid 9 160 4 Föräldraledig 9 094 3 Otillräcklig eller sen heltidslön 6 109 2 Språkhinder 16 716 6 Övriga eller okända hinder 38 594 14 SUMMA 264 249 97 (avrundningsfel) Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2011, Socialstyrelsen Som synes är det hela 40 procent, 106 798 personer, som på något sätt har angett arbetslöshet som försörjningshinder. De saknar ersättning (67 357 personer), har otillräcklig ersättning (34 551) eller väntar på utbetalning (4 890). Därutöver har 7 633 personer (tre procent) angett att de arbetar deltid och inte kan försörja sig på sin lön. Dessa måste betecknas som undersysselsatta (1 527 deltidsarbetande väntar på lön). Arbetslösa som saknar arbetslöshetsförsäkring är den enskilt största gruppen (25 procent). Det är mer än fyra gånger fler än de invandrare som får introduktionsersättning eller de personer som får sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension).
6 (7) Nästan hälften av de personer som fått ekonomiskt bistånd från kommunerna är arbetslösa. De är inte förhindrade eller oförmögna att arbeta. De har bara inte funnit en anställning. Försörjningsstödet, socialbidrag som man sade förr, är samhällets allra sista instans för den som inte kan försörja sig själv. Det är inte meningen att det ska vara en försörjning för personer som inte finner en anställning. Ändå är det så det används i dag. Regeringen har misslyckats med sin viktigaste uppgift, att skapa förutsättningar för arbete i Sverige. Det har lett till kraftigt ökade kostnader för försörjningsstödet. Att arbetsförmögna personer som skulle kunna bidra till sin egen och landets försörjning tvingas leva på försörjningsstöd är i naturligtvis främst en tragedi för den arbetssökande, men det innebär också att kommunerna tvingas lägga en växande del av våra skattepengar på ekonomiskt bistånd. Det är pengar som skulle ha kunnat användas i skolan eller äldreomsorgen. Kommunerna drabbas dubbelt av arbetslösheten, dels genom uteblivna skatteintäkter och dels genom ökade kostnader för försörjningsstödet. Välfärden tar stryk av regeringens jobbmisslyckande. Regeringen har i flera år valt ineffektiva åtgärder för att minska arbetslösheten. Den politiken har nått vägs ände. Sverige behöver en politik som skapar förutsättningar för jobb. Ordning och reda i statens finanser är grunden för en sådan politik. Därutöver behövs åtgärder för att få företag att starta och växa. Då kommer efterfrågan på arbetskraft att stiga. För att rusta de arbetslösa så att de kan ta de arbeten som växer fram så krävs framförallt utbildningsinsatser. Sverige behöver mer framtidsinriktade reformer så att fler kan känna friheten som kommer med att ha ett jobb.