Placeringspolicy för kommunstyrelsens donationsfonder 11. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Norrköpings kommun - kommunen - förvaltar donationsmedel fördelat på två samförvaltande portföljer med ett sammanlagt värde på ca 100 miljoner kronor. Denna policy avser den till kapitalet största portföljen, kommunstyrelsens samplacerade donationsstiftelser, som för närvarande har tillgångar motsvarande ca 65 miljoner kronor. Tillgångsslaget fastigheter omfattas inte av denna placeringspolicy. 1.2 Målformulering Följande mål för förvaltningen har fastställts. 1. Att långsiktigt bibehålla det reala värdet på den förvaltade portföljen. 2. Att uppnå högsta möjliga årliga utdelningsbara avkastning. 1.3 Syfte med placeringspolicyn Placeringspolicyn utgår ett regelverk för donationsmedelsförvaltningen och fungerar dessutom som en handbok i det dagliga arbetet för personer, inom och utanför kommunen, som arbetar med placeringarna i portföljen. 1.4 Uppdatering av placeringspolicyn Placeringspolicyn skall löpande hållas uppdaterad, med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunen samt beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Kommunstyrelsen skall varje år göra en bedömning av behovet av att uppdatera placeringspolicyn. 1.5 Placeringshorisont och risktolerans Placeringshorisonten för förvaltningen är långsiktig. Det årliga utdelningsbehovet fordrar dock en balans mellan tillgångarnas egenskaper på kort sikt såväl som på lång sikt. Portföljen skall förvaltas på ett sätt som söker minimera fluktuationer i värdet över placeringshorisonten och som överensstämmer med uppställda mål. För att uppnå de långsiktiga placeringsmålen, är kommunen beredd att acceptera vissa kortsiktiga värdefluktuationer. Kommunen är medveten om att den valda förvaltningsstrategin i ett historiskt perspektiv från 1972 och framåt i de sämsta utfallen har inneburit en negativ avkastning på 12 procent över en rullande 12ämånadesperiod samt i sämsta fall en positiv avkastning på totalt 2 procent över en rullande treårsperiod. 1.6 Riskhantering För att minimera förvaltningsrisker skall kapitalförvaltningen tillämpa principerna om matchning respektive diversifiering. Matchningsprincipen strävar efter att balansera tillgångsportföljen mot skuldsidan. Det innebär främst att man anpassar duration och risktagande i placeringarna till den placeringshorisont och struktur som gäller för de framtida åtaganden.
Diversifieringsprincipen används för att fördela en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. 2. ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRELNING 2.1 Schematisk bild över organisation och ansvarsfördelning Delegering Rapportering Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens kontor/ Internbanken Intern förvaltare Extern/a förvaltare 2.2 Kommunfullmäktiges ansvar Det är kommunfullmäktiges ansvar att 1. fastställa placeringspolicyn samt förändringar i densamma 2. utse revisorer för stiftelserna 2.3 Kommunstyrelsens ansvar Det är kommunstyrelsens ansvar att 1. förvaltningen sker i överensstämmelse med stiftelselagen och donatorernas vilja 2. ge Internbanken i uppdrag att förvalta eller upphandla förvaltare i enlighet med placeringspolicyn 3. besluta om att avveckla förvaltare, som inte uppfyller målen enligt avsnitt 5.6 4. försäkra att likvida medel hålls tillgängliga för de utbetalningar som stiftelserna har att uppfylla 5. fastställa regler för intern kontroll 6. bedöma behovet av att uppdatera placeringspolicyn 7. besluta om förändring av förvaltningsstruktur enligt avsnitt 4.2.1 2.4 Internbankens ansvar Det är internbankens ansvar att 1. vara företrädare gentemot extern motpart 2. genomföra upphandling och utvärdering av förvaltare 3. föreslå val, eller i förekommande fall avveckling, av förvaltare 4. vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i denna placeringspolicy till kommunstyrelsen 5. finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy 6. initiera och utarbeta förslag till uppdatering av placeringspolicyn 7. utarbeta rutiner för intern kontroll (se avsnitt 2.6) 8. att svara för den dagliga redovisningen av transaktioner i donationsmedelsförvaltningen samt framtagande av underlag för rapportering
2.5 Intern kontroll Med intern kontroll avses de kontrollmoment som ingår i administrationen av donationsmedelsförvaltningen. Kontrollen förutsätter att det finns erforderliga system och rutiner för instruktioner rapportering och uppföljning ansvarsfördelning i organisationen inventering av tillgångar redovisning 2.6 Attestinstruktion Förutom ovanstående ansvarsfördelning gäller kommunens ordinarie attestinstruktion. 2.7 Revision Revision skall ske enligt bestämmelser i stiftelselagen. Kommunfullmäktige utser revisorerna för stiftelserna. 3. FAKTA OM KOMMUNENS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING 3.1 Juridisk status för donationsmedelsförvaltning Portföljen består av långsiktiga tillgångar och som redovisas inom linjen i kommunens balansräkning. Portföljen är ingen egen juridisk enhet. Respektive stiftelse med ett visst urkundsändamål är dock en egen juridisk enhet och upprättar egna årsredovisningar. 3.2 Totala tillgångar Portföljen har för närvarande ett värde på ca 65 miljoner kronor. Portföljen hade per 15 januari 1999 ett kapital motsvarande 58 410 665 kronor fördelar i följande tillgångar enligt nedanstående tabell: Tillgångar Procentuell andel Svenska aktier 54 Svenska obligationer 40 Likvida medel 6 Totalt 100 Utöver dessa placeringar finns dels ett innehav i ett aktieindexlån motsvarande nominellt 5 miljoner kronor, dels fastigheter som är donerade till vissa stiftelser.
Aktieindexlånet, kallad Totalobligation Global, är emitterat av Kommuninvest och förfaller 2004-12-30. Totalobligationen är uppdelad dels på en räntebärande del (50%) med global inriktning. Den räntebärande delen ger den 30/12 varje år en utdelning under obligationens löptid med början 1999-12-30. Vid förvaltning av portföljens övriga tillgångar exklusive fastigheter skall särskild hänsyn tas till Totalobligationens kreditrisk, ränterisk samt limiter för tillgångsslag (se avsnitt 4.3.10). De donerade fastigheterna ingår inte i den förvaltade portföljen och omfattas därmed inte av denna placeringspolicy. Fastigheternas värde och påverkan i portföljens förmögenhet berörs först vid eventuella försäljningar. Justering av innehav till portfölj som utgörs av tillgångsslagen enligt avsnitt 4.1.2 beräknas starta under andra kvartalet 1999. Aktieindexlånet och fastighetsinnehavet påverkas dock inte av denna omplaceringsfas. 3.3 Tillsyn och lagregler Tillsynsmyndighet för kommunens donationsmedelsförvaltning är länsstyrelsen. Förvaltningen av stiftelserna regleras av donationsurkunderna, stiftelselagen och denna placeringspolicy. 3.4 Årlig utdelning till stiftelserna De stiftelser som berörs i den samförvaltande portföljen har årligen ett utdelningsbehov på uppskattningsvis 2-3 miljoner kronor i syfte att uppfylla donationernas/stiftelsernas urkundsändamål. Intäkter i form av arrende från fastighetsbeståndet kompenserar till viss del portföljens årliga utdelningsbehov med ca 0,5 miljoner kronor per år. 3.5 Årlig direktavkastning Det normala förfarandet i portföljen är att använda den årliga direktavkastningen till att täcka stiftelsernas årliga utdelningsbehov. Förutom ränteintäkter, utdelningar på aktier och eventuella arrendeintäkter på fastigheter kan högst 25 procent av omplaceringsresultatet användas för att komplettera stiftelsernas utdelningsbehov. 4. PLACERINGSREGLER Strategisk tillgångsfördelning Taktisk tillgångsfördelning Val av värdepapper Regler för placeringsverksamheten kan delas upp i tre avsnitt: Strategisk tillgångsfördelning. Taktisk tillgångsfördelning och Val av värdepapper. Strategisk tillgångsfördelning er de övergripande riktlinjerna, bl a normalposition i den långsiktiga tillgångsfördelningen, index och limiter för maximi- och minimiposition samt tillåtna tillgångsslag. Taktisk tillgångsfördelning syftar till att visa vilken förvalningsstruktur som gäller, generalist och/eller specialist, aktiv eller passiv förvaltning, vilka principer som gäller vid beräkning av portföljens värde samt eventuella krav på rebalansering.
Val av värdepapper talar om vilka limiter som gäller vid placering i enskilda värdepapper, derivat eller värdepappersfonder. 4.1 Strategisk tillgångsfördelning 4.1.1 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag 1. Svenska räntebärande värdepapper 2. Svenska aktier och aktierelaterade instrument såsom exempelvis konvertibla skuldebrev, konvertibla vinstandelsbevis, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, teckningsoptioner samt depåbevis 3. Utländska aktier (endast i värdepappersfonder med placeringsinriktning definierad som globala aktier eller med en sammansättning av fonder enligt motsvarande definition) 4. Likvida medel i svensk och utländsk valuta Derivatinstrument specificerade i avsnitt 4.3.9 får utnyttjas i förvaltningen. Utöver detta tillåts derivat i form av aktieindexoptioner i samband med aktieindexlån. Vidare tillåts värdepapperslån. Värdepappersfonder avseende tillgångsslagen ovan får utnyttjas i förvaltningen. Skall placering ske i andra tillgångar än de ovan uppräknade skall kommunfullmäktige fatta särskilt beslut därom. 4.1.2 Limiter för tillgångsslagen Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel, som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt skall få utgöra av portföljens totala markandsvärde. I tabellen framgår även den långsiktiga strategiska fördelningen mellan tillgångsslagen i form av normal position. Tillgångsslag Portföljen totalt, % Min Normal Max Svenska räntebärande värdepapper 40 60 80 Duration 0,5 år 2,5 år 5,0 år Aktier 20 40 60 varav svenska aktier 10 20 40 varav utländska aktier 10 20 40 Likvida medel 0 0 10
Kommentar till tabellen ovan: Andelen räntebärande värdepapper kan totalt variera mellan 40 och 80 procent av portföljens totala marknadsvärde. Durationen kan variera från 0,5 till 5 år. Normalläget är 2,5 år, vilket sedan styr valet av index (se avsnitt 6.2.2). Andelen aktier eller aktierelaterade instrument kan variera mellan 20 och 60 procent av portföljens totala marknadsvärde. Portföljen skall innehålla minst 10 procent svenska respektive 10 procent utländska aktier. Är 60 procent placerat i aktier får svenska aktier maximalt svara för 40 procentenheter, varvid 20 procentenheter skall vara investerat i utländska aktier. Alternativt får utländska aktier maximalt svara för 40 procentenheter, varvid 20 procentenheter skall vara investerade i svenska aktier. Efter uppstartsfasen får den högsta andelen likvida medel vara 10 procent med undantag som följer av gällande likvidschema vid avyttring av värdepapper. 4.1.3 Valutaexponering och geografisk spridning För den totala utländska portföljen, dvs utländska aktieportföljen och likvida medel i utländsk valuta sammantaget, gäller limiterna i tabellen nedan vad avser valutaxeponering. För den totala utländska portföljen, dvs utländska aktieportföljen och likvida medel i utländsk valuta sammantaget, gäller limiterna i tabellen nedan vad avser valutaexponering. Valuta Maximal andel av den utländska portföljens marknadsvärde, % USD, EURO (var för sig) 75 CHF, GBP, JPY (var för sig) 25 Övriga valutor 10 4.1.4 Beräkning av portföljens värde och limit samt över- och undervärden av limit Vid beräkning av portföljens värde och limit, skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om limit överskrids skall tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Vidare skall över- respektive underskridandet rapporteras snarast till internbanken. 4.1.5 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är 1. värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt 1 kapitel 3 p. 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
2. utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat exempelvis vid nyemissioner. 4.1.6 Förvar Portföljens tillgångar skall förvaras hos 1. värdepappersinstitut, som har finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p. 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. 2. utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 4.2 Taktisk tillgångsfördelning Strategisk tillgångsfördelning Ansvar: Kommunen Taktisk tillgångsfördelning Ansvar: Kapitalförvaltaren Val av värdepapper Ansvar: Kapitalförvaltaren 4.2.1 Förvaltningsstruktur Följande förvaltningsstruktur gäller för donationsmedelsförvaltningen: Portföljen skall förvaltas som ett generalistuppdrag, dvs en kombinerad aktie- och ränteportfölj. Undantag från ovanstående förvaltningsstruktur beslutas av kommunstyrelsen. 4.2.2 Krav på följsamhet till den strategiska tillgångsfördelningen - avser generalistuppdrag Kapitalförvaltaren agerar fritt inom ramen för tillåtna tillgångslag enligt avsnitt 4.1.1 samt enligt angivna limiter för tillgångsslagen i avsnitt 4.1.2. 4.2.3 Regel för avyttring av tillgångar vid utbetalningar Det normala förfarandet vid uttag för att täcka stiftelsernas utbetalningar enligt urkundsändamål är att det avyttras tillgångar. Avyttringen bör göras proportionellt mot den totala portföljen vid den aktuella 4.3 Val av värdepapper 4.3.1 Enhandsengagemang för den totala portföljen Finansiella tillgångar - aktier, obligationer, etc - hänförliga till en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av portföljens totala marknadsvärde.
Limiten gäller med de undantag som anges i avsnitt 4.3.2. 4.3.2 Enhandsengagemang inom respektive tillgångsslag Limiten i 4.3.1 skall även tillämpas inom respektive tillgångsslag. Det innebär att en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av marknadsvärdet av den svenska ränteportföljen, den svenska aktieportföljen respektive den utländska aktieportföljen. Följande undantag gäller 1. Svenska ränteportföljen: Räntebärande värdepapper, särskilda villkor gäller för kategori A- C enligt avsnitt 4.3.4. 2. Svenska aktieportföljen: Aktier, som utgör mer än 10 procent av jämförelseindex som anges i avsnitt 6.2.2, får utgöra maximalt 15 procent av den svenska aktieportföljens marknadsvärde. 3. Aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas, om förvärvet grundas på portföljens tidigare innehav. Om sådant förvärv sker, skall bestämmelserna i avsnitt 4.1.4 andra stycket tillämpas. 4.3.3 Belåning Portföljens tillgångar får ej belånas med undantag får sådan tillfällig belåning som följer av gällande likvidschema vid avyttring av värdepapper. 4.3.4 Svenska räntebärande värdepapper Vid placering i räntebärande värdepapper noterade i svenska kronor gäller följande limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av den svenska ränteportföljens marknadsvärde Emittent/värdepapper Max andel Max andel peremittentkategori, % peremittent, % A. Svenska staten eller av svenska staten 100 100 garanterat värdepapper B. Kommuninvest, svenska kommuner(1) och landsting 50 20 C. Svenska banker och bostadsfinansieringsinstitut 50 20 D. Värdepapper med rating om lägst AA eller Aa1 respektive lägst K-1 eller P-1 (2) 30 10 (1) Placering i värdepapper emitterade av Norrköpings kommun är ej tillåtet. (2) Rating enligt Standard & Poors eller Moodys.
Om låntagaren har rating från både Standard & Poors och Moodys krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. 4.3.5 Aktier och aktierelaterade instrument Portföljens placeringar skall vara börsnoterade aktier. Dock får placeringar göras i värdepapper som inom ett år från emission avses bli börsnoterade. Avseende placeringar på Stockholms Fondbörs gäller följande limiter: Aktier och aktierelaterade Max andelav aktieportföljen, % instrumentpå Stockholms Fondbörs A-listan 100 O-listan 20 OTC-listan 10 Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av den svenska aktieportföljens marknadsvärde. Notera att, aktier som utgör mer än 10 procent av jämförelseindex som anges i avsnitt 6.2.2. får utgöra maximalt 15 procent av den svenska aktieportföljens marknadsvärde. Placering i utländska aktier skall ske i värdepappersfonder med placeringsinriktning definierad som globala aktier eller med en sammansättning av fonder eller indexkorgar enligt motsvarande definition. 4.3.6 Likvida medel Likvida medel definieras som medel på depåkonto, bankräkning och dagsinlånig. Övrig tidsbunden inlåning hänförs tillgångsslaget räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt 4.3.4. 4.3.7 Värdepappersfonder Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. Vid placering i värdepappersfond skall beaktas portföljens limiter om tillgångsslagens andelar i avsnitt 4.1.2. Vid placering i fond som investerar i olika tillgångsslag, s k blandad fond, skall fondens placeringar, enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag. Värdepappersfonds innehav av enskilda värdepapper skall ej sammanräknas med portföljens innehav enligt avsnitt 4.3.1 och 4.3.2. 4.3.8 Etiska hänsyn Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmaterial eller tobaks- och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet. FN-konventionen angående de mänskliga rättigheterna ska följas av motparter och de företag där investeringar sker.
4.3.9 Derivatinstrument och värdepapperslån För att effektivisera förvaltningen och i syfte att öka avkastningen eller kurssäkra en placering får portföljens förvaltare utnyttja derivatinstrument, dvs optioner, terminer och financial futures i vilka portföljen är tillåten att placera medel, eller index avseende sådana värdepapper. Positioner i dessa finansiella instrument kan medföra ett ökat risktagande jämfört med direkt placering i aktuellt värdepapper, om positionen ej avser att kurssäkra en befintlig placering. För att minska dessa risker gäller följande begränsningar. 1. Allmänt Handel med instrumenten i detta avsnitt får inte ske på sådant sätt, att portföljen avviker eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika från reglerna i denna placeringspolicy. 2. Clearing och motparter Handel med derivatinstrument får endast ske om handeln är föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ, eller om kontrakten ingår med värdepappersinstitut, eller utländskt finansinstitut som står under tillsyn, under förutsättning att institutet får ingå sådana avtal och avtalet tecknas på för branschen sedvanliga villkor. Värdepapperslån får endast lämnas på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande säkerhet. Värdepapperslån får ges till clearingorganisation, värdepappersinstitut eller utländskt finansinstitut, som avses i första stycket. Avtal avseende instrument i detta avsnitt som ingås med en enskild clearingorganisation, får högst uppgå till 25 procent av respektive delportföljs marknadsvärde. Inom denna limit skall även rymmas portföljens eventuella innehav av andra finansiella instrument utfärdade av denna motpart (emittent). För övriga institut, som ej är clearingorganisation, är motsvarande begränsning 10 procent. 3. Krav på innehav av värdepapper Förvaltaren får ej förvärva säljoptioner eller utfärda köpoptioner eller låna ut eller sälja värdepapper på termin, i större omfattning än vad som motsvarar 25 procent av portföljens innehav av sådana värdepapper. Leveranskapacitet skall behållas genom innehav av nämnda värdepapper under derivatets hela löptid. Limiten 25 procent i första stycket inkluderar även s k syntetiska eller indexbaserade instrument. Limiten beräknas på det totala marknadsvärdet av aktuell delportfölj. För att sådant instrument skall vara tillåtet i förvaltningen gäller dock, att det finns en rimlig överensstämmelse mellan de värdepapper på vilka instrument baseras och portföljens innehav av värdepapper. 4. Krav på likvida medel Avtal som i praktiken innebär att portföljen är belånad får ej ingås. Köp av köpoptioner och köp av värdepapper på termin avseende aktierelaterade instrument får endast ske under förutsättning, att erforderliga likvida medel får att infria avtalet finns tillgängliga under derivatets hela löptid.
Vid handel med ränterelaterade derivatinstrument gäller inte kravet på likvida medel. Här gäller i stället att portföljens totala duration, med beaktande av derivatpositionerna, inte får avvika från limiterna enligt avsnitt 4.1.2. 5. Utfärdande av säljoptioner Utfärdande av säljoptioner är ej tillåtet. 6. Erlagda premier Det totala anskaffningsvärdet (erlagda premier) för optioner får, vid varje tidpunkt, ej överstiga 10 procent av respektive delportföljs marknadsvärde. 7. Beräkning av limiter Vid beräkning av limiter för tillgångsslag (enligt avsnitt 4.1.2) och enhandsengagemang (enligt 4.3.1 och 4.3.2), gäller de grunder för värdering och sammanräkning respektive avräkning som stadgas i tabellen nedan. Köpt köpoption Värderas till optionens marknadsvärde. Sammanräknas med aktuell delportfölj och befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Köpt säljoption Värderas till optionens marknadsvärde. Får ej avräknas från aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Utfärdad säljoption Ej tillåtet. Utfärdad köpoption Värderas till optionens marknadsvärde. Får ej avräknas från aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Utfärdad säljoption Ej tillåtet. Utfärdad köpoption Värderas till optionens marknadsvärde. Får ej avräknas från aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Köpt termin/financial future Värderas till erminens/futurens marknadsvärde. Sammanräknas med aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang.
Såld termin/financial future Värderas till terminens /futurens marknadsvärde. Avräknas från aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limit för tillgångsslag och enhandsengagemang. Avtal om utlåning De utlånade tillgångarna anses ingå i portföljen. Vid beräkning av duration i ränteportföljen (enligt avsnitt 4.1.2) skall samtliga derivatpositioner som påverkar ränteportföljens duration inräknas. 4.3.10 Aktieindexlån Syftet med portföljens placeringar i aktieindexlån är att koppla obligationslånet till utvecklingen av en svensk räntebärande placering (50%) och en global aktieindexkorg (50%). Följaktligen skall det totala nominella värdet av aktieindexlånet beräknas i limiten för svenska räntebärande värdepapper och utländska aktier som anges i avsnitt 4.1.2 (notera att detta skiljer sig från de redovisningsmässiga principerna för aktieindexlån). Ränterisken, här definierad som duration, skall beräknas på nollkupongobligationen. Durationen för obligationslånet får maximalt vara 5 år vid emissionstillfället. Obligationslånet knutet till aktieindexlånet skall tecknas i svenska kronor. Följande limiter gäller: Emittent/värdepapper Max andel Max andel peremittentkategori,% peremittent, % A. Kommuninvest 100 100 B. Svenska banker 100 100 C. Emittent med rating om lägst AA eller Aa1 (1) 100 100 (1) Rating enligt Standard & Poors eller Moodys. Om låntagaren har rating från både Standard & Poors och Moodys, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. 5. URVALS- OCH AVVECKLINGSKRITERIER FÖR FÖRVALTARE 5.1 Extern förvaltares behörighet Förvaltaren skall vara ett värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p. 4 (1991:981) om värdepappersrörelse, eller utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 5.2 Formella handlingar Vid beslut av kommunstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar skall sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal.
5.3 Andel av kapitalförvaltarens förvaltade kapital Portföljens kapital får inte utgöra mer än 10% av förvaltarens totala förvaltade kapital. Vid placering i kapitalförvaltarens fonder får kapitalet inte utgöra mer än 20% av fondens totala förvaltade kapital. 5.4 Urvalskriterier Vid upphandling av förvaltningstjänster skall minst tre förvaltare bjudas in till anbudsgivning. Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av följande kriterier att ligga till grund för beslut. Historisk prestanda av befintlig portfölj relativt andra placeringar med liknande placeringsinriktning Organisation; ägarförhållanden och finansiell styrka Ansvarig förvaltares kompetens och erfarenhet Förvaltningsresurser inom det aktuella placeringsområdet Arbetssätt; investeringsfilosofi och investeringsmetodik Riskhantering och intern kontroll Administration och rapportering Pris 5.5 Förvaltarens åtaganden Förvaltaren skall åta sig att följa denna placeringspolicy. 5.6 Avveckling av förvaltare och fonder I händelse av att förvaltaren har underskridit avkastningskraven eller överskridit risknivån (enligt nedanstående tabell) skall beslut fattas av kommunstyrelsen huruvida förvaltaren framgent skall få förvalta en del av portföljen. Vid bedömning av förvaltningen är det särskilt relationen mellan risk och avkastning som har störst betydelse. Typ av portfölj Gränsvärde i procent- Gränsvärde i procent- enheter för negativ prestation per år i relation till jämförelseindex* enheter för högre risknivå (standardavvikelse) i relation till jämförelseindex* Ränteportfölj -1,0%-enheter +1,0%-enheter
Blandportfölj -1,5%-enheter +2,0%-enheter Aktieportfölj -2,0%-enheter +3,0%-enheter Kommentar: Utvärdering och uppföljning av prestation respektive risk genomförs dels på innehavet i den totala portföljen, dels per tillgångsslag. Totala portföljen: I tabellen ovan motsvarar Blandportfölj innehavet i den totala portföljen. Tillgångsslag: Ränteportfölj motsvarar tillgångsslaget svenska räntebärande värdepapper. Aktieportfölj motsvarar tillgångsslagen svenska aktier och utländska aktier. Dessa delportföljer inom tillgångsslaget aktier utvärderas var för sig. *) se avsnitt 6.2.2 6. RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 6.1 Rapportering 6.1.1 Rapporteringens syfte Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i denna placeringspolicy. 6.1.2 Ansvar Samtliga personer och parter delaktiga i arbetet med portföljen skall omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. 6.1.3 Månadsrapport Senast åtta bankdagar efter månadens utgång skall förvaltarna rapportera till Internbanken om portföljens a) avkastning under månaden, under året samt från portföljens start b) procentuella fördelningen på olika tillgångsslag c) innehav av värdepapper där respektive värdepapper redovisas med angivande av procentuell andel av det totala värdet för aktuellt tillgångsslag d) förändringar i innehavet av värdepapper under månaden e) genomsnittliga löptider och räntekänslighet för innehavet av räntebärande värdepapper f) eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna placeringspolicy, avvikelsens orsak
samt vidtagen åtgärd/förslag till åtgärd g) prestation relativt jämförelseindex enligt avsnitt 6.2.2 h) riskjusterade nyckeltal (förutsatt>14 månadsdata) 6.1.4 Tertialrapport Internbanken skall varje tertial rapportera punkterna a-h enligt avsnitt 6.1.3 till kommunstyrelsen. Extraordinära händelser rapporteras omgående till kommunstyrelsen. 6.1.5 Årsrapport Internbanken sammanställer en årsrapport som utgörs av tertialrapporten avseende tredje tertialet, en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Årsrapporten skall tillställas kommunstyrelsen så snart detta kan ske efter årsskiftet. Redogörelse för kommunfullmäktige skall ske i samband med redovisning av stiftelsens bokslut för det aktuella räkenskapsåret. 6.2 Uppföljning 6.2.1 Uppföljningens syfte Uppföljningens syfte är att löpande hålla sig informerad om portföljens resultat, förändringar i sammansättningen av tillgångar samt förändringar i risknivå. Det är av yttersta vikt att alla parter är medvetna om att alla placeringar genomgår cykler, varför det kommer att finnas tidsperioder när placeringsmålet ej uppfylls eller når enskilda förvaltare misslyckas med att nå sina förväntade avkastningsmål. 6.2.2 Jämförelseindex Tillgångsslag Jämförelseindex Andel, % Svenska räntebärande OMRX Bond 40 värdepapper OMRX T-Bill 20 Svenska aktier Findatas avkastningsindex 20 Utländska aktier MSCI World Net 20 Kommentar: Jämförelseindex är sammansatt efter portföljens normalposition enligt avsnitt 4.1.2. De räntebärande placeringarnas normalduration återspeglas i viktningen mellan OMRX Bond och OMRX T-Bill. OMRX Bond är en sammansättning av både stats- och bostadsobligationer, medan OMRX T-Bill enbart består av statusskuldväxlar. Det svenska och utländska aktieindexet återspeglar i båda fallen värdeutvecklingen inklusive utdelning på respektive marknad.
6.3 Löpande redovisning Förvaltaren/Förvaltarna skall fortlöpande förse Internbanken med avräkningsnotor avseende genomförda transaktioner. I övrigt skall den löpande redovisningen och årsredovisningen följa de lagar, regler, riktlinjer etc, som berör stiftelserna. 7. DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER A-listan A-listan på Stockholms Fondbörs omfattar aktier i företag med stort aktiekapital. Dessa aktier är spridda på många händer. A-listan delas upp i Mest omsatta aktier, Övriga aktier, Utländska aktier och Preferensaktier. Aktieindexlån Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller aktieindex eller kombination av ränteplacering. Aktieportfölj En förmögenhet som är placerad i aktier. Blandportfölj En förmögenhet som är placerad i två eller flera tillgångsslag vanligtvis aktier och räntebärande värdepapper. Derivatinstrument Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Diversefiering ördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s k nollkupongssobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Emittent Utgivare av finasiella instrument. Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.
Future Ett terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. Förvaringsinstitut Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepa0pper skall deponeras och som skall ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Index Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex Findatas avkastningsindex och OMRX Bond-index. Konvertibla skulde brev Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. Konvertibla vinst andelsbevis En mellanform mellan konvertibler och aktier. Skiljer sig från konvertibla skuldebrev såtillvida att avkastningen från vinstandelsbeviset är beroende av den utdelning företaget lämnar. Likvida medel Medel på bankräkning o dyl. Likviditet Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Likvidschema När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tindpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Limit Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Löptid Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadsvärde Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Nollkupong Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras i stället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras här-igenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta.
O-listan O-listan, där O står för Oregistrerade företag, är avsedd för övriga bolag som t ex saknar den verksamhetshistorik som krävs för registrering på A-listan eller notering på OTC-listan. På O- listan finns även bolag som avser att inom en viss tid ansöka till A-listan och för vilka Fondbörsen gör bedömningen att ansökan kommer att biviljas. Obligation Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Option Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. OTC Over the counter, dvs aktiemarknaden utanför fondbörsen avsedd för mindre och medelstora bolag som vill ha tillgång till en bredare riskkapitalmarknad. Uttrycket OTC används också för icke standardiserade riskhanteringsavtal, t ex en option. Placeringshorisont Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Portfölj En förmögenhet som är placerad i lika tillgångar. Rating Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratingkategorier Ratinginstituten Standard & Poors (S & Ps) och Moodys Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Rating- Mycket hög Hög Spekulativt Mycket låg institut kredit- kredit- kredit- kredit- värdighet värdighet värdighet värdighet S &Ps AAA-AA A-BBB BB-B CCC-D Moodys Aaa-Aa A-Baa Ba-B Caa-C S&Ps kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En mittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Ränteportfölj En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper.
Standardavvikelse Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Syntetiskt instrument Med syntetiskt instrument avses ett underliggande värdepapper som inte finns i verkligheten, men som äger alla egenskaper som kännetecknar värdepapperet. Oms standardiserade termin avseende sex månaders statsskuldväxel definieras som en syntetisk 180 dagars statsskuldväxel som kommer att förfalla 180 dagar efter terminens slutlikviddag som normalt infaller tredje onsdagen i mars, juni, september och december. Teckningsoption En option, som ger innehavaren rätt att teckna nya aktier eller obligationer i det företag som ger ut teckningsoptionerna. Termin Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämt framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Tillgångsslag Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Valutarisk Risken att utländska tillgångar faller i värde mått i egen valuta p g a att den egna valutan stiger/utländska valuta faller. Värdepappers fond Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som dministreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka örluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken. Värdepapperslån Avtal om lån av värdepapper antingen för viss bestämd tid eller till vidare mot ersättning. Låntagaren får fritt förfoga över värdepappret.