NYA Oljegrödor. En titt in i kristallkulan. Institutionen för Växtförädling och Bioteknik VÄXTBIOTEKNIK

Relevanta dokument
Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

mat och öppna landskap

Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön.

Genmodifierade växter framtidens oljeråvaror. Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Att ersätta fossil olja med förnyelsebara råvaror är enligt Sten Stymne en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag.

Ansökan om att få bedriva fältförsök med genetiskt modifierad oljedådra

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Fältförsök med genetiskt modifierad oljekål

Genteknik som tar skruv

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

för svensk och nordisk marknad

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Räkna med vallen i växtföljden

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

SAMMANFATTNING - ansökan om utsättning av genetiskt modifierade högre växter (angiospermae och gymnospermae)

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Effekter av packning på avkastning

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Har vi råd att gå miste om GMO grödornas potential? eller Kan vi flytta biokemin från Stenugnsund till Varaslätten?

Konsumenterna och GMO

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara

Policy Brief Nummer 2013:2

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Fältförsök med genetiskt modifierad oljekål

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Slamtillförsel på åkermark

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

POM. Programmet för odlad mångfald

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Innehåll

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hur mycket jord behöver vi?

Av: Erik. Våga vägra kött

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Rapport från en populärvetenskaplig konferens 21 oktober 2009 Moderator: Annika Åhnberg. Genteknikens roll i ett förändrat klimat

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Raps. vår älskade gula växt

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor

Ecolan Agra ORGANIC

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

De skånska odlingssystemförsöken

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Hur ser marknaden ut inför skörd Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Den naturliga variationen av fettkomponenter i Lepidium campestre

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Värdet av honungsbins pollinering

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Transkript:

NYA Oljegrödor En titt in i kristallkulan Anders S. Carlsson Institutionen för Växtförädling och Bioteknik Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp VÄXTBIOTEKNIK Institutionen för Växtförädling och Bioteknik SLU Mariette Andersson Xueyuan Li Anders S. Carlsson Åsa Grimberg Rui Guan Ida Lager Sten Stymne Helle Turesson Jenny.lindberg-Yilmaz Li-Hua Zhu Per Hofvander + Många internationella kontakter 1

Disposition Utgångspunkt och Målsättning (För)nyade oljegrödor Oljekål, Oljedådra och Etiopisk Senap NYA oljegrödor Fältkrassing, Oljepotatis, Oljebeta, Oljegräs och Oljepoppel Samhällets mineraloljeberoende är ett stort hinder för en hållbar utveckling En begränsad resurs Med miljöproblem (global uppvärmning) På sikt måste vi hitta en ersättning för denna viktiga råvara. Växtolja har förutsättningar att vara en ersättning bl.a. genom sin molekylärt strukturella likhet med mineralolja. 2

Målsättning Att om 20 år ersätta 40% av den fossila oljan i kemiindustrin med växtoljor Industrin ställer stora krav på de råvarumolekyler som den behöver i sina olika produktionsprocesser! Vanlig växtolja - Krav: Bra för ett mindre antal industriella tillämpningar Optimera den kemiska strukturen på oljan för kemiindustrin Omvandling av vanlig växtolja genom avancerade industriella metoder Förädlade specialoljeväxter som producerar funktionella råvarumolekyler Åstadkomma en kraftig ökning (ca 3 ggr den nuvarande) av den totala växtoljeproduktionen i världen. Användningsområdet styr valet av oljegröda Livsmedel Foder Råvara för industrin Råvara för industrin Ex. Oljesyra Fettsyror med funktionella grupper Epoxy Hydroxy Konjugerad Mycket långa fettsyror Medellånga fettsyror Vaxestrar Universal oljor Specialolje-kvalitéer A B C D E F G H Olika Oljegrödor 3

Förnyade oljegrödor Oljekål (Crambe abyssinica) Pod + seed Seed - pod Avkastar upp till 1000 kg olja/ha 4

Oljekål eller Crambe (Crambe abyssinica) Fettsyrasammansättning (%) i crambeolja: Frösammansättning: Oljeinnehåll 33-39% i frö + skida Proteininnehåll 20% frö + skida (Presskakan innehåller 50-60% protein) Fröavkastning: Upp till 2500-3500 kg/ha Fatty Acid % of total 16:0 1.8 18:0 0.7 18:1 (oljesyra) 17.2 18:2 8.7 18:3 5.2 20:1 3.4 22:0 0.7 22:1 (erukasyra) 55-60% 24:0 0.7 C24:1 1.6 Others 2.5 Upp till 1200 kg olja/ha ICON Stort samarbetsprojekt över 5 år inom EU 7e ramprogram projekt - Industrial Crops producing added value Oils for Novel chemicals Koordineras från SLU, Alnarp och involverar 23 partners från Europa, Kanada, USA, Australien och Kina Mål med ICON: Utveckla olika typer av vaxestrar i industriella oljegrödor t.ex. Crambe http://icon.slu.se/icon/index.htm 5

Kaskelotvalen jagades för sin spermacetiolja, som består av vax estrar vilket användes som oöverträffat smörjmedel. Jojoba växten har fröolja (vax esterar) som liknar spermacetioljan Fettsyra Fettalkoho 6

Isbrytaren för GM-grödor i Europa Produktion of vaxestrar i industri-oljegrödor med genteknik ICON är nu inne på 5:te året och vi har vaxestrar i alla våra industriolje-plattformar i halter upp till 50% av fröoljan. Vax estrar Fältförsök med oljekål i Skåne i år 7

Vi har också utvecklat högoljesyra- och högeruka-crambe Oljesyra upp till 85% (dock ännu ej stabil) Erukasyra upp till 75% (jmf 55-60% i omodifierad crambe) Fältförsök med oljekål med 30% vaxestrar och 75% erukasyra i Skåne i år. Dessa grödor skulle med stor sannolikhet vara mycket lönsamma att odla och skulle ersätta avsevärda mängder fossil olja i kemiindustrin Om de inte vore GMO. 8

Etiopisk senap (Brassica carinata) Avkastar upp till 1200 kg olja/ha Oljedådra (Camelina sativa) Avkastar upp till 1000 kg olja/ha 9

NYA Oljegrödeplattformar Att kraftigt öka den totala växtoljeproduktionen Nya potentiella grödor Arter med en hög oljeupplagrande förmåga Olika upplagringsvävnad Frön, frukter, rotknölar, rötter eller andra organ Perenna Insådd/Samodling Fältkrassing (Lepidium campestre) Svensk art av Brassica (kål) familjen 10

Domesticering av Fältkrassing till en ny oljeväxt med genteknik (Lepidium campestre) God agronomisk växt Köldhärdig Hög fröskörd (5 ton/ha) Tvåårig Fältkrassing insådd i korn som fånggröda Sommar År 2 Skörd av fältkrassing med avkastning på upp till 5 ton/ha Våren År 1 Samtidig sådd av korn och fältkrassing Höst År 1 Skörd av korn 11

Fältkrassingen behöver optimeras med genteknik innan den kan bli en gröda Frödråsning Fettsyrasammansättning Ökning av oljehalten Vi har utvecklat en effektiv transformeringsmetod för fältkrassingen och de första generna för ökad oljehalt har redan överförts. Nya oljeproducerande grödor Omvandling av stärkelse- och socker-grödor till oljegrödor Upplagringsform Stärkelse Solljus + CO 2 + H 2 0 = Socker Olja Socker Identifiering av den genetiska switchen eller omkopplaren mellan olje och stärkelse produktion öppnar för möjligheten att utveckla nya högoljegrödor 12

Att radikalt ändra cellernas metabolism fordrar att man ändrar uttrycket av gener som kodar för transkriptionsfaktorer Gener som kodar för enzymer Transkriptionsfaktor Det finns både sädesslag och rotknölar som ackumulerar olja Vi använder dessa som modellväxter för identifiering av den genetiska omkopplaren Jordmandeln är unik genom sin förmåga att lagra upp en stor mängd olja i sina underjordiska knölar samtidigt som den lagrar stärkelse och socker 26% Olja 21% Socker 12% Fibrer 6% Protein 31% Stärkelse 13

Lagringsorgan ovan- jord Fröer Havre - en modell växt för att omvandla cerealiegrödor till oljegrödor Havre är unik bland cerealierna i så motto att den deponerar den största mängden olja i sitt endosperm. Oljemängden i havrens kärna kan variera mellan 2-10% och skillnaden beror på endospermoljan Endosperm celler hos högolje havre Oil rotein tarch 14

Nya, framtida oljegrödor? Vete Havre Majs Olja Havre en ny oljegröda? En dubbling av oljeinnehållet i havre (till 20%) skulle ge en oljegröda som kan odlas över stora delar av vårt land och avkasta lika mycket som höstraps men med mycket lägre insatsvaror. 15

Kontroll blad Fett extrakt Olja (triglycerider) 1. 2. 4. Fett extrakt 3. Anders S.Carlsson opublicerade resultat Lagringsorgan i jorden Knölar, rötter 16

Vi överförde dirigentgenen för oljebiosyntes från backtrav och jordmandel till potatis och ökade oljehalten i potatis upp till 150 ggr gener för oljebiosyntes Potatis med Wri1 Wrinkled 1 (Wri1) från backtrav eller jordmandel kontroll Olja Nya, framtida oljegrödor? Kassava Potatis Sockerbeta Rova Kålrot Olja 17

Andra lagringsorgan Gräs och Träd framtida oljegrödor? Olje Gräs Olje Poppel och salix Olja 18

Sammanfattning av förnyade och NYA oljeväxter Oljeväxter för produktion av special/tekniska oljor Oljekål (Crambe abyssinica) Etiopisk senap (Brassica carinata) Oljedådra (Camelina sativa) Högavkastande oljeväxter för produktion av universaloljor Fältkrassing (Lipidium campestre) Nya högavkastande oljeväxter Oljehavre Oljevete Oljerova Oljepotatis Oljebeta Oljegräs Oljepoppel 19