P R O M E M O R I A rörande kommunala aktiebolags självständighet i förhållande till sina ägare I departementspromemorian Upphandling från statliga och kommunala företag, DS 2009:36, föreslås en ändring i 2 kap 10 lagen om offentlig upphandling. Avsikten med ändringen är att möjliggöra för en myndighet som i och för sig är skyldig att upphandla att utan upphandling avtala med en juridisk person som den upphandlande myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i. EG-domstolen har uttalat att en sådan möjlighet kan finnas men att den kräver att vissa villkor är uppfyllda. Undertecknad har blivit ombedd att analysera om, och i så fall i vilken mån, ett svensk aktiebolag som helt eller delvis ägs av en upphandlande myndighet kan uppfylla dessa krav. Mot denna bakgrund får jag anföra följande. 1. Något om tolkningen av de EG-rättsliga upphandlingsreglerna Jag har blivit upplyst om att EG-domstolen under vissa omständigheter accepterar att en myndighet som i och för sig är skyldig att upphandla kan underlåta att göra detta och istället avtala med en juridisk person som den upphandlande myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlen i. Detta förutsätter emellertid a) att den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll över den juridiska personen motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning, kontrollkriteriet, och b) att den juridiska personen utför huvuddelen av sin verksamhet tillsamman med den eller de myndigheter som innehar eller är medlemmar i den juridiska personen, verksamhetskriteriet.
2 Grunden för dessa kriterier återfinns i EG-domstolens dom i det s k Teckal-målet från 1999. 1 Därefter har EG-domstolen avgjort flera andra upphandlingsmål. I dessa har Tekal-kriterierna i viss mån specificerats. Av praxis framgår att viktiga faktorer vid bedömningen av om Tekal-kriterierna är uppfyllda är i vilken mån den upphandlande myndigheten själv kan bestämma den juridiska personens strategiska mål och de fatta viktiga besluten. Ett annat centralt förhållande är vilka hänsyn som myndigheten måste ta till andra delägare eller medlemmarna i den juridiska personen. Teckal-kriterierna anses aldrig uppfyllda om någon delägare är privaträttslig. 2 Av de båda kriterierna, kontrollkriteriet respektive verksamhetskriteriet, är enligt min uppfattning kontrollkriteriet det centrala. Orsaken är att det inte är möjligt att anpassa sig till detta kriterium på samma sätt som till verksamhetskriteriet. Det senaste avgörandet från EG-domstolen rörande upphandling kom så sent som den 10 september i år 3 och avser just kontrollkriteriet. Den centrala frågan i detta mål var huruvida en italiensk kommun kunde anses utöva motsvarande kontroll över ett bolag som kommunen var delägare i som kommunen hade över sin egen förvaltning. EGdomstolen bekräftade sin tidigare uppfattning att kontrollkriteriet kan vara uppfyllt i en sådan situation men att det inte behöver vara det. 4 Avgörande är hur förvaltningen av det gemensamma bolaget är organiserad. I det aktuella fallet hade aktieägarna i bolaget ingått ett aktieägaravtal genom vilket en överbyggande beslutsstruktur hade inrättats vid sidan av bolagsstämman och styrelsen. Dessa överbyggande organ hade omfattande kontroll- och beslutsbefogenheter. 5 EG-domstolen fann att det var en uppgift för den nationella domstolen att bestämma huruvida dessa bestämmelser i bolagsordningen medförde att de myndigheter som var aktieägare i bolaget utövade en kontroll över bolaget som motsvarade den som myndigheterna hade över sina egna förvaltningar. 1 Mål C-107/98, Teckal v Comune di Viano och Azienda Gas-Acqua Consorziale (AGAC) di Reggio Emilia, REG 1999 s I-8121. 2 Se bl a C-26/03, Stadt Halle v RPL Lochau, REG 2005 s I-1. 3 Mål C-573/07, Sea v Comune di Ponte Nossa. 4 P 45. 5 P 81-83.
3 2. Olika juridiska personer Skilda typer av bolag och andra juridiska personer har olika syften, intressen och ändamål. Syftet med ett aktiebolag är att bereda aktieägarna vinst, 3 kap 3 aktiebolagslagen, ABL. Skulle syftet inte vara detta skall bolagsordningen innehålla en uppgift om vilket annat syfte som bolaget skall ha. Kommunala bolag får enligt kommunallagen aldrig ha vinstsyfte, vilket innebär att alla sådana bolag måste ha en bestämmelse i sin bolagsordning som anger vilket syfte som det kommunala bolaget skall ha. 6 En ekonomisk förening å andra sidan har i allmänhet till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen antingen genom att bereda dem förmånlig avsättning för sina produkter eller genom att skapa möjlighet till förmånliga inköp, 1 kap 1 föreningslagen. I Sverige anses ett aktiebolags intresse vara detsamma som aktieägarnas samlade intressen. 7 Intresset är således relativt enkelt att fastställa om ett aktiebolag bara har en aktieägare. Däremot är det avsevärt besvärligare i bolag med två än flera aktieägare, eftersom det är svårt att väga olika aktieägares intressen mot varandra. Denna svårighet uppkommer alltid i ekonomiska föreningar, eftersom sådana måste ha minst tre medlemmar, 2 kap 1 föreningslagen. De associationsrättsliga reglerna är påtagligt nationellt präglade. Detta gäller även de olika EU-länderna emellan. Ett svenskt aktiebolag och ett tyskt, oavsett om det är fråga om ett publikt bolag, ett Aktiengesellschaft, eller i privat, ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung, har inte samma intressen. Ett tyskt aktiebolag anses nämligen ha ett eget bolagsintresse, ein Gesellschaftsintresse an sich, som kan vara skiljt från aktieägarnas intressen. Detta uppfattar emellertid en svensk jurist som metafysik. 6 Stattin, Kommunal aktiebolagsrätt, 2 uppl 2007 s 28. 7 Se t ex Johansson, Bolagsstämma, 1990 s 97
4 Vidare föreligger i en del länder möjlighet att sätta de aktiebolagsrättsliga beslutsreglerna ur spel och istället i bolagsordningen införa andra regler. Det anförda betyder att det förhållandet att en typ av bolag från ett EU-land har ansetts uppfylla de krav som EG-domstolen har ställt upp som villkor för att en myndighet inte skall behöva upphandla inte behöver vara uppfyllda för en liknande eller motsvarande typ av bolag som kommer från ett annat land. 3. Allmänt om reglerna om kommunalägda aktiebolag Aktiebolagslagen är fullt ut tillämplig på bolag som ägs av en eller flera kommuner, se 1 kap 2 3 st. 8 Över huvud taget reglerar aktiebolagslagen inte vilka rättssubjekt som kan vara innehavare av aktier i ett aktiebolag. 9 Aktiebolagslagen gör således inte någon skillnad mellan bolag som ägs av en eller flera kommuner och bolag som ägs av andra rättssubjekt. Däremot finns vissa särskilda regler om kommunala bolag i kommunallagen. Där anges för det första att en kommun kan överlämna vissa angelägenheter till t ex ett aktiebolag, 3 kap 16 kommunallagen, KL. När en kommun äger samliga aktier i ett bolag skall fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. utse samtliga styrelseledamöter samt 3. utse en lekmannarevisor (gäller även om kommunen endast indirekt äger alla aktierna i bolaget), se 3 kap 17 KL. 10 Vidare föreskrivs att kommunen skall se till att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten inom ett bolag som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt. 8 Se t ex Stattin, Kommunal aktiebolagsrätt, 2 uppl 2007 s 19. 9 Däremot regleras vilka rättssubjekt som kan vara stiftare, se 2 kap 1 aktiebolagslagen. 10 I aktiebolagslagens finns regler om lekmannarevisor i 10 kap.
5 Ifråga om delägda aktiebolag gäller vidare att kommunen skall se till att reglerna om helägda bolag i rimlig utsträckning iakttas också för de delägda, 3 kap 18 KL. De beslut som en kommun meddelar med anledning av ovanstående regler har inte någon aktiebolagsrättslig verkan. För att sådan verkan skall uppkomma krävs att samma beslut tas internt inom bolaget. 11 4. Vissa allmänna aktiebolagsrättsliga regler och principer Det finns ett antal aktiebolagsrättsliga regler och principer som har betydelse när det gäller att avgöra om en kommun kan utöva motsvarande kontroll över ett aktiebolag som den myndigheten utövar över sin egen förvaltning 4.1 Ett aktiebolag är en egen juridisk person Ett aktiebolag är en egen juridisk person vilket följer av 2 kap 25 aktiebolagslagen, ABL. Bolaget kan således förvärva rättigheter och ådra sig förpliktelser, se 2 kap 25 ABL. Vidare gäller att ägarna av ett aktiebolag inte har något ansvar för bolagets förpliktelser, 1 kap 3 ABL. 12 Strikt formellt är således ett aktiebolag redan på denna grund självständigt i förhållande till sina aktieägare. 4.2 Bolagets, aktieägarnas och borgenärernas intressen Som redan anförts anses ett svenskt aktiebolag inte har något särskilt bolagsintresse som är skiljt från aktieägarnas. 13 Bolagets intresse är istället vad som utgör aktieägarnas gemensamma intresse. När ett bolag bara har en aktieägare, t ex en kommun, är således bolagets intresse detsamma som kommunens. Oaktat detta måste ett aktiebolag som 11 Stattin, a a s 31 f. 12 Vissa undantag finns från denna bestämmelse finns såväl i aktiebolagslagen som i annan lagstiftning, t ex 12 kap skattebetalningslagen. 13 Se t ex Johansson, a a s 97. Situationen är en annan i t ex Tyskland, se a a s 96.
6 endast har en ägare följa många av aktiebolagslagens regler. Detta gäller t ex hur beslut fattas i ett aktiebolag och rätten att företräda ett aktiebolag. Som också framgått är ett aktiebolags uppgift att bereda aktieägarna vinst, 3 kap 3 ABL. Det är emellertid möjligt att i bolagsordningen skriva in något annat. Ifråga om bolag som ägs av en eller flera kommuner är detta nödvändigt, eftersom kommunallagen inte tillåter vinstdrivande aktiebolag. 14 En stor mängd av aktiebolagslagens regler är uppställda antingen i aktieägarnas eller borgenärernas intresse. Generellt gäller att regler som är uppställda i aktieägarnas intresse inte behöver iakttas om alla aktieägarna har lämnat sitt samtycke. Ett tydligt exempel är att ett bolag som bara har en aktieägare inte behöver hålla någon formell bolagsstämma, utan det räcker att det skrivs ett bolagsstämmoprotokoll som undertecknas av ägaren eller en företrädare för denne. Som kommer att framgå i det följande kan dock ett helägt aktiebolag inte helt underlåta att iaktta aktiebolagslagens beslutsregler. Ett aktiebolag har emellertid även olika förpliktelser gentemot bolagets borgenärer. Detta följer av att aktieägarna inte har något ansvar för bolagets förpliktelser. Bestämmelser som är uppställda i borgenärernas intresse kan ett bolag inte disponera över även om alla aktieägarna är överens. Det anförda betyder att det inte står ett aktiebolag helt fritt att bestämma sin prissättning. Skulle ett aktiebolag sälja en vara eller utföra en tjänst till underpris kan detta utgöra en värdeöverföring enligt 17 kap 1 1 st p 4 ABL. 15 Värdeöverföringen utgörs då av skillnaden mellan varans eller tjänstens bokförda värde och priset för varan eller tjänsten. Skulle denna skillnad överstiga vad som är utdelningsbart enligt 17 kap 3 st ABL strider värdeöverföringen mot borgenärsskyddet och är således olovlig. Detta aktualiserar reglerna om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar i 17 kap 6 respektive 7 ABL. Vidare kan de personer som är ledamöter i något bolagsorgan riskera skadeståndsansvar. 14 Stattin, a a s 28 f. 15 Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag, 5 uppl 2005 särskilt s 54, 60 ff, 148 ff.
7 4.3 Ett aktiebolags organisation Ett aktiebolag skall ha en viss organisation med en bolagsstämma och en styrelse, 7 kap 1 resp 8 kap 1 aktiebolagslagen, ABL. Alla bolag har också rätt att utse en verkställande direktör, 8 kap 27 ABL. Om det är fråga om ett publikt aktiebolag skall bolaget ha en sådan direktör, 8 kap 50 ABL. I princip är ett aktiebolags organisation strikt hierarkisk. 16 På skilda håll i aktiebolagslagen finns bestämmelser som innebär att vissa beslut är förbehållna bolagsstämman. Den förhärskade åsikten torde vara bolagsstämman även måste fatta beslut i vissa andra särskilt viktiga frågor, trots att detta inte anges uttryckligen i lagen. 17 Ett exempel som ofta brukar nämnas är försäljning av samtliga de tillgångar som ett bolag behöver för att kunna fortsätta att bedriva den avsedda verksamheten. 18 Frånsett sådana frågor där bolagsstämman måste fatta beslut har bolagsstämman i princip rätt att fatta beslut även i alla andra angelägenheter. 19 Under bolagsstämman är det styrelsen som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, 8 kap 3 ABL. Direkt av ordalydelsen av stadgandet framgår att det är bolagsstämman som kan ge instruktioner till styrelsen. Formellt har således inte en ägare någon rätt att kräva att styrelsen agerar på visst sätt om det inte framgår av ett bolagsstämmobeslut, en regel som ofta inte iakttas i praktiken. Någon undre gräns för vilka typer av beslut som styrelsen kan fatta finns inte. Om ett aktiebolag har en verkställande direktör skall denne sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, 8 kap 25 ABL. 16 Stattin, Företagsstyrning, 2 uppl 2008 s 83 ff. 17 Se Johansson, Bolagsstämma, 1990 s 153 ff, som anser att det finns en exklusiv oreglerad bolagsstämmokompetens, Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, 1997 s 519 ff, som anser att det inte finns någon sådan oreglerad kompetens, och Stattin, a a s 142, som anser att det finns en sådan kompetens. 18 NJA 1967 s 313, det s k kvarnfallet. 19 Johansson, a a s 149.
8 Ovanstående organisation är till stora delar tvingande. Den innebär bl a att det inte är möjligt att låta något annat organ än bolagsstämman att besluta i sådana ärenden som skall beslutas av denna, låt vara att beslutet kan fattas per capsulam och bara framgå av ett protokoll. Många beslut av bolagsstämman måste registreras för att få verkställas, se t ex 3 kap 5 ABL, och Bolagsverket registrerar inte beslut som måste tas av bolagsstämman utan att ha ett protokoll från denna. Det anförda hindrar inte att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att, inom givna ramar, fatta vissa beslut, t ex att genomföra en nyemission, se 11 kap, 2 ABL. Den förhärskande uppfattningen är att sådana bemyndiganden bara kan ske i de fall det finns en uttrycklig bestämmelse därom i aktiebolagslagen. 20 Av kommunallagen framgår som ovan angetts dels att kommunen skall fastställa det kommunala ändamålet med ett aktiebolags verksamhet, dels att kommunen skall se till att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten inom ett bolag som är av principiell beskaffenhet eller som annars av större vikt. Aktiebolagsrättsligt är det viktigt att slå fast att de beslut som kommunen har tagit också måste fattas internt inom bolaget. Skulle t ex styrelsen fatta ett annat beslut än kommunens är det styrelsens beslut som gäller bolagsrättsligt. Vad kommunen/ägaren då måste göra för att få sin vilja igenom är att låta bolagsstämman byta ut styrelseledamöterna och därefter se till att de nya fattar det beslut som kommunen önskar. Ett tydligt exempel är vad som just skett i Apoteket. Bolagets styrelse följde inte de ägardirektiv som staten hade utfärdat. Att Apoteket beslutade i strid med dessa direktiv gjorde emellertid inte besluten ogiltiga. Regeringen var därför tvungen att låta bolagsstämman avsätta styrelsen och ersätta den med en ny som förväntas vara mer lyhörd för regeringens önskningar. I det tidigare omnämnda avgörandet av EG-domstolen, mål C-573/07, Sea v Comune di Ponte Nossa, fanns i ett renhållningsbolag som ett antal kommuner ägde ett antal organ vid sidan av bolagsstämman och styrelsen. Dessa tillkommandeorgan hade vittgående besluts- och kontrollfunktioner. Någon möjlighet att på detta sätt genom aktieägaravtal eller någon annan ordning sätta bolagsstämmans och styrelsens kompetens åt sidan 20 Se Stattin, Bolagsstyrning, 2 uppl 2008 s 246 ff, särskilt s 253.
9 finns inte i svenskt rätt. 21 Det är helt enkelt inte möjligt att ersätta dessa organs funktioner genom något annat organ, i vart fall inte annat än mycket marginellt. 5. Aktiebolag som ägs av två eller flera kommuner När ett aktiebolag ägs av två eller flera kommuner måste alla aktieägar- och minoritetsskyddsregler vara uppfyllda såvitt inte alla aktieägare är överens. Skulle så inte vara fallet måste således alla aktiebolagslagens beslutsregler iakttas. Därtill tillkommer bl a annat följande. 5.1 Likhetsprincipen och generalklausulerna 22 Alla aktier i ett aktiebolag skall som huvudregel ha lika rätt i bolaget, 4 kap 1 ABL. Det finns dock möjlighet att i bolagsordningen föreskiva något annat, 4 kap 2 ABL. Vanliga är skillnader i rösträtt, s k A- respektive B-aktier, och skillnader såvitt avser bolagets tillgångar och vinst, s k preferensaktier respektive stamaktier. De s k generalklausulerna föreskriver att vare sig bolagsstämman, styrelsen eller någon annan ställföreträdare för ett bolag får fatta något beslut, företa någon rättshandling eller vidta någon annan åtgärd som kan ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare, 7 kap 47 och 8 kap 41 ABL. När det finns flera aktieägare i ett bolag förekommer det allt emellanåt att dessa kan ha olika intressen av hur bolaget skall agera. De nu nämnda bestämmelserna ger en ram för vad en minoritetsaktieägare behöver acceptera. Bestämmelserna innebär i praktiken att majoriteten i sitt agerande måsta ta hänsyn till de andra aktieägarnas intressen. 23 21 A a s 259 22 Se om bestämmelserna bl a Pehrson, Generalklausuler i aktiebolagslagen, i Festskrift till Sveriges Advokatsamfund 1887 1987 s 483 ff, Nerep, Aktiebolagsrättslig analys, 2003 s 271 ff och Andersson & Pehrson, Likhetsprincipen och generalklausulerna, i Aktiebolagslagens minoritetsskydd, red Svernlöv, Stockholm Centre for Commercial Law nr 7 s 109 ff. 23 Se t ex majoritetens agerande i NJA 2000 s 404.
10 När det finns ett mindre antal aktieägare i ett bolag har dessa ofta ingått ett aktieägaravtal i vilket anges hur bolaget skall skötas. Det är värt att notera att ett sådant avtal mellan aktieägarna inte är bindande för bolaget eller bolagsorganen, utan endast för avtalsparterna. 24 Skulle bolaget agera på ett sätt som är förenligt med aktieägaravtalet men som står i strid med likhetsprincipen eller generalklausulerna kan därför minoriteten således ändå åberopa likhetsprincipen och generalklausulerna. 5.2 Styrelseledamöternas lojalitetsplikt Styrelseledamöterna i ett bolag har en lojalitetsplikt gentemot bolaget. 25 Denna plikt baserar sig på att ledamöterna intar en ställning i bolaget som liknar en sysslomans. Oberoende av vem som har föreslagit eller utsett en styrelseledamot skall denne vid utförande av sitt uppdrag se till bolagets bästa, d v s till alla ägares gemensamma bästa. Det är således ett brott mot lojalitetsplikten om ett styrelseledamot enbart agerar på instruktioner från den som har föreslagit eller utsett honom eller henne. Ett exempel kan belysa det sagda. Antag att ett avfallshanteringsföretag som ägs av ett antal kommuner måste etablera sig på en ny ort. Ingen av de olika ägarkommunerna vill ha avfallshanteringen inom sin egen kommun. Oavsett vilken kommun som har föreslagit de olika styrelseledamöterna i bolaget har ledamöterna att plikt att utreda vilken ort som är den bästa för ägarna sammantaget. 5.3 Minoritetsskyddsrättigheter I bolag som där en ägare har mer än 50 procent av aktierna eller rösterna eller där det finns fler än två ägare finns oftast en minoritetsägare. Denna har då vissa i aktiebolagslagen föreskrivna rättigheter. Dessa kan indelas i följande: - En minoritet som representerar en viss minsta antal aktier och röster har möjlighet att motsätta sig vissa beslut. Ett exempel är att bolagsstämman inte han ändra bolagsordningen om aktieägare som representerar mer än en tredjedel av de aktier 24 Nerep, a a s 271. 25 Se till det anförda t ex Johansson-Pehrson, Styrelsejäv, JT 1992-93 s 417 ff, 428.
11 och de röster som är representerade på bolagsstämman motsätter sig det, se 9 kap 42 ABL. - En minoritet av viss storlek har också rätt att tvinga fram vissa beslut. T ex kan en minoritet som representerar minst tio procent av samtliga aktier i ett bolag kräva att en minoritetsrevisor tillsätts, se 9 kap, 9 ABL, eller att minoritetsutdelning utbetalas om förutsättningarna härför föreligger, 18 kap 11 ABL. - Till minoritetsskyddet hör också likhetsprincipen och generalklausulerna som redan har berörts. 5.4 Särskilt om 50/50-bolag I s k 50/50-bolag innehar båda aktieägarna 50 procent av aktierna och rösterna. Om ägarna inte är överens kommer således de båda ägarna att ha lika många röster på bolagsstämman. Om bolagsstämmoärendet avser ett val, t ex val av styrelseledamöter, kommer då som huvudregel lotten att avgöra, 7 kap 41. Ifråga om andra ärenden har istället ordföranden utslagsröst, 7 kap 40. Vem som skall vara ordförande är emellertid ett val, varför lotten kommer att få avgörande betydelse även i denna situation. Den aktieägare som förlorar lottdragningen kommer naturligtvis att omedelbart begära att bolagsstämman sammankallas igen. Ägare till minst en tiondel av aktierna i ett aktiebolag har rätt att kräva att styrelsen kallar till extra bolagsstämma, 7 kap 13 2 st ABL. Tanken med begäran är naturligtvis att försöka att ändra det beslut som fattades med lottens hjälp på föregående stämma. Av det anförda följer att lotten kommer att styra i 50/50-bolag om inte aktieägarna kommer överens. Slutsatsen är därför att en av aktieägarna i ett 50/50-bolag inte kan ha kontroll över bolaget. Detta är med andra ord självständigt i förhållande till sina ägare, antingen på så sätt att lotten styr eller att de båda ägarna måste anpassa sig till varandra.
12 6. Slutsatser Mina slutsatser av det ovan anförda är följande: a. Ett aktiebolag är en egen juridisk person och därigenom självständigt i förhållande till sin eller sina ägare. Genom att välja att driva viss verksamhet genom ett aktiebolag åtar sig ägaren eller ägarna att driva verksamheten inom vissa legala ramar. Det sagda gäller oavsett hur många aktieägare som ett bolag har. b. Det är visserligen sant att den som är ensam ägare av ett aktiebolag kontrollerar bolaget i den bemärkelsen att ingen annan har något inflytande i bolaget. Genom att väja att driva en verksamhet genom ett aktiebolag måste emellertid ägaren hålla sig inom de ramar som aktiebolagslagen ställer upp. Dit hör bl a annat att ägaren måste iaktta de regler som ställs upp till skydd för aktiebolagets borgenärer, vilka kan påverka aktiebolagets möjlighet att prissätta på det sätt som ägaren önskar. c. Någon möjlighet att genom ett aktieägaravtal eller på något annat sätt sätta bolagsstämmans eller styrelsen kompetens åtsidan genom sådana åtgärder som beskrivs i mål C-573/07 finns inte i svenskt rätt. d. Om det kontrollkriterium som EG-domstolen har uppställt, nämligen att en myndighet som i sig är skyldig att upphandlade måste utöva en kontroll över ett aktiebolag som helt motsvarar den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning, är detta krav enligt min uppfattning inte uppfyllt. 26 e. Att en kommun som äger ett aktiebolag tillsammans med en eller flera andra kommuner inte har motsvarande kontroll över bolaget som kommunen har över sin egen förvaltning är enligt min uppfattning uppenbart. Detta följer, förutom 26 Stattin, a a s 86 ff, särskilt s 90. Det förefaller dock som Stattin anser att uttrycket motsvarande kontroll inte behöver tolkas helt bokstavligt.
13 vad som anförts under a. till d. ovan, främst av de förhållanden som anges under f. till h nedan. f.. På grund av likhetsprincipen och generalklausulerna måste den eller de som representerar majoriteten ofta beakta minoritetens krav. Detta gäller även om det föreligger ett aktieägaravtal, eftersom detta bara är bindande för avtalsparterna, inte för bolaget eller organledamöterna. g. En majoritetsägare har i många situationer möjlighet att bestämma hur bolaget skall agera. En minoritet som representerar ett visst minsta antal aktier eller röster kan dock motsätta sig vissa beslut och ibland t o m diktera dem. h. Innehar två ägare lika många aktier i ett aktiebolag kommer bolagets styrning och förvaltning i allt väsentligt att bestämmas genom lottdragning om inte ägarna kommer överens. Stockholm den 30 september 2009 Lars Pehrson